Vuxenutbildning

Herr talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande 13 om vuxenutbildning.

Inledningsvis vill jag säga att vuxenutbildningen är väldigt viktig för Sverige. Den ger många individer en andra chans och gynnar samhället i sin helhet. Många kan här läsa in en behörighet som de behöver för att kunna ta sig vidare i livet. Studiebeviset öppnar dörrar in på arbetsmarknaden.

Vuxenutbildningen i Sverige innebär att det aldrig är för sent att utbilda sig, även om man helt saknar grundskoleutbildning. För mig som liberal är detta väldigt viktigt.

Med vuxenutbildningen kan vi också tillgodose behovet av utbildad arbetskraft som företagen fullkomligen skriker efter. Många företag i Sverige uppger att det största hindret för deras expansion är kompetensförsörjningen.

Vuxenutbildningen, och inte minst yrkeshögskolan, kan täppa igen i alla fall en del av de här hålen och bidra till att vi gör både Sverige och alla våra invånare rikare.

Herr talman! Därtill har vi vår åldrande befolkning. Framöver kommer fler människor att behöva arbeta. Om vi inte klarar av det kommer vi att tvingas antingen sänka våra ambitioner för välfärden eller tvingas höja skatterna.

Jag som liberal vill inget av detta. Jag vill absolut inte urholka vår välfärd, och jag vill inte heller höja våra skatter. Vi måste helt enkelt få en bättre matchning på arbetsmarknaden, en bättre kompetensförsörjning och hjälpa fler att kunna ställa om för att klara denna framtid för vårt land.

Därtill har vi, herr talman, haft en stor invandring i Sverige. Var femte invånare är nu född i ett annat land. Många har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det kan hänga ihop med att man inte har lärt sig svenska, till exempel, eller att man inte har kunnat fullfölja eller ens gå i skolan i hemlandet till följd av krig, konflikter och annat. Det gör också att vuxenutbildningen blir väldigt viktig för många människor som har kommit till Sverige som äldre.

Yrkeskraven är högre i dag än vad de har varit tidigare. Samtidigt är det många som vill läsa en yrkesutbildning, eller som i alla fall skulle kunna göra det men som inte uppfattar dessa som tillräckligt attraktiva.

Det råder på sina håll också bristande kvalitet i vuxenutbildningen. Detta gäller självklart inte alla utbildningar; det finns massor av utbildningar inom sfi, yrkesvux, kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskolan som håller en väldigt bra kvalitet, men vi ser också en del brister. Det är för krångligt, och det tar ibland för lång tid att stänga utbildningar som inte upprätthåller en viss kvalitet. Det är helt enkelt för lätt att göra ett dåligt jobb.

Det som många kommuner inte heller vill tala om, herr talman, är att man ofta väljer det som är billigast - inte nödvändigtvis det som är bäst för målgruppen. Här måste man hitta lösningar så att kommuner inte ska behöva satsa pengar på sådant som inte ger resultat.

Det är också viktigt att det finns många olika aktörer: egen regi, privata aktörer, yrkeshögskola, folkhögskola och så vidare. Inte minst är det viktigt för att nå alla målgrupper. Chansen att lyckas inom vuxenutbildningen är mycket större om det finns en mångfald av utförare.

Herr talman! Det ekonomiska läget har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Det finns en ökad efterfrågan på yrkesutbildning för vuxna. Regeringen har kommit överens om att nu i vårändringsbudgeten tillföra 167 miljoner kronor extra. Det innebär ungefär 2 000 helårsplatser inom regionalt yrkesvux för detta år. Detta ska läggas till den väldigt stora satsning som även gjordes i budgetpropositionen för detta år som var närmare 1 miljard, om jag inte minns fel, i ökat tillskott. Detta är viktigt för att inte fler människor ska hamna i utanförskap i Sverige.

När man ökar platserna mycket är det samtidigt viktigt att det inte blir förvaring av människor. Syftet med vuxenutbildning måste alltid vara att man ska komma i jobb. Det är ju det som är absolut viktigast, så att fler barn kan se sina föräldrar gå till jobbet varje morgon.

Regeringen har också, kan vi notera, beslutat att införa ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning vid företagsetableringar och företagsexpansioner. Det handlar om 125 miljoner kronor för detta år, som framför allt riktas mot kommunal vuxenutbildning, främst med fokus på glest befolkade län.

Vi vet att efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft med kompetens inom till exempel digitalisering, automatisering, elektrifiering och så vidare just nu ökar mycket till följd av att företag etablerar sig och expanderar, inte minst i norra Sverige.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag har två frågor till Fredrik Malm.

Kommer den framtida proposition gällande friskolor och begränsningen av marknadiseringen av skolan som Liberalerna har lovat ska komma att också innefatta vuxenutbildningen? Det var den ena frågan.

Den andra frågan handlar om Vänsterpartiets reservation nummer 5, som jag vill passa på att yrka bifall till nu eftersom jag inte kommer att kunna vara kvar när det är dags för mig att hålla mitt anförande. Det handlar om rätten för människor som är adopterade att läsa sitt modersmål inom vuxenutbildningen.

