Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem
Betänkande 2023/24:SoU25
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 2 maj 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Elektroniska kommunikationstjänster och besök ska begränsas och kontrolleras på särskilda ungdomshem (SoU25)
Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder.
Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer.
De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt.
Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott.
Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2023/24:SoU25
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Elektroniska kommunikationstjänster och besök ska begränsas och kontrolleras på särskilda ungdomshem
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshemProposition 2023/24:81
Motioner från ledamöterna
- Motion 2023/24:2830 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) med anledning av prop. 2023/24:81 Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem
- Motion 2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2023/24:81 Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem
- Motion 2023/24:2837 av Martina Johansson m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:81 Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem
- Motion 2023/24:2838 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:81 Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-04-25
Trycklov: 2024-04-25
Betänkande 2023/24:SoU25
Alla beredningar i utskottet
Elektroniska kommunikationstjänster och besök ska begränsas och kontrolleras på särskilda ungdomshem (SoU25)
Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Socialutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till regeringens förslag om åtgärder.
Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer.
De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt.
Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 maj 2024.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-05-02
Debatt om förslag 2023/24:SoU25
Webb-tv: Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem
Dokument från debatten
- Torsdag den 2 maj 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:109
- Protokoll 2023/24:109 Torsdagen den 2 majProtokoll 2023/24:109 Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem
- Torsdag den 2 maj 2024 (preliminär)Talarlista 2023/24:20240502
Protokoll från debatten
Anf. 1 Mona Olin (SD)
Fru talman! Vi debatterar i dag SoU25 Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem.
I dag blir ungdomar med socialt nedbrytande beteende inlåsta med grovt kriminella. Statens institutionsstyrelse Sis är den statliga myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård. Där behandlas ungdomar med allvarliga psykosociala problem och unga vuxna med missbruksproblem.
I slutet av 1990-talet utökades uppdraget för verksamheten till att även ta emot ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård för grova brott. Det är således en stor variation av ungdomar som vistas på Sis-hemmen vad gäller både ålder och orsak, vilket gör att rätt personal och kompetens inom verksamheten och avdelningarna är grundläggande för att uppnå en väl fungerande verksamhet.
För Sverigedemokraterna är det självklart att ungdomar med allvarliga psykosociala problem inte bör låsas in med grovt kriminella. De grovt kriminella ungdomarna bör snarare hanteras av Kriminalvården, vars förutsättningar att hantera sådana ungdomar borde vara avsevärt bättre. På så sätt kan Sis också lägga ett större fokus på vård och behandling, vilket i sin tur innebär att fler platser frigörs i den redan överbelastade verksamheten.
Tidöpartiernas arbete med frågan har landat i ett nytt lagförslag som vi debatterar här i dag. De nya lagändringarna innebär att Sis ska indela sina särskilda ungdomshem i olika säkerhetsnivåer.
Ungdomar som enligt 3 § i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård kommer endast att få använda elektroniska kommunikationstjänster för att ha kontakt med en annan person. Denna kommunikation kommer endast att tillåtas med utrustning som antingen tillhandahålls eller godkänts av Sis och bara i den utsträckning som det anses lämpligt.
Sis kommer också att få ökade befogenheter inom särskilda ungdomshem för att besluta om ytterligare begränsningar och kontroll av användningen av elektroniska kommunikationstjänster. Dessutom ska Sis ha möjlighet att för dessa hem fatta beslut om begränsningar och kontroll av besök. För att få besöka en ungdom kan det krävas att besökaren går igenom kroppsvisitation, om säkerhetsskäl motiverar detta. Vid behov kommer Sis även att undersöka om den som barnet eller den unge vill ha kontakt med eller får besök av är dömd eller misstänkt för brott.
Elisabet Åbjörnsson Hollmark är generaldirektör för Sis, och hon välkomnar det nya lagförslaget som bland annat ger Sis utökade möjligheter att kontrollera besök och att begränsa elektroniska kommunikationstjänster. Hon menar att detta kommer att göra stor skillnad i säkerhetsarbetet på Sis-hemmen.
Det har tillsatts en utredning i syfte att se över och reformera den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation. Den ska redovisas den 25 april nästa år. Det blir, kan man anta, ett stort förändringsarbete som kommer att ta lång tid. Därför är jag glad över att det kommer en lag som gör att säkerheten på Sis-hemmen kan förbättras redan nu, tills utredningen är klar.
Anf. 2 Karin Sundin (S)
Fru talman! Begränsningar och kontroll på särskilda ungdomshem - rubriken för denna debatt känner vi igen. Vi har pratat om fler åtgärder länge nu, och vi kommer att fortsätta att prata om det efter dagens debatt och dagens beslut.
På Statens institutionsstyrelses ungdomshem bor och behandlas ungdomar som under sin uppväxt har utsatts för missförhållanden, kränkningar, orättvisor, hot, våld och övergrepp. Många av dessa ungdomar har i sin tur själva gjort orätt - hotat och skadat sig själva eller andra - eller sugits in och utnyttjats av kriminella nätverk. En del har redan, trots sina unga år, många års missbruk bakom sig. Det är också numera väldokumenterat att många barn och ungdomar inom Sis har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ofta i kombination med missbruksproblem.
Som samhälle har vi bedömt att dessa ungdomar på grund av omständigheter i deras hemmiljö eller på grund av sådant som de har gjort behöver omhändertas. För en del är det trots allt första gången de är långt ifrån sina familjer och sina tidigare trygga punkter i tillvaron, medan det för andra kanske inte finns någon trygghet alls i tillvaron.
Min poäng med att lyfta upp detta är att vi måste vara på det klara med att det vi pratar om i dag - att begränsa tillgången till kommunikation med omvärlden och att begränsa tillgången till besök på Sis - handlar om åtgärder riktade mot en redan utsatt och ganska heterogen grupp. Vi måste vara varsamma när vi inför nya begränsningar och hårdare regler, också när det är solklart att det behövs sådana begränsningar.
Fru talman! Tillsammans med fackförbundet Seko besökte jag i måndags Sis ungdomshem Bergsmansgården i Fjugesta. Det var ett besök som var planerat långt innan jag visste att jag skulle stå här i dag. Jag har klivit in med lite kort varsel. Med dagens debatt i åtanke är det intressant att bland det första som personalen på Bergsmansgården berättade var att de kommer att få nya möjligheter att göra ett bra jobb den 15 maj. För personalen var det solklart att de nya begränsningarna behövs, och de står klara och väntar.
Jag konstaterar att en stor del av den politiska debatten handlar om att skydda samhället från de kriminella pojkarna på Sis. Det gäller också till stor del den lagstiftning vi diskuterar här i dag. Gängkriminella pojkar på Sis ska inte kunna använda sina telefoner för att planera hur de ska rymma. De ska inte kunna ta in vapen eller narkotika på Sis, och de ska inte kunna samordna och planera fortsatt kriminell verksamhet på Sis. Självklart ska de inte kunna göra det.
Sis-hemmet Bergsmansgården, som jag besökte, är ett hem för flickor i övre tonåren. Med detta besök i minne är det tydligt att flickorna ofta glöms bort, trots att vi har tagit del av kartläggningar som visar att flickor är en större och mer aktiv del av de kriminella gängen än vad vi tidigare har trott.
Personalen på Bergsmansgården påminde mig om att dessa flickor behöver skyddas både från sin omgivning och från sig själva. De berättade om hur flickor på Sis-hem i dag kan sälja sig själva genom telefonens webbkamera och Swish. De här flickorna kan utnyttjas av en tidigare förövare och av nya.
Därför är dagens förslag oerhört viktigt. Det handlar om att skydda unga människor från omgivningen och från sig själva samtidigt som vi inte kan beröva dem kontakten med omvärlden eller sin familj.
