Katarina Brännström (M)

Drygt 36,5 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. 14,9 miljarder ska användas till garantipension för pensionärer, 9,8 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Pensionsmyndigheten får 0,6 miljarder i anslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna rör bland annat höjd garantipension och höjt tak för bostadskostnader i bostadstillägget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 66 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-10

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Fråga 2019/20:601 Ungdomsarbetslösheten av Katarina Brännström (M) till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) Regeringen har haft som mål att Sverige år 2020 skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Trots att Sverige haft en stark högkonjunktur de senaste åren ligger vi på plats 23 av 28 vad gäller arbetslöshet i EU.

Inlämnad

2019-12-06

Besvarare

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fråga 2019/20:600 Gymnasielagen och arbetslösheten av Katarina Brännström (M) till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) Ett av kraven i gymnasielagen är att unga ska ha ett arbete som möjliggör försörjning under en längre tid, och Migrationsverket har tolkat det som att det krävs en tillsvidareanställning eller en

Inlämnad

2019-12-06

Besvarare

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Regeringen har föreslagit att det ska införas nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning samt om uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförd forskning eller slutförda studier. Regeringen föreslår även nya regler om uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair-arbete.

Förslagen genomför EU:s student- och forskardirektiv. Syftet med förslagen är att attrahera fler forskare och studenter från länder utanför EU, att underlätta för dem som har utbildats här att stanna kvar och söka arbete och på det sättet gynna kunskap och innovation.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2019-11-21

Datum

2019-11-21

Bordläggning

2019-11-26

Debatt

2019-11-27

Beslut

2019-11-27

Interpellation 2019/20:116 Svenska institutets webbplats sweden.se av Ludvig Aspling (SD) till Statsrådet Anna Hallberg (S) Sveriges officiella webbplats sweden.se finns till för att ge en positiv bild av Sverige. Vi är dock mycket kritiska till vilka sidor av Sverige som lyfts fram, till vilken publik och till kvaliteten

Inlämnad

2019-11-08

Besvarare

Statsrådet Anna Hallberg (S)

Interpellation 2019/20:102 Svenska institutets marknadsföring av Sverige av Katarina Brännström (M) till Statsrådet Anna Hallberg (S) Svenska institutet, som är ansvarigt för att öka omvärldens intresse för Sverige är ansvarig myndighet för sweden.se. Hemsidan skapades för att människor runt om i världen enkelt ska

Inlämnad

2019-11-04

Besvarare

Statsrådet Anna Hallberg (S)

Interpellation 2019/20:74 Brott mot välfärden av Katarina Brännström (M) till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) Polisen, Försäkringskassan och Ekobrottsmyndigheten höll nyligen en presskonferens om den ökande organiserade brottsligheten mot våra välfärdssystem. Det drivs exempelvis företag som enbart syftar till att

Inlämnad

2019-10-22

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2019/20:370 Lång väntetid för säsongsarbetare av Katarina Brännström (M) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Den svenska skogen är en av Sveriges allra viktigaste och största exportinkomster. Det svenska skogsbruket är i stort behov av kontinuerlig arbetskraft för exempelvis plantering och

Inlämnad

2019-11-13

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Näringsminister Ibrahim Baylan (S) Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) Civilminister Lena Micko (S) Näringsminister Ibrahim

Datum

2019-11-07

Fråga 2019/20:296 Utvisning på grund av brott av Katarina Brännström (M) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Varje år släpps ca 20–30 personer fria trots att de i Sverige har dömts till utvisning på grund av brott. Det rapporterade SR Göteborg den 24 oktober 2019. Detta är orimligt. Det rör sig

Inlämnad

2019-10-30

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2019/20:281 Ersättning till asylsökande i områden med socioekonomiska utmaningar av Katarina Brännström (M) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) I riksdagen behandlas nu S-MP-regeringens proposition Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande Frågan har nu uppstått om konsekvenserna

Inlämnad

2019-10-28

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i bidragsbrottslagen och i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Syftet med lagändringarna är att stärka skyddet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna.