I dag finns krav på att man ska ha kännedom om språket, bland annat genom att man talar det hemma, för att få läsa sitt modersmål. Det begränsas till en viss grupp människor, och adopterade blir helt enkelt exkluderade, det vill säga har inte rätt att läsa sitt modersmål därför att de biologiska föräldrarna inte finns här, uppenbarligen.

Jag vet att det är ett AMT-betänkande, men jag undrar ändå hur Fredrik Malm ser på möjligheten för adopterade att läsa sitt modersmål inom vuxenutbildningen?

Herr talman! Tack så mycket, Daniel Riazat, för frågorna!

När det handlar om den första frågan är det lite skillnad när det gäller fristående skolor. Det är olika regelverk. I grundskola och gymnasieskola handlar det om att man ansöker hos Skolinspektionen och startar en skola. Vid etableringen, när skolan startas, blir frågan hur fri den ska vara och vilka invändningar som ska beaktas från till exempel den kommun där man vill starta skolan, och det blir ägar- och ledningsprövning och en rad sådana frågor.

I vuxenutbildningen fungerar det annorlunda, herr talman. Det handlar om entreprenader. Där skulle jag säga att Skolinspektionen har ett tillsynsansvar. Det är viktigt att detta stärks.

För något år sedan kom väldigt kraftig kritik efter ett i huvudsak medialt avslöjande; det var medierna som uppmärksammade det först. Det handlade, om jag inte minns fel, om några byggutbildningar i Stockholms län som var på entreprenad. Som jag nämnde i mitt anförande måste man snabbare kunna stänga utbildningar som inte håller måttet. Där är yrkeshögskolan ett mycket bättre föredöme, då de har en större rörlighet i detta.

När det gäller modersmålsundervisningen är min uppfattning att det regelverk vi har i Sverige egentligen är rätt så bra. Det är inte min uppfattning att den kommunala vuxenutbildningen ska ha som uppdrag att bedriva modersmålsundervisning, men vi ska självfallet ha det i grundskolan och gymnasieskolan.

Herr talman och Fredrik Malm! När det kommer till frågan om marknadiseringen av vuxenutbildningen skiljer det sig, precis som Fredrik Malm sa, jämfört med till exempel gymnasieskolan och grundskolan i fråga om själva formen. I det ena fallet är det upphandlat, och i det andra fallet är det privata bolag som själva ansöker om att starta verksamheterna.

De utgår dock ifrån samma mekanism och samma marknadslogik. Vi har privata aktörer som driver gymnasieskolor och grundskolor och som också är inne och bedriver till exempel vuxenutbildning. Där vet vi att det har kommit mycket kritik på grund av att de bevisligen har gjort detta för att tjäna så mycket pengar som möjligt, inte för att direkt bidra till samhället, göra vuxenutbildningen bättre eller säkra arbetsmarknadens behov.

Liberalerna har varit ute och slagit på stora trumman när det kommer till marknadiseringen av skolan generellt och utbildningsväsendet, och vi har inte sett någon som helst praktik efter allt snack de senaste månaderna. Därför undrar jag: Kommer man också att ta tag i frågan om oseriösa privata aktörer inom vuxenutbildningen, eller gör man skillnad i det här fallet och anser att det är okej med giriga aktörer som enbart är ute efter att tjäna pengar? Det var den ena frågan.

Den andra frågan är: På vilket sätt menar Liberalerna att människor som har blivit adopterade och bor i Sverige ska kunna lära sig sitt modersmål om det inte ska ske via utbildningssystemet? Jag förstår inte riktigt hur det ska gå till. Eftersom de inte har den rätten i dag undrar jag bara: När ska de lära sig detta?

Herr talman! Vi har entreprenadlösningar på många områden i Sverige, och vi har lagen om offentlig upphandling och mycket annat.

Om vi har aktörer som inte sköter sig kan detta delvis vara en följd av att kommunerna eller regionerna, för den delen, inte är tillräckligt kompetenta när det gäller upphandlingsregler och hur upphandlingarna går till. Det kan också vara aktörer som själva har brister. Detta måste givetvis följas upp och inspekteras. Jag menar dock att detta delvis är en annan fråga än den om friskolesystemet.

Det är två olika system. Det som utredningen tittar på är just friskolorna. Man har heller inte alltid skolpeng på det sättet i entreprenadlösningar. När det finns brister ska dessa självfallet rättas till, precis som jag nämnde i mitt anförande.

När det gäller modersmålsundervisning har jag samma uppfattning som utskottets majoritet. Det står tydligt i betänkandet att utskottets majoritet inte ser behovet av att göra ändringar när det gäller detta, för vi menar att modersmålsundervisning inte bör vara en uppgift för vuxenutbildningen.

Det kan dock förekomma - absolut! Det är ingenting som hindrar det. Vi har även moderna språk och andra saker som gör att man kan läsa en del på sitt modersmål.