Vi vet också genom återkommande rapporter och uppgifter att ungdomarna på Sis-hem tragiskt nog behöver skyddas även från personalen som arbetar inom Sis. Organisationerna Childhood och Barnrättsbyrån rapporterar om över 200 fall av någon form av sexuellt våld eller kränkning på Sis-hem under perioden mellan januari 2019 och maj 2022. Det är fullständigt oacceptabelt att ungdomar som har satts under samhällets beskydd utsätts för övergrepp från just dem som är satta att skydda dem. Så kan vi bara inte ha det.
Ett sätt att undvika det är att se till att Sis-medarbetare inte lämnas ensamma med de här ungdomarna, alltså med sina klienter. Det har påpekats av Ivo, och vi socialdemokrater har motionerat om dubbel bemanning i alla klientnära kontakter på Sis-hem. Det är ett sätt att skydda barn och ungdomar.
Det är också ett sätt att skydda personal som, om de lämnas ensamma med klienterna, kan utsättas för både hot och våld - och dessutom bli oskyldigt anklagade för att ha begått övergrepp som de inte har begått. Personalomsättningen på Sis är dessutom hög, och många medarbetare är unga utan den långa erfarenhet de skulle behöva för sitt yrke. De behöver stöd från sina kollegor. En god bemanning ger en bättre arbetsmiljö för alla.
Det är i frågan om bemanning som Socialdemokraterna har en avvikande mening i betänkandet. Vi vill att kravet på dubbel bemanning ska gälla även vid visitation av besökare. I det förslag vi har på bordet står det att kroppsvisitation "om möjligt" ska utföras i närvaro av en annan person än den som genomför visitationen. Givet hur situationen ser ut på Sis befarar vi socialdemokrater att skrivningen ger utrymme för att dubbel bemanning blir ett undantag och inte en regel.
Med detta öppnar vi för nya problem kopplat till Sis. Också den som ska besöka en anhörig på ett Sis-hem är nämligen i beroendeställning till Sis. Även för besökaren till ett Sis-hem är visitationen en potentiell kränkning av den egna integriteten. Det är en utsatt situation där man utlämnar sig själv till förmån för att säkerheten ska kunna upprätthållas för de boende som man besöker.
Även personalen som ska visitera en besökare kan hamna i en utsatt situation om de lämnas ensamma vid visitationerna. Det kan exempelvis komma hot från en besökare som försöker smuggla in någonting. Hot om våld mot den anställde eller någon av den anställdes anhöriga innebär en risk att den anställde känner sig tvungen att släppa igenom sådant som inte skulle släppas igenom.
Därför håller vi socialdemokrater fast vid vår princip att dubbel bemanning ska vara regel på Sis också vid visitationer av besökare. Fler som bevittnar det som sker skapar möjlighet att förstå det som händer och att uppdaga oegentligheter, vilket skapar en större trygghet. Vi vill därför att man stryker skrivningen om dubbelbemanning "om möjligt". Vi vill att det ska ske i närvaro av en annan person.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 3.
(Applåder)
Anf. 3 Johan Hultberg (M)
Fru talman! Fritagningar, rymningar, narkotika och vapen, hot och våld - allt detta förekommer på Sis särskilda ungdomshem. Det är i korthet bakgrunden till att vi måste kunna sätta stopp för mobiler och internet på Sis-hem. Det är anledningen till att den moderatledda regeringen nu har lagt ett förslag på riksdagens bord om rejält skärpta begränsningar och stärkt kontroll av inte bara mobiler och andra kommunikationstjänster utan också av besök. Att öka säkerheten och tryggheten på de särskilda ungdomshemmen är alldeles nödvändigt, och det är precis vad Moderaterna och regeringen nu gör.
Fru talman! Säkerheten och tryggheten på Sis särskilda ungdomshem har under många, många år varit under all kritik. Och det är dessvärre inte bara säkerheten som länge har varit undermålig inom Sis, utan det har även vårdkvaliteten varit. Larmrapporterna och avslöjandena om allvarliga brister och faktiskt också rena missförhållhållanden har varit många. Mot den bakgrunden är vi många i socialutskottet som länge har haft ett särskilt fokus på Sis och krävt handling från myndigheten men såklart ytterst från regeringens sida.
Den förra regeringen negligerade dessvärre på tok för länge de allvarliga brister och stora problem som funnits inom Sis. Den förra S-ledda regeringen gav inte heller Sis förutsättningar vare sig ekonomiskt eller lagstiftningsmässigt att utföra sitt så viktiga men också oerhört svåra arbete och uppdrag på ett bra sätt. När S-regeringen väl agerade var det inte heller tillräckligt kraftfullt. Men nu har vi äntligen en regering som agerar, och det såväl kraftfullt som målmedvetet. Det är en regering som vidtar såväl akuta som långsiktiga åtgärder.
Fru talman! Jag är väldigt glad att socialtjänstministern, som också är med i dagens debatt, har gett ett mycket tydligt besked om att den statliga barn- och ungdomsvården ska göras om - och göras om från grunden. Nu har en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag för hur den statliga barn- och ungdomsvården kan ges en nystart. Vården ska bli bättre och tryggare. Vårdkedjorna ska bli starkare och säkerheten högre. Detta är ett långsiktigt arbete och en större reformresa, som kommer att ta tid.
Det ska dock sägas att en hel del positivt har skett och gjorts inom Sis de senaste åren och särskilt sedan regeringsskiftet 2022. Myndigheten har bland annat jobbat särskilt med att förbättra vården och tryggheten för de flickor som man vårdar. Konkret handlar detta bland annat om inrättandet av särskilda avdelningar för flickor.
För att Sis ska kunna fortsätta jobba med att förbättra differentieringen och för att möta behovet av allt fler platser har myndigheten getts mycket stora anslagsförstärkningar. I vårändringsbudgeten tillförs nu Sis ytterligare 300 miljoner kronor, vilket är en förstärkning som först och främst ska användas till fler platser men också till att vidta åtgärder kopplade till att Sis ska ges utökade befogenheter för att kunna säkerställa ordning och säkerhet. Konkret kan det exempelvis handla om möjligheten att i vissa fall låsa boenderum på nätterna.
Fru talman! Den proposition som vi i dag debatterar handlar också om att ge Sis utökade befogenheter i syfte att säkerställa ordning och säkerhet. I dag kan unga kriminella som är placerade på Sis fritt använda mobiltelefoner och datorer för att kommunicera med sin omgivning, och den möjligheten är de kriminella som är placerade inom Sis inte sena att använda för att bland annat fortsätta styra och planera kriminell verksamhet - eller rent av sina egna rymningar.
Vi ser också hur telefoner och datorer används för att få in droger på ungdomshemmen liksom hur unga flickor fortsatt håller kontakten med förövare, alltså med personer som tidigare har förgripit sig på dem. Det jag beskriver är verkligen vidrigt, men det är tyvärr så det fungerar i dag. Med regeringens proposition sätter vi nu stopp för detta.
Konkret innebär propositionen att Sis särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer och att det blir skärpta såväl generella som riktade begränsningar av användning av elektroniska kommunikationstjänster via exempelvis mobiler och datorer.
En annan viktig del av propositionen handlar om begränsningar och kontroll av besök. Att ta emot besök är något viktigt och positivt för en ungdom som vårdas enligt LVU eller LSU inom Sis. Det handlar om att underlätta en återanpassning till ett normalt liv.
Samtidigt finns det risker med besök som med dagens lagstiftning är svåra, för att inte säga omöjliga, att hantera på ett bra sätt. Med propositionens förslag blir det nu möjligt att villkora ett besök med att besökaren ska genomgå en kroppsvisitation.
Avslutningsvis vill jag lyfta att Sis nu även ges ökade möjligheter att genomföra bakgrundskontroller för att kunna fatta bra beslut om kommunikation och besök.
Fru talman! Kort och gott ger vi nu Sis betydligt bättre verktyg att upprätthålla säkerhet och trygghet på de särskilda ungdomshemmen. Det betyder att vi i dag tar ännu ett viktigt steg för att förbättra den statliga barn- och ungdomsvården.
Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)
Anf. 4 Martina Johansson (C)
Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för anförandet! Som vi kommer att höra sedan står Centerpartiet bakom denna lagstiftning. Det finns dock en del orosmoment, och utifrån dem har vi några reservationer.
Ledamoten tog själv upp de rapporter som visar på stora brister inom Statens institutionsstyrelse. Det är det som gör att Centerpartiet med oro går med på att begränsa rättigheter för barn och unga. I debatten låter det ofta som att alla ungdomar som befinner sig på Sis-hem är kriminella eller sitter där på grund av att man har utnyttjats sexuellt. Men det är inte riktigt sanningen. Det finns också andra barn och ungdomar som befinner sig på våra institutioner, och de behöver få en trygg och säker individuell vård.
Centerpartiets reservationer handlar om att säkerställa att man med vissa tidsintervall ska följa upp individuella beslut när det gäller begränsningar. Det finns reservationer om att säkerställa att implementeringen av lagstiftningen görs med rätt kunskapsstöd så att det är rätt barn och ungdomar som får sin kommunikation begränsad och inte alla ungdomar.
Min fråga till ledamoten är varför inte Moderaterna och regeringen kan ställa sig bakom att säkerställa att det blir rätt ungdomar som får sin kommunikation begränsad och inte alla.
Anf. 5 Johan Hultberg (M)
Fru talman! Låt mig först påminna om att propositionen innehåller förslag om både generella och individuella begränsningar. Alla barn och unga som vistas på Sis ungdomshem och får vård och behandling där har rätt att känna trygghet i en miljö som är fri från våld och droger. Därför är den här propositionen viktig.
Jag vill understryka att propositionen absolut handlar om att skydda samhället i stort från gängkriminella, som inte ska kunna fortsätta sin kriminella verksamhet och så vidare. Men det handlar lika mycket om att skapa bättre förutsättningar för Sis att ge just en god, trygg, säker och bra vård till alla barn och unga som vårdas inom Sis, oavsett anledning. Viktigt i förslaget är också att man delar upp de olika Sis-hemmen i säkerhetsklasser så att det är på de högre nivåerna begränsningarna är som störst.
Jag vill också poängtera att Sis alltid har i uppdrag att i någon mening ompröva begränsningar och så vidare. Lagstiftningen är tydlig med att man i grunden inte ska ha större inskränkningar än vad som är befogat. Om en ungdom inte längre bedöms ha samma säkerhetsmässiga problematik ska den ungdomen flyttas till ett ungdomshem med en lägre säkerhetsklass, till exempel.
Sis har redan med dagens lagstiftning uppdraget att se till att man inte använder begränsningsåtgärder mer än vad som är nödvändigt. Som jag lyfte i mitt anförande är det på lång sikt jätteviktigt att vi ger hela den statliga barn- och ungdomsvården en nystart. Ledamoten Johansson och jag är lika övertygade om det behovet.
Sis behöver få en nystart. Vi behöver en ny myndighet som ger dessa barn och ungdomar en riktigt bra vård.
Anf. 6 Martina Johansson (C)
Fru talman! Exakt - propositionen innehåller både generella och individuella begränsningar. Man ska bygga upp olika säkerhetsklasser, och precis som ledamoten säger finns det redan i dag uppdrag till institutionen att göra individuella prövningar och säkerställa att omprövningar görs vid behov.
Rapporterna som har kommit de senaste åren visar dock att man inte klarar av detta. Vi kan ta avskiljningar som exempel. Det finns rapporter sedan tidigare om att avskiljning har skett på felaktiga grunder och under för lång tid. Barn och unga har varit avskurna från all kontakt, även med vuxna, under alldeles för lång tid.
Även om lagstiftningen finns där i dag klarar man alltså inte att leva upp till uppdraget. Därför tycker jag, när vi nu begränsar rättigheter, att det är synd att inte Moderaterna och regeringen öppnar för att på riktigt följa upp så att inte något barn drabbas av en felaktig begränsning.
Återigen: Vad är det som gör att ledamoten är trygg i att nuvarande organisation redan från i vår kan klara av det här utan att regeringen tar särskilda tillsynskrav med sig in i arbetet? Man klarar ju inte av det i andra fall.
Anf. 7 Johan Hultberg (M)
Fru talman! Det är otroligt viktigt att vi fortsätter att stärka Sis för att de ska kunna komma till rätta med de allvarliga problem och brister som finns.
Det vi vet är otroligt viktigt för en bra och trygg vård som håller en hög kvalitet är möjligheten till kloka placeringar och differentiering. Vi har till exempel sett att avskiljningar och behovet av att nyttja tvångsåtgärder har sjunkit när Sis har förmått att placera barn och unga på ett klokare sätt och öka differentieringen. Att komma till rätta med platsbristen som regeringen nu gör genom att tillföra ytterligare resurser är ett exempel på en viktig åtgärd för att minska risken för att behöva använda tvångsåtgärder över huvud taget.
Jag vill ändå påminna om att all statlig verksamhet är satt under uppföljning, kontroll och tillsyn, så också Sis, och jag tror att det är få myndigheter under Socialdepartementets kontroll och paraply som har ögonen på sig på det sätt som Sis har. Jag vet att inte minst socialtjänstministern, som deltar i debatten här, väldigt noga ständigt och jämt följer upp verksamheten på Sis och kräver bättring. Vi är allt annat än nöjda med de återkommande rapporterna om missförhållanden, problem och brister i vården på Sis, senast i dag från Riksrevisionen. Det är bara en i raden av rapporter som pekar på allvarliga brister.
Därför är det viktigt att vi akut skapar bättre förutsättningar för Sis att ge barn och unga en trygg och säker placering, och det menar jag att den här propositionen gör. Långsiktigt krävs det ett omtag av den statliga barn- och ungdomsvården, och det vet jag att Moderaterna och Centerpartiet är helt överens om.
(Applåder)
Anf. 8 Maj Karlsson (V)
Fru talman! Rymningar, fritagningar, eskalerande våld, upplopp, hot och våld mot personal är de skäl som ligger till grund för det förslag som regeringen har lagt fram och som vi debatterar här i dag.
Som en konsekvens av denna allvarliga situation anser regeringen att Sis ska dela upp samtliga institutioner efter olika säkerhetsnivåer och därmed också ge möjlighet till olika former av begränsningar. Regeringen vill se tre olika nivåer, där nivå ett är hög säkerhet, nivå två god säkerhet och nivå tre normal säkerhet.
Vänsterpartiet delar uppfattningen att verksamheten bör delas upp i olika nivåer. Men likt Barnombudsmannen, Ivo och Socialstyrelsen anser vi att säkerhetsklassificeringen och vad som ska beaktas vid placering på dessa måste förtydligas.
Vårt förslag för säkerhetsklassificering är att enbart de barn och unga som dömts till sluten ungdomsvård och har behov av högre säkerhet ska placeras i den högsta säkerhetsnivån. Det kan till exempel handla om de barn och unga som har kopplingar till gängkriminalitet, med risk för fritagning och rymning. Övriga placerade barn och unga ska placeras i säkerhetsnivå 2 och 3 oavsett om de är placerade med LVU eller dömda till sluten ungdomsvård. Dock vill vi att man inom dessa säkerhetsnivåer skiljer mellan de barn och unga som placerats med LVU och de som dömts till sluten ungdomsvård men som inte har behov av säkerhetsnivå 1. Med den indelningen anser vi att man skulle minska risken för att barn och unga med olika behov placeras tillsammans och ökar förutsättningarna för att ge den vård de har rätt till och är i behov av.
