Herr talman! Katarina Brännström har frågat socialförsäkringsministern vilka konkreta åtgärder han avser att vidta för att våra välfärdssystem inte ska utnyttjas av dem som genom olika brottsliga upplägg och fusk försöker tillskansa sig bidrag och stöd från det offentliga som de egentligen inte har rätt till. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Rätt bidrag eller förmån ska komma rätt person eller rätt företag till del. Vi ska kunna lita på välfärden och att den inte kan missbrukas. Personer med kriminella avsikter ska inte kunna utnyttja våra gemensamma skattefinansierade system. Därför har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att stärka kontrollen och minska brottsligheten inom välfärdssystemen.
Den som ägnar sig åt välfärdsbrott ska stoppas och lagföras. Regeringen har inlett en kraftig förstärkning av Polismyndigheten. Från och med årsskiftet skärps maximistraffet för grovt bidragsbrott från fyra till sex år, och lagen utökas till att omfatta till exempel arbetsmarknadspolitiska stöd. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har fått i uppdrag att förbättra hanteringen av bidragsbrott i samarbete med de utbetalande myndigheterna. Inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet för att motverka organiserad brottslighet ökade under 2018 antalet utredda bidragsbrott. I budgetpropositionen för 2020 föreslås att Ekobrottsmyndigheten ska få mer medel för bekämpningen av systematiska välfärdsbrott.
Utredning och lagföring är en central del av brottsbekämpningen, men det är också viktigt att förhindra att brotten kan begås. Ett av målen i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott är att utveckla samhällets kontrollfunktioner för att motverka brottslighet riktad mot välfärdssystemen. Regeringen har tillsatt en utredning om samordning av statliga utbetalningar från välfärdssystemen.
Falska identiteter kan öppna dörren till att missbruka välfärdssystemen. En utredning har lämnat förslag till skärpta krav och rutiner för svenska id-handlingar. Skatteverket har fått möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen och göra besök för att kontrollera en persons bosättning. Ett folkbokföringsbrott har införts på nytt och en utredning har nyligen tillsatts för att minska fel i folkbokföringen. I budgetpropositionen för 2020 föreslås att Skatteverket ska få mer medel för att höja kvaliteten i folkbokföringen.
Företag ska inte kunna användas som brottsligt verktyg. Regeringen har gett Bolagsverket i uppdrag att utöka kontrollerna vid registrering av företagsuppgifter. Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten samverkar för att tidigt upptäcka företag som kan komma att användas som brottsverktyg.
Vad gäller assistansersättningen har Försäkringskassan under flera år utvecklat arbetet med att motverka bidragsbrott, både på egen hand och i samverkan med bland annat Inspektionen för vård och omsorg, Skatteverket och de brottsbekämpande myndigheterna. Migrationsverket har infört särskilda utredningskrav för anställningar inom vissa branscher samt för nystartade verksamheter, bland annat inom personlig assistans.
Det har alltså vidtagits och pågår en rad åtgärder. Regeringen följer noga utvecklingen.