Herr talman! En informerad och bildad befolkning är en viktig förutsättning för demokratins försvar. FRA, Försvarets radioanstalt, säger att kunskap är Sveriges första försvarslinje.

En riksdagskollega till mig, tillika ABF:s ordförande, Helén Pettersson, besökte Natos högkvarter inför vårt intåg i Nato. Hon berättade att en mycket hög senior tjänsteman inom Nato fick frågan om vad Sverige kan bidra med i Nato. Ofta pratar vi ju om vad Nato kan göra för oss. Han svarade utan att blinka att Sveriges största tillgång är vårt starka civilsamhälle och en välorganiserad och välbildad befolkning. Enligt Helén sa han att Sveriges befolkning är så medveten och välbildad att den aldrig skulle kunna bli lurad av sin regering.

Vuxenutbildningen bidrar till det här, och dagens debatt är väldigt viktig. Vår faktiskt världsunika modell med generösa möjligheter till livslångt lärande, våra bibliotek, vårt starka föreningsliv och inte minst vår folkbildning ska vi vara rädda om och värna. Det är viktigt för demokratin.

Jag vill i den här debatten lyfta vuxenutbildningens betydelse för bildning. Enligt skollagen har den också som syfte att ge vuxna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning på arbetsmarknaden och i samhällslivet samt främja sin personliga utveckling.

Herr talman! Man kan dra de slutsatser som Natotjänstemannen gjorde om man tittar på den senaste Piaacundersökningen. Piaac står för - jag ska inte säga det på engelska utan gör en fri översättning - programmet för internationell utvärdering av vuxnas kompetens. Det är OECD som ansvarar för den, precis som den mer kända Pisaundersökningen, och SCB ansvarar för undersökningen i Sverige.

Undersökningen mäter alla färdigheter som bedöms behövas för att man ska klara sig i yrkes- och samhällslivet, såsom läsning, räkning och problemlösning. Sverige står sig väldigt väl där, och Sverige hamnar dessutom högst när det kommer till förmåga att lösa problem via dator och internet. Det är bra, men risken att bli utsatt för desinformation och manipulation har enligt forskare aldrig varit så hög som nu. Även vuxenutbildningen behöver stärka arbetet med att ge deltagare ett källkritiskt förhållningssätt.

Piaacundersökningen pågår just nu och kommer att presenteras i slutet av året. Jag ser fram emot att då få ta del av utbildningsutskottets engagemang och debattlusta, precis som det brukar vara när Pisaundersökningen kommer. Fortsättning följer, herr talman!

Vägen till arbete går via utbildning, och vägen till tillväxt för Sverige är att alla som kan arbeta ska arbeta. Vuxenutbildningens betydelse för kompetensförsörjningen är avgörande. Nära nog alla branscher signalerar en akut och stor kompetensbrist på människor med yrkesutbildning på gymnasie- och YH-nivå.

Under vår regeringstid lade vi faktiskt om utbildningspolitiken med hänsyn till arbetsmarknaden. Vi införde ett nytt mål i skollagen, nämligen att vuxenutbildningen ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Vi genomförde en reform för att arbetsmarknadens behov ska vägas in när huvudmän bestämmer vilka utbildningar som ska etableras och erbjudas.

Vi införde yrkespaket på vuxenutbildningen och gymnasieskolan. Vi införde regional yrkesvux, som vi faktiskt tredubblade finansieringen till under vår tid, och vi dubblerade antalet platser i yrkeshögskolan. Vi hade faktiskt en plan på att dubblera antalet den här mandatperioden också.

Vi satsade på kombinationsutbildningar där yrkesutbildningar kombineras med sfi, och vi gjorde sfi till en del av komvux för att möjliggöra det. Det gjorde vi också med anpassad komvux. Vi införde utbildningsplikt för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet och som bedöms vara i behov av utbildning för att få ett arbete.

Vi gav Skolinspektionen i uppdrag att granska vuxenutbildningen på skolnivå eftersom samhället behöver skärpa kontrollen av kvaliteten. Skolinspektionen har kommit igång bra och gjort några kvalitetsundersökningar och granskningar av exempelvis sfi, vilket var uppe i utskottet i dag, liksom undervisningstiden i komvux och yrkesutbildningar för tung lastbil och släp.

Lägger man undersökningarna bredvid varandra och gör en analys kan man faktiskt se att det finns bristande likvärdighet, kvalitetsbrister och tydliga tecken på att vinstjakten är stor även i den här delen av utbildningssystemet. Utbildningsminister Persson borde kanske göra som Lotta Edholm och vakna, eller åtminstone byta retorik - eller om det är någon annan person, eller Pehrson, som borde göra det.

Herr talman! Med stora ambitioner för utbyggnad följer också en stor ambition att göra det med likvärdiga förutsättningar och hög kvalitet. Som jag tidigare har sagt visste vi att det fanns en kompetensbrist, och vi ville göra något åt det. Men vi visste också att det fanns kvalitets- och likvärdighetsproblem som behövde åtgärdas.