Enligt regeringen ska bidragsbrottslagen även gälla vissa stöd, bidrag och ersättningar till enskilda personer, men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den personen. Det kan exempelvis vara tandvårdsstöd eller assistansersättning. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen föreslås utvidgas på samma sätt och ska dessutom omfatta pensioner. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla även för kommuner. Förslaget innebär även straffskärpningar för bidragsbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2019-10-08

Datum

2019-10-11

Bordläggning

2019-10-15

Debatt

2019-10-16

Beslut

2019-10-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättrat grundskydd för att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt ekonomiskt. Det förbättrade grundskyddet gynnar främst kvinnor, ofta äldre och ensamstående.

Förändringarna innebär bland annat:

• Att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla med garantipension.
• Att bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad.
• En likabehandling av inkomster som kommer från eget arbete införs vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer.
• Att det införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet om 24 000 kronor per år.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2019-10-08

Datum

2019-10-11

Bordläggning

2019-10-15

Debatt

2019-10-16

Beslut

2019-10-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut från 61 till 62 års ålder, och att göra vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år från och med 2020.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att införa ett nytt begrepp i socialförsäkringsbalken; riktålder för pension. I och med att vi lever längre ska riktåldern ersätta den norm som finns idag om att gå i pension vid 65 års ålder och ersätta den 65-årsgräns som idag finns i många socialförsäkringar och andra förmåner. Riktåldern ska istället vara ett riktmärke för när en person kan gå i pension och vissa förmåner och beräkningar i socialförsäkringen ska vara knutna till riktåldern. Regeringen avser att återkomma med lagstiftning om vilka förmåner och beräkningar som ska vara knutna till riktåldern och hur detta kan utformas.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017 och lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019 respektive den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 85 minuter

Justering

2019-10-08

Datum

2019-10-11

Bordläggning

2019-10-15

Debatt

2019-10-16

Beslut

2019-10-16

Fråga 2019/20:130 Pensionärer som missar bostadstillägg av Katarina Brännström (M) till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) Många pensionärer avstår från att söka bostadstillägg, trots att de troligen skulle kunna få ett rejält tillskott varje månad. Det har säkert många orsaker, men vi vet att många inte klarar av att

Inlämnad

2019-10-09

Besvarare

Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fråga 2019/20:129 Hög sjukfrånvaro hos kvinnor av Katarina Brännström (M) till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) Under väldigt många år har det kommit rapporter om att kvinnors sjukfrånvaro är mycket hög och att den stiger. Detta får allvarliga konsekvenser på många sätt. Ekonomiskt betyder det att kvinnor generellt

Inlämnad

2019-10-09

Besvarare

Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Motion till riksdagen 2019/20:3386 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M, KD) med anledning av prop. 2019/20:10 Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ytterligare förslag vad

Inlämnad

2019-10-09

Förslag

1

Datum

2019-10-09

Utskottsberedning

2019/20:SfU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3190 av Mats Green m.fl. (M) Arbetsmarknad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka drivkrafterna att arbeta genom att sänka skatten på arbete för alla som jobbar och särskilt för dem med låga inkomster och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

28

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:AU10 2019/20:AU2 2019/20:AU4 2019/20:AU8 2019/20:SkU20 2019/20:SkU21 2019/20:SoU9 2019/20:UbU14 2019/20:UbU15 2019/20:UbU9

Riksdagsbeslut

(28 yrkanden): 27 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2019/20:3189 av Mats Green m.fl. (M) Jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka deltagandet på arbetsmarknaden bland utrikes födda kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

26

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:AU10 2019/20:AU7 2019/20:AU9 2019/20:JuU23 2019/20:JuU26 2019/20:JuU29 2019/20:KrU8 2019/20:SfU18 2019/20:SkU20 2019/20:SoU10 2019/20:SoU11 2019/20:SoU12 2019/20:SoU9 2019/20:UbU10 2019/20:UbU11 2019/20:UbU15

Riksdagsbeslut

(26 yrkanden): 26 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3102 av Katarina Brännström (M) Förbjud leksaksvapen i handeln Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga förbud mot leksaksvapen som liknar riktiga vapen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ett tragiskt fall där en

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:CU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag