Frågestund

Fru talman! Vi har de senaste dagarna kunnat ta del av hur sex personer som alla har dömts till utvisning har släppts fria på grund av att utvisningarna inte kan verkställas.

Det rör sig tyvärr inte om vilka personer som helst utan om personer som av Säkerhetspolisen bedöms utgöra ett hot mot rikets säkerhet. I den här gruppen finns till och med en person som tidigare har blivit dömd för terrorrelaterad brottslighet.

Jag tror att väldigt många människor i vårt land, inklusive jag själv, ställer sig frågan hur det egentligen kan få gå till på det här sättet. Hur kommer det sig att personer som bedöms vara säkerhetshot ändå är fria att röra sig på gator och torg?

Än märkligare blir det mot bakgrund av att problemen inte är nya. Redan i mars 2017 larmade Säkerhetspolisen om problemet. Ändå dröjde det ett och ett halvt år innan regeringen vidtog några som helst åtgärder, och fortfarande verkar en ny lagstiftning ligga flera år framåt i tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur, Ibrahim Baylan, förklarar ni denna återkommande passivitet i frågor om rikets säkerhet?

Fru talman! Tack, Johan Forssell, för frågan! Vi vill inte ha dem här, och det är därför som regeringen landar i samma slutsats som Säkerhetspolisen gör. Johan Forssell vet dock mycket väl att när en domstol, i det här fallet Migrationsöverdomstolen, kommer fram till att det finns verkställighetshinder kan regeringen inte överpröva detta.

Varför har vi inte en annan tingens ordning? Det är precis det som regeringen nu håller på med: att titta igenom detta och ta fram nya regelverk. Johan Forssell låtsas som om han inte vet att det här är den ordning vi har. Jag skulle kunna ställa motsvarande fråga: I åtta år ledde Moderaterna regeringen i detta land. Varför gjorde inte Moderaterna ett uns för att förändra denna ordning som vi nu håller på att ändra?

Fru talman! Tack för svaret, även om det egentligen inte var så mycket till svar.

Vilka var det som styrde när Säkerhetspolisen slog larm i mars 2017? Svaret på den frågan tror jag att näringsministern känner till mycket väl.

Dessutom har det nu fastslagits att regeringen inte bara väntade i ett och ett halvt år med att vidta några som helst åtgärder; direktiven till den utredning som har tillsatts adresserar inte ens situationen att kunna placera personer för vilka utvisning inte kan verkställas i förvar. Hur är detta ens möjligt?

Fru talman! Det är inte en korrekt beskrivning. Vi har tillsatt en utredning som ser över regelverket. Där handlar det naturligtvis också om hur vi ska kunna förhindra att individer som inte går att utvisa kan röra sig fritt hur som helst. Vi kommer att få förslag i mars 2020, det vill säga om några månader.

Det är klart att frågan återstår: Om detta är så angeläget, och det är det ju, varför gjorde aldrig Moderaterna något? Nu passar man på att försöka ta billiga poäng i ett läge när vi egentligen borde jobba tillsammans för att ändra tingens ordning.

Fru talman! Sveriges regering har genom åren släppt in en hel del islamistiska extremister i vårt land. Säkerhetspolisen gör sitt yttersta för att hålla koll på dessa individer och använder i vissa fall lagen om särskild utlänningskontroll för att utvisa utlänningar som utgör ett terrorhot.

Den här lagen är full av brister som Sverigedemokraterna ensamt har försökt råda bot på i den här församlingen. Regeringen har alltid röstat emot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En brist är just att lagen inte tillåter att man håller personer som utgör ett terrorhot i förvar till dess att de går att utvisa. Det har lett till att vi i dag måste släppa ut sådana personer fritt i samhället.

Varför, Ibrahim Baylan, är det så viktigt för regeringen att försvara en lag som leder till att utlänningar som utgör ett terrorhot och ett hot mot rikets säkerhet i stället för att sitta i förvar släpps ut fritt i samhället? Vad är det ni räknar med att de här individerna ska bidra till med sin frihet i vårt land?