Vi tillsatte utredningar om yrkeshögskolan, komvux, yrkesvux och sfi. Samtliga underlag ligger nu på regeringens bord, och många förslag är presenterade och remitterade medan andra kommer. Utredningen om fler vägar till arbetslivet kommer senare i år. Jag hoppas att regeringens ambitionsnivå är tillräckligt hög för att den ska ta förslagen vidare. Det hoppas jag verkligen. Jag hittar inte riktigt några sådana ambitioner i propositionslistor eller i Tidöavtalet, men jag hoppas.

Herr talman! Jag skulle ändå säga att det har tagit sig med den här regeringen. Det måste man ge den: Det finns tecken på att regeringen har vaknat efter det första årets neddragningschock. Man trodde ju inte att det var sant - först levererade regeringen en gigantisk neddragning på vuxenutbildningen, och dessutom lade den ned branschskolorna och drog ned på arbetsmarknadsutbildningarna. Den drog till och med ned på YH, denna juvel i kompetensförsörjningssystemet.

Sedan ångrade sig regeringen efter ett halvår och lade tillbaka en del, vilket ju var bra. Man lade också till ytterligare en del i årets budget och nu ytterligare 167 miljoner. Det börjar alltså faktiskt ta sig. Men planeringsförutsättningarna behöver bli bättre för utförarna där ute.

Det finns färdigberedda förslag och underlag att ta tag i. Jag är ju så där konstruktiv och reformistisk av mig, så jag tror verkligen att man kommer att göra det. Men jag tvivlar starkt på att regeringen ens kommer att erkänna att komvux alltför länge har tillåtits utgöra en marknad där de ekonomiska incitamenten har stått i fokus snarare än kärnuppdraget att bedriva en bra utbildning.

Vi står såklart bakom allt vi skriver och säger, inklusive alla reservationer, men för tids vinning kommer jag att yrka bifall enbart till reservation 10, som handlar om kvalitet i komvux.

(Applåder)

Herr talman! Mellan Sveriges 480 000 arbetslösa och 200 000 lediga jobb står aktiv arbetsmarknadspolitik, en fungerande sfi-undervisning, yrkesutbildning, högre studier, gymnasieexamen och gott om egen ansträngning. När Socialdemokraterna styrde Sverige orsakade de hellre hög arbetslöshet, svåra matchningsproblem och tillväxthinder för svenska företag än ställde krav på arbetslösa utan utbildning att utbilda sig till arbete. Det är nya tider nu.

Herr talman! Sverige ska nå full sysselsättning, och vi ska ställa krav på att alla utan arbete anstränger sig för att skaffa en egen försörjning. Då är det också vår skyldighet att insatserna som ska stötta människor fram till jobb är fungerande, tillgängliga och effektiva.

I budgeten för 2023 beslutade vi att addera 5 000 fler yrkesvuxplatser än vad som var planerat av den socialdemokratiska regeringen. I budgeten för 2024 genomfördes en stor satsning på 16 500 platser, och i vårändringsbudgeten adderas ytterligare 2 000 platser ovanpå detta.

Eftersom vi samtidigt har påbörjat arbetet med att återupprätta arbetslinjen ska platserna inte bara finanserias utan också fyllas. Att nästan var tredje plats stått tom trots att den är finansierad från statsbudgeten är en trend från Socialdemokraternas tid i regering. Den trenden ska vi nu vända.

Finanspolitiska rådet presenterade i sin rapport för 2024 nyligen fördjupningar kring arbetsmarknadspolitiken och lyfter bristen på specifika kompetenser som den mest avgörande förklaringen till vår förhållandevis höga arbetslöshet i Sverige. De konstaterar samtidigt att det inte är en fråga om resursbrist. Som sagt, i genomsnitt var tredje krona som satts av i statsbidrag för yrkesvux sedan åtminstone 2017 har inte använts.

Herr talman! Under två mandatperioder i Växjö kommun ansvarade jag för arbetsmarknad, socialtjänst och vuxenutbildning som nämndordförande och kommunalråd. Vi dubblerade antalet platser inom yrkesvux, och vi tillämpade närmast fri antagning. Inom områden där arbetsmarknaden efterfrågade arbetskraft var det fritt fram att söka. Samtidigt ökade andelen som fick jobb efter avslutad utbildning.

Yrkesvux är sammanfattningsvis en underutnyttjad arbetsmarknadsåtgärd i många kommuner, herr talman. Ansvaret för detta är såklart tudelat. Kommunerna behöver öppna upp vuxenutbildningen och använda den för att försörja hela arbetsmarknaden, inte bara sig själva som arbetsgivare, men det är den här kammarens jobb att se till att det finns lagliga förutsättningar för en offensiv lokal arbetslinje så att platserna också kan fyllas. Utbildningsplikten behöver utvidgas.

Herr talman! Svenska för invandrare saknar i dag tydliga krav på progression, ofta för såväl deltagare som utförare. Det ger oss skräckexempel på människor som harvar runt år efter år utan att ens kunna lösa vardagsärenden på svenska. Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att ställa krav på att invandrare ska anstränga sig så mycket som det krävs för att inte bara gå på sfi utan också lära sig svenska.

