Konsumenträtt

Betänkande 2019/20:CU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 mars 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om konsumenträtt (CU14)

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner som bland annat handlar om telefonförsäljning av lotter, köp av levande djur, vidareförsäljning av evenemangsbiljetter, snabblån och konsumentvägledning. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom en del de områden som motionerna tar upp.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 26

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-02-13
Justering: 2020-03-12
Trycklov: 2020-03-13
Reservationer: 7
Betänkande 2019/20:CU14

Alla beredningar i utskottet

2020-01-30, 2020-02-13

Nej till motioner om konsumenträtt (CU14)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 50 förslag i motioner som bland annat handlar om telefonförsäljning av lotter, köp av levande djur, vidareförsäljning av evenemangsbiljetter, snabblån och konsumentvägledning. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom en del de områden som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-03-17
Debatt i kammaren: 2020-03-18
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:CU14, Konsumenträtt

Debatt om förslag 2019/20:CU14

Webb-tv: Konsumenträtt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 6 Angelica Lundberg (SD)

Herr talman! Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 2.

Konsumenträtt låter kanske lite knepigt, och det är faktiskt lite knepigt också. Avtalsvillkorslagen, marknadsföringslagen, lagen om distansavtal, konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och prisinformationslagen är några exempel på lagar som ingår i konsumenträtten. Faktum är att dessa lagar påverkar mycket av det vi gör i vardagen.

Vad har jag för rättigheter som konsument när jag tecknar ett mobiltelefonabonnemang, köper en tröja på postorder eller handlar blöjor åt mitt nyfödda barn? Vad gäller när jag skriver kontrakt på en ny lägenhet, när jag bokar en tågresa och när jag inte blev riktigt nöjd med renoveringen av köket? Vad har företagen för ansvar när det till exempel gäller reklam gentemot barn? Och vad kan vi som konsumenter egentligen kräva? Man kan fundera på om det inte är dags att ge konsumenter möjligheten att enklare förstå sina rättigheter genom att införa en konsumentbalk där alla lagar och regler samlas.

Herr talman! I Sverige arrangeras årligen många event runt om i landet. Det är vanligt att svenskarna går på konserter, sportevenemang, festivaler och teatrar. De populära tillställningarna säljs fort slut, och köpare behöver verkligen vara på hugget för att få tag i biljetter. Biljetterna brukar också säljas ganska många månader före evenemanget.

Eftersom ångerrätt inte gäller generellt sett vid köp av evenemangsbiljetter är det vanligt att biljetter säljs vidare i andra hand om den ursprungliga köparen av olika skäl ångrat sig. Men det förekommer också att både privatpersoner och företag köper upp åtråvärda biljetter för att sälja dem vidare i vinstsyfte. Det här är ett problem.

Eftersom andrahandsförsäljarna kan sätta vilket pris de vill på biljetterna säljs andrahandsbiljetter i stor utsträckning till ett betydligt högre pris än vad de ursprungligen kostat. Detta innebär att möjligheten att köpa förstahandsbiljetter försämras och att de som inte kan betala överpriser inte ges tillfälle att besöka evenemang. En andrahandsköpare tar också risken att biljetten inte är äkta, att platserna inte stämmer överens med vad som utlovats eller att samma biljett sålts till flera personer. Det känns helt enkelt osäkert att köpa biljetter i andra hand, eftersom man inte vet om man blir lurad.

EU har genom direktivet om ett moderniserat konsumentskydd infört ett förbud mot andrahandsförsäljning av biljetter som köpts in genom automatiserade metoder, men det behövs mer. I flera andra länder, till exempel Danmark och Norge, är det förbjudet att sälja biljetter vidare till ett högre pris än det som arrangören satt. Incitamentet för att köpa extra biljetter och sälja vidare för att tjäna pengar försvinner då. Ett sådant förbud i Sverige skulle öka konsumentskyddet och hindra oseriösa aktörer.

