It-politiska frågor
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenErik Ottoson (M)
- Hoppa till i videospelarenJimmy Ståhl (SD)
- Hoppa till i videospelarenAnders Åkesson (C)
- Hoppa till i videospelarenChristina Örnebjär (L)
- Hoppa till i videospelarenRobert Halef (KD)
- Hoppa till i videospelarenTeres Lindberg (S)
- Hoppa till i videospelarenAnders Åkesson (C)
- Hoppa till i videospelarenTeres Lindberg (S)
- Hoppa till i videospelarenAnders Åkesson (C)
- Hoppa till i videospelarenTeres Lindberg (S)
- Hoppa till i videospelarenErik Ottoson (M)
- Hoppa till i videospelarenTeres Lindberg (S)
- Hoppa till i videospelarenErik Ottoson (M)
- Hoppa till i videospelarenTeres Lindberg (S)
- Hoppa till i videospelarenAnders Schröder (MP)
- Hoppa till i videospelarenErik Ottoson (M)
- Hoppa till i videospelarenAnders Schröder (MP)
- Hoppa till i videospelarenErik Ottoson (M)
- Hoppa till i videospelarenAnders Schröder (MP)
- Hoppa till i videospelarenEmma Wallrup (V)
- Hoppa till i videospelarenAnders Åkesson (C)
- Hoppa till i videospelarenEmma Wallrup (V)
- Hoppa till i videospelarenAnders Åkesson (C)
- Hoppa till i videospelarenEmma Wallrup (V)
- Hoppa till i videospelarenErik Ottoson (M)
- Hoppa till i videospelarenEmma Wallrup (V)
- Hoppa till i videospelarenErik Ottoson (M)
- Hoppa till i videospelarenEmma Wallrup (V)
Protokoll från debatten
Anföranden: 28
Anf. 1 Erik Ottoson (M)
Fru talman! Vi ska alltså debattera trafikutskottets betänkande nr 19 om it-frågor. It-frågor är en ny och viktig kugge i det politiska maskineriet. De blir än viktigare och tar sig än fler uttryck.
It-politiska frågor
För den som lyssnar på denna debatt kan det te sig märkligt att det är trafikutskottet som debatterar it-frågor, så för tydlighetens skull ska jag klargöra att it-frågor i denna kontext framför allt handlar om it-kommunikationsfrågor och inte så mycket om digitalisering som man hade kunnat önska. Men det finns många andra utskott som hjälper oss att ta vara på de delarna av it-revolutionens fördelar.
Mycket viktigt i kommunikationsdelen är utbyggnaden av bredband. Här finns en bred samsyn. I mycket av det vi debatterar i dag finns det en bred samsyn, men det finns möjligen vissa skillnader i ambition.
Vi delar alla uppfattningen att det är viktigt att fiberutbyggnaden eller utbyggnaden av motsvarande hastighet av bredband kommer alla till del. Vi har ett bredbandsmål om att 90 procent av våra hushåll och företag senast 2020 ska ha möjlighet att koppla upp sig mot 100 megabit per sekund eller mer, och vi har kommit en god bit på väg.
Det finns en del hinder som vi diskuterar i detta betänkande. Ett av dessa hinder är den så kallade lokaliseringsprincipen. Det är den regel som säger att kommunalt bolag, till exempel ett stadsnät, endast har rätt och möjlighet att bedriva sin verksamhet inom den kommuns geografiska område som äger bolaget.
Det här är kanske inte riktigt anpassat efter hur man bygger effektiva datanät och hur man på ett effektivt sätt når ut med höghastighetsbredband till platser som ligger nära en kommungräns. På ena sidan om kommungränsen finns det ett stadsnät men inte på den andra, och det är långt till centralorten.
Den sortens administrativa gränser ska självfallet inte få utgöra ett hinder för en effektiv bredbandsutbyggnad. Därför finns det förslag från Alliansen om att se över lokaliseringsprincipen. Tyvärr avslås detta av utskottsmajoriteten.
Det finns också fiber utlagt i vårt land som ägs av statliga bolag men som inte kommer samhället till del fullt ut. Två sådana bolag är Trafikverket och Svenska kraftnät. Man har lagt ut stora mängder datafiber för att kontrollera anläggningarna inom dessa organisationer. Det handlar om järnväg och högspänningsledningar. Det är isolerade system som bara till viss del kommer marknaden och konsumenterna till del.
Alliansen lägger i betänkandet fram ett förslag om hur det ska kunna ske ännu snabbare, och det finns en utredning på området. Tyvärr fick vi inte stöd för detta i utskottet.
Datakommunikation sker inte bara med fiber utan allt oftare trådlöst. Den trådlösa tekniken gör ständiga tekniksprång, och det går att överföra framför allt data allt snabbare.
Det nya 5G-bandet är på väg fram, och operatörer säger att man kan ha de första delarna uppe och i bruk 2018. 5G-bandet kommer i huvudsak att behöva använda sig av frekvensutrymmena 700-bandet och 800-bandet. Det pågår därför en process med att frigöra 700-bandet från marksänd tv så att det kan användas för denna sorts kommunikation i stället.
Det är viktigt att den auktion som genomförs av Post- och telestyrelsen får fortlöpa. Det är också viktigt att det sker på ett sätt som främjar god konkurrens på telekommarknaden och som gör att Sverige kan fortsätta att vara en framgångsnation vad gäller utbyggnad av it-kommunikationsinfrastruktur och användning av våra frekvensspektrum.
Detta måste vi göra tillsammans med våra grannländer eftersom radiosignaler har en tendens att inte respektera nationella gränser och störa ut varandra om de inte samordnas. Även ett sådant arbete är på gång.
Det är också angeläget att täckningskraven i den auktion som Post- och telestyrelsen ska göra fortsätter att vara en viktig del. Det kan vara en ledstjärna även inför framtida auktioner.
Så till det riktigt intressanta europeiska fenomenet som nu håller på att stävjas: dataroaming. Här ser vi gärna att regeringen har en tydligare linje gentemot Europa och i de diskussioner som förekommer där så att vi kan få en ordentlig reglering av grossistpriserna. Även om vi sätter ett pristak för vad det får kosta att ringa, sms:a, mms:a och använda datatrafik utomlands riskerar det att komma på allas våra telefonräkningar i alla fall om frågan inte hanteras på grossistnivå.
Det är ett viktigt steg vi måste fortsätta att ta. Regeringen måste vara tydlig i sin kommunikation om detta, och vi kan inte tappa fart.
It-politiken är som en haj, och slutar hajen att simma börjar den att sjunka. Slutar vi att komma med nya djärva förslag och vara aktiva i itpolitiken kommer vi att börja sjunka i rankningar och bli sämre jämfört med andra länder och nationer. Vi måste vara en nation i framkant i dessa frågor.
Då krävs det tydliga ambitioner. Jag vet dock inte vart de har tagit vägen. Samförståndet mellan regeringspartier och opposition är bra, men om det bara bygger på att nuvarande regering förvaltar den politik som förra regeringen drog igång är det inte att hålla jämna steg med teknikutvecklingen och digitaliseringen, som just nu håller en väldigt hög takt.
Jag ser fram emot att en ny it-minister tar tag i detta och att vi kan ha en bra dialog i god anda mellan regeringspartier och oppositionspartier för att lyfta detta framåt.
Fru talman! Vi står självfallet bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 1.
(Applåder)
I detta anförande instämde Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M), Anders Åkesson (C) samt Christina Örnebjär (L).
Anf. 2 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation 2.
"Hallå!" eller "Det var bättre förr" sa de alltid till mig när jag började i hamnen. Men är det så?
Jag kommer ihåg när jag var 12-13 år och hade sparat min veckopeng så att jag kunde köpa en VIC 64 från Commodore. Jag hade en kassettbandspelare och fick med hjälp av nummerräknaren spela fram så att jag kunde få rätt spel. Det var häftigt. Mina kompisar hade en 128 med diskett, men det hade jag inte råd med. Men jag fick vara där av ren avund.
Ett par år senare, ungefär i moppeåldern, hade jag sparat ihop ännu mer pengar och hade råd att köpa en Amiga 500 med floppydisk som man kunde köra rätt in i datorn. Det var ruskigt häftig teknik.
Det fanns också en Atari som var konkurrent. Men mina kompisar hade en Amiga, så jag körde på samma sätt. På den tiden var det rena speldatorer. Något internet hade jag inte tillgång till.
Ungefär vid den tidpunkten som jag köpte en Amiga var min morbror Ulf snickare och egenföretagare. Han hade köpt ett jättepaket, en telefon med NMT-teknik. Den kostade 50 000 kronor. Jag förstår varför det hette biltelefon. Man orkade inte ha den med sig.