Vi säkrar också upp för att barn aldrig ska placeras på en högre säkerhetsnivå än vad deras vård kräver, vilket är en grundläggande rättighet för barn - i synnerhet när det gäller det som är pudelns kära i regeringens förslag, nämligen vilka rättigheter som ska tas ifrån placerade barn och unga utifrån säkerhetsklassificeringarna, inte på individnivå utan generellt.
Fru talman! Utifrån de olika säkerhetsnivåerna vill regeringen införa omfattande begränsningar. Man vill frångå den rätt till elektronisk kommunikation som är lagstadgad i LVU och i stället införa generella begränsningar, som man kan göra undantag från. I dag har placerade barn rätt att använda till exempel Ipad eller telefon under reglerade former, som kan begränsas om så behövs. Nu vill regeringen vända på steken så att barn och unga endast får använda kommunikationsmedel i den utsträckning det är lämpligt. Vidare ska ett barn eller en ungdom endast få stå i kontakt med en annan person. Det kan här vara viktigt att upplysa om att kommunikationen för placerade ungdomar i dag inte är helt fri eftersom det redan finns en möjlighet att begränsa kommunikationen. Den nya lagen kommer dock att innebära en stor inskränkning i individens frihet och kan i värsta fall missbrukas, vilket kan få långtgående konsekvenser.
Fru talman! Jag lämnar nu teknikaliteterna för att gå in på vad vi verkligen pratar om. Att placera ett barn på institution, fråntagen inte bara sin familj utan en övervägande del av sina friheter, är en av mest långtgående inskränkningar den svenska staten kan göra mot ett barn. Det är att försätta ett barn i en situation så utsatt och sårbar att de flesta av oss inte kan föreställa sig konsekvenserna. Det handlar om att bli inlåst, bevakad, kontrollerad och helt fråntagen sin grundläggande trygghet. Det är ett åtagande staten gör men i sanningens namn inte förvaltar väl. I alltför många fall befinner sig barn faktiskt i statens våld.
Jag behöver inte redogöra för de hundratals avskiljningarna av unga flickor, isoleringarna, våldet och de unga flickor som fått tänder utslagna av personal eller för de sexuella övergrepp som utförts av anställda. Jag behöver inte räkna upp de otaliga rapporter vi tagit del av under de senaste åren från JO, Ivo, BO, barnrättsorganisationer och inte minst från de placerade barnen själva - och nu även från Riksrevisionen. Fruktansvärt många barn har fått men för livet, och det är staten som har åsamkat dem detta lidande. Det har till och med varit så illa att barn har tagit sina liv efter att staten har låst in dem.
Politiken har efter närmare 30 år insett att denna form av myndighetsutövning har gått helt snett. Därför har regeringen tillsatt en utredning för att reformera hela Sis, vilket är något vi har kämpat för länge. Detta till trots väljer regeringen att ytterligare begränsa en i högsta grad skyddslös grupp innan missförhållandena har upphört, med förslag som ger alltför mycket utrymme för felbedömningar och missbruk. Alla ändamål helgar faktiskt inte medlen, framför allt inte när det gäller barn.
Vi har likt alla andra tagit del av uppgifterna om att också anställda utsätts för våld. Vi förstår och håller med om att det våldskapital som finns hos vissa unga i dag förutsätter andra arbetssätt. Därför anser vi att det är rimligt att det inom den högsta säkerhetsnivån också ska ges möjlighet till begränsningar av kommunikationsmedel. Men vi motsätter oss med bestämdhet att detta även ska gälla andra nivåer.
Jag yrkar därför bifall till reservation 1.
Efter den fasansfulla och fullständigt oacceptabla utvecklingen på Tysslinge, där unga helt tagit över verksamheten och personalen befunnit sig i en fruktansvärd situation, skriver Sis i sitt svar till Ivo: "Antalet platser på Tysslinge har minskat från 33 till 24, vilket innebär att färre ungdomar är placerade per avdelning. Det i sig ger en ökad bemanning med 25 procent sedan oktober i fjol. Platsreduceringen är den enskilt viktigaste åtgärden som har skapat stabilitet efter sommarens incidenter med hot och våld."
För vår del är det här arbetet för att minska våld och hot måste börja. De brister vi ser inom myndigheter är nämligen ytterst en styrnings- och ledningsfråga. Det visar om inte annat Riksrevisionens rapport och svidande kritik vi har fått ta del av i dag.
Fru talman! Jag kan med forskning i ryggen upplysa utskottet om att det viktigaste vi kan göra för att minska risk för våld, rymningar och hot mot personal och i synnerhet de barn och unga vi har lovat att ta hand om är att skapa trygghet. Vi kan bygga hur höga murar som helst och världens säkraste lokaler, men det kommer aldrig att hjälpa dem vi låser in om barnen inte får vård och inte behandlas med omtanke. Det värsta vi kan göra är att skapa incitament för inskränkningar och missförhållanden. Pennalism har nämligen aldrig lett till bättring.
Under den tid den tillsatta utredningen pågår måste vi göra allt i vår makt för att inga fler missförhållanden uppstår. Det ställer höga krav på alla oss som bär ansvar. Jag menar att när vi inför begränsningar, och dessutom kraftiga sådana, måste dessa vara tydliga och inte lämna utrymme för felbedömningar. Det måste också till andra insatser parallellt. Grupperna måste minskas och våldet genast upphöra, och efter varje rymning eller fritagningsförsök måste det utvärderas vad som gick fel. Institutioner som inte fungerar måste stängas direkt. Vänsterpartiet förväntar sig att regeringen snarast återkommer med svar på hur detta arbete ska se ut framöver. Vi kommer aldrig att acceptera att barn placeras i statlig dysfunktionell vårdmiljö.
Anf. 9 Camilla Rinaldo Miller (KD)
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. Jag ställer mig alltså bakom regeringens förslag, som syftar till att öka säkerheten och tryggheten på de särskilda ungdomshemmen.
Fru talman! Under en lång tid har situationen för barn och unga som behöver insatser från den sociala barn- och ungdomsvården varit en fråga som berör. När situationen är sådan att det är nödvändigt med en placering måste det innebära att det blir bättre för varje berört barn. Tyvärr blir det inte alltid det. Därför måste vi agera för att skapa förutsättningar så att varje ung människa som behöver vara på ett ungdomshem får en trygg vistelse och en tid som hjälper den unga vidare på ett positivt sätt. Därför är det viktiga lagändringar som föreslås och debatteras i dag om att dela in ungdomshemmen i säkerhetsnivåer och om att Sis får fler möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök och kommunikationstjänster.
I samhällets förebyggande arbete är målet självklart att ingen ungdom ska hamna i en livssituation som kräver placering i ett hem. Nu vet vi att det ser annorlunda ut i verkligheten, och så länge behovet av ungdomshem finns måste en trygg och säker miljö kunna garanteras.
Fru talman! I samtal med personal på boenden framkommer det att det har funnits brister i säkerheten för både dem som arbetar där och ungdomarna. Det är inte alls ovanligt att de unga har utnyttjats av kriminella nätverk. Det är dock lika vanligt att de själva har utnyttjat människor i sin omgivning. Det kan vara nära anhöriga men även andra i deras umgänge. Att människor då ska få göra besök utan att personalen får kroppsvisitera besökaren eller undersöka om besökaren tidigare har dömts eller misstänkts för brott är orimligt. Samhällets uppgift är att garantera en trygg och säker miljö så länge en ungdom är på boendet. Om det ska bli en förändring för de omhändertagna måste de avskärmas från dem som har en negativ påverkan på dem. Besökare som har en positiv påverkan hjälper i stället till att skapa en trygg och säker tillvaro. Ungdomar som har varit utnyttjade eller som utnyttjat andra måste få en chans att hitta tillbaka till ett liv utanför kriminaliteten - ett liv många av dessa ungdomar glidit ifrån för länge sedan.
