Studiestöd

Fru talman! Sedan vi senast hade en debatt om studiestöd - det var strax före jul - har det skett en stor förändring i mitt liv: Jag är inte längre bigamist. Jag har avslutat mitt förhållande med CSN. Jag hade två lån - det ena var 30 år gammalt, och det andra var 25 år gammalt. Nu har jag bara det andra lånet kvar. Det känns väldigt skönt.

Tack vare lånet har jag kunnat studera på högskola och universitet. Jag har varit väldigt nöjd med det. Det är också något som väldigt många har möjlighet att göra. Dock måste vi se till att det också anpassas efter den arbetsform som finns i samhället och de studieregler som gäller nu. Vi måste alltså förändra studiestödssystemet.

Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 1.

I Moderaternas kommittémotion föreslår vi att studiemedelssystemet ska utredas så att det blir både mer flexibelt och mer rättvist. Det handlar också om regler om att man måste delta i undervisning för att kunna få studiemedel eller studiestöd. Det är viktigt att man deltar i utbildningen för att kunna ta till sig den. Detta vill vi få utrett.

Efter den här debatten kommer jag att ha ett seminarium om kompetensväxling i fordonsindustrin. Det är 40 000 människor som kommer att behöva kompetensväxla. Inom fordonsindustrin handlar det om autonoma bilar, elektrifiering och AI. Det är alltså 40 000 människor som måste ha hjälp med studiestöd eller få hjälp med att sköta detta via företag eller det offentliga. Vi ser många andra verksamheter där det finns en liknande situation. Det är många som kommer att behöva studera.

Centrala studiestödsnämnden, CSN, kom ut med en rapport i går. Där berättar man att andelen över 40 år som studerar ökar. År 2014 var det ungefär 100 000 som var över 40 år och läste på högskolan. Nu är det uppe i 128 000. De flesta läser på högskola, komvux, yrkesskola eller folkhögskola. De flesta läser på deltid, men ungefär 36 000 har studiemedel. De har tillfrågats om hur det skulle vara om de inte hade haft hjälp med studiestöd. Två tredjedelar säger att de inte hade kunnat läsa om de inte hade kunnat få hjälp med studiestöd.

De flesta över 40 som studerar är kvinnor, 71 procent. De flesta kvinnor läser ganska kontinuerligt eller faktiskt av intresse, men de flesta män berättar att de läser för att inte bli arbetslösa. Det är alltså viktigt att vi ser till att det finns omställningspaket. Det är många personer i många verksamheter som kommer att behöva studera, och vi måste se till att det fungerar för dem.

Från Moderaterna föreslår vi ett omställningspaket, som den S-ledda regeringen tyvärr har sagt nej till. Jag vet att man tittar på detta, och nu hoppas jag att man tar till sig våra synpunkter, så att det kommer att förbättras, så att man har möjlighet att studera även när man är äldre.

Fru talman! Moderaterna satsar 159 miljoner i ett omställningspaket. Det är fyra förändringar som vi vill införa. Till att börja med vill vi höja fribeloppet till 200 000 kronor per kalenderår för att stärka möjligheten att arbeta samtidigt som man studerar. Vi vill också ha fler extra studieveckor för dem som har fyllt 40 år. Vi vill öka antalet från 40 veckor till 60 veckor. Det är en ganska stor skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi vill att åldersgränsen, som nu är på 56 år, höjs till 60 år. Det är också viktigt. Man läser senare och det är högre pensionsålder, så man kommer att läsa mycket längre i framtiden.

Vi vill till sist att tilläggslån till dem som är över 25 år och som har barn höjs från 3 800 kronor till 5 000 kronor per månad.

Detta är ett stort omställningspaket, som vi satsar 159 miljoner kronor på. Vi ser att det är ganska bråttom. Många verksamheter säger att kompetensen behöver förnyas inom de närmaste fem åren för att de ska kunna behålla den arbetskraft som finns, kunna följa med i samhället och kunna följa med i utvecklingen som sker över världen. Det handlar om att Sverige ska vara konkurrenskraftigt.

Fru talman! Under en lång tid av år har hundratusentals medarbetare - kanske fler än så - arbetat 25 eller 30 år för samma arbetsgivare och fått den ärofyllda guldklockan eller kristallvasen som det yttersta beviset för lång och trogen tjänst. Frågan är hur länge till dessa trotjänare kommer att finnas. Hur många klockor och kristallvaser kommer att delas ut i framtiden?