Herr talman! I dag behandlas man olika som konsument beroende på om man väljer att resa med flyg eller tåg. Tågpassagerare missgynnas gentemot flygpassagerare, och det tycker jag är fel. EU införde för ett tag sedan en ny tågpassagerarförordning med syfte att förbättra för den som reser med tåg. Många av punkterna är bra, men en del är också luddigt formulerade och svåra att förstå. Det gäller till exempel rätten att få sin biljett återbetald om tåget är inställt. När man reser med flyg får man alltid biljettpriset tillbaka om flyget blir inställt, helt oberoende av vad anledningen är.

Huruvida detsamma skulle gälla för tågpassagerare hade regeringen oerhört svårt att svara på under förhandlingarna i EU-nämnden. Jag ställde frågor till både ministern och hans medarbetare, men ingen kunde ge ett rakt svar på detta. När jag sedan ställde en skriftlig fråga fick jag dock svaret att även tågpassagerare alltid ska få biljetten återbetald om resan är inställd. Vi får hoppas att det är vad som nu gäller.

Trots detta skiljer sig villkoren åt, vilket rimmar illa med regeringens uttalade mål om att fler ska semestra på räls. Om du till exempel bokar en tågresa till Spanien för hela familjen och tåget blir inställt måste du vänta upp till 30 dagar innan du eventuellt får pengarna tillbaka. Hade du bokat resan med flyg hade du fått biljettpriset och eventuell kompensation insatt på kontot inom 7 dagar. Det är inte rimligt att olika villkor gäller för olika färdsätt. Det komplicerar ytterligare för konsumenten.

Herr talman! Jag vill också nämna något om det stöd till organisationer som betalas ut av Konsumentverket. För att erhålla stödet krävs att organisationen är nationell, demokratiskt uppbyggd och partipolitiskt obunden och bedriver verksamhet utan vinstsyfte.

Det har dock visat sig att stöd har betalats ut till lokala organisationer och andra organisationer där det kan anses tveksamt om det huvudsakliga syftet är att tillvarata konsumenternas intressen. Det är inte heller ovanligt att organisationerna har en tydlig politisk riktning och att deras företrädare öppet uttrycker stöd för vissa politiska inriktningar, även om de inte officiellt är knutna till något parti. Det är, föga förvånande, så gott som alltid en slagsida åt vänster.

Det här gör att organisationernas oberoende starkt kan ifrågasättas. Många av de här organisationerna har också kopplingar till socialdemokratin. Kontrollen av organisationer som söker stödet måste därför skärpas, så att skattemedel inte fördelas ut felaktigt. Vikten av politiskt oberoende måste bli tydligare. När det gäller skattebetalarnas pengar är det extra viktigt att vi är noggranna.

Sammanfattningsvis, herr talman, kan man konstatera att det inte är lätt att vara konsument i dag. Reglerna är många och svåra att förstå. Sverigedemokraterna kommer här med ett antal olika förslag på förbättringar och förenklingar, bland annat vad gäller köp av biljetter i andra hand och rättigheter för tågpassagerare. Tyvärr säger regeringen nej till dessa förslag, vilket är synd. Konsumenter behöver enklare och tydligare regler. Här borde partierna gemensamt försöka hitta vägar för att underlätta och stödja människor i deras vardag.

För mig är det självklart att man som konsument alltid ska veta exakt vad det är man köper och vad man spenderar sina pengar på. Vad innehåller varan, och hur påverkar den min hälsa? Vad får jag egentligen för pengarna?


Anf. 7 Martina Johansson (C)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 6. Men jag står självklart bakom samtliga av våra reservationer i betänkandet. Detsamma gäller de motioner som behandlas förenklat.

Svensk konsumenträtt är väldigt stark i många led, men den behöver ibland förtydligas. Man behöver se över vilken information konsumenterna får, så att de får en tydlighet och kan ta till sig de villkor som finns. Detta kommer vi att hantera i ett annat ärende. Jag anser att konsumenträtten är stark som helhet men behöver bli enklare att förstå.