Såklart har personalen en stor och avgörande roll i den processen. Att personalen är utbildad för att leda ungdomarna rätt är en viktig del, men personalen behöver också få befogenheter att hindra besökare som har dåligt inflytande och som dessutom kan medföra otillåtna saker, såsom vapen eller droger, in på hemmen.
Många saker har förbättrats de senaste åren. Framför allt har bristerna synliggjorts, och det finns en vilja hos myndigheten att utveckla och förbättra verksamheten.
Regeringen höjer anslagen till Sis under 2024 med drygt 300 miljoner kronor, som kan användas för fler platser till sluten ungdomsvård och åtgärder såsom anpassning av lokaler och utbildning av personal.
Men det kommer att krävas mycket mer. Om vi ska få fungerande Sis-hem behövs det kraftiga åtgärder och förändringar. Det är bra att regeringen nu avsätter medel för detta. Till exempel behöver all personal ha den utbildning och kompetens som krävs för att göra sitt jobb. Så är det inte i dag.
Avslutningsvis, fru talman: För mig som mamma till två barn har gränser alltid varit en viktig del av min fostran - inte för att jag vill dem illa och vill begränsa deras liv utan helt enkelt för att jag älskar mina barn och av kärlek vill sätta gränser. De gränserna ger dem samtidigt en frihet i att veta vad som är rätt och fel.
Många av de ungdomar som i dag är omhändertagna har aldrig fått några gränser tidigare i livet. Det blir då ännu viktigare att personalen på hemmen har befogenhet att sätta gränser.
Om vi menar allvar med att ungdomsvård ska vara just vård, att ungdomarna som gått igenom verksamheten ska komma ut bättre än de var när de kom in, behöver Sis också fler verktyg för att göra vistelsen tryggare. Tryggheten handlar inte bara om trygghet för ungdomarna själva utan också om trygghet för personal, vårdnadshavare och givetvis målsägande.
Det vi i dag tar ställning till är måhända inget revolutionerande och kommer givetvis inte att lösa alla problem som Sis i dag står inför. Det innebär dock ett litet steg i rätt riktning mot att göra verksamheten något tryggare. Låt oss tillsammans göra den skillnaden!
Jag brukar säga att vi aldrig får glömma att bakom varje beslut vi fattar här i riksdagen finns en enskild människa som på ett eller annat sätt blir berörd. Här handlar det om att ge hopp om att det finns hjälp att få och en framtid efter tiden på ungdomshemmet, en framtid utanför ett kriminellt liv. I dag kan du och jag göra den skillnaden.
(Applåder)
Anf. 10 Martina Johansson (C)
Fru talman! Den lagstiftning vi pratar om i dag, om att kunna begränsa bland annat elektronisk kommunikation, är en lagstiftning som vi från Centerpartiet ser som en nödvändighet - kanske inte med glädje, men det är ändå nödvändigt att göra denna förändring. Skälet är att saker och ting tyvärr ser annorlunda ut i dag än när vi skrev lagen. Vi behöver en förändrad lag för att kunna begränsa tillgången till kommunikation och därmed säkerställa att barn och unga får vård och att personalen kan göra sitt jobb. Genom att vi samtidigt säkerhetsklassar våra olika institutioner ökar vi möjligheten att införa begränsningarna på rätt nivå.
Jag vill dock ändå höja ett varningens finger, fru talman. Denna lagstiftning innebär nämligen också risker. Vi behöver säkerställa att inte fel barn begränsas på ett felaktigt sätt.
Varför ser jag då dessa risker som jag vill varna för? Delvis beror det på att den generella samhällsdebatten handlar om kriminella ungdomar, samtidigt som vi vet att inte alla som befinner sig på våra institutioner är kriminella ungdomar. Det handlar också om de rapporter som har kommit under många år och som visar att institutionerna inte klarar av sitt uppdrag. Det har handlat om avskiljningar som har varit felaktiga. De har varit för långa och skett på fel sätt. Flickor har utsatts för sexuella trakasserier. Som redan nämnts från talarstolen ett par gånger i dag har vi också dagens rapport från Riksrevisionen.
Det är dessa brister, som finns hos både medarbetare och vissa delar av ledningen, som gör att vården och omsorgen inte är så bra som vi alla vill att den ska vara. Därför behöver vi också se att risken finns att denna lagstiftning inte blir implementerad på precis det sätt som är vår intention.
Jag vill också påminna om att vi samtidigt som vi gör dessa saker även måste kunna fokusera på att motverka att fler barn och unga far illa i samhället, oavsett om det gäller att föräldrarna brister i sin omsorg eller om det gäller de enskilda barnens eller ungdomarnas eget beteende. Vi måste säkerställa att vi får mer och bättre enhetliga och kunskapsbaserade insatser på BVC och i förskolan. Varje barn som placeras i samhällets vård är ett misslyckande av oss vuxna runt omkring, som borde ha gett barnet eller den unga personen andra förutsättningar.
Jag ska inte säga annat än att vi från Centerpartiet står bakom lagstiftningen. Men eftersom Sis brister hade vi velat se lite andra tillägg till den.
Vi ställer oss till exempel bakom att kroppsvisitationer aldrig ska kunna utföras av bara en medarbetare, just för att säkerställa att de sker på ett korrekt sätt.
Vi skulle också vilja att man redan nu såg över möjligheten att flytta över ansvaret för barn och unga som är dömda enligt LSU till Kriminalvården. Jag pratar inte om ungdomsfängelser utan om att Kriminalvården, kanske tillsammans med Ivo, får ansvaret att säkerställa att dessa ungdomar får rätt vård och rätt utslussning till ett liv utanför institutionerna, detta för att Sis ska kunna fokusera på övriga barn och unga som behöver andra typer av insatser. Detta borde vi kunna göra redan nu, utan att vänta på en utredning, för barn och unga drabbas i dag.
Detta är brister vi ser, och det är därför jag är orolig att man inte klarar av proportionalitetsprincipen i dessa beslut. Det är också skälet till de yrkanden Centerpartiet har, fru talman.
Vi behöver följa implementeringen noga så att den sker kunskapsbaserat. Vi vill också att riksdagen årligen får en redovisning av vad lagen har inneburit: Vilka insatser har gjorts? Vad har de gett för effekt för de barn och unga som finns på hemmen, både de som ska ha begränsningar och de som inte ska ha det? Jag hade velat att regeringen och regeringspartierna hade sett att detta faktiskt behövs för att trygga barnens och de ungas rätt och även för att trygga Centerpartiet och riksdagen i övrigt med att rätt implementering sker.
Det är som sagt en viktig lagstiftning, men jag vill ändå upprepa detta med ett varningens finger.
Jag hade önskat att regeringen hade tagit ledarskapet för att se uppföljning på individnivå. Det finns andra exempel inom hälso- och sjukvården där vi är duktiga på att följa upp vad vården ger i den enskilda patientens liv. Mig veterligen finns dock ingen motsvarighet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Jag hade önskat att regeringen redan hade ordnat en sådan. Men gör det gärna nu, för att skapa denna trygghet och säkerställa att den lagstiftning vi är överens om blir implementerad på ett korrekt sätt som skapar den trygghet vi vill ha och inte avskärmar barn på ett felaktigt sätt!
Med det yrkar jag bifall till reservation nummer 12.
(Applåder)
Anf. 11 Gulan Avci (L)
Fru talman! Under de senaste 20 åren har brottsligheten ändrat karaktär och blivit mer brutal. Brottsligheten har också sjunkit radikalt i åldrarna. I dag har vi en utveckling där barn dödar varandra på öppen gata. Oskyldiga människor får sina hem sprängda, och allt fler anhöriga till gängkriminella söker desperat skydd hos polisen.
Dagens system med sluten ungdomsvård är inte anpassat för att ta hand om så grova brottslingar med så stort våldskapital. Dessa barn och unga utgör en fara för både sig själva och andra människor.
På grund av de svaga säkerhetsföreskrifterna kan många barn och unga ha kontakt med gängkriminella utanför de särskilda ungdomshemmen och fortsätta med sina kriminella aktiviteter. Personalen kan med dagens lagstiftning inte hindra dem från att använda mobiltelefoner eller andra elektroniska verktyg för att koppla upp sig mot nätet, vilket har möjliggjort direktkontakt med den kriminella världen och bidragit till att många unga har kunnat planera sina rymningar och faktiskt har kunnat rymma från de särskilda ungdomshemmen.
Fru talman! Vårt uppdrag som politiker är att se utvecklingen och agera i tid. Ingen i den här kammaren kan säga att man inte har sett hur brottsligheten har brutaliserats och skapat skräck i stora delar av vårt samhälle, samtidigt som ungdomsvården inte har kunnat hantera situationen.
Ska den här utvecklingen kunna stoppas är det nödvändigt att skärpa reglerna för hur kommunikationsutrustning kan användas. Förändringarna som föreslås i betänkandet innebär en avsevärd förbättring för säkerheten. De skyddar barn mot de kriminella gängen och stärker den slutna ungdomsvården. I dag debatterar vi alltså inte frihetsinskränkningar, som några i kammaren har velat påskina, utan vi debatterar hur vi ska kunna ge barn som lever i utsatthet den trygghet de har rätt till men inte har fått.
Att pojkarna, för det handlar oftast om pojkar, i så ung ålder har blivit förövare och dragits in i grov kriminalitet är det yttersta beviset för att samhället har misslyckats att skydda dem från de kriminella gängen. Att vi nu ger Sis-hemmen viktiga verktyg som reglerar hur dessa barn och unga ska få använda elektronisk utrustning handlar alltså om att skydda dem mot gängens möjlighet att kunna ha kontakt och locka in dem till fortsatt kriminalitet.
Det handlar om att ge dessa barn och unga en ny chans att välja en ny väg och att ge dem skydd och den mest ändamålsenliga vården. Men det handlar också om att skydda samhället. Under de senaste åren har det rapporterats om hur unga har lyckats rymma och sedan har begått nya brott, vilket har fått allvarliga konsekvenser, hur de har hotat personal och andra unga på hemmen och hur Sis har gått in i stabsläge på grund av den eskalerande utvecklingen.
Fru talman! Det är tydligt att Sis behöver genomgå en omfattande förändring. Sanningen är att den under lång tid förbisågs av den socialdemokratiskt ledda regeringen. Myndigheten Sis gavs inte de adekvata verktyg den behövde för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Men nu gör den här regeringen det. Vi prioriterar åtgärder som ökar tryggheten och kvaliteten i samhällets vård samtidigt som vi har påbörjat en stor men viktig förändring av Sis-hemmen. Det handlar om att skydda samhällets mest utsatta barn som i dag inte får det stöd och den hjälp som de behöver och som de förtjänar.
Fru talman! Jag vill understryka att dessa förändringar inte kommer att lösa de stora samhällsproblemen, men den här propositionen kommer att vara ett viktigt steg i rätt riktning så att vi får en viktig statlig institution som faktiskt kan utföra sitt viktigaste och primära kärnuppdrag, det vill säga att hjälpa och skydda de utsatta barnen.
Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Anf. 12 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Att Sis, Statens institutionsstyrelse, har enorma utmaningar i sin verksamhet, och kanske i synnerhet inom de särskilda ungdomshemmen, har varit tydligt under lång tid. Tanken är att unga som är placerade på de särskilda ungdomshemmen ska få en bra vård som gör att de kommer därifrån starkare och redo för en annan framtid. Unga som har begått brott ska få rätt insatser för att hindras från att fortsätta göra detta.
Sis breda uppdrag där unga personer med sinsemellan mycket olika behov hamnar under samma myndighets ansvar har skapat en rad problem, bland annat stora svårigheter för myndigheten att förhindra att personer som är intagna eller nyligen har lämnat boendena fortsätter att begå brott, men också helt andra typer av problem, såsom övergrepp inne på själva boendena, inte sällan med personal som gärningsmän.
Sis har också fått mycket allvarlig kritik bland annat från JO, Ivo, Barnombudsmannen och FN:s barnrättskommitté. Det finns rapporter som visar såväl på våld och sexuella övergrepp som på att säkerheten brister, inte minst rapporten Vem ska tro på mig? En granskning av sexuella övergrepp på de statliga ungdomshemmen, som organisationerna Childhood och Barnrättsbyrån har tagit fram. Situationen i sin helhet är djupt oroande.
Att förhindra brott är naturligtvis mycket angeläget, och det är huvudsyftet med förslagen i propositionen som vi debatterar här i dag. Regeringen skriver att man vill öka säkerheten och tryggheten på de särskilda ungdomshemmen. Vi instämmer i vikten av detta, men vi menar att en del av förslagen i realiteten även kan riskera att leda till oönskade konsekvenser. Vi vill därför bland annat lyfta upp behovet av stärkt barnperspektiv och proportionalitet och i förlängningen vikten av att säkerställa rättssäkerheten.
Fru talman! Även om vi i dag diskuterar reformer inom ramen för Sis i nuvarande form vill jag också i sammanhanget säga något om behovet av en genomgripande reform. Miljöpartiet gick i mars 2023 ut och krävde att Sis i dess nuvarande form ska läggas ned och att tvångsvården av barn måste reformeras i grunden. Vi anser att hela kedjan av insatser för barn och unga bör ses över. Barnrättsperspektivet behöver övergripande bli mycket starkare, med betoning på tidiga och beforskade insatser, och all vård måste vara av hög kvalitet. Det ska också vara absolut uteslutet att det finns risk för övergrepp när ett barn vårdas av samhället. De barn som behöver placeras enligt LSU på grund av brott behöver insatser som är särskilt anpassade för detta.
Vi välkomnar därför att socialministern uppenbarligen är inne på ungefär samma spår, alltså att Sis bör läggas ned och göras om i grunden, och därför har tillsatt en utredning i frågan. I bästa fall kommer hela den verksamhet som propositionen handlar om att se helt annorlunda ut framöver. Till dess anser vi dock att det är angeläget att göra några påpekanden.
Vi anser att de förändringar som föreslås nu behöver följas noggrant och kontinuerligt från start ur både rättssäkerhets- och barnperspektiv och inte bara utvärderas i efterhand. Regeringen bör säkerställa att det sker på lämpligt sätt.
Vi anser också, liksom bland annat Barnombudsmannen, att det kan finnas behov av att kunna göra undantag från reglerna i enskilda fall. Regeringen bör se över frågan om undantag och individuella bedömningar särskilt och återkomma med lämplig justering. Rätten att överklaga behöver också förtydligas.
Uppföljningen som regeringen har aviserat ska göras efter en tid behöver vara genomgripande och kvalitativ och tydligt innefatta barn- och rättssäkerhetsperspektiv. Vi föreslår att barnrättsföreträdare på lämpligt sätt ska kunna finnas med i en sådan uppföljning.
Miljöpartiet anser också att det behöver finnas oberoende observatörer på Sis-hemmen som barn och unga ska kunna kontakta vid missförhållanden och när deras rättigheter inte tas på allvar. En effektiv och välfungerande klagomålsfunktion behövs. Den som i dag finns på Ivo är inte tillräcklig.
Lagändringen föreslås träda i kraft redan den 15 maj i år, vilket anses vara för snabbt enligt flera remissinstanser. Vi håller med om detta. Vi anser att ikraftträdandet bör vara senare eftersom Sis behöver tid på sig att ta fram rutiner och vägledningar samt utbilda personal för att hanteringen ska bli rättssäker. Vi föreslår därför att regeringen återkommer med förslag om rimlig tidpunkt för när detta kan säkerställas.
Jag står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer men yrkar bifall till reservation 13.