Många år senare, ungefär när jag var 19 år och hade börjat i hamnen, hade jag sparat ihop så pass mycket pengar att jag kunde köpa mig en egen telefon. Jag slapp sitta hemma och vänta på samtal eller ringa till folk som aldrig var hemma. Det var riktigt häftigt.
Lite senare, 1995-1996, hade staten en ambition om att it-tekniken skulle utvecklas och att människor skulle ha tillgång till internet. Då hade de ett skattefinansierat köp av hyrdatorer via arbetsplatsen. Jag köpte min första dator för ungefär 20 000 kronor. Jag tror att den hade ett minne på 2-4 gigabyte. Då hade man dessutom modemuppkoppling som var fruktansvärt osäkert och långsamt.
År 1998 kom sedan Jonas Birgersson med Bredbandsbolaget. Då började det hända grejer. Redan 1999 skrev Jonas kontrakt med HSB. Ungefär 350 000 hushåll hade avtal med Bredbandsbolaget. Det var ungefär 10 procent av det totala antalet flerfamiljsbostäder som fick tillgång till bra internet. Telia såg detta med förskräckelse och kontrade genast med att investera 1,4 miljarder i it-projektet.
Senare, i början av 2000-talet, startade ett företag som hette 3 som körde hårt med 3G-tekniken. Jag var lyrisk, eftersom jag älskar teknik. Jag köpte en telefon med 3G-teknik så att jag kunde titta på den jag pratade med. Man behövde inte ha den vid örat, utan man kunde se. Problemet var att jag var så tidig med tekniken att jag inte hade någon att prata med och titta på. Så jag köpte en telefon till. Det var ju jättehäftigt. Min sambo hade en, och jag hade en. Problemet var att täckningsgraden var så ruskigt dålig att när jag var i hamnen och jobbade hade jag ingen mottagning, så de var helt värdelösa. Det har blivit bra mycket bättre.
Var det bättre förr? Nej, det vill jag inte påstå. I varje fall inte inom it-industrin. Vi måste ha höga ambitioner för betaltjänster så att näringsidkare kan klara av sina affärer på nätet. Likt biltrafiken bör vi ha en nollvision. Det ska kanske inte vara just en nollvision inom it, för det blir jättefel. Det ska vara åt andra hållet, en ambitionsnivå på 100 procent. Vi kan i varje fall ha det som en vision.
Den nationella bredbandsstrategin lades fast redan 2009. Det var regeringens målsättning att 90 procent skulle ha bredband om minst 100 megabit i sekunden. Vi sverigedemokrater ser gärna att man höjer den ambitionsnivån även om det ser väldigt osäkert ut.
Jag har med mig en liten tabell från PTS som jag har tittat på. De bästa uppkopplingarna finns i Stockholmsområdet med omnejd. Sundbyberg har närmare 97 procent, och Stockholms kommun överlag har 96 procent. Även i Göteborg och Malmö ligger det på runt 88 procent. Det ligger redan vid målen. Stora delar av Norrland har hyfsat hög kapacitet.
Men vi har även skräckexempel. I till exempel Malung och Sälen är det endast 3 procent. Där har vi ett ganska stort behov av just internet för affärdikare med flera med tanke på skidindustri med mera. Det är endast 3 procent som har 100 megabit per sekund. Det finns att göra.
I detta anförande instämde Per Klarberg (SD).
Anf. 3 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Tack, Jimmy Ståhl, för en intressant historisk tillbakablick. Det är förvisso historia, men det är en mycket nära historia som vi just fick beskriven.
Fru talman! En väl utbyggd bredbandsinfrastruktur är helt avgörande för att människor ska kunna driva företag, arbeta, delta i kulturaktiviteter och studera på distans. I dagens mycket digitaliserade samhälle är just tillgång till bredband i många avseenden en absolut förutsättning för att kunna kommunicera, få tillgång till information, bli delaktig i ett informationsflöde och att kunna dra fördel av ett ständigt växande utbud av internetbaserade tjänster.
Kort uttryckt: En stabil och kapacitetsstark uppkoppling är en förutsättning för arbete, utbildning, kulturupplevelser, kontakt med andra människor men också säkerhet i vardagen. Det är en förutsättning som gäller i hela landet. Vi har under senare år kunnat bevittna en mycket stark utveckling som gett stora delar av befolkningen en allt bättre och alltmer utvecklad service men som också varit av avgörande betydelse för ett framgångsrikt näringsliv.
Mot bakgrund av det måste vi självklart göra fler ansträngningar för att alla invånare - i Malung, på svensk landsbygd men även i ytterkantsområdena i de större befolkningscentrumen - ska få ännu bättre tillgång till bredband. Om vi inte ställer oss bakom det och inte tillerkänner alla delar av landet och alla människor i detta land samma rätt till tillgänglighet avseende uppkoppling till tele- och datakommunikation är det detsamma som att inte tillerkänna alla delar av landet eller alla människor i detta land samma rätt och förutsättningar till arbete, utbildning, kultur, sociala kontakter, säkerhet etcetera.
Fru talman! Jag kan inte tänka mig att någon i kammaren skulle säga att inte alla delar av landet och inte alla människor som bor i detta land ska ha samma förutsättningar. Internet som rubrik på teknikområdet och bredband som uttryck för detsamma handlar om just de förutsättningarna och bristen på dem. Det gäller att ta bort den.
Det är mot bakgrund av detta jag som företrädare för Centerpartiet i debatten vill att informationsteknik, it, ska komma att betraktas som det femte och nya transportslaget i vårt land jämte väg, järnväg, sjöfart och flyg när vi planerar och fördelar anslag till samhällsbyggande transportinfrastruktur. Ty, det är ju av samma skäl vi i denna kammare årligen anslår mångmiljardbelopp - 50, 60 och 70 miljarder om året - för att bygga vägar, järnvägar, med mera.
Det är av precis samma skäl som vi också behöver få upp anslagen och kraften och ge samma människor tillgång till internet. Det handlar om att ge alla människor och företag i detta land samma förutsättningar. Utvecklingen på it-området är sådan att den på ett mycket genomgripande sätt påverkar alla övriga transportslag. Den är i många avseenden också en förutsättning för den framtida utvecklingen av de traditionella transportslagen.
Bredband och mobiltelefoni minskar avstånden mellan människor och möjliggör tjänster. Med hjälp av it går det också att komplettera och framför allt effektivisera transporter och kommunikationer. Det kan stödja teknikutvecklingen och öka kapaciteten i de traditionella transportslagen. Framför allt kanske det också gör klimatnytta eller minskar fotavtrycken av de traditionella transportslagen, så att vi mycket snabbare kan nå en klimatneutral transportpolitik, om vi på allvar integrerar it i transportpolitiken.
Genom att betrakta it - informationsteknologin - som det femte transportslaget när vi planerar transportinfrastruktur är det min och Centerpartiets fasta övertygelse att resurstilldelningen till itområdet kommer att öka, och därmed förbättras möjligheterna att utnyttja informationsteknikens potential, så att den blir större än i dag.
Fru talman! Tillgång till bra mobiltelefoni, samtalet, blir allt viktigare. Vår gemensamma uppfattning är att Sverige behöver ett mobilnät med ett ännu bättre geografiskt utbredningsområde och med en kapacitet som svarar mot framtidens behov, eftersom allt fler kommer att efterfråga och konsumera just mobil teknik. Staten är närvarande genom min mobiltelefon. Jag kan till och med göra det viktigaste i livet - deklarera - genom min mobiltelefon. Jag är vuxen, jag är medborgare och jag gör rätt för mig genom min mobiltelefon.
Då finns det skäl att påminna om alliansregeringens mycket framgångsrika politik på området, när vi genomförde en lång rad åtgärder för att förbättra mobiltäckningen. Som exempel kan nämnas en reformerad lagstiftning, förbättrad information och en starkare konsumentlagstiftning.
Ett strategiskt viktigt beslut var att frigöra den bandbredd eller det radiospektrum i etern som tidigare nyttjades för marksänd tv till förmån för mobila telefonitjänster. Det är ett arbete som vi vet pågår, och vi fick nyligen en redovisning från regeringen om att man fullföljer alliansregeringens intentioner och arbete på området. Men det finns ändå skäl att understryka att arbetet måste raskas på för att ge bättre förutsättningar för bra mobiltelefoni och snabbt mobilt bredband, inte minst om vi har ambitionen att det ska kunna fungera i alla delar av vårt land.
Det är därför, fru talman, som vi i en gemensam reservation understryker nödvändigheten av att frigöra utrymmet i det som kallas 700-megahertzbandet, ett frekvensband som har mycket goda yttäckningsegenskaper och som i kombination med täckningskrav kommer att vara till särskild nytta för landsbygdens invånare genom att förhoppningsvis minska antalet vita fläckar på operatörernas täckningskartor.