Konsumenträtten är också väldigt bred. Vi hörde föregående talare prata om ett antal ämnen. Jag kommer att röra mig runt andra ämnen som också har att göra med konsumenträtten, bland annat levande djur. Då handlar det både om köp av levande djur och om behandling av levande djur. Man behöver förändra både konsumentköplagen, så att levande djur undantas, och konsumenttjänstlagen, så att behandling av levande djur läggs till.

Skälet till att jag vill att man undantar levande djur från konsumentköplagen är att det handlar om reklamationsrätten. Det är orimligt för en näringsidkare att man har full reklamationsrätt. Det är svårt att avgöra när ett djur insjuknat. Var det för fyra, fem eller sju månader sedan?

Enligt ett EU-beslut som togs i maj 2019 kan man undanta levande djur från konsumentköplagen. Det regeringen har gjort är att man har tillsatt en utredning som ska titta på om man helt eller delvis kan undanta djur. Anledningen till min reservation är att jag anser att man helt enkelt ska undanta levande djur.

Behandling av djur ingår som sagt inte i konsumenttjänstlagen. Detta bidrar till att det kan vara svårt att som konsument kunna klaga på den behandling som har skett. Det föreslogs i departementspromemorior 2008 och 2009 och av Konkurrensverket 2018 att levande djur borde ingå i konsumenttjänstlagen. Jag tycker att det är dags att regeringen ser till att så sker. Det skulle kunna leda till bättre kostnadsuppföljning på marknaden. Konkurrensen skulle kunna gynna konsumenten när det gäller behandling av levande djur. Allmänna reklamationsnämnden tar nämligen inte upp frågor som kräver veterinärkunskaper, vilket gör att en kund inte kan få skadestånd för felaktiga behandlingar. Det är inte hållbart för konsumenten. Som sagt är det därför dags att utvidga ansvaret.

Herr talman! Ett annat område som man behöver se över för att stärka konsumenten i en stark konsumenträtt är den lokalt närvarande konsumentvägledningen. Tillsammans med Moderaterna har jag en reservation till förmån för vårt yrkande om att konsumentvägledningen behöver bli mer lokal. Antalet ärenden i Allmänna reklamationsnämnden ökar. Jag tror att det kan hänga samman med att den lokala konsumentvägledningen har minskat de senaste åren.

Vi ska komma ihåg att den kommunala konsumentvägledningen är ett kommunalt ansvar. Den är inte lagstyrd, vilket gör att jag kan förstå kommuner som i dag väljer att minska på den verksamheten med anledning av den situation de befinner sig i. Jag menar alltså inte att klandra kommunerna.

Det jag vill se är hur vi då kan hjälpa kommuner och hur vi kan hjälpa konsumenterna att få en mer lokalt närvarande konsumentvägledning. Vi har Hallå konsument, som har tillkommit de senaste åren. Det var tänkt som ett digitalt komplement till den kommunala konsumentvägledningen, men har blivit en del av det som ersätter den lokala konsumentvägledningen. Jag vill att Konsumentverket, kanske tillsammans med Allmänna reklamationsnämnden, ser på frågan hur vi kan stärka den lokala närvaron tillsammans med kommunen, närliggande kommuner och lokala företag och hur vi kan få en bättre lokal konsumentvägledning, så att vi får färre ärenden till Allmänna reklamationsnämnden, som i sin tur kan fördela om medel inom redan befintliga anslag. Detta är skälet till reservationen.

Det fjärde område jag vill beröra inom konsumenträtten är snabblån. Dessa behöver begränsas när det gäller både marknadsföring och tak på räntor. Det här är åsikter som vi framfört i motioner tidigare. Sedan vi skrev den senaste motionen har regeringen gett ett uppdrag till Konsumentverket att se över det här för att begränsa den överskuldsättning som finns. Av det skälet väljer jag att avge ett särskilt yttrande i den frågan i stället för en reservation - jag ser att det pågår ett arbete.


