Sök

Motioner i Andra Kammaren, N:o 117. 1 N:o 117. Af herr C. G. Thor, om nedsättning af iullen å fläsk. Då tullskyddsvännerna draga försorg derom, att någon hvila i tullstriden ej kommer att ega rum, utan oafbrutet begära högre och högre tullar, så förefinnes ännu mindre anledning från den sida i denna strid, som jag tillhör,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 113. 5 N:o 113. Af herr J. Byström, om ändrad lydelse af 13 i förordningen angående främmande trosbekännare och deras religionsöfning. Att det ligger en orättvisa deri, att främmande trosbekännare tvingas betala skatt till statskyrkan, borde numera vara en sjelfklar sak äfven för lagstiftarne.

Motioner i Andra Kammaren, N:o IM. 3 i N:ö 112. Af herr L. ErikSSOIl i Bäck, angående upphörande af tullen å majs. Under de sistförflutna åren hafva ganska lifliga ansatser såväl inom som utom Riksdagen gjorts för höjandet af jordbrukets afkastning. Af de höjda tullarne väntades högre pris på spanmål och bättre tider

Motioner i Andra Kammaren, N:o 111. 1 N:o 111. Af herr J. P. JailSSOIl i Saxhyttan, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till sådan ändring i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet, att väghållningsdistriktet må kunna å offentlig auktion öfverlåta

Motioner i Andra Kammaren, N:o 109. 15 Jf:o 109. Af herr C. W. Collander, om ändrad lydelse af i i förordningen angående bevillning safgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Uti 4 af kongl. förordningen angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter den 2 december 1892 föreskrifves, bland

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 105. ST:o 105. Af herr E. SVGIlSSOll i Karlskrona, om skrivelse till Kongl. Maj:t angående undervisningen i geografi vid allmänna läroverken m. rn. Lnder förlidet års riksdag väckte jag uti motionen n:o 241 i Riksdagens Andra Kammare förslag om en skrifvelse till Kongl. Maj:t i syfte

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96. 5 dighet till presterskapet, som nu åligger församlingarne, hvar för sig, så fort sig göra låter, helst till 1899 års Riksdag framlägga förslag derom, att de, som i en församling nu äro skattskyldige till presteiskapet, skola erhålla full ersättning för sina utskylder till detsamma

Motioner i Andra Kammaren, N:o 95. 1 N:o 95. Af friherre I. A. Von Knorring1, om skrivelser till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag derom, att de, som nu åro skattskyldige till resterskåpet, skola för sina utskylder till detsamma erhålla ersättning af statsmedel och genom utdebitering

Motioner i Andra Kammaren, N:o 94. 1 N:o 94. Af herr J. A. Fjällbäck, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag till hvitbetssockertillverkning saf giftens afskaffande och sockertullens sänkande. Med hänvisning till motiveringen i den motion, som väcktes af herr J. G. H. Fredholm vid förlidet

14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 93. f tf:0 93. Af herr E. Hammarlund m. fl.i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behof. Af största vigt för folkbildningen är, att de läroanstalter, vid Indika de blifvande folkskolelärarne utdanas, förses med de yppersta lärarekrafter, som stå

Motioner i Andra Kammaren, N:o 81. 9 N:o 81. Af herr J. Andersson i Lysvik m. fl.om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till rust- och rotehållets sättande på vakans m. m. Ändamålet med beslutet vid urtima riksdagen år 1892 om grundskatternas successiva afskrifvande och

Motioner i Andra Kammaren, N:o 79. 9 N:o 79. Af grefve H. E. G. HamiltOll, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående eganderätt till skrift. Det förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående eganderätt till skrift den 10 augusti 1877, som genom

Motioner i Andra Kammaren, N:o 75. 3 N:o 75. Af herr T. Zetterstrand, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behof. Då förslaget att i nya posthuset i Stockholm, hvartill anslag begärts under riksstatens sjunde hufvudtitel, inrangera tjenstelokaler för postinspektionerna i mellersta

12 Motioner i Första Kammaren, N:o 43. N:o 43. Af herr Ljuilgberg, om stiftande af en lag om skiljemän i mål angående arbetsinställelser. Om man icke lärer kunna tveka om nödvändigheten att, så snart möjligt är, bringa en strejk till afslutning, torde man väl äfven kunna enas derom att statsmagterna böra träffa härtill

Motioner i Första Kammaren, N:o 41. 7 vore den gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten 2 att, om någon, som i den främmande staten åtnjuter skydd för en här i riket patenterad uppfinning, fullgjort hvad i den främmande staten är för skyddets bibehållande föreskrifvet, hans underlåtenhet att här i riket

Motioner i Första Kammaren, N:o 39. 1 r N:o 39. Af herr Benedicks m. fl.om ökadt statsunderstöd åt svenska mosskulturföreningen. i. Uti en till Kongl. Maj:t sistlidne höst ingifven skrift har svenska mosskulturföreningen gjort eu underdånig framställning om aflåtande till innevarande års Riksdag af nådig proposition

Motioner i Första Kammaren, N:o 35. 3 N:o 35. Af friherre Y011 KrtBIIiei,med förslag till ändring i vissa delar af lagen angående eg anderätt till skrift den 10 augusti 1877. Villigt erkännande, att det förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående eganderätt till skrift den 10 augusti 1877, som genom

Motioner i Första Kammaren, AT:o 33. 7 att detta beslut må tillämpas från och med innevarande år. Stockholm den 29 januari 1897. C. Lybeck. Theodor Orlelberg. Knut Tillberg. w:o aa. Af herr YVfflril, om tullfrihet för vissa varor vid införsel från Norge. Genom meddelande i Post- och Inrikes tidningar för den 9 sistlidne

6 Motioner i Första Kammaren, N:o 32. IN:o 32. Af herr Lybeck in. fl.om nedsättning af straffräntan it statslån åt enskilda jernvägsaktiebolag. Vid beviljandet af lan åt enskilda jernvägsaktiebolag ur af Riksdagen derför anslagna medel har hittills föreskrifvits, att, derest till betalning föi fallet belopp icke i stadgad

16 Motioner i Första Kammaren, N:o 30. N:o 30. Af herr Leman, om vissa författningars ändring i syfte att ordinarie domhafvande å landet må benämnas lagman. Kändt torde vara, att domare, särskildt å landsbygden, med ett från äldre tider i folkmunnen gängse uttryck, som oftast benämnes lagman.Denna benämning har ock