Fru talman! Därmed vill jag ställa mig bakom förslaget i betänkandet utom i de delar där allianspartierna eller Centerpartiet har avgett reservation, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 1 och 4.
(Applåder)
I detta anförande instämde Erik Ottoson, Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M), Christina Örnebjär (L) samt Robert Halef (KD).
Anf. 4 Christina Örnebjär (L)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1, även om vi i Liberalerna givetvis står bakom alla våra reservationer.
När jag är här i Stockholm under veckorna håller jag kontakt med mina barn mycket via Skype. Just nu håller jag och dottern på att läsa Kulla-Gulla-serien. Den känns inte jätteny, men den är fortfarande ganska intressant. Hon gillar den, och jag gillar den också. Det är en resa down memory lane, som vi var inne på här förut.
Hon ringer upp när det är dags att sova, ställer Ipaden bredvid sig så att jag ser henne och hon ser mig, och så läser jag tills det är dags att sova. Vi fixar också läxorna så, visar upp diverse blåmärken och teckningar. Tack vare nätet och teknologin kan vi ha ganska bra kontakt, trots att jag är borta nästan hela veckorna. Vi kan också avsluta samtalen genom att sträcka ut armarna och visa hur mycket vi tycker om varandra - vi kan både se och höra varandra.
Digitaliseringen går fort. Moderna itsystem, appar och sociala medier har successivt kommit att ersätta traditionella metoder och arbetssätt. Den utvecklingen går snabbt. Vi kommer inom en snar framtid att se en kraftig framväxt av nya ittjänster inom allt fler samhällsområden. Rätt använt kan detta både effektivisera och avlasta många yrken. Inte minst har digitaliseringen och effektiviseringen inom sjukvården stor potential. Digitala verktyg kommer bland annat att kunna erbjuda digitala läkarbesök och bättre informationsdelning, och det kan som sagt effektivisera arbetssätt, korta väntetider och i längden rädda fler liv.
Därför är utbyggnaden av itinfrastruktur så viktig. Om detta är vi i utskottet överens. Vi vill bara lite mer, lite fortare.
Unga i dag har generellt något bättre kunskap om it än årsrika och använder tekniken i något större utsträckning, även om användningen ökar bland alla - även de årsrika. Allt fler använder internet för att hålla kontakt med anhöriga och vänner runt hela jorden, precis som jag och mina barn. Man använder internet för att hämta information, hålla sig uppdaterad om vad som händer i omvärlden, göra ekonomiska transaktioner och inköp. Alla generationer i hela Sverige använder internet på ungefär samma sätt.
Internet är en så stor del av vardagen att utan möjlighet att komma ut på nätet ställs man utanför en stor del av samhällsgemenskapen. Tyvärr är det ofta den yngre generationen som lämnar landsbygden för staden, där det finns god tillgång till nät. Därför är utbyggnaden av itinfrastruktur så viktig.
Utan åtgärder riskerar vi ett digitalt utanförskap. Vi liberaler anser att detta är angeläget. Vi vill sänka de digitala trösklarna. Vi gjorde i vår budgetmotion till våren en satsning på att överbrygga de digitala klyftorna för årsrika. Vi ville ge kommunerna möjlighet att söka bidrag hos Post- och telestyrelsen för insatser riktade till just årsrika.
Detta med internet och it är ingen fluga. Det finns fantastiska möjligheter för ökad delaktighet och kontakt mellan människor. Vi vill att Sverige ska vara den främsta itnationen. Det betyder också att vi ska vara världens mest inkluderande itnation. Det är inte bara jag som ska kunna läsa med mina barn. Min far, barnens morfar, som bor ute på en skärgårdsö, ska också kunna göra det. Även han ska kunna ta del av blåmärken och teckningar och kunna läsa sagor och genom att sträcka ut armarna visa: Jag tycker om dig så här mycket.
Därför, fru talman, är det så viktigt med utbyggnaden av itinfrastruktur.
(Applåder)
I detta anförande instämde Erik Ottoson, Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M), Anders Åkesson (C) samt Robert Halef (KD).
Anf. 5 Robert Halef (KD)
Fru talman! Sverige är nu en av världens ledande itnationer, och vi blev snabbt en internetnation. Stora nationella, regionala, lokala och privata investerare har bidragit till dagens utbyggda infrastruktur på området, som har tjänat oss väl.
Målet är och har varit att alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av effektiva, säkra och robusta elektroniska kommunikationstjänster och service via bredband och en utvecklad bredbandsinfrastruktur på landsbygden, liksom i tätort.
Politiska beslut och privata entreprenörer har lagt grunden till flera av de starka itföretag som har grundats och växer i Sverige och som bidrar med jobb och tillväxt och stärker Sveriges konkurrenskraft.
Den internationella konkurrensen om ittjänster är stor. Vi måste fortsätta att utvecklas och växa som itnation för att inte tappa konkurrenskraft. För att klara av det krävs ett snabbt och säkert bredband som är tillgängligt för så många som möjligt.
Fru talman! För att Sverige ska vara en fortsatt stark itnation slog alliansregeringen fast målet om att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband på minst 100 megabit per sekund år 2020 och att Sverige ska ha bredband i världsklass och avsatte extra resurser för fortsatt utbyggnad av bredband i hela landet för att stärka svensk konkurrenskraft.
Fru talman! Det finns mer som kan göras för att öka tillgängligheten till bredband i Sverige. Viktigt är att öppna upp och tillgängliggöra 700megahertzbandet för mobil kommunikation under nästa år. Det kommer att öka kapaciteten och tillgängligheten i hela landet, främst på landsbygden. Det är viktigt att arbetet fortgår och att frekvensutrymmet kan börja användas senast 2017.
I samband med tilldelningen av 700-megahertzbandet är det också viktigt att tillgodose blåljusmyndigheternas behov.
Fru talman! För att öka tillgängligheten av fibernät och stärka Sveriges konkurrenskraft på området vill vi kristdemokrater att de statliga fibernäten ska göras tillgängliga för marknaden. Svenska kraftnät och Trafikverket sitter på rikstäckande fiberoptiska nätverk som inte nyttjas fullt ut. Att använda den fulla potentialen i dessa nätverk skulle innebära att 90 procent av hushållen kommer att få tillgång till fiberbredband.
Fru talman! Vi inom Alliansen har konstaterat att lokaliseringsprincipen är i vägen för kommunala stadsnät som vill erbjuda fiberlösningar till invånare i andra kommuner. Kommungränser är långt ifrån alltid överensstämmande med naturliga gränser för bredbandsutbyggnad. Det krävs en snabb justering av kommunallagen för att lokaliseringsprincipen inte ska stå i vägen för fortsatt bredbandsutbyggnad. En liknande justering har redan skett för energibolagen och visat sig effektiv. För ett mer utbyggt bredband och tillgång till fiberbredband bör samma justering göras för de kommunala stadsnäten.
Fru talman! För Kristdemokraterna är det viktigt att EU:s inre marknad också blir en digital inre marknad. Mobilt bredband blir allt viktigare för många. Detta insåg man äntligen inom Europeiska unionen, och man införde en reglering av roamingavgifterna för konsumenter. Men det nuvarande regelverket gällande roaming begränsar sig till de avgifter som slutanvändaren ska betala. Grossistpriserna som operatörerna tar ut av varandra är fortfarande oreglerade. Att avskaffa roamingavgifter inom EU är en avgörande etapp i förverkligandet av den digitala inre marknaden.
Vi inom Alliansen föreslår en liknande reglering av grossistpriserna som av konsumentpriserna. Med reglerade konsumentpriser, men oreglerade grossistpriser, skulle de operatörer vars kunder reser mest straffas hårdast. Detta främjar inte den fria rörligheten och den inre marknaden.
Fru talman! Kristdemokraterna vill se en fortsatt satsning på bredbandskoordinatorer i länen för en effektivare utbyggnad av bredband. Bredbandskoordinatorer ökar samarbetet mellan olika aktörer, offentliga och privata, för att få en mer samordnad och snabbare bredbandsutbyggnad i landet. Bredbandskoordinatorerna har en viktig uppgift. De behövs för att stödja kommuner och lokala initiativ, för att skapa nätverk och för att upprätta samverkan inom och mellan olika aktörer för att underlätta bredbandsutbyggnaden.
Fru talman! En växande svensk it-sektor är viktig för den ekonomiska tillväxten, kompetensförsörjningen och för att minska arbetslösheten. För att ett land ska lyckas inom it-sektorn krävs långtgående och löpande satsningar på bredbandsutbyggnad och mobila bredbandslösningar. It-sektorn kräver de bästa av förutsättningar för att lyckas och har stor betydelse för tillväxten, då den verkar på en global marknad där huvudkontoren kan flyttas snabbt. Det åligger oss politiker att underlätta branschens förutsättningar att växa.
Fru talman! Jag yrkar bifall till Alliansens gemensamma reservation 1 samt till Kristdemokraternas reservation 7.
(Applåder)
I detta anförande instämde Erik Ottoson, Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (M), Anders Åkesson (C) samt Christina Örnebjär (L).
Anf. 6 Teres Lindberg (S)
Fru talman! I dag debatterar vi dels it-politiska frågor, dels regeringens proposition om billigare utbyggnad av bredband. Det är en proposition som har sin grund i EU:s utbyggnadsdirektiv. Det är ett direktiv som syftar till att underlätta utbyggnaden av bredbandsnät och sänka kostnaden för utbyggnad av såväl fast som trådlöst bredband. Det är i allra högsta grad ett fall framåt för att få fram billigare bredbandsnät.
Fru talman! Det är glädjande att ett enigt utskott ställer sig bakom regeringens proposition. Detta direktiv implementeras inte bara här i Sverige utan också i resten av Europas länder. Det höjer såklart kraven på oss i Sverige.
Fru talman! I dag är det förskolans dag. I morse när jag lämnade min yngsta dotter på förskolan var hela gården dekorerad med girlanger och ballonger. Man streamade också musik på gården genom någons smartphone. Förskolans Ipadar - de har flera stycken - användes för att, som varje dag, dokumentera vardagen för att kunna göra oss föräldrar närvarande i våra barns vardag fastän vi fysiskt inte är på plats.
Jag har fyra barn med ganska stor spridning. Det äldsta föddes 1994. Det var samma år som två regeringschefer någonsin skickade e-post till varandra. Det var den dåvarande svenska statsministern Carl Bildt och USA:s dåvarande president Bill Clinton. Man kan konstatera att det har hänt en hel del sedan dess. Det är bara att titta på sin egen e-postlåda.
Mitt andra barn föddes 2001. Mellan dessa år, 1994 och 2001, har utvecklingen gått i en rasande takt. Bredbandet har gjort entré, och internet har gått från att vara en fluga till att vara tillgängligt för 60 procent av befolkningen. Hela 50 procent uppgav då att de hade tillgång till internet i hemmet.
Det var också 2001 som Wikipedia startade, som i dag i princip är nästan hela världens uppslagsverk.
Mitt tredje barn föddes 2003. Det var samma år som 3G-tekniken och Skype kom. Det var också det år som Pirate Bay lanserades, och som fram till ganska nyligen faktiskt har dominerat den politiska debatten inom ramen för it-politiken och också skurit en ganska knivskarp linje mellan den unga generationen och den mer etablerade.
Agnes, som mitt fjärde barn heter, är snart fyra år. Redan som ettåring hanterade hon såväl platta som smartphones. I dag växlar hon fritt mellan olika streamingtjänster, mellan spel och Youtube. Och hennes förskola, som jag nämnde tidigare, ser till att jag är närvarande i hennes vardag hela tiden.
Den stora debatten för några år sedan, som handlade om fildelningstjänster, kommer hon nog aldrig att höra talas om, om hon inte googlar på det och använder Wikipedia. Hon kommer inte att komma i kontakt med det.
Från att vårt första barn föddes och fram till att det fjärde föddes har tillgången till internet i befolkningen ökat från ungefär 2 procent 1995 till 89 procent 2012.
Det har gått, och kommer med all sannolikhet att fortsätta gå, i en rasande takt.
Fru talman! Det övergripande målet för it-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Det är ett mål som förpliktar. Vi har i dag ur ett internationellt perspektiv goda förutsättningar för att kunna inta och upprätthålla den position som vi har, trots våra geografiska förutsättningar.
Visste ni att vårt land har 21 invånare per kvadratkilometer, medan till exempel Tyskland har 230 invånare på samma yta? Utmaningarna blir extremt stora för oss när vi i vårt glesbyggda land bygger ut bredbandsinfrastrukturen.
Ska jag vara helt ärlig tror jag att vi framöver behöver ett antal progressiva reformer för att bibehålla och utveckla vår position. Den har vi inte fått gratis. Den position som Sverige har i dag grundar sig i tidigare socialdemokratiska reformer - reformer som hem-pc-reformen som gav möjlighet för vanligt folk att hyra, låna eller köpa en dator skattefritt och Rosengrenspengarna som avsattes 2002 med syftet att kommuner som av marknadsskäl inte var intressanta för bredbandsföretag ändå skulle få möjlighet att ge sina invånare tillgång till snabb internetuppkoppling. Båda de här reformerna avvecklades av den tidigare borgerliga regeringen.
Ska jag vara helt ärlig vill jag säga att politiken faktiskt inte har bidragit till så himla mycket sedan dess. Därför blir det också lite beklämmande när man tittar på de reservationer som finns i det här ärendet, för de betyder egentligen ingenting. Vi har egentligen samma politik just nu. Det man gör är att man lyfter fram den förra regeringens arbete som om det skulle vara lösningen på framtidens utmaningar.
Jag tror inte att det är tillräckligt. Det är just avsaknaden av reformer under lång tid som är anledningen till att vi nu tappar i rankning när det gäller nätanvändandet och digitala tjänster. Vi har länge toppat den typen av redovisningar, men de senaste siffrorna från EU-kommissionen visar att vi håller på att bli omsprungna.
Grundläggande är just behovet av och tillgången till snabbt bredband. Det har varit kärnan i våra framgångar i Sverige. Att Stockholm i dag är en av världens ledande startup-scener grundar sig i att framsynta politiker gjorde överenskommelser över blockgränserna om att it-infrastrukturen ska vara öppen och tillgänglig för alla.
Där ligger utmaningarna. Hur ska vi få snabbt och tillgängligt bredband för alla? Det handlar om att ge alla barn samma möjligheter i framtiden. Det handlar om att alla ungdomar ska kunna delta i det sociala livet som utspelar sig på nätet, och det handlar om att Sverige ska kunna konkurrera på den internationella arenan i framtiden.
Digitaliseringen berör egentligen hela samhället. Den är bränslet i de omdaningar vi framöver kommer att se, vare sig vi vill det eller inte. Våra grannländer springer förbi och om oss om vi inte satsar. De gör det. De satsar alltmer resurser.
I det perspektivet känns det nästan förmätet att vi faktiskt här i kammaren debatterar om struntsaker i stället för att fokusera på vilka beslut som kommer att vara de strategiskt viktiga för att återta täten och leva upp till den målsättning som riksdagen uttalat om att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter.
Fru talman! I digitaliseringen och it-politiken ligger de verkligt stora utmaningarna för delaktigheten, demokratin, jämlikheten, vården, skolan, arbetsmarknaden och inte minst näringslivet och de framtida jobben. Här ligger möjligheterna för framtiden. Sverige kan inte nöja sig med att vara en medelmåtta i Europa. Men om vi vill mer krävs det att vi faktiskt steppar upp.
Jag yrkar bifall såväl till propositionen som till förslaget i utskottets betänkande TU19.
(Applåder)
I detta anförande instämde Johan Andersson, Rikard Larsson, Pia Nilsson, Jasenko Omanovic, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).
Anf. 7 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Det här var en rätt stillsam debatt med en total samsyn ända tills företrädaren för regeringspartiet, Teres Lindberg, begärde ordet och gav en förvisso rätt intressant historisk exposé och reflektion över densamma - möjligen med socialdemokratiska skygglappar - som gav slutsatsen att allt som har hänt på it-området, i alla fall om vi begränsar oss till vår del av världen, har hänt tack vare och på grund av socialdemokratiska regeringar. Jag delar inte den slutsatsen.
Jag hade möjligen förväntat mig, fru talman, att en företrädare för ett regeringsparti i en regering som för närvarande saknar it-minister på något sätt hade visat framfötterna när det gäller vad regeringen vill, har för avsikt att göra och har för planer för att möta framtiden. Inte ett ord om detta.
Som nation har vi nu tappat den ledande position vi hade i Europa och världen som it-nation. På den punkten delar jag Teres Lindbergs analys. Vi har vita fläckar på it-kartan både avseende geografi och invånare, men det intressanta är att den it-politik som nuvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regering förvaltar är exakt densamma som den som tidigare statsrådet Anna-Karin Hatt lämnade ifrån sig i oktober 2014. Sedan dess, fru talman, har inte en stavelse förändrats eller förts till utifrån de framtida utmaningarna.
Nu skriver vi 2016. Vad är Socialdemokraternas vision, nästa strategiska steg, för att möta de utmaningar på it-området som Teres Lindberg just adresserade?
Anf. 8 Teres Lindberg (S)
Fru talman! Jag får be Anders Åkesson om ursäkt om han uppfattade att jag dissade arbetet som den förra regeringen gjorde. De gjorde en hel del bra saker, inte minst med att sätta upp en strategi för it-politiken och att också sätta upp målet om att vi ska vara bäst i världen på att möta digitaliseringens utmaningar. Jag tycker att det har varit bra.
Jag tycker också att 90-procentsmålet var bra att sätta upp. Det behövdes ett mål. Men för mig personligen är det för lågt. Inget annat än 100 procent kan anstå en demokrati, för i grunden handlar tillgången till bredband och snabb uppkoppling just om demokrati. Då måste den finnas överallt och vara tillgänglig för alla.
Just nu befinner vi oss vid ett vägskäl där regeringen jobbar inom ramen för Digitaliseringskommissionen. De jobbar också inom ramen för den utredning som den förra regeringen tillsatte om statligt fibernät och effektivare användning av statens bredbandsinfrastruktur. En av de reservationer som lyfts fram här i dag handlar om det. De lämnade sitt slutbetänkande i början av året som nu är ute på remiss och förhoppningsvis kommer att komma till oss här i riksdagen så småningom.
Det blir lite förmätet att de reservationer vi ser här handlar om frågor som vi egentligen är överens om. Enda ambitionen som oppositionen har med dem är att lyfta fram ett tillkännagivande för att säga att regeringen ska göra det som regeringen redan gör. Det var snarare det jag menade. Om Anders Åkesson uppfattade att jag sa att förra regeringen inte gjorde någon nytta alls uppfattade Anders Åkesson fel, för jag tycker att man gjorde en hel del bra saker också.
Anf. 9 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Å den förra alliansregeringens vägnar tackar jag för tillerkännandet, Teres Lindberg. Det var en ytterligt historielös beskrivning som Lindberg inledde med. Men så bra då - då vet vi att den här regeringens ambition är 100 procents täckning av it i vårt land avseende geografi och medborgare. Tack för det beskedet!
Då återstår bara detaljfrågorna: Till vilken kapacitet, till vilken kostnad och när och på vilket sätt avser den här regeringen att adressera denna ambition? Det är nu den tillkännages, av Teres Lindberg. Vi har inte fått någon sådan ambition oss till känna i riksdagens trafikutskott eller genom uttalande av tidigare it-minister eller nuvarande tillförordnad minister - om jag inte har missat det.
I debatten som har förts här i dag har några av oss lyft upp behovet av att hävda 700-spektrumet och möjligtvis freda det från andra intressen än tele- och datakommunikation för att därmed nå en bit på väg till 100 procents yttäckning.
Som företrädare för Centerpartiet lyfter jag upp idén, visionen, om it som det femte transportslaget och om att därmed göra it till en valmöjlighet i ett flöde av 50-60 miljarder kronor om året i stället för en rännil på 3,7 miljarder på sju år som det just nu är. Det hade varit spännande, fru talman, att få en regeringsföreträdares reflektion över de progressiva förslagen.
Hur kommer regeringen att ställa sig till statlig e-förvaltning, där grannländerna ligger långt före? Hur kommer regeringen att hantera kommande upphandlingar och auktioner av det 700-band som snart ska ut? Det hade varit väldigt spännande att få detta redovisat, endera av tillförordnad minister eller av regeringens företrädare i denna fråga. Men Teres Lindberg har chansen här och nu.
Anf. 10 Teres Lindberg (S)
Fru talman! Jag vill vara tydlig och understryka att jag medvetet sa att det är jag personligen som gärna skulle se ett 100-procentigt mål. Ett sådant mål måste självklart också vara förknippat med resurser, men det är resurser som inga av riksdagens partier avsatt i sina budgetar. Låt oss vara tydliga där!
Regeringen arbetar med tilldelningen av 700-bandet, vilket också Anders Åkesson vet om, och jobbar inte minst väldigt intensivt med e-förvaltningen just nu. Vi kommer att återkomma med redovisningar av vad som sker i de frågorna, som dock inte i första hand berör trafikutskottets arbete. Snarare handlar det om hur detta på olika sätt påverkar vården och omsorgen och hur det påverkar samverkan mellan våra statliga förvaltningar. Där pågår ett intensivt arbete just nu, och jag tror att Anders Åkesson själv är ganska väl insatt i det arbetet.
Anf. 11 Erik Ottoson (M)
Fru talman! "Vår nuvarande regering har dock i allt väsentligt bara låtit den tidigare regeringens arbete tuffa på utan förslag och ambitioner som för oss framåt." Det är inte jag som hävdar det här, utan det är Teres Lindberg som skrivit det i en debattartikel i Ny Teknik. "Det är dags att jacka upp it-politiken!" Det är inte jag som hävdar det, utan det är Teres Lindberg som skrivit det i debattartikeln.
Teres Lindberg är den enda företrädare för Socialdemokraterna som är anmäld till den här debatten. Hennes parti har suttit i regeringsställning i två års tid. Hon sågar regeringens politik jäms med fotknölarna och hävdar att den inte innehåller några "förslag och ambitioner som för oss framåt". Men i utskottet föreslår hon över huvud taget inga skarpa skrivningar på något av de områden där hon själv nu står och visar sitt engagemang. Ingenting av detta går att återfinna i riksdagens handlingar, om man inte räknar med det protokoll som kommer att publiceras efter dagens debatt.
Jag tror att vi var många som började bläddra i dagordningen och talarlistan för att se om partibeteckningen stod kvar bakom Teres Lindbergs namn. Det gör den, kan jag meddela alla dem som inte hunnit kolla än. Jag måste faktiskt fråga Teres Lindberg: När kommer leveransen av allt det vackra vi har fått höra här?
Jag hör kritik mot oppositionen för att vi inte har tillräckligt framåtblickande idéer. Jag hör kritik mot regeringen för att den inte har tillräckligt framåtblickande idéer. Men i utskottet, där Teres Lindberg är it-ansvarig i det parti som är störst i utskottet, störst i regeringen och störst i riksdagen, återfinns nära nog ingenting. Hennes anförande var också kliniskt rent på förslag på hur det här skulle kunna genomföras.
Anf. 12 Teres Lindberg (S)
Fru talman! Jag tackar Erik Ottoson så mycket för repliken.
Sverige befinner sig vid ett vägskäl. Vi som folkvalda måste kunna se vad som saknas i samhället, i det här fallet inom ramen för it-politiken, och driva frågorna framåt. Och det är vi som är folkvalda, inte regeringen. Regeringen är tillsatt för att arbeta fram och lägga fram förslag, och det pågår en hel del utredningar. Det är klart att det där inte riktigt är samma sak.
Sedan, Erik Ottoson, vet både du och jag att det handlar om resurser, budgetar och prioriteringar. Det är inte alltid man får sin personliga vilja igenom. Jag skulle gärna se en upprioritering av it-politiken. Jag skulle gärna se att vi ändrade den förra regeringens målsättning om 90 procent till 100 procent. Men det kräver också resurser - resurser som jag inte har lyckats få loss i de diskussioner jag har haft med regeringen. Det är absolut en regering vars värderingar jag står bakom. Men i prioriteringen kring resurser har vi inte varit helt överens.
Om Erik Ottoson anser att vi som riksdagsledamöter och förtroendevalda inte ska kunna uttrycka våra åsikter, att man inte ska kunna ha den minsta uns av kritik mot en regering om man är av samma partifärg, har jag en helt annan uppfattning än Erik Ottoson om vad demokrati är och vad en riksdagsledamots ansvar och uppdrag är.
(Applåder)
Anf. 13 Erik Ottoson (M)
Fru talman! Jag tror att Teres Lindberg och jag egentligen delar uppfattning om vad demokrati är. Det finns dock ytterligare en väldigt viktig dimension i demokratin: någon form av ansvar och förmåga att stå till svars för det man tycker och de frågor man driver. Teres Lindberg säger helt riktigt att hon inte har lyckats med sina egna ambitioner. Då undrar jag: Om Teres Lindberg bara företräder sig själv, var är då regeringens företrädare i denna debatt? Jag skulle jättegärna diskutera med någon som företräder regeringens syn i dessa frågor. Ingen sådan person verkar dock vara anmäld till dagens debatt, om nu inte Teres Lindberg står för något mer än just sina egna åsikter.
Det blir en väldigt svår diskussion för oss alla. Kanske är det så att Teres Lindberg inte har fått igenom alla de skrivningar som hon hade velat få igenom i utskottet. Jag föreställer mig att de i så fall har filtrerats genom den socialdemokratiska utskottskommittén först. Men då hade hon trots allt möjligheten att föreslå någonting för utskottet, så hade vi kanske kunnat göra gemensam sak av hennes olika idéer och förslag. Vi har ju inte fått den möjligheten.
Hon låter väldigt ambitiös, och jag kan nog säga att de flesta av oss andra också är ganska ambitiösa. Låt oss då hitta gemensamma beröringspunkter och sätta regeringen på plats!