Ja, om utvecklingen fortsätter i den takt den gör nu kommer varannan person att ha bytt arbetsplats inom en femårsperiod. Vi byter jobb som aldrig förr. Och det är inte nog med det. För varje dygn vi lever ökar vår medellivslängd med fyra timmar. Och när medellivslängden ökar knakar pensionssystemet i fogarna, vilket tvingar fram höjd pensionsålder.

När medellivslängden ökar och pensionsåldrarna höjs fyller utbildning och möjlighet att kompetensutveckla sig under livets gång en enormt viktig funktion för såväl individer som samhället i stort. Då krävs även ett mer flexibelt studiestöd.

Dessutom försvinner gamla jobb och ersätts med nya som ofta kräver mer kunskap och kanske helt andra erfarenheter än tidigare. De senaste åren, fru talman, har företagen fått allt svårare att rekrytera. Nästan var fjärde rekrytering misslyckas på grund av brist på kompetens.

Fru talman! Jag skulle först vilja göra ett förtydligande i en annan fråga i det här betänkandet, och jag gör det eftersom felaktiga påståenden cirkulerar.

Socialdemokraterna Elin Lundgren och Patrik Lundqvist har motionerat om möjligheten att skjuta upp återbetalning av CSN-lån för värnpliktiga under tiden de gör sin grundutbildning.

Enligt uppgift från CSN:s rättsavdelning är svaret att en låntagare som genomför en grundutbildning längre än 60 dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt alternativt deltar i utbildning till reserv- eller yrkesofficer har rätt att, efter ansökan, slippa betala av på sitt annuitetslån. Årsbeloppet sätts då ned helt under utbildningsperioden. Möjlighet till uppskov finns alltså redan i dag.

Med detta sagt, fru talman, kommer mitt fortsatta fokus härmed att riktas mot ett generösare studiemedelssystem kopplat till det livslånga lärandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

För oss socialdemokrater är kampen för allas rätt till god utbildning en viktig del av jämlikhetspolitiken. Vi vill riva kunskapsbarriärer och frigöra människors krafter så att de kan förverkliga sina drömmar, inte bara en gång utan genom livets hela resa.

Vi är stolta över att vi under den förra mandatperioden gav alla rätt till komvux och byggde ut Kunskapslyftet, som gav tusentals unga och vuxna en chans till utbildning och omställning. Vi måste kunna växa och växla under hela livet. För att det ska vara möjligt krävs att studiemedelssystemet är så generöst att människor med olika ekonomiska förutsättningar kan utbilda sig.

Vi får aldrig glömma att studiestödet är en viktig del av utbildningspolitiken och ska verka rekryterande för både kvinnor och män och utjämnande mellan individer och grupper i befolkningen och på så sätt bidra till ökad social rättvisa.

Vår S-ledda regering har infört en rad förbättringar på området:

Bidragsdelen i studiemedlet har höjts med 300 kronor i månaden. Ett rekryterande studiestartsstöd för arbetslösa med stort utbildningsbehov har införts. Studiebidragsdelen för akademiker som läser till lärare har ökat. Ett CSN-lån för B-körkort har införts för arbetslösa som uppfyller vissa villkor.

Nu, fru talman, är det dags att ta nästa viktiga steg och utveckla studiemedelssystemet ytterligare.

När vi lever längre och förhoppningsvis stannar längre i ett friskare arbetsliv ska vi i högre ålder än i dag ges förutsättningar att studera med studiestöd. Det är utgångspunkten för regeringspartierna och våra samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna.

I fjol fick en utredare uppdraget att bistå Utbildningsdepartementet med att ta fram förslag till åtgärder, och nu är utredningen klar. Eftersom promemorian är ute på remiss vore det oklokt av mig att här och nu torgföra några precisa löften, men jag vill ta tillfället i akt att lite kort nämna några av de intressanta förändringar som lyfts fram i utredningen.

Här, fru talman, föreslås att åldersgränsen för rätt till studiemedel ska höjas från nuvarande 56 år till 60 år och att nedtrappningen i rätten att låna ska börja vid 51 års ålder och sluta vid 60.

