Motioner i Andra Kammaren, N:o IM

Motion 1897:112 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o IM.

3

i

N:ö 112.

Af herr L. ErikSSOIl i Bäck, angående upphörande af tullen
å majs.

Under de sistförflutna åren hafva ganska lifliga ansatser såväl
inom som utom Riksdagen gjorts för höjandet af jordbrukets afkastning.
Af de höjda tullarne väntades högre pris på spanmål och bättre tider
för jordbrukaren. Tullarne kunde dock ej hindra, att priset på kreatur
och mejeriprodukter snarare sänktes än höjdes på de platser, der man
sökte afsättning för desamma. Fläsktullen har äfven framkallat missnöje,
och oaktadt det låga priset på fläsk i södra och mellersta delarne
af landet, synes importen ändå nödvändig, så länge vi icke kunna
frambringa en vara mera jemförlig med den amerikanska.

Det låga pris, hvari majs nu står, jemförd med hafre, har gifvit
anledning till den uppfattningen, att om majs finge införas tullfri,
blefve den ett billigt foderämne vid produktion af fläsk, då äfven derigenom
kunde erhållas en vara, som kunde täfla med den importerade.
Då de fördelar, som härmed kunde vinnas, med all säkerhet komme
såväl producenter som konsumenter till godo och icke i ringaste mån
skadade jordbruket, då majs icke med fördel kan odlas inom landet,
synes saken värd att taga i öfvervägande.

bivad åter eu annan sida af saken beträffar, är det klart, att staten
genom borttagande af tullen å majs går miste om den inkomst den
eljest lemnar. Men äfven för en sådan minskning i statsinkomsterna
torde ej möta svårigheter, då nu särdeles rikliga öfverskott finnas, som
på detta sätt indirekt fördelades på allmänheten. Då importen af majs

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 112.

under. de sista åren varit omkring fem millioner kg. pr år, synes icke
den sidan af saken vara afskräckande. En annan invändning torde
dock blifva majsens användbarhet till bränvinsbränning. Det är dock
tydligt, att ett beslut om tullfrihet för majs bör föranleda förbud, jemte
straffbestämmelser, för tillverkning af bränvin af densamma. Hvad
slutligen beträffar kontrollen öfver att bränvin icke tillverkades af majs,
torde, med den dagaflöning kontrollörerna redan nu hafva för tillsyn
vid bränvinstillverkningen, kunna dermed förenas skyldighet att se till,
att majs icke under några förhållanden infördes i bränneriet, hvilket
väl utan svårighet låter sig göra.

På grund af hvad här blifvit anfördt, får jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte besluta borttagande af tullen
å majs.

Stockholm den 29 januari 1897.

Lars Eriksson.