Anf. 13 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! I december förra året fick polisen larm om pågående skottlossning i Stockholm. Klockan var ett, mitt på dagen, och på platsen fann man en svårt skottskadad man. Lyckligtvis lyckades man gripa gärningsmännen. Det visade sig att en av dem nyligen hade rymt från ett Sis-hem.
Detta är tyvärr bara ett av många exempel på när ungdomar som vårdas eller har vårdats på Sis har varit direkt inblandade i grova brott. I dag kan en ung kriminell som är placerad på Sis planera sin egen rymning genom att fritt kunna använda sin mobiltelefon och dator för att kommunicera med omvärlden.
Enligt polisen är det dessutom inte ovanligt att kriminella nätverk rekryterar barn och unga som är placerade i samhällets vård till att utföra mord och andra grova våldsbrott. Ja, ni hörde rätt. De rekryterar dem inne på Sis-hemmen.
Med förslagen i den här propositionen tar vi nu flera viktiga steg för att säkerställa att barn och unga som vårdas på Sis kan skyddas från kriminella som genom mobiler, datorer och besök fortsätter att försöka utnyttja och kontrollera dem.
Fru talman! Vi vet att barn som placeras på Sis har mycket skilda behov. Det är alltifrån unga flickor som före placeringen utsatts för våld och övergrepp till unga killar som begått allvarliga brott. Även de unga killarna har i många fall utsatts för grovt våld och övergrepp.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har påvisat återkommande hot, våld och kränkningar mot flickor från såväl personal som andra placerade barn. Samtidigt har unga gängkriminella kunnat ägna sig åt brottsplanering, hot, missbruk och att förbereda sin egen rymning.
Sis har ett spretigt och svårt men samtidigt viktigt uppdrag. För att säkerställa trygga och säkra miljöer för de barn och unga som är placerade på Sis, för personalen och för samhället i stort krävs det betydande förändringar och förbättringar.
Fru talman! Den statliga barn- och ungdomsvården har inte hängt med i samhällsutvecklingen. Den allvarliga brottsligheten har krupit nedåt i åldrarna, och fler barn och unga inom samhällsvården har kopplingar till kriminella nätverk.
Vårdbehoven hos barn och unga har också ökat kraftigt. Barn och unga som är placerade på särskilda ungdomshem utsätter många gånger sin fysiska eller psykiska hälsa för påtagliga risker till exempel genom missbruk, genom svårt självskadande beteende eller genom att vistas i miljöer där organiserad brottslighet förekommer.
Mot bakgrund av just detta har regeringen tillsatt en utredning i syfte att se över och reformera hela den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation. Och det här, vill jag tillägga, borde ha skett för länge sedan.
Det behövs ett omfattande förändringsarbete när det gäller bland annat vårdkvalitet, platsbrist, säkerhetsfrågor och kompetensförsörjning. Den framtida statliga barn- och ungdomsvården ska ha hög kvalitet, och den ska vara rättsbaserad och kunskapsbaserad. Den ska vara trygg och säker för alla som vistas där, såväl för de barn och unga som samhället har tagit ansvar som för personalen.
Fru talman! Samtidigt som vi förbereder för framtida reformer måste vi säkerställa att situationen här och nu är så bra och säker som möjligt för alla dem som är placerade på Sis.
I budgetpropositionen för 2024 stärkte regeringen myndighetens anslag med 145 miljoner för 2024, 153 miljoner för 2025 och 156 miljoner för 2026. Det är ett historiskt stort anslag. Satsningen syftar bland annat till att stärka förutsättningarna för att utveckla differentieringen och vårdkvaliteten vid Sis, säkerställa kompetensförsörjningen och höja nivån på kompetensen. Satsningen handlar också om att trygga vård- och arbetsmiljön och att anpassa Sis lokaler.
I år tillför regeringen också Sis ytterligare medel för att öka tryggheten och säkerheten och säkerställa att Sis kan göra de förändringar som krävs när de nu får nya befogenheter. I vårändringsbudgeten ser vi till att anslaget till Sis under 2024 höjs med ytterligare drygt 300 miljoner kronor.
Den här propositionen är en viktig pusselbit. Vi måste göra allt som står i vår makt för att sätta stopp för rekryteringen till kriminella gäng. Förslagen i propositionen kommer därför inte en dag för tidigt.
Till att börja med föreslår regeringen att Statens institutionsstyrelses, Sis, särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer.
Nästa förslag är att den som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller den som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård ska få använda elektroniska kommunikationstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person. Sådan kommunikation föreslås bara få ske med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Sis och i den utsträckning som detta är lämpligt.
Sis ska få utökade möjligheter att vid särskilda ungdomshem besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska bland annat få villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Sis ska också, om det behövs, undersöka om den som barnet eller den unge vill kommunicera med eller få besök av är dömd eller misstänkt för brott.
Jag vill betona att de här förslagen inte innebär att placerade på Sis inte ska ha rätt att kommunicera med eller träffa nära anhöriga, sina nära och kära, till exempel sin egen familj. Däremot är det viktigt att poängtera att Sis behöver befogenheter att neka besök om det innebär påtaglig risk för den placerade, exempelvis om besökaren är medlem i ett kriminellt gäng eller tidigare har försökt smuggla in vapen eller narkotika.
Det här har Sis behövt länge. Nu blir det äntligen verklighet.
Fru talman! Dessa lagändringar föreslås träda i kraft redan den 15 maj i år. Det är en framgång att både regering och riksdag genom behandlingen av dessa förslag ser till att vi inom några veckor har lagar på plats för att stoppa de kriminella gängens möjligheter att kontrollera och utnyttja dem som är placerade på Sis. Det här borde ha varit på plats för länge sedan.
Naturligtvis kommer jag och regeringen att noga följa implementeringen av de här lagförslagen samtidigt som vi fortsätter att arbeta vidare med fler förslag för att ytterligare förbättra vården för placerade barn och unga.
Fru talman! Utgångspunkten i regeringens arbete är att öka och stärka barns och ungas trygghet och säkerhet. Är man placerad i samhällets vård ska det vara en självklarhet. Om man av något skäl blir placerad ska man må mycket bättre när man kommer ut från vården än när man togs in. Det ska också vara en självklarhet, men så är det inte i dag.
I dag gav Riksrevisionen oss en ny rapport om detta. Den handlar om otillräckligt utbildad, kanske till och med olämplig personal, dålig anpassning avseende individuella vårdbehov och mycket stora skillnader mellan de olika Sis-hemmen. De senaste åren har mycket hänt, men inte tillräckligt mycket och inte tillräckligt fort. Det är därför regeringen nu går vidare med utredningen som kommer att se till att vi får en ny myndighet på plats som ger vård och behandling efter behov, men till dess måste vi trygga säkerheten här och nu. Den här propositionen innebär bland annat att vi gör just det.
(Applåder)
I detta anförande instämde Johan Hultberg och Jesper Skalberg Karlsson (båda M).
Anf. 14 Martina Johansson (C)
Fru talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för anförandet! Ministern har haft ansvaret för den här verksamheten i snart två år. Vi vet alla att vi hade kunnat göra många olika saker på vägen fram. Vi hade kunnat uppmärksamma problemen inom den statliga ungdomsvården mycket tidigare. Det kan vi alltså vara överens om. Men min fråga är hur ministern arbetar för att säkerställa att lagstiftningen vi nu pratar om blir implementerad på rätt sätt utifrån att det inte har hänt så mycket i den dagliga vården hittills.
Hur följer ministern detta, och hur mäter ministern att det blir skillnad? Hur mäter man effekten av tidigare åtgärder som satts in för att säkerställa kvaliteten i vården och omsorgen? Hur säkerställer man att barnen själva också kommer till tals i de utvärderingar som görs? Jag vet att det är en viktig fråga för ministern, men på vilket sätt säkerställer man att de som vårdas får vara med och beskriva vad som händer? När vi tillför medel för ökad kompetensförstärkning, hur följer ministern att medarbetarna faktiskt får utbildning? Enligt Riksrevisionens rapport har de ju inte fått det.
Ministern återkommer ofta till utredningar som tillsatts, som vi alla är överens om behövs, för att se över ansvaret. Men vad gör ministern för att varje dag följa arbetet som sker i verksamheten för att barnen och ungdomarna ska få den rätta vården?
I rapporten står det att om barn och unga inte får den vård och behandling som är avsikten ökar sannolikheten att de återfaller i kriminalitet, missbruk eller annat socialt nedbrytande beteende. Det måste vi säkerställa att vi mäter och inte enbart tillsätta en utredning.
Anf. 15 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Det här är ju en oerhört viktig och prioriterad fråga för regeringen. Jag skulle kunna säga att många regeringar har svikit den här myndigheten och därmed också samhällets allra mest utsatta barn och ungdomar. Därför är jag extra stolt över att tillhöra en regering som för första gången sätter ned foten och konstaterar att vi inte längre ska göra det. Den tiden är nu förbi.
Det finns ett stort, uppdämt behov av arbete som jag vet att ledamoten är väl medveten om. Under den tid då ledamotens parti påverkade den tidigare regeringen vidtogs inte ett antal åtgärder som avsåg Sis. Därför är jag naturligtvis glad över att ledamoten - och ledamotens parti, förutsätter jag - nu är extra mån om att det ska hända mycket på Sis. Det ser jag som en stor stöttning.
Vi behöver vara många som kan garantera att de åtgärder som ska förändra barns och ungdomars förutsättningar i det här landet är långsiktiga. Alla barn och unga ska ha rätt till en ljus och fin framtid, men som ungdomsvården fungerar i dag får de inte det. Barn- och ungdomsvården brister i ganska många delar av kedjan, och det går inte en dag utan att jag önskar att mer saker hade skett tidigare.
Vi jobbar systematiskt och strategiskt för att säkerställa att barns och ungas röster ska höras. Det handlar om en klagomålsfunktion som vi noga kommer att följa när den implementeras, utvärderas och utvecklas. Därtill har vi en rad förslag som förbereds just nu i Regeringskansliet från de utredningar som faktiskt måste till för att få lagförslag på bordet.
Anf. 16 Martina Johansson (C)
Fru talman! Vi är överens om att många regeringar har svikit de här barnen, och vi hade kunnat göra mer även under den förra mandatperioden. Det var precis det jag sa.
Oavsett hur många ord och hur mycket engagemang och kraft vi har i den här kammaren måste vi också veta att åtgärderna gör skillnad för det enskilda barnet. Jag har under en period efterlyst information om hur vi vet att det som görs är kunskapsbaserat.
Varför får inte Socialstyrelsen i uppdrag att säkerställa att det finns kunskap och att det forskas där det inte finns kunskap? Varför säkerställer vi inte att det finns bättre verktyg och metoder och att rätt verktyg och metoder används både i det kommunala arbetet och inom den statliga barn- och ungdomsvården? Vi måste mäta att de fungerar.
Kvalitetsregister finns inom hälso- och sjukvården, men inte inom den sociala barn- och ungdomsvården. Vi behöver veta att vi faktiskt gör skillnad.
Vi har ett gemensamt engagemang för de här frågorna, jag, ministern och många fler i den här kammaren. Men vi vill veta att det som görs fungerar.
Det ska bli spännande att läsa hela rapporten från Riksrevisionen. Det har jag inte hunnit göra än. De pekar också på att in- och utskrivningarna behöver justeras. Det behövs en professionell rutin. Ministern hade kunnat ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram den redan när hon tillträdde. Det behövs ingen stor, statlig utredning för att ge en myndighet i uppdrag att ta reda på hur den faktiska kvaliteten mäts.
På tal om utredningar har man gått från förslag till beslut på tre månader när det gällde att inskränka rättigheter och införa visitationszoner. Men vi kan inte agera lika snabbt när vi ska bygga rättigheter.
Återigen: Hur mäter vi att den här lagstiftningen landar rätt tillsammans med övriga insatser?
Anf. 17 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! När jag började arbeta med att ta fram direktiven till det som ska bli framtidens barn- och ungdomsvård lät jag det ta extra mycket tid för att jag ville att just barnrättsorganisationerna skulle vara med. Deras röst var oerhört viktig. Det var också oerhört viktigt för mig att till exempel ha med Sis-tjejerna i dialogen. Jag lät det ta tid för att det var viktigt att de som jobbat nära barn och unga och att tjejer som själva varit på Sis fick säga sitt och beskriva vad de ansåg behövdes. Det syns i dag i direktiven. De tar sin utgångspunkt i vård och behandling och att man ska få hjälp utifrån de förutsättningar man har, till exempel en traumatisk barndom och övergrepp man kan ha varit utsatt för. Det innebär att vi nu tar viktiga steg.
Vi gör saker här och nu. Det vi gör i dag handlar delvis om att de killar - för det är oftast killar - som sitter på de högst säkerhetsklassade Sis-hemmen i dag inte kommer att kunna ha kontakt med omvärlden via elektronisk kommunikationsutrustning. Precis som någon sa här förut handlar det framför allt om dem, men inte enbart. Det handlar också om de tjejer - för det är framför allt tjejer, även om det också finns killar - som fortsatt utsätts för bland annat sexuella förövare. Det har skett under många år. Man ska verkligen skämmas över hur länge det har pågått.
Regeringen jobbar nu systematiskt och konsekvent för att förändra det här. Delar av detta kommer till exempel att gå att följa genom den nya socialtjänstdataregisterlagen som kommer att bli ytterligare ett instrument när man följer upp den vård som vi båda värnar om.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 9.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:109 Torsdagen den 2 majProtokoll 2023/24:109 Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Användning av elektroniska kommunikationstjänster under avtjänande av sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård i de delar det avser 16 och 16 d §§.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:81 punkt 2 i denna del och avslår motion
2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 6.- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 20 0 0 4 V 0 18 0 6 KD 13 0 0 6 MP 13 0 0 5 L 11 0 0 5 - 1 0 0 1 Totalt 273 18 0 58 Begränsningar vid besök
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga i de delar det avser 15 l §,
2. lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård i de delar det avser 16 e § första stycket.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:81 punkterna 1 och 2, båda i denna del, och avslår motion
2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 7.- Reservation 2 (V)
Kroppsvisitation av besökare
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar
1. 15 p § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
2. 16 h § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:81 punkterna 1 och 2, båda i denna del, och avslår motion
2023/24:2830 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.- Reservation 3 (S, C, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, C, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 0 20 0 4 V 17 0 1 6 KD 13 0 0 6 MP 0 13 0 5 L 11 0 0 5 - 0 1 0 1 Totalt 163 127 1 58 Lagförslaget i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
2. lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård
i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:81 punkterna 1 och 2, båda i denna del.Placering med säkerhetsnivå
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.- Reservation 4 (V)
Placering på separata avdelningar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 2.- Reservation 5 (V)
Placering av flickor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 3.- Reservation 6 (V)
Kunskapsbaserad implementering
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2837 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3.- Reservation 7 (C)
Omprövning och överklagande
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 4.- Reservation 8 (V)
Användning av elektroniska kommunikationstjänster vid vård på ett särskilt ungdomshem med säkerhetsnivå 1 med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 5.- Reservation 9 (V)
Undantag från reglerna vid särskilda skäl
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2838 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.- Reservation 10 (MP)
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 8 och
2023/24:2838 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 4.- Reservation 11 (V, MP)
Uppföljning och utvärdering av reformen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:2837 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt
2023/24:2838 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3.- Reservation 12 (C)
- Reservation 13 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 2 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 1 19 0 4 V 18 0 0 6 KD 13 0 0 6 MP 1 0 12 5 L 11 0 0 5 - 1 0 0 1 Totalt 258 19 14 58