Kring arbetet för att alla i Sverige ska kunna svenska finns många hinder. Tre exempel: segregerade bostadsområden där man kan ta sig fram helt utan svenska, vinstjägare som inte sköter sitt uppdrag bland sfi-anordnare och kriminella gäng där brytning är en del av gangsteridealet.

Vi kommer inte att ge oss i kampen mot något av detta.

Herr talman! De senaste åren har jag besökt 305 företag och välfärdsverksamheter. De har med sina erfarenheter, berättelser och utmaningar bidragit till vår politikutveckling. Oanat många problem är gemensamma trots att verksamheterna är olika. Oavsett om det är ett lantbruk, en förskola eller en tillverkningsindustri är det svårt med kompetensförsörjningen. I många fall riskerar svårigheten att hitta rätt kompetens att bli ett tillväxthinder, och människor utan arbete går därmed också miste om en jobbchans. Företagen gör i dag storslagna insatser med egen utbildning, kompetensutveckling och introduktion av personer som anställs mer för att de har rätt inställning än för att de har rätt utbildning.

Budgetsatsningar är en sak, men yrkesutbildning är dessutom ett av regeringens prioriterade reformområden. Yrkeskurser på grundläggande nivå och ny gymnasial yrkesutbildning enligt YH-modellen är två exempel. En utredning pågår om tvåårig yrkesskola som ett tredje spår på gymnasiet, och vi fick nyligen tillbaka spännande förslag om exempelvis lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen från den statliga Yrkesvuxutredningen.

Här finns mycket kvar att göra för att yrkesutbildningen ska stärkas i Sverige!

Herr talman! Svenskt välstånd är beroende av hårt arbete, finurliga uppfinningar och trygg välfärd. Klarar vi inte av drivkrafterna för att arbeta, kompetens till företagen eller att bemanna välfärden hotar det inte bara Sveriges identitet utan också vår framtid.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Låt mig först och främst yrka bifall till reservation 13.

De tre talarna före mig i debatten har redan sagt en hel del av de saker som jag skulle ta upp. Jag kan instämma i mycket av det som Fredrik Malm och Oliver Rosengren redan har tagit upp, och även om jag inte är synsk, herr talman, är jag säker på att jag fullt ut kommer att kunna ställa mig bakom det som Mathias Bengtsson kommer att säga i nästa anförande.

Det är viktigt att vi har en stark vuxenutbildning som håller hög kvalitet och som förbereder människor för framtida yrken eller studier. Sverige har också ett omfattande behov av kompetent arbetskraft framöver, vilket vi redan har hört. Om vi ska lyckas vara självförsörjande på arbetskraft så långt som möjligt framöver och inte beroende av personer som reser hit från andra länder för att jobba här är det viktigt att inte bara grund- och gymnasieskolan rustar eleverna väl utan också att vuxenutbildningen fungerar väl och riktas mot de behov Sverige faktiskt har.

När man följer debatten och diskussionen gällande satsningar på vuxenutbildningar blir man dock lite oroad ibland, för det är oftast arbeten i offentlig sektor som har stått i centrum. Visst behövs det arbetskraft även i offentlig sektor, men vi får inte glömma bort att det är inom den privata arbetsmarknadssektorn som det finns ett väldigt stort behov av kompetenslyft. Ett starkt näringsliv förutsätter anställda med rätt kompetens, och ett starkt näringsliv är också förutsättningen för ett starkt Sverige.

Som vi hörde tidigare har Sverigedemokraterna och regeringspartierna haft som syfte att stärka kompetensförsörjningen, och för att möta företagens kompetensbehov har vi också infört en pilotverksamhet med en ny form av yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå. Yrkeshögskolan som så framgångsrikt fått deltagarna i arbete har fått stå modell för denna utbildning. Vi ser redan nu att det finns ett väldigt stort intresse för denna helt nya form av nationell yrkesutbildning, och det är glädjande att flera utbildningar kommer att starta runt om i Sverige. Det är utbildningar inom el och energi, industriteknik, fordon och transport, naturbruk, samhällsbyggnad och sjöfart - stora och viktiga områden för vårt land.

Herr talman! Den kommunala vuxenutbildningen var länge en framgångsrik utbildning för personer som behövde komplettera utbildning från svensk grund- eller gymnasieskola. Det var ett sätt att läsa in behörighet som behövdes för att ta sig in på gymnasiet eller ett lärosäte.

I dag är komvux någonting helt annat. Massinvandringspolitiken har medfört att komvux i betydligt större utsträckning är en utbildning för nyanlända och andra utrikesfödda som har behov av utbildning. I dag är det den som har störst behov av utbildning som går före andra, vilket betyder att det i de flesta fall är just utrikesfödda som tränger undan dem som har behov av enstaka kompletteringar. Statistiken över hur detta har utvecklats är mycket tydlig, inte minst när det gäller undervisning på grundläggande nivå.

