Sök

Riksdagen sa ja regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

82, 208 minuter

Justering

2023-10-26

Datum

2023-10-30

Bordläggning

2023-11-07

Debatt

2023-11-08

Beslut

2023-11-08

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen.

Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen.

Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté.

De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 27 minuter

Justering

2023-10-26

Datum

2023-10-27

Bordläggning

2023-11-07

Debatt

2023-11-08

Beslut

2023-11-15

Vissa bestämmelser i försäkringsrörelselagen där belopp anges i euro ska höjas. Förslaget gäller bestämmelserna om undantag från lagens tillämpningsområde, definitionen av stora risker och bestämmelserna om garantibelopp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna föreslås med anledning av att Europeiska kommissionen har reviderat motsvarande belopp i det EU-rättsliga regelverket. Genom ändringarna får kommissionens uppmaning om revidering av de olika beloppen fullt ut genomslag i svensk rätt.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-26

Datum

2023-10-27

Bordläggning

2023-11-07

Debatt

2023-11-08

Beslut

2023-11-15

Pensionerade justitieråd ska tillfälligt få tjänstgöra i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen i större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tidigare fick den som avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd tjänstgöra som ersättare om ett justitieråd på grund av sjukdom eller liknande omständighet inte haft möjlighet att tjänstgöra i Högsta domstolen.

Målet med de nya reglerna är att ge de högsta domstolarna bättre förutsättningar att kunna fullgöra sina uppgifter vid oförutsedda arbetstoppar.

Vidare höjs den straffavgift som advokater kan tilldelas om de har brutit mot god advokatsed. Beloppsgränsen för straffavgiften har varit densamma under drygt 25 år. I det nya förslaget höjs den lägsta möjliga avgiften till 10 000 kronor och den högsta avgiften till 250 000 kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-26

Datum

2023-10-26

Bordläggning

2023-11-07

Debatt

2023-11-08

Beslut

2023-11-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av ammunition, reservdelar till tidigare skänkt materiel, kommunikationsutrustning och infanterimateriel, såsom personlig utrustning och vapen för infanteristrid – som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 1 657 000 000 kronor.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2023-10-24

Datum

2023-10-24

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

EU-kommissionen har föreslagit en ny unionstullkodex som bland annat innehåller bestämmelser om en minsta gemensam uppsättning icke-straffrättsliga sanktioner samt bestämmelser om en europeisk tullbyrå.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen när det gäller regleringen av sanktionsbestämmelser.

Riksdagen menar att medlemsstaterna själva är bättre lämpade att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas med hänsyn till de nationella förutsättningarna. Vidare anser riksdagen att EU-kommissionen inte har visat att det är nödvändigt att införa en gemensam reglering av sanktioner för att uppnå de mål som förslaget eftersträvar.

Riksdagen påminner om att den redan tidigare framfört kritik mot förslag till nya tullrättsliga överträdelser och sanktioner som EU-kommissionen lagt fram.

Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2023-10-19

Datum

2023-10-19

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en uppgifts- och dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörer. Syftet är att bekämpa bedrägerier med mervärdesskatt (även kallat moms). Förslagen innebär att betaltjänstleverantörer blir skyldiga att redovisa uppgifter om vissa betalningstransaktioner till Skatteverket.

Skatteverket ska sända uppgifterna vidare till Europeiska kommissionen som samlar uppgifterna i ett centralt elektroniskt system för betalningsinformation för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri. Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar åtkomst till uppgifterna i systemet.

De nya bestämmelserna börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2023-10-19

Datum

2023-10-19

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort.

Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 52 minuter

Justering

2023-10-19

Datum

2023-10-19

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Företag som erbjuder radioutrustning ska göra det med, eller utan laddningsenhet. Syftet är att användarna inte ska tvingas köpa en ny laddare vid varje ny mobiltelefon eller liknande radioutrustning.

Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och innebär att regeringen får bestämma regler om skyldigheter för ekonomiska aktörer som tillhandahåller radioutrustning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 28 december 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-17

Datum

2023-10-18

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Regeringen har föreslagit förändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland. Bland annat stryks de bestämmelser som gäller arvs- och gåvoskatten, eftersom den skatten sedan länge är avskaffad i Sverige. Ytterligare förändringar är uppdateringar av bestämmelserna om utbyte av upplysningar mellan Sverige och Tyskland och om att hjälpa varandra vid indrivning av skatt. Det ska även förtydligas att avtalet inte syftar till att underlätta icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2023-09-28

Datum

2023-10-17

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare regler för finansiella företags kapitaltäckning och krishantering.

Det finns bestämmelser för avveckling och rekonstruktion av banker och andra finansiella företag i kris. För att kapital och skulder i företagen ska kunna skrivas ned eller konverteras ska de uppfylla vissa krav. Företagen kategoriseras som om de är så kallade resolutionsenheter eller inte. Resolution innebär att staten tillfälligt tar kontroll över verksamheten för att undvika att sätta företagen i konkurs. Därefter kan de avvecklas eller rekonstrueras.