Anf. 8 Jon Thorbjörnson (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 4 i betänkandet.

Det är positivt att riksdagen 2018 beslutade att skärpa lagstiftningen kring snabblån med bland annat räntetak och kostnadstak. Då försvann de värsta avarterna. Tyvärr är dessa åtgärder inte tillräckliga, utan mer måste göras för att skydda de allra mest utsatta konsumenterna. De som tar snabblån är oftast familjer och personer med svag ekonomi och lägre återbetalningsförmåga, något som i förlängningen kan leda till att man hamnar i en skuldfälla och riskerar att fastna i överskuldsättning.

År 2016 kom en LO-rapport, Långvarig överskuldsättning - Den bortglömda ojämlikheten, som visar att överskuldsättning är en tydlig klassfråga. Låginkomsttagare, ensamstående, låg- och medelutbildade, arbetslösa, sjuka och hyrestagare är överrepresenterade bland dem som har en långvarig överskuldsättning.

Herr talman! Det cyniska är att den här affärsmodellen många gånger riktar in sig på personer med svag ekonomi genom att erbjuda snabblån till hög ränta, lån som i det långa loppet riskerar att bli väldigt dyra. Det är inte ovanligt att den som tagit ett snabblån måste ta ett nytt snabblån för att beta av det gamla och fastnar i en ond cirkel. Med Kronofogdemyndigheten som kostnadsfri garant för indrivning av skulder till långivarna skapas en miljö för högt risktagande och dålig kreditprövning.

Företagen löper en liten risk, samhället får ta kostnaden och göra jobbet. Sedan är det individen och samhället som drabbas hårdast. Människor kan tvingas leva på existensminimum i flera år.

Forskning visar att överskuldsatta i högre utsträckning drabbas av till exempel självmordstankar, depressioner, missbruk och förtida död. Detta ökar de offentliga utgifterna med bland annat ökade sjukvårdskostnader. Men främst är det en mänsklig kostnad.

Herr talman! Med dagens teknik är spel och pengar lättillgängliga. Kasinon och låneföretag i mobilen eller i datorn är bara ett klick bort. Det är ett klick som det kan vara svårt att motstå när man exponeras för den massiva reklam som finns i vår radio, tv och på internet. Den finns för den delen också i till exempel tunnelbanan eller busskuren på väg till jobbet, skolan eller vännerna.

Det finns många exempel på hur nätspelande finansierats med hjälp av snabblån, många snabblån. Sveriges Radio rapporterade till exempel förra året om en person som spelade bort miljonbelopp. Han kunde ta 25 olika lån utan att något företag sa nej. Inom två timmar kunde han ha nya pengar. Det är förödande.

Herr talman! Konsumentverket har granskat kreditprövningarna i ett fyrtiotal bolag sedan 2012. I många fall struntar låneföretagen i att göra en ordentlig prövning. Många lånebolag tar i dag ut räntor på 29 procent för att komma runt de nya reglerna som klubbades 2018.

Återbetalningstiderna kan då förlängas hur många gånger som helst, vilket ökar totalkostnaden för kunden. Det är ett stort problem, enligt Konsumentverket. Det är ett stort problem för samhället. Snabblån bör förbjudas.


Anf. 9 Inga-Lill Sjöblom (S)

Herr talman! I dag debatterar vi civilutskottet betänkande 14 Konsumenträtt. Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i sin helhet och avslag på samtliga reservationer.

Vi är alla konsumenter. Vi köper alla olika sorters kläder, och vi gillar olika sorters filmer. Vi väljer olika helt enkelt. Att navigera bland reklam är däremot svårt. I värsta fall leder det till att du blir satt i skuld. Blir du skuldsatt påverkar det din vardag, din framtid, din familj. Den som är satt i skuld är icke fri.

Ett anständigt samhälle kräver en lagstiftning som tar hänsyn till medborgarnas möjligheter och förmåga att sätta sig in i avtalsbestämmelser. Därför är det viktigt att konsumentskyddet är starkt och också gör det lätt att göra medvetna och trygga val. Ytterst handlar det om att ändra maktbalansen. Folk ska inte bli lurade.