Fru talman! Vi vill inte ha dessa individer här i landet. Det är därför regeringen har landat i samma slutsats som Säkerhetspolisen. Men att en domstol kommer fram till att det finns verkställighetshinder gör att det inte går att överpröva det. Det är den rättsordning vi har i vårt land, vilket Adam Marttinen mycket väl vet.

Regeringen jobbar med två saker. Det ena är att undanröja dessa verkställighetshinder så att vi kan utvisa dessa personer. Det andra är att förändra lagarna så att vi har fler verktyg när det handlar om den här typen av farliga individer.

Fru talman! Låt mig också på en personlig nivå säga att jag tycker att det är tragiskt. Det här är alltså individer som Sverige har tagit emot på samma sätt som Sverige har tagit emot mig och mina föräldrar, och de ägnar sitt liv åt detta. Det är skamligt! Det är klart som korvspad att kan vi undanröja de verkställighetshinder som finns ska dessa personer också ut ur landet.

Fru talman! Det här är inte tillfredsställande. Dessa personer har släppts ut eftersom det finns en bortre tidsgräns för verkställighetsförvar i den lag som Socialdemokraterna i regering har försvarat. År efter år har man ansett att den här lagen har varit väl avvägd som den är.

Nu har ni släppt ut personer som utgör ett terrorhot fritt på våra gator, eftersom ni har ansett att lagen har varit väl avvägd som den är. Tänker ni ta bort den bortre tidsgränsen för verkställighetsförvar, eller tänker ni fortsätta att släppa ut terrorister fritt bland våra medborgare i vårt land?

Fru talman! Vi vill ju ändra lagen. Det är därför vi har en utredning som sitter och tar fram just sådana förslag och som ska lägga fram dem i mars 2020.

Läget är så pass allvarligt att jag tycker att den här typen av försök att ta partipolitiska poäng är ganska småaktigt. Vad vi behöver göra är att tillsammans ändra tingens ordning så att den här typen av farliga individer kan hållas när de inte kan utvisas. Det är en hållning som jag tror att vi alla borde ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Diabetes typ 1 är en sjukdom som i allra högsta grad påverkar livet för de barn som drabbas. Utan rätt behandling med ständiga insulininjektioner dör de drabbade. Även med insulinbehandling finns risk för både akuta och framtida komplikationer.

Blodsockernivån behöver kontrolleras många gånger varje dag. Insulindoser behöver beräknas med hänsyn till ett antal faktorer. Det är ett ansvar som barn varken kan eller ska behöva ta, utan det måste kunniga vuxna göra.

I dagsläget har föräldrar ingen rätt till ersättning för den tid de avstår från arbete för att överföra denna kunskap om behandling av diabetes typ 1 till personal i förskola, skola eller fritis. Att lämna sina barn där utan den kompetensen är såklart inte ett alternativ.

Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är om det är möjligt att låta dessa föräldrar ha rätt till tillfällig föräldrapenning för att kunna överföra kompetensen till berörd personal.

Fru talman! Tack, Annika Qarlsson, för denna viktiga fråga som vi måste hantera tillsammans! Tillfällig föräldrapenning kunde tidigare lämnas till föräldrar med kroniskt sjuka barn för att de bland annat skulle kunna instruera personal i skolan om barnets egenvård. Men en ny rättslig tolkning som har gjorts av Försäkringskassan har satt stopp för detta. Vi följer detta väldigt noga och undersöker hur problemet bäst kan lösas så fort som möjligt. Detta är en viktig fråga för oss, och vi kommer att jobba tillsammans med riksdagen för att hantera detta.

Fru talman! Stort tack för svaret, statsrådet! Forskning från Örebro universitet visar att många av de föräldrar som har barn med sjukdomar som denna är mer stressade och drabbas i högre grad av utbrändhet. Det här gäller alltså inte bara säkerheten för barnen och möjligheten för dem att kunna vistas i skolan, utan det handlar även om föräldrarnas situation som finns inom samma system. Finns det någon möjlighet att ta initiativ som snabbar på det hela?