Inte heller fungerar verksamheten särskilt väl. Medan yrkeshögskolan är ett bra exempel på väl fungerande vuxenutbildning gäller det rakt motsatta för svenska för invandrare. Sverigedemokraterna har under lång tid haft kritiska synpunkter på sfi-undervisningen. Det är i mångt och mycket en slapp och kravlös tillvaro som möter eleverna inom ramen för sfi. Det finns inga som helst krav på någon form av kunskapsprogression. Man kan gå och harva runt på sfi-utbildningarna hur länge som helst. Det finns ingen bortre gräns. Snittiden för att gå igenom utbildningen är också väldigt hög. Detta måste såklart ändras.

När Skolverket och Skolinspektionen har gjort nedslag har man kunnat se väldigt heterogena grupper som får en väldigt homogen undervisning. Man kunde se olika kunskapsbakgrunder och olika kunskaper i svenska språket, men det var ändå samma typ av undervisning. Detta är såklart inte bra. Effekten blir att vissa elever får sitta och repetera saker i stället för att gå framåt i undervisningen.

När utskottet så sent som i dag hade de båda myndigheterna på besök var denna bild tydlig: Det är många elever som hoppar av eller rentav försvinner i systemet. Det senare är förresten det ultimata tecknet på att något behöver göras. Myndigheterna har nämligen ingen aning om var det stora antalet avhoppare befinner sig. Vad gör de? Kommer de tillbaka över huvud taget? Det här handlar också om människor som behöver lära sig det svenska språket och integreras i det svenska samhället.

Men nu är det slut på den kravlösa tillvaron. Sverigedemokraterna och regeringspartierna har enats om en bortre gräns på tre år för studier i svenska för invandrare. Endast om det finns särskilda skäl ska en förlängning kunna tillåtas.

Vi ser även till att information överlämnas i de fall man flyttar till en ny huvudman, så att det inte finns några möjligheter att börja om från år ett och ligga kvar i systemet på grund av att det inte finns krav på informationsutbyte.

Vår ambition är att detta ska leda till rejäla reformer av sfi-undervisningen med tydliga krav på den enskilda deltagaren. Det är också en sak som brister. Kraven på den enskilda deltagaren måste öka, här såväl som i skolsystemet i övrigt.

Herr talman! Goda kunskaper i svenska språket är centralt för att man ska kunna bli fullt ut assimilerad i det svenska samhället. Därför är det viktigt att samtalsspråket i förskolan är svenska. Särskilt viktigt är det för barn som inte kommer i kontakt med det svenska språket i hemmet, i alla fall inte än så länge. I takt med att Sverigedemokraternas politik sjösätts kommer självfallet även detta att förbättras, men än så länge är vi inte där.

Den vuxna personalen är förebilder för barnen. Samma krav på svenskkunskaper ska ställas på personer som har ett annat språk än svenska som modersmål och som vill studera till barnskötare eller förskollärare. Vi anser därför att regeringen bör överväga att skärpa kraven vid certifiering i svenska på nivå C 1 för antagning till yrkesutbildning för att bli barnskötare. Det är detta vår reservation 13 omfattar.

Herr talman! Det kan finnas många skäl till att man behöver utbilda sig som vuxen. Det är inte ovanligt att en lästrött elev efter ett antal år blir motiverad att ta tag i studierna och komplettera sina betyg för att få högskolebehörighet eller gå en yrkesutbildning. Det kan också gälla nyanlända som behöver slussas in i det svenska samhället för att bli självförsörjande. De kanske har ett yrke med sig men behöver komplettera det som är specifikt för Sverige för att kunna utöva yrket här i vårt land. De vill kanske rent av skaffa sig ett nytt yrke som ger bättre möjligheter till jobb.

Om man som nyanländ över huvud taget ska komma in på den svenska arbetsmarknaden är språket helt avgörande. Nästan en fjärdedel av företagen uppger att bristande språkkunskaper är huvudorsaken till deras rekryteringsproblem. Därför måste sfi fungera betydligt bättre än det gör i dag.

Herr talman! Det finns alldeles för många barn i Sverige som aldrig har sett sina föräldrar gå till jobbet eller komma hem efter att ha upplevt en dag av arbetsplatsgemenskap med kollegorna. De vuxna förebilderna som dessa barn hade behövt ha i familjen får de i stället i kriminella som rekryterar direkt in i ungdomsgäng och organiserad brottslighet.

Fram växer då inte bara ett skuggsamhälle och parallellsamhällen av utanförskap utan faktiskt också ett etniskt och kulturellt segregerat Sverige. Det säger sig självt att det är farligt och fel om människor som kommer till vårt land redan på förhand upplever sig vara dömda att misslyckas och fastnar i dessa parallellsamhällen. I ett samhälle där stora grupper av människor inte talar samma språk kommer tilliten, tryggheten och känslan av samhörighet av naturliga skäl att minska.