Herr talman! Det här är första gången jag står i riksdagens talarstol. Till vardags arbetar jag med personer som har intellektuella funktionsnedsättningar. Jag är också fackligt engagerad i Kommunal.

Jag har mött många personer som på grund av sin funktionsnedsättning hamnat i ekonomisk knipa. Många gånger förstår man inte konsekvensen av att skriva under ett kontrakt eller att säga ja till ett spännande erbjudande på telefon.

Herr talman! Ett starkt konsumentskydd handlar om att ta ställning till människors möjligheter. Genom att vi tillsammans via lagstiftning stärker konsumentens rätt agerar vi också solidariskt mot varandra.

I dag finns det flera ställen en konsument kan vända sig till för att få stöd och information. Vi har till exempel den kommunala konsumentvägledningen. Det är ett frivilligt åtagande i kommunerna, och i dag finns den tyvärr inte i alla kommuner.

Sedan våren 2015 har vi Hallå konsument. Det är en rikstäckande upplysningstjänst som drivs av Konsumentverket. Genom kontakt på både telefon, hemsida och mejl säkerställs tillgängligheten över hela landet. Var du bor ska inte påverka vilket stöd du får.

Herr talman! Jag uppskattar debatten om detta viktiga ämne. Det gläder mig att många partier ser vikten av ett tydligt medborgarperspektiv i denna fråga. Att ta ställning för varandra är fint.

(Applåder)


Anf. 10 Angelica Lundberg (SD)

Herr talman! Jag noterar att ledamoten i sitt anförande pratade om bland annat skuldsättning. Sverigedemokraterna har i detta betänkande ett särskilt yttrande som rör telefonförsäljning av lotter. Regeringen har, efter ett tillkännagivande från civilutskottet, tillsatt en utredning som ska titta närmare på bland annat skriftlighetskravet vid telefonförsäljning av lotter.

Jag tycker det är anmärkningsvärt att det i dag finns särskilda undantag för politiska partiers försäljning av lotter och spel vad gäller både skriftlighetskravet och försäljning på kredit.

Socialdemokraterna är i dag det enda parti som säljer lotter. Partiet tjänar årligen runt 80 miljoner på försäljningen av sina A-lotter som bland annat utgörs av Kombilotteriet, Drömreselotteriet samt olika skraplotter.

År 2016 stod lottförsäljningen för 90 procent av SSU:s inkomster och så mycket som hela en tredjedel av Socialdemokraternas inkomster. Man kan därför förstå att den socialdemokratiska regeringen har valt att ha detta undantag från skriftlighetskravet när det gäller sin lottförsäljning. Man biter sällan den hand som föder en.

Undantaget gäller tyvärr också försäljning av lotter på kredit. Att sälja spel och lotter på kredit är förbjudet i Sverige för att skydda särskilt utsatta grupper mot skuldsättning, precis som ledamoten nämner i sitt anförande. Inga andra typer av spel får lov att säljas på kredit förutom just lotter sålda av Socialdemokraterna.

År 2017 uppdagades det att 8 000 personer drivits till kronofogden för att de inte betalat sina lotter, och i nästan 2 000 fall ledde det till betalningsanmärkning. Många av dem var pensionärer som redan tidigare var skuldsatta. Med anledning av det vill jag fråga: Hur ser ledamoten Sjöblom på undantagen som Socialdemokraterna har när det kommer till försäljning av lotter?


Anf. 11 Inga-Lill Sjöblom (S)

Herr talman! Riksdagen har givit regeringen i uppdrag att titta på denna fråga. Vi menar därför, vilket också är utskottets ställningstagande, att vi ska avvakta denna utredning om lotter. Vi behöver inte undersöka samma sak två gånger. Frågan har varit uppe många gånger.