Teres Lindberg talar om demokrati. En av våra demokratiska förutsättningar för att sätta regeringen på plats är tillkännagivanden, men hon har inte föreslagit några sådana. Det är ord i riksdagens protokoll, ingenting annat.
När kommer leveransen? Och vilken är regeringens politik i detta utöver den politik som gällde fram till 2014? Jag blir oerhört rådvill. I bästa fall kan vi hoppas på någon form av svar från Teres Lindbergs miljöpartistiska utskottskollega. Jag hade nog ändå förutsatt att det största regeringspartiet skulle ha någon sorts svar.
(Applåder)
Anf. 14 Teres Lindberg (S)
Fru talman! Det är väl just detta som är dilemmat. Oppositionspartierna har ganska hög svansföring. De lägger fram ett antal reservationer i frågor där det egentligen inte finns några konflikter. Kanske är det stora dilemmat avsaknaden av progressiva förslag.
På Regeringskansliet pågår en hel del arbete, inte minst inom ramen för olika utredningar och inom ramen för Digitaliseringskommissionen. De kommer så småningom att lämna förslag som förhoppningsvis kommer att flytta fram positionerna.
Dilemmat här och i debatten är att det inte finns något konkret. Ni reserverar er för att den förra regeringen var så bra. Det är det som framgår av er egen reservation. Ni avsätter 3,25 miljarder för att bygga ut bredband över hela landet. Det är ju precis vad regeringen också gör! Därför blir hela den här diskussionen så märklig. Låt oss i stället framöver fokusera på de progressiva lösningar vi behöver för att flytta fram positionerna och återta täten som it-nation i världen. Där har vi varit, men nu tappar vi mark på grund av att vi inte varit tillräckligt progressiva under de senaste två mandatperioderna. Låt oss i stället skaka hand och se till att det är dit vi kommer i framtiden.
(Applåder)
Anf. 15 Anders Schröder (MP)
Fru talman! Att Sverige ska bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter är något som tenderar att återkomma i sådana här debattsammanhang. Det ska vi vara glada över, för det innebär att det finns en bred konsensus om den höga ambitionsnivå som Sverige bör ha inom itpolitiken.
Ända sedan hem-pc-reformen på 90-talet har Sverige legat i framkant vad gäller att utnyttja ny teknik till förmån för såväl konsumenter och företag som statliga myndigheter. En tydlig efterfrågan på digitala produkter, kreativa entreprenörer, ett bra utbildningsväsen och en välfungerande infrastruktur har alla samverkat så att företag som Spotify och Mojang har vuxit fram just i Sverige.
En tätposition i den digitala utvecklingen skapar arbetstillfällen med goda exportmöjligheter, vilket stärker den svenska ekonomin, men digital tillgänglighet är också i allt högre grad en välfärds- och demokratifråga. Medborgarna förväntar sig i allt större utsträckning en välutbyggd digital service, både vad gäller själva infrastrukturen och att myndigheternas digitala tjänster är välfungerande, enkla att förstå och tillgängliga för alla.
Ett hushåll utan bra uppkoppling får svårare med allt från att ta del av det dagliga medieutbudet till att göra banktjänster eller arbeta hemifrån. Därför är det centralt att en bra uppkoppling kommer hela befolkningen till del. I den nationella bredbandsstrategin slås fast att målet är att minst 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till 100 megabit per sekund år 2020 och övriga åtminstone 30 megabit per sekund. Regeringen ska bidra till detta genom att skapa bra förutsättningar för marknaden och samverka och föra dialog med företag genom exempelvis bredbandsforum.
Myndighetens uppskattningar tyder på att Sverige kommer att överträffa det uppsatta målet. Just nu förväntas 93-96 procent av befolkningen ha minst 100 megabit per sekund år 2020. Det är också värt att notera att bland de grupper som traditionellt sett inte använder internet i särskilt hög grad, exempelvis äldre, ökar användandet betydligt, vilket naturligtvis är något att glädjas över. Digitaliseringskommissionen har presenterat flera förslag om hur den digitala delaktigheten kan öka ytterligare, vilka regeringen nu bereder.
För att säkerställa en god digital service i hela landet genomför regeringen ett antal åtgärder, bland annat frågan om billigare utbyggnad av bredbandsnät. Genom att samordna olika bygg- och anläggningsprojekt kan betydande resurser sparas och mer bredband läggas. Bredbandskoordinatorerna fortsätter sitt arbete med att stödja lokala samhällen som saknar tillräcklig uppkoppling.
Regeringen ser också över den så kallade lokaliseringsprincipen i samband med den samlade översynen på det it-politiska området för att säkerställa att byråkrati inte hamnar i vägen för möjligheterna att bygga ut bredbandsnäten på de mest kostnadseffektiva sätten.
Även vad gäller telefoni pågår arbetet för fullt, och Sverige kommer successivt att börja använda sig av 700-megahertzbandet, vilket kommer att öka täckningsgraden i landet. Sverige är relativt tidigt ute i den här frågan, vilket gör att vi måste anpassa vår omställning till våra grannländer. Inte desto mindre bör effekterna börja märkas de kommande åren för många mobilanvändare i glesbygden.
Sammanfattningsvis finns det en bred enighet om att Sverige ska ligga i framkant vad gäller it-politik, och de förslag som regeringen presenterar räcker en lång bit på vägen för att uppnå det.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
Anf. 16 Erik Ottoson (M)
Fru talman! Tack, Anders Schröder, för ett sakligt och väl genomtänkt anförande, såsom anstår en företrädare för ett regeringsparti!
Jag tycker att Anders Schröder på ett bra sätt redogjorde för de olika saker som i dagsläget sker inom Regeringskansliet. Jag har tidigare haft många debatter på it-området i form av interpellationsdebatter med hans partikollega Mehmet Kaplan, som har haft hand om it-frågorna fram till för en liten tid sedan.
Det jag är nyfiken på är Miljöpartiets långsiktiga ambitioner på itområdet. Jag vet att Anders Schröder är en person som är väldigt insatt i dessa frågor. Jag föreställer mig att han har fört en hel del dialoger med sina partikamrater och har en idé om detta. Jag skulle vilja höra lite mer om vad Miljöpartiet vill i it-politiken och hur Anders Schröder bedömer att det kommer att gå att leverera inom en inte alltför avlägsen framtid.
Det står nämligen ingenting i några motioner som ligger på riksdagens bord. Det har inte framkommit några direkta propositioner under den tid Anders Schröders partikamrat har varit it-minister, med undantag av de EU-direktiv som har behövt implementeras under tiden. Därför uppstår dessa frågor, inte minst i kontrast till det eldiga engagemang som framkommer hos vissa av Socialdemokraternas företrädare. Om Anders Schröder är villig att hänga med på det tåget tror jag säkert att vi kan få en blocköverskridande överenskommelse kring djärva mål, som vi tillsammans kan hjälpas åt att finansiera.
Tror Anders Schröder att det skulle vara en möjlighet?
Anf. 17 Anders Schröder (MP)
Fru talman! Tack för frågan!
Det här med mål är lite komplext. Vi har alla, hoppas jag, visioner och idéer för hur vi skulle vilja utveckla Sverige och den svenska it-politiken. Sedan handlar det om hur visionära dessa mål är och i vilken takt vi tror oss kunna nå dem.
Jag har naturligtvis mina egna idéer. Jag vill se en utökad användning av digitala verktyg så att vi till exempel kan minska resandet, vilket sparar på miljön. Jag har tankar om hur välfärden ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter så att fler får tillgång till bra välfärd.
Jag har många olika tankar kring detta, men de ska också realiseras. Vi kan sätta upp fina mål för alla dessa saker, men de blir inte så mycket värda om vi inte har en konkret plan för att nå dem. Det är där som utmaningen och ansvaret ligger på oss som politiker - både regeringen och oppositionen - när det gäller att presentera hur vi vill realisera målen.
Som vi var inne på i debatten är vi ganska överens. Det finns ingen som är emot bredband eller bättre täckning, utan utmaningen handlar om hur vi kan uppnå detta på bästa sätt. Där för vi en kontinuerlig dialog med regeringen. Jag hoppas att också ni som är i opposition känner er manade att ta fram konstruktiva och konkreta förslag om hur vi kan uppnå de mål som jag tror att vi är överens om.
Anf. 18 Erik Ottoson (M)
Fru talman! Tack, Anders Schröder! Det var ett ansvarstagande svar som vittnar om en regeringsduglighet som möjligen skulle kunna skicka signaler till Rosenbad om vem som borde bli nästa it-minister. Jag har ingen aning om hur det går till, men jag har en följdfråga.
Anders Schröder beskriver hur knepigt det är att fastställa mål som man sedan ska kunna nå och hur viktigt det är att ändå ha goda ambitioner på området. Av ren nyfikenhet: Har det förts någon dialog mellan Anders Schröder och företrädare för Socialdemokraterna om att ur utskottets perspektiv trycka på gentemot regeringen, lite grann i den anda som vi hörde när Teres Lindberg stod i talarstolen?