Vuxenutbildningen i form av sfi är därför en oerhört viktig pusselbit för att fler ska kunna bli en del av det svenska samhället och för att Sverige som land ska klara den stora integrationsutmaning som vi står inför. Språket är en nyckel för ett samhälle där var och en får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Ingen ska hållas tillbaka, och ingen ska lämnas efter. Det är dags, herr talman, för en politik som utgår från att alla kan och ska lära sig svenska. Det är på så vis vi förbättrar integrationen och motverkar utanförskap.

Det går inte att nog betona hur viktigt det är att som nyanländ snabbt komma in i arbete. Det är viktigt för att familjen ska få den inkomst som ett jobb innebär. Det är viktigt för att barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. Men det är självfallet också viktigt för den enskildes självkänsla att så snart som möjligt komma in i arbete, bli självförsörjande och slippa vara beroende av bidrag.

Många vittnar om att studier i svenska i kombination med studier inom yrkesutbildning väsentligt ökar möjligheterna till jobb och etablering för nyanlända. Bästa sättet att lära sig svenska är att använda det, gärna i en naturlig miljö. Därför är det angeläget att så många som möjligt får chansen att lära sig yrkessvenska på jobbet kombinerat med sfi.

Det kan skapa ett bättre sammanhang och motivation för eleverna att lära sig svenska när målet med utbildningen blir yrkeskunskap och när det finns en tydlig väg till försörjning. Därför är det viktigt med en stor flexibilitet så att man kan kombinera sfi med praktik, annan utbildning eller förvärvsarbete.

Herr talman! I Sverige ska det livslånga lärandet prioriteras. Här är det och här ska det vara möjligt att återgå till studier för att bygga på sin kompetens vid komvux, folkhögskolor eller lärcenter när så behövs. Vi är många här i kammaren eller bland dem som lyssnar på debatten som har bytt eller som kommer att byta karriär flera gånger under livet, antingen för att vi själva vill eller för att vi av någon anledning behöver ändra yrkesbana. Därför är det viktigt att det alltid finns en möjlighet att genom utbildning och hårt arbete förbättra sin egen situation och förverkliga livsdrömmar. I det avseendet är alla olika typer av vuxenutbildning en fantastisk möjlighet.

Vuxenutbildningen har även en mycket viktig uppgift i att utgöra bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen, så att de företag som jag nämnde i början får den kompetens de behöver.

Sammanfattningsvis är det viktigt att vi fortsätter arbetet med att öppna dörrar för människor att komma in på svensk arbetsmarknad och undanröja hinder för att man ska kunna omskola sig till ett bristyrke.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Kanske är graden av vuxenutbildning och den nivå som ett land har på sin vuxenutbildning också ett mått på landets välstånd och hur bra människor mår där. Sverige ligger bra till i internationella jämförelser, och vuxenutbildningen är något vi ska vara oerhört rädda om. Den ger människor chansen att ta igen förlorade ungdomsår. Man kan få en andra och en tredje chans. Den ger människor chansen att mitt i ett yrkesliv lägga om karriären och byta spår. Den ger våra nya svenskar en chans att lära sig det nya landets språk. Den ger också en chans till dem som har ett funktionshinder att bli en naturlig del av svensk arbetsmarknad. Vuxenutbildning är helt centralt för att ett land ska må bra.

Herr talman! Vi befinner oss i en föränderlig tid. Vi har två megatrender som drar in över världen. Den ena trenden är den gröna omställningen, det totalt nödvändiga i att möta klimatförändringarna med både klimatanpassning och helt ny teknologi för att få ned koldioxidutsläppen. Vi ser det i Sverige med batterifabriker och stål utan kol. I snart varje stad kan man se hur den gröna revolutionen, den gröna industrialiseringen, slår igenom. Den andra trenden är digitaliseringen och artificiell intelligens. Detta kommer in med full kraft i både den privata och den offentliga sektorn.

Det ställer krav på arbetsmarknaden och alla oss som befinner oss där ute och som är vuxna och ska vara en del av denna föränderliga tid: Vi behöver emellanåt skola om oss.

För Sverige är det helt väsentligt att hänga med i tempot. Sverige som kunskapsnation är också Sverige som välfärdsnation. Om vi ska kunna utveckla oss och ha råd med en bra skola, bra omsorg och bra äldrevård måste vi följa med i trenderna. Vi måste ha hög kompetens i Sverige.

Om vi ser på den högre utbildningen skulle vi kunna säga att vi i ena änden har universiteten och i den andra änden yrkeshögskolorna. Däremellan ligger högskolorna. Universiteten sysslar i första hand - eller borde åtminstone göra det - med generiska kunskaper, djupa och allmänna kunskaper. Det ska vara möjligt att efter universitetsexamen ta många slags arbeten. Yrkeshögskolan - i andra änden - arbetar med specifik efterfrågan. De är ute på den lokala och regionala arbetsmarknaden, som tydligt meddelar vilka behov som finns "här och nu". Det är ett utmärkt system för Sverige. Yrkeshögskolan kan byggas ut.