CSN märker nu att allt fler äldre använder studiemedel och att fler äldre även tar tilläggslån, och det tyder på att studiestödet i större utsträckning används för omställning på arbetsmarknaden.

Vidare föreslår utredaren att man redan nästa år ska ge personer över 40 år möjlighet till studiemedel under längre tid än vad dagens veckogränser medger om det finns antingen arbetsmarknadsskäl eller andra särskilda skäl för det.

I dag är det svårt för studerande som redan har förbrukat sina studiemedelsveckor att få ytterligare veckor för att ställa om eller vidareutbilda sig.

Någon ny deltidsnivå för studiemedel som understiger en studietakt på 50 procent föreslås inte, med förklaringen att behovet och rekryteringen anses som mycket osäkra.

Andra överväganden som lyfts fram i promemorian gäller bland annat höjda studiemedelsbelopp, högre fribelopp och undantag av vissa inkomster från inkomstprövningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Höjda studiemedelsbelopp anses inte behövas mot bakgrund av att det redan finns en högre bidragsnivå och ett tilläggslån.

Ett högre fribelopp behövs heller inte, menar utredaren, eftersom det redan är väl tilltaget och det skulle riskera att sänka de studerandes prestationer om det skulle höjas ytterligare. Fribeloppet vid heltidsstudier är i dag drygt 90 000 kronor per termin.

Att undanta inkomster från inkomstprövningen bedöms inte heller lämpligt. Rätten till studiemedel bör bestämmas efter en objektiv bedömning av studenternas inkomster i förhållande till fribeloppet, menar utredaren Carl-Johan Stolt.

Fru talman! Nu ser vi med spänning fram emot remissvaren och den fortsatta processen.

Ett livslångt lärande, ett längre arbetsliv och en högre pensionsålder ställer krav även på ett väl fungerande studiestöd för personer högre upp i åren. En sak är säker: Framtiden kommer allt mindre att handla om guldklockor, kristallvaser och livslånga anställningar. Den kommer i stället alltmer att handla om anpassning, flexibilitet och det livslånga lärandet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag måste börja med att gratulera Marie-Louise Hänel Sandström till att ha gjort slut med CSN och ha betalat tillbaka studiemedlen. Själv ser jag varje månad fram emot att få betala tillbaka ganska många tusenlappar till CSN. Det känns trots allt ganska fint att få göra det, även om det är tråkigt just i betalningsögonblicket.

I Sverige har vi ett brett och generöst utbildningssystem och ett brett och generöst studiemedelssystem. Ingen ska behöva avstå från studier för att de inte har råd. Alla ska ha en reell möjlighet att studera på högskolor, universitet eller yrkeshögskolor men också på komvux, folkhögskolor och på gymnasienivå för dem som behöver det.

Det är viktigt att studiemedelssystemet är enkelt att förstå. Det ska vara likvärdigt men också flexibelt. Likvärdigheten är viktig. Vi bör inte använda studiemedelssystemet för att rikta studenter mot olika utbildningar.

Flexibiliteten är viktig för att möta studenter med olika behov. Det gäller både utbetalningen och återbetalningen. Studenter med barn kan till exempel få tilläggsbidrag, och har man särskilda skäl kan man få återbetalningen helt eller delvis uppskjuten under en viss tid. Det är också viktigt att inte försätta studenterna i onödigt höga skuldsituationer. Den ansvariga myndigheten CSN har en viktig uppgift att följa studenternas ekonomiska situation.

Myndigheten ska också följa den sociala situationen hos de studerande. Nu får CSN ett tilläggsuppdrag i regleringsbrevet att från årsskiftet, i den här uppgiften, särskilt fokusera på studenternas psykiska hälsa. Vi vet att den psykiska ohälsan i dag är orimligt hög bland studerande. Detta uppdrag kommer samtidigt som regeringen har startat en utredning kring studenthälsans likvärdighet på de olika lärosätena. Regeringen prioriterar studenternas hälsa, särskilt den psykiska hälsan, och det är väldigt bra.