EU:s regler för krishantering har blivit tydligare när det gäller företag som ingår i vissa gränsöverskridande koncerner. Om ett sådant företag hör hemma utanför EES-området men hade varit en resolutionsenhet om företaget hade hört hemma inom EES, ska det ingå i beräkningen av kravet. Dessa regler genomförs nu i svensk rätt.

Vinstutdelning på begäran av en minoritet av aktieägare gäller inte för de finansiella företag som omfattas av EU:s regler för kapitaltäckning. Detta tydliggörs nu i svensk rätt.

Lagändringarna ska börja gälla den 15 november 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-17

Datum

2023-10-17

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året.

Riksdagen noterar att det finns vissa iakttagelser i den årliga rapporten som återkommer från tidigare år. Det handlar exempelvis om brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet. Även om regeringen inte behöver lämna någon formell svarsskrivelse menar riksdagen att regeringen med fördel skulle kunna kommentera iakttagelserna i Årsredovisningen för staten.

För att uppmärksamma revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i oktober 2023 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2023 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2023.

Finansutskottets beredning av den årliga rapporten och den öppna utfrågningen med anledning av rapporten är en del av finansutskottets ansvar att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-17

Datum

2023-10-17

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Det ska bli möjligt att tillåta en arbetstid som överstiger tio år för att utföra arbeten för vattenverksamhet. En förutsättning för detta är att arbetena ingår i en verksamhet som tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse och av särskilda skäl inte kan slutföras inom tio år. Syftet är att möjliggöra en sammanhållen prövning av en verksamhets totala miljöpåverkan.

Om arbetstiden bestäms till mer än tjugo år, ska villkoren för återstående arbeten omprövas vart tjugonde år. Detta för att garantera att villkoren, vid behov, justeras så att verksamheten över tid kan bedrivas på bästa sätt utifrån miljöbalkens krav.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-17

Datum

2023-10-17

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Samhället behöver anpassas till de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. Staten har i uppdrag att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse. Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till kommunerna har varit. Myndigheten redovisar vissa brister, och lämnar därför rekommendationer till regeringen, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på hur stödet kan bli bättre. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sin syn på Riksrevisionens rapport och vilka åtgärder man vidtagit. Riksdagen avslutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 36 minuter

Justering

2023-10-17

Datum

2023-10-17

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Regeringen får utfärda bestämmelser om att kommuner ska vara skyldiga att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi.

Förut påbörjades arbetet med luftkvaliteten först när en överträdelse av en miljökvalitetsnorm konstaterats. De nya reglerna innebär att arbetet med luftkvaliteten kan påbörjas tidigare.

Regeringen får även bestämma regler om hur åtgärdsprogrammen ska tillgängliggöras och följas upp.

Målet med de nya reglerna är att utveckla arbetet med luftkvaliteten i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-03

Datum

2023-10-03

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen om gränsöverskridande behandling av personuppgifter. Det kan exempelvis handla om ärenden då personuppgifter behandlas i flera EU-länder eller där behandlingen kan påverka medborgare i fler än ett EU-land. Förslaget innehåller kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen och ska effektivisera arbetet hos EU-ländernas tillsynsmyndigheter och förenkla samarbetet mellan dem.

Riksdagen anser att förslaget har ett bra syfte men att det i vissa delar går in för mycket i detalj och att bestämmelserna på EU-nivån bör vara mer generella. Riksdagen pekar här exempelvis på den del som föreslår att handlingar i pågående gränsöverskridande ärenden inte ska vara allmänna handlingar.

Mot den bakgrunden menar riksdagen att förslaget inte helt och hållet överensstämmer med subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsländerna själva. Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2023-09-28

Datum

2023-09-28

Bordläggning

2023-10-03

Debatt

2023-10-04

Beslut

2023-10-04

EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare tre typer, varav två är revideringar av tidigare presenterade förslag och ett förslag är nytt. Dessa föreslås baseras på

• EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 30 procent istället föreslås gå till EU:s budget
• mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
• statistiska företagsvinster som baseras på överskottet (eller underskottet) på produktionsverksamheten innan hänsyn har tagits till räntor, hyror eller avgifter som betalats eller erhållits för användningen av tillgångar. Andelen egna medel ska enligt förslaget uppgå till 0,5 procent av summan.

Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget.

Riksdagen påminner om att det redan tidigare vid ett flertal tidigare tillfällen framfört kritik mot att införa nya egna medel. Riksdagen är även emot överföring av beskattningsrätt till EU-nivå. Riksdagen anser att det därtill är problematiskt att besluta om ett eget medel som i framtiden ska baseras på ett förslag som ännu inte är färdigförhandlat.

Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Justering

2023-09-26

Datum

2023-09-26

Bordläggning

2023-09-26

Debatt

2023-09-27

Beslut

2023-09-27

Riksdagen sa ja till att upphäva tidigare beslutade lagändringar som innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. Lagändringarna skulle ha börjat gälla den 1 oktober 2023.

En av anledningarna till beslutet är att ändringarna, enligt riksdagen, skulle få en mycket begränsad effekt samtidigt som de skulle få stora negativa följder för domstolarnas arbete.

Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från justitieutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte är ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Justering

2023-09-07

Datum

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen.

Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.

Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2023-09-07

Datum

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2023-09-07

Datum

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13