Det finns en olikhet till, förutom att det är generiska respektive specifika kunskaper, nämligen att universiteten utbildar för en global och kanske nationell arbetsmarknad medan yrkeshögskolan som jag sa riktar in sig på en regional och lokal arbetsmarknad. Och så har vi högskolorna, som befinner sig någonstans mitt emellan och förmodligen också behöver vara där.

Yrkeshögskolan behöver långsiktiga förutsättningar. Samtidigt behöver den vara beredd på en föränderlig tid. Vi som politiker måste klara av att ge sådana direktiv till vår yrkeshögskola: långsiktiga förutsättningar och samtidigt en stor beredskap för att snabbt kunna ändra skepnad och ge nya kurser. Den ska inte cementeras utan ska hela tiden vara föränderlig.

Det är helt väsentligt att yrkeshögskolan bibehåller en hög kvalitet. Det var också därför jag reagerade så kraftigt när fiffel och båg uppdagades hos en utbildningssamordnare i Skåne: Grit Academy. Detta riskerar att underminera hela systemet med yrkeshögskolan. Så får det inte gå till. Det är ministern naturligtvis väl medveten om.

Yrkeshögskolan är någonting som vi ska vara rädda om. Centerpartiet ser att vi kan bygga ut yrkeshögskolan mer än vad regeringen tycker. Vi vill tillföra 20 000 nya utbildningsplatser de närmaste åren. Med det vill jag också yrka bifall till reservation 8.

Slutligen vill jag säga ett par ord om någonting som finns i gränsområdet för vuxenutbildningen, nämligen lärcentrum. Det är en relativt ny företeelse. Idén är att våra professionella och otroligt skickliga universitet ska kunna ge digitala kurser ut till lokala campus någonstans i landet. Det finns flera exempel på det i Sverige. Vi får nyttan av både de digitala verktygen och professionella kurser. Studenterna som läser på lärcentrum får dessutom kurskollegor och en social kontext. Det har visat sig att digitala kurser som går rätt ut i vardagsrummet och in i datorn hemma inte alls är lika effektiva som om man har studiekamrater.

Låt oss satsa på lärcentrum och yrkeshögskolor för att kunna bredda den högre utbildningen i hela landet, herr talman.

Herr talman! Det är spännande att delta i en debatt om vuxenutbildning, som inte hör till de frågor jag vanligtvis ägnar mig åt. Det är intressant att höra inläggen och meningsmotsättningarna.

Möjligheten för de barn som växer upp i vårt land att ta till vara den potential de har att bli de som de vill som vuxna är en av de starkaste drivkrafter jag har i mitt politiska engagemang. Det handlar om vuxenutbildning och möjligheten att välja om senare i livet, vilket också är helt avgörande. Det är viktigt för individen men också för samhället i stort. Livslångt lärande, utbildning, folkbildning och forskning är avgörande för att hitta svar på de utmaningar som samhället står inför. Högre utbildning, forskarutbildning och forskning är drivande för Sverige som kunskapsnation. Det livslånga lärandet och vår struktur för utbildning och bildning är som ett komplext ekosystem där alla delar behöver vara livskraftiga.

Fru talman! Alla behövs på svensk arbetsmarknad. Med arbetslöshet för vissa grupper och på vissa platser och branscher som inte hittar sökande till sina tjänster behövs alla möjligheter att byta yrke eller öka sin kompetens inom det yrke som man redan har. Fler behöver hitta sitt drömjobb i små och stora företag runt om i Sverige men också i välfärden och i den gröna omställningen.

Vuxenutbildningen är en bärande del av det livslånga lärandet. Komvux erbjuder sfi och grund- och gymnasieutbildningar för den som behöver stärka sin position. Särskilt viktiga är de olika yrkespaket som leder till branschcertifieringar. Komvux är också en utbildningsform som öppnar dörren till högre studier för den som vill gå den vägen. Den klimatomställning som Sverige och resten av världen behöver göra innebär att vi behöver ha vuxenutbildning även ur det perspektivet.

Sfi, svenska för invandrare, som har tagits upp av flera tidigare talare i debatten, är ett område där det händer en hel del just nu. Skolverket och Skolinspektionen har gjort uppföljningar. I morgon har jag förstått att remisstiden går ut för en lagrådsremiss om skärpta krav vad gäller sfi, med förslag om tidsbegränsning till tre år för dem som går på sfi.

Det här är något som har kritiserats. Det publicerades bland annat en debattartikel på SvD Debatt för några veckor sedan underskriven av sfi-lärare i Örebro. De beskriver i artikeln att de elever som de har vill lära sig svenska, har drömmar och vill jobba. En del vill sy kläder, bli snickare eller städa, andra vill arbeta i förskolan. Gemensamt är att de är medvetna om att vägen till jobbet är att lära sig svenska språket. Lärarna tror på sina elever och vet att de kan lyckas. Miljöpartiet kommer att stå på lärarnas och elevernas sida i den här frågan. Vi kommer naturligtvis att granska regeringens kommande proposition om detta.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 3, som handlar om ett grönt kompetenslyft för att stärka den hållbara omställningen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 maj.)