I regleringsbrevet får CSN också i uppdrag att sprida kunskap om studiestödet för att nå grupper som annars inte hade valt att studera. Vi behöver utbildning i hela landet, och vi behöver arbeta för en breddad rekrytering - om inte annat för att klara kompetensförsörjningen för framtiden i hela landet. Självklart handlar det också om att vi ska ha ett demokratiskt utbildningssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Att arbeta vid sidan av heltidsstudier kan vara ett sätt att dryga ut inkomsterna eller kanske inleda ett tidigt sparande. Det är bra. Det leder också till att studenterna redan tidigt får en koppling till arbetsmarknaden. Men vi vet också genom utredningar, och jag ser det själv som universitetslärare, att arbete vid sidan av studierna många gånger riskerar att distrahera de studerande från huvuduppgiften, alltså studierna. Därmed sänks resultaten och genomströmningen på utbildningarna, och kanske sänks också kvaliteten.

Vi bör därför inte ta bort fribeloppsgränsen, vilket föreslås i någon motion. Tvärtom finns det skäl att arbeta vidare med att utveckla fribeloppet. I studiemedelsutredningen från 2018 - Studiemedel för effektiva studier - finns ett intressant förslag om ett åldersdifferentierat fribelopp, som syftar till att snabba upp studietakten med lägre fribelopp för yngre studenter och möjliggöra fortbildning och omställning med högre fribelopp för äldre studenter.

Det blir alltså en avvägning mellan att öka genomströmningen å ena sidan och att främja arbetslivskontakter och studier högre upp i åldrarna å andra sidan. På så vis främjar vi också det livslånga lärandet, som är så viktigt.

Regeringen har fler åtgärder för att främja det viktiga livslånga lärandet, och jag ska nämna två.

För det första har regeringen nyligen utrett ett förslag om höjd ålder för studiemedel. Tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna föreslår vi en generell höjning med fyra år. Rätten till studiemedel höjs från 56 till 60 år, och nedtrappningen i lånedelen och återbetalningen följer efter med motsvarande åldersgränser.

För det andra har vi i budgeten för 2020 beslutat om ett särskilt stöd för personer mitt i arbetslivet att fortbilda sig. Det är ett stöd som möter kraven från en snabbt föränderlig arbetsmarknad där exempelvis digitalisering, automatisering, maskininlärning och artificiell intelligens kommer in. Behoven av att vidareutbilda sig för nya eller mer kvalificerade uppgifter kommer helt klart att öka på arbetsmarknaden.

Vi kallar det här särskilda studiestödet för utvecklingstid. Detaljerna håller just nu på att utarbetas på ansvarigt departement, men stödet är tänkt att riktas till dem som har varit ute på arbetsmarknaden under många år, kanske med en utbildning som har blivit obsolet efter ett antal år. Det riktas också till dem som inte ser att de skulle ha ekonomisk möjlighet att mitt i arbetslivet studera eller kompetensutveckla sig med CSN-stöd.

Ett bra exempel på en sådan här fortbildning för personer mitt i arbetslivet är yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har ett väldigt bra track record från tidigare elever och studenter, som i mycket hög utsträckning går vidare till en ny arbetsgivare och mer kvalificerade uppgifter. De lämnar ett arbete som kan bli ett nytt jobb för någon annan och fyller själva en plats i ett bristyrke.

Studiestöd

Enligt yrkeshögskolan höjer eleverna sin lön med i genomsnitt runt 10 000 kronor i månaden efter en sådan här utbildning. Men enligt yrkeshögskolan finns också problem, bland annat just det att många inte anser sig ha ekonomisk möjlighet att lämna förvärvsarbetet för studier med vanligt studiemedel. Därför passar utvecklingstiden så bra för exempelvis den här gruppen och yrkeshögskolan.

Nu har den samlade oppositionen - Vänsterpartiet tillsammans med Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna - tyvärr lagt ett förslag i finansutskottet som slår undan benen för dessa personer. Jag måste säga att jag tycker att det är helt obegripligt. Jag beklagar det, och jag hoppas att vi hittar en lösning så att budgetbeslutet kvarstår och att utvecklingstiden kan starta som planerat redan i höst så att de som behöver den här fortbildningen kan få den.

Fru talman! Miljöpartiet står upp för det livslånga lärandet och möjligheten att kontinuerligt anpassa sig till en förändrad arbetsmarknad. Med detta vill jag yrka avslag på samtliga motioner och bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)