Anf. 19 Anders Schröder (MP)
Fru talman! Både Teres Lindberg och jag för hela tiden en dialog med våra företrädare i Regeringskansliet, på samordningen och så vidare. Det är så ett regeringsparti arbetar. Vi för diskussioner med de personer inom våra respektive partier som vi vill kunna påverka. Ofta har vi gemensamma agendor, och förhoppningsvis leder det till resultat.
Som Teres var inne på pågår ett antal utredningar nu. Vi får se vad de landar i och utvärdera dem. Politik är ibland, som alla här inne vet, en ganska långsam och omständlig process. Vi inväntar dem.
Anf. 20 Emma Wallrup (V)
Fru talman! It är, som vi har talat om här, en viktig del av infrastrukturen, särskilt i framtiden, och måste ses som en grundläggande del av vårt samhällsbygge. Vi måste garantera ett väl fungerande internet så att vi kan upprätthålla viktiga, bärande samhällsfunktioner, såsom räddningstjänst och andra offentliga verksamheter, och se till att det finns en säker och stabil kapacitetstilldelning till dem, kontinuerligt.
Detta är en ny form av infrastruktur. Vi behöver tänka lite nytt här och kanske se över regelverk för att bygga samhället stabilt så att det är de viktigaste funktionerna som går först, inte lek, spel och sådana saker. Vi behöver dem också, och det ska finnas tillgång till internet av sådana anledningar. Men här är det viktigt att låta det viktigaste gå först.
Ju mer vi gör oss av med pappersbaserade arkiv och andra kommunikationsvägar, desto viktigare är det att se till att internet fungerar. Vänsterpartiet tycker att det är bra att man har ett ambitiöst bredbandsmål om att 90 procent av alla hushåll ska ha en bra täckning till 2020, men vi skulle vilja se att även återstående 10 procent av Sveriges befolkning får tillgång till snabbt bredband. Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag till hur hela Sveriges befolkning ska kunna få tillgång till detta.
Vi har reagerat på ett nytt regelverk som kommer från EU om försämrade villkor för att få ekonomiskt stöd vid utbyggnad av bredband inom ramen för landsbygdsprogrammet. Detta försenar utbyggnaden på mindre orter och drabbar tyvärr i förlängningen landsbygdens invånare och näringsliv. Under den föregående programperioden var det möjligt att söka stöd till områden med en tätort med upp till 3 000 invånare. Nu kommer man inte att kunna göra det längre, utan stödet kommer endast att betalas ut till orter med maximalt 200 invånare. Detta ställer till problem. Den nya gränsen kommer att orsaka en långsammare utbyggnad. Vi tycker därför att regeringen bör se över detta och ändra systemet tillbaka till hur det var tidigare.
Ett annat problem som har dykt upp under den senaste tiden är att den fasta telefonin har nedmonterats samtidigt som mobilnätet inte har byggts ut tillräckligt. Det visar att det är svårt att lämna över sådana viktiga samhällsfunktioner till enskilda företag. Vi skulle behöva balansera det här bättre och ha en starkare styrning av hur vi kan tillgodose att alla i Sverige har tillgång till ett telefonnät. Vi måste som land kunna garantera en så viktig funktion. Det handlar såväl om att kunna kommunicera med närstående som om hur man gör i en krissituation. Vi tycker att staten bör se över detta, ta ett krafttag om det och ge bättre garantier.
Vi skulle också vilja utöka resurstilldelningen genom att införa en avgift på 1 procent för samtliga operatörer när de bygger ut mobiltelefonin. Omsättningen skulle då fonderas för att kunna bidra till en bättre garanti för täckning i de delar av landet där det inte är kommersiellt lönsamt att bygga ut infrastrukturen. Här behöver vi gå in som samhälle och göra en omfördelning av resurserna så att de hamnar där de behövs.
I en tid när vi oroar oss för klimatet är det mycket viktigt med en samhällsplanering där vi minskar transporterna och reser mer med effektiva transportslag som kollektivtrafik, bland annat tåg, samt bygger ut möjligheterna för att minska transportbehovet. Här kommer it in. Det är därför viktigt att vi jobbar konstruktivt tillsammans och kommer med idéer om hur vi kan utveckla it-politiken och garantera en bra funktionalitet.
Jag yrkar bifall till vår reservation 3.
Anf. 21 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Så stod äntligen Emma Wallrup i talarstolen, för att travestera Lagerlöf. Emma Wallrup utvecklade blåljusperspektivet väldigt tydligt i sitt resonemang. Inget utrymme till lek och spel i 700-megahertzbandet här inte!
Fru talman! Det kunde väl ha fått förpassas till historiens skräpkammare som ett icke så genomtänkt uttalande i en debatt nära sommaren 2016. Men det vi ska ha i minne, fru talman, är att Emma Wallrup och Vänsterpartiet utgör ett mycket bastant underlag för en regering med S och MP som vi alla väntar på ska prestera en politik på området på något vis. Denna politik har inte lyst så infernaliskt tydligt i debatten; den har snarast varit lite diffus. Men här fick vi ett mycket tydligt uttalande från regeringens stödparti Vänsterpartiet: Ingen lek inget och spel i 700-megahertzbandet här inte!
Jag trodde, fru talman, ända fram till att detta sas att vi var överens över blockgränserna om att den frekvens som tidigare har använts för marksänd tv äntligen skulle rullas ut för att ge människor över hela landet tillgång till bredband, telefoni och så vidare. Men så verkar inte vara fallet.
Vilka villkor kommer Vänsterpartiet att ställa för att förhindra att en auktion av 700-megahertzbandet genomförs? Hur länge ska folk i Uppland och Småland behöva vänta på att få ett fungerande mobilt bredband och fungerande telefoni för lek och spel och annat, Emma Wallrup? Emma Wallrup vill ju först känna sig trygg och inte låta de kommersiella krafterna få spela för hårt. Det är lite viktigt att vi som oppositionsparti får reda på det.
Anf. 22 Emma Wallrup (V)
Fru talman! Det ska självklart finnas utrymme även för lek och spel på internet och via bredband - det är inte det jag talar om. Däremot måste vi gå mot ett samhälle igen som sätter de viktigaste behoven först. Det har länge skurits ned på räddningstjänst på landsbygden liksom på ambulansen överlag. Vi har till exempel hört om ambulansförare som kört in i bergväggar för att de varit överansträngda.
Vi ser hur välfärden monteras ned, vilket tycks vara en prioritering. Samhället prioriterar andra värden framför de mest grundläggande och framför livsuppehållande tjänster som är nödvändiga när vi har som mest behov av dem. Man kanske har ett stort behov även av lek och spel, men det kan vi flytta på i tid.
Jag vill inte göra någon begränsning eller ange ett exakt datum för när ett system som skyddar blåljusverksamheten ska införas. Det behöver ses över. Men vi behöver garantera de grundläggande samhällsfunktionerna i internet - det är bara det jag säger. Det är sådana skrivningar som vi inom S, V och MP kommit överens om. Skrivningarna är väldigt öppna men har en inriktning på att vi ska kunna garantera dessa verksamheter. Detta är fullständigt självklart och något som skulle rädda både dig och mig i en utsatt situation och när vi som mest behöver det, Anders Åkesson. Jag tror att även du skulle uppskatta detta om du befann dig i en situation där du behöver räddningstjänsten.
Jag menar inte att vi ska hindra tillgången till 700-megahertzbandet för glesbygden, men vi behöver se över detta noggrant och balansera det. Vi måste kunna göra en kraftfull utbyggnad och se till att allt fungerar robust. Samtidigt måste vi bygga ett samhälle där det viktigaste går först och där vi ser till att alla är trygga i grunden, mår bra och känner att vi har ett samhälle som sätter de viktigaste värderingarna överst. Sedan har vi också tid för lek och spel, vilket också är viktigt.
Anf. 23 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Det var väldigt intressant att få Vänsterpartiets definition av mobilt bredband. I min, Centerpartiets och Alliansens värld - och jag tror att det även gäller alla andra partier förutom Vänsterpartiet - är det fråga om att ge människor i hela landet tillgång till utbildning, arbetsmarknad, kommunikation, kultur, interkulturellt utbyte och sociala kontakter. Därför frigör vi 700-bandet och skapar samtidigt utrymme för blåljusmyndigheterna.
Men i Vänsterpartiets och Emma Wallrups värld är detta ett uttryck för att ge utrymme för lek och spel. Det är en fullständigt befängd uppfattning. Jag hoppas verkligen att Emma Wallrup inte på något vis ges utrymme i eller påverkansmöjligheter på den it-politik som vi med mycket stor spänning ser fram emot och som ska levereras från regeringen. Det vore en katastrof för människor på svensk landsbygd, i de större städernas förortsområden och så vidare där just tillgången till bredband är viktig för säkerhet, interkulturellt utbyte, arbete, utbildning etcetera. Men den saknas i dag. Varför, fru talman?
Det vore intressant att få reda på av vilken orsak Vänsterpartiet förvägrar människor i hela landet tillgång till arbete, utbildning, interkulturellt utbyte etcetera och avfärdar detta som behov av lek och spel. Ingen har talat om att inte blåljusmyndigheterna ska ges tillräckligt utrymme. Men att i sken av detta avfärda behovet av kommunikation som lek och spel är väldigt allvarligt.
Anf. 24 Emma Wallrup (V)
Fru talman! Anders Åkesson slår hårt på trumman för något som jag inte riktigt har sagt. Vi lägger snarare fram ett förslag som garanterar att de kommersiella aktörerna också är med och bidrar i utbyggnaden av bredband i hela landet, just för att kunna garantera de funktioner han nämner. Vi tycker också att de är viktiga, och vi vill ha 100 procents utbyggnad. Detta är väldigt viktigt för Vänsterpartiet.
Däremot bör vi titta på vad blåljusmyndigheterna behöver för att kunna garantera säkerhet - det är det enda jag har sagt. Jag har inte sagt hur den gränsen ska sättas eller vad som ska vara grunden för den, utan det enda jag säger är att vi behöver se till att viktiga samhällsbärande funktioner fungerar. Vi kan inte fortsätta skära ned på räddningstjänst och sådana funktioner för att låta mer lättsamma funktioner gå före.
Tyvärr har vi sett en tid när klassklyftorna har ökat. De rika har blivit rikare. Konsumtionen av lyxjakter och liknande har gått före räddningstjänst. Det är väldigt allvarligt. Det är viktigt att vi får in en etik i politiken - att vi ser med klara ögon.
Det är väl självklart att räddningstjänsten ska fungera. Något annat kan väl ändå ingen stå och säga i denna talarstol. Då skulle jag bli mycket förskrämd och förvånad, och det hoppas jag aldrig behöva höra. Däremot behöver vi titta på detta utan att begränsa möjligheterna till en sund och stabil utbyggnad, för att kunna skapa arbeten och ett bra liv i hela Sverige.
Anf. 25 Erik Ottoson (M)
Fru talman! Tack, Emma Wallrup, för ett minst sagt intressant inlägg och ett intressant replikskifte. Jag tror att vi ska lämna klassklyftorna i 700bandet därhän och gå in på en annan fråga som Emma Wallrup var inne på. Hon talade om att man från Vänsterpartiet föreslår en form av transfereringssystem där 1 procent av vinsterna skulle gå till utbyggnad på landsbygden.
Vi kan bortse från den lilla detaljen att det i realiteten redan finns ett sådant transfereringssystem på lite mer marknadsmässig grund; vi kallar det täckningskrav. Det finns alltså ett krav på operatörerna att tillhandahålla täckning i utbyte mot att de får använda sig av frekvensbandet. Jag blir då väldigt nyfiken på Emma Wallrups förebilder i det här läget. Jag vet inte om det är en ny idé eller om hon har snott den från något annat land. Vilka är i så fall hennes stora förebilder i denna fråga? Vilka länder är det hon tar fasta på som har gjort på det viset?
Principen med täckningskrav har nämligen visat sig fungera ganska väl. Vi kanske till och med skulle ha ställt hårdare täckningskrav; det är också en variant. Det är dessutom inte helt otroligt att den reella transferering som täckningskraven har inneburit vida överstiger 1 procent av vinsten, som Emma Wallrup är inne på. Det kan röra sig om ytterligare procentenheter som har gått i den riktningen, utan att vi har behövt ge några politiska direktiv.
Kan Emma Wallrup förklara de riktigt stora fördelarna med sitt förslag, som kan leda till mindre täckning och mindre bredband för de svenska abonnenterna?
Anf. 26 Emma Wallrup (V)
Fru talman! Mer täckning menar du, Erik Ottoson, förstår jag.
Trots att denna regel finns fungerar täckningen inte alls så bra som den skulle göra. Det är därför många har svårt att ha verksamheter i glesbygd i dag. De måste i vissa fall springa ut ur huset för att få täckning. Själva bredbandet fungerar inte heller.
Det är alltså ett problem i dag, och det man skulle kunna tillföra är mer resurser. Då skulle vi både kunna jobba med krav på täckningsgrad och få resurser för att genomföra det. Det är viktigt att vi fördelar resurserna mer jämlikt och att vi som samhälle bygger upp detta på ett sunt sätt. Vi måste lägga resurserna där de behövs för att få grundläggande funktioner som stärker ekonomin och gör att alla mår bra.
När det gäller till exempel bredband är detta en sådan åtgärd där vi skulle kunna jobba på det sättet. Vi skulle kunna ha denna lilla regel som gör att vi får resurstilldelning åt andra hållet, så att det inte bara är på de mest kommersiella sträckorna man får en bra utbyggnad. Det är mitt korta svar.
Anf. 27 Erik Ottoson (M)
Fru talman! Den lilla regel som Emma Wallrup vill införa riskerar de facto att minska resurserna, vilket var min poäng.
Är det så att vi vill ha mer täckning och vara hårdare i våra täckningskrav finns möjligheten att lägga fram ett sådant förslag. Jag har inte sett något sådant förslag från Emma Wallrup. Men att reglera att 1 procent av vinsterna skulle gå till detta - det var i alla fall så jag tolkade det, eller möjligen var det 1 procent av omsättningen - är väldigt stelbent.
Vad säger Emma Wallrup om det behövs 1,5 procent, 2 procent eller 3 procent? Poängen med täckningskravet är ju att vi inte sätter något tak för hur mycket det får kosta. Vi sätter bara ett krav på hur det ska vara. Och är man missnöjd med resultatet är det antingen kravspecifikationen som var felaktig eller uppföljningen som var otillräcklig. Inget av detta har Emma Wallrup gett sig in på.
Jag är fortfarande nyfiken på vilka förebilder Emma Wallrup har i det här fallet som har visat att hennes variant är mer lyckosam än den som vi nu använder i Sverige. Eller är det möjligen någon form av idé som har värkts fram på Vänsterpartiets kansli? Det är också en möjlighet. Men innan man går fram med något sådant här måste man ju veta att det blir bättre.
Nej, fru talman och Emma Wallrup, jag menade inte att det skulle kunna leda till mer utan sannolikt till mindre täckning. Det är en ganska överhängande risk att Emma Wallrups förslag skulle leda till mindre täckning, eftersom hon sätter ett tak för hur mycket det får kosta, medan vi sätter ett golv för hur bra det ska vara - antingen så bra som det är eller bättre. Det är en väldigt viktig skillnad. Och när Emma Wallrup har fått slut på sin procentenhet blir det inget mer bredband.
Anf. 28 Emma Wallrup (V)
It-politiska frågor
Fru talman! Det är lite märkligt hur borgarna diskuterar resurser. När det gäller att sänka skatter så att de rika ska få mer resurser i plånboken spelar resurserna oerhört stor roll. Men när det handlar om att ge resurser till välfärd, till förskolor och utbyggnad av bredband är resurserna helt plötsligt inte viktiga, utan då handlar det om lagar och regler. Dessutom kan vi konkurrera oss till mer resurser genom att pressa arbetsvillkor och annat så att arbetarna får ta smällen. Det brukar vi få höra är lösningen.
Det är väl ganska självklart att om vi ska bygga ut bredband är det bra med både ett täckningskrav och mer resurser. Det finns en ganska stark logik i det. Vi ser helt enkelt att det behövs mer resurser här, och då har vi kommit med ett ytterligare tillägg om hur man kan arbeta för att nå målen fortare.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 8.)
Beslut
Det ska bli billigare att bygga ut bredbandsnät (TU19)
Regeringen vill underlätta utbyggnad av bredbandsnät och göra den mer kostnadseffektiv. Därför har regeringen tagit fram förslag till en ny lag om åtgärder för att bygga ut bredbandsnät. Med den nya lagen ges bredbandsutbyggare tillträde till befintlig fysisk infrastruktur vilket ska bidra till att sänka utbyggnadskostnaderna för bredbandsnät. De nya reglerna föreslås börjar gälla den 1 juli 2016.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och riktar samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Stora delar av befolkningen har på senare år fått allt bättre service, något som varit positivt för näringslivet. Ytterligare ansträngningar måste dock göras för att alla invånare, såväl på landsbygden som i ytterstadsområden, ska få ännu bättre tillgång till bredband.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll dels reservation 1 under punkt 3, dels i övrigt utskottets förslag till riksdagsbeslut.