Anf. 12 Angelica Lundberg (SD)

Konsumenträtt

Herr talman! Det var kanske lite det icke-svar som jag förväntade mig. Den utredning som regeringen har tillsatt har precis som ledamoten säger fått i uppdrag att titta på om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning ska gälla ytterligare varor och tjänster, till exempel lotterier.

Jag går tillbaka till det som rör krediter. Jag förstår absolut att man ska göra en utredning. Men jag vill ändå höra lite hur Socialdemokraterna ser på det undantag som det har som enda parti.

Faktum är att Socialdemokraterna har stora intäkter från den här typen av försäljning. En lag som skulle jämställa Socialdemokraterna med andra aktörer på marknaden skulle så klart försvåra för Socialdemokraterna att tjäna pengar på det här sättet.

Den här typen av undantag möjliggör ganska tveksamma upplägg. Ledamoten nämnde tidigare att ingen ska lockas in i erbjudanden och att säga ja till ett spännande erbjudande på telefon. Det är precis det som lotterier handlar om.

Jag tycker att det är självklart att de lagar som finns ska gälla även för politiska partier. Håller ledamoten Sjöblom med om det?


Anf. 13 Inga-Lill Sjöblom (S)

Herr talman! Jag säger fortfarande att utskottets ställningstagande är att vi ska avvakta den utredning som är på gång och att vi inte behöver undersöka samma sak två gånger.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Hushållningen med mark- och vattenområden

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-03-18
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 10, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Telefonförsäljning av lotter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:910 av Ola Johansson och Linda Ylivainio (båda C) yrkande 3.
    2. Marknadsföring av realisationer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:953 av Markus Wiechel (SD).
    3. Köp av levande djur

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2502 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1-4 och

      2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 44.
      • Reservation 1 (C)
    4. Förbud mot försäljning av leksaksvapen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3102 av Katarina Brännström (M).
    5. Vidareförsäljning av evenemangsbiljetter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:606 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkande 21 och

      2019/20:1243 av Magnus Manhammar (S).
      • Reservation 2 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD010052
      C50026
      V40023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt45100294
      Ledamöternas röster
    6. Behandling av levande djur

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 34.
      • Reservation 3 (C)
    7. Snabblån m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:283 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 5,

      2019/20:910 av Ola Johansson och Linda Ylivainio (båda C) yrkande 2,

      2019/20:1242 av Magnus Manhammar (S),

      2019/20:1680 av Patrik Jönsson (SD),

      2019/20:3149 av Markus Wiechel och Sara Gille (båda SD) yrkandena 1, 2 och 5 samt

      2019/20:3249 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 18.
      • Reservation 4 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD100052
      C50026
      V04023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt5140294
      Ledamöternas röster
    8. Tågpassagerares rättigheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:606 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkande 22.
      • Reservation 5 (SD)
    9. Konsumentvägledning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:568 av Johanna Haraldsson (S),

      2019/20:3082 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 2,

      2019/20:3149 av Markus Wiechel och Sara Gille (båda SD) yrkande 3 och

      2019/20:3249 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 17.
      • Reservation 6 (M, SD, C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M, SD, C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD010052
      C05026
      V40023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt29260294
      Ledamöternas röster
    10. Stöd till organisationer på konsumentområdet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:606 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkandena 18-20.
      • Reservation 7 (SD)
    11. Spårbarhet och hållbarhetsmärkning av metaller

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:1258 av Isak From m.fl. (S) yrkande 1.
    12. Betalningstider i näringslivet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:641 av Adnan Dibrani (S).
    13. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:375 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

      2019/20:598 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 10,

      2019/20:606 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkandena 2, 7, 9, 10, 12 och 13,

      2019/20:1084 av Sten Bergheden (M),

      2019/20:1692 av Johnny Skalin (SD),

      2019/20:1724 av Hampus Hagman (KD),

      2019/20:2607 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),

      2019/20:2802 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 18,

      2019/20:3258 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 17,

      2019/20:3282 av Aylin Fazelian m.fl. (S) och

      2019/20:3305 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.