Fru talman! Ja, vi kommer att jobba med detta så fort som möjligt. Jag vill också understryka att partierna bakom januariavtalet är överens om att familjeveckan ska införas. Det innebär att varje förälder får ytterligare tre dagar för att vara ledig med sitt barn. Det får många positiva effekter. Barn och föräldrar kommer närmare varandra, vilket är viktigt. Det skapar också flexibla möjligheter i de specifika situationer där det finns ett behov för föräldrar att vara med sina barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Utbetalningen av sjukpenningen har från 2006 till 2019 minskat från 44 miljarder till 37 miljarder, trots att befolkningen har ökat. Men den största nedskärningen under denna tidsperiod har gjorts på sjukersättningen för de långvarigt sjuka. Utbetalningarna har där halverats från drygt 87 miljarder till att i dag ligga på endast 43 miljarder.

Självklart har alla inte plötsligt blivit friska, utan i stället får exempelvis människor som har kroniska smärtsjukdomar eller cancersjuka veta att de i stället ska jobba och hänvisas till Arbetsförmedlingen. Tidigare har Arbetsförmedlingen kunnat konstatera att personer som fått avslag från Försäkringskassan inte alls är tillräckligt friska för att jobba, men nu befinner sig Arbetsförmedlingen i ett kaotiskt läge. Sjuka kan hamna i långa köer. I slutändan är det till kommunernas socialkontor de får komma.

Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är: Vad avser regeringen att göra för att komma till rätta med detta?

Fru talman! Tack, Ida Gabrielsson, för denna viktiga fråga! Ett av de viktigaste uppdrag som jag har fått från statsministern är att se till att vi värnar sjukförsäkringen och skapar en sjukförsäkring som erbjuder medborgarna den trygghet de har rätt till.

De skador som sjukförsäkringen åsamkades av den borgerliga regeringen mellan 2006 och 2014 drabbar människor än i dag. Därför pågår just nu en utredning som tittar på frågan om sjukpenningen. Utredningen kommer att lämna sitt förslag den 31 januari. Vi kommer att jobba väldigt intensivt med dessa förslag. Uppgiften är att stärka sjukförsäkringen och se till att ingen människa faller mellan stolarna.

Det finns ingen anledning att vifta bort eller skratta bort dessa frågor, som vissa ledamöter nu gör. Det är riktiga människor som drabbas och faller mellan stolarna, och det är politikens - regeringens och denna kammares - uppgift att se till att sjukförsäkringen fungerar. Därför säger vi också nej till de moderata besparingsförslag som kommer att behandlas av denna riksdag.

Fru talman! Tack för svaret, Ardalan Shekarabi! Regeringen har haft tid på sig och hade även en period tidigare att fixa till detta, men utifrån Vänsterpartiets synvinkel har man inte varit särskilt intresserad. I dag ser vi den kaotiska utvecklingen av Arbetsförmedlingen. Därför blir jag än mer oroad över hur det ska gå för den här gruppen som i dag är sjuk men som oavsett vilken regering vi har haft ändå inte får rätt till sjukersättning.

Hur vill socialförsäkringsministern göra detta?

Fru talman! Mer återstår att göra. Det gäller inte minst prövningen av sjukförsäkrade i förhållande till normalt förekommande arbete. Det är därför vi har en utredning, som ska presentera sitt förslag redan den 31 januari.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En hel del saker har dock gjorts. Framför allt har vi tagit bort stupstocken. Här i kammaren kommer man att rösta om ett återinförande av stupstocken, ett förslag som Moderaterna har lagt fram genom sin budgetmotion. Vi säger nej till detta och står fast vid att stupstocken aldrig borde ha införts i vårt land.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ibrahim Baylan. Vi går nu in i en lågkonjunktur, och samtidigt är det kaos på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har nästan 8 miljarder i förvaltningsanslag, men personer som står långt ifrån arbetsmarknaden får mindre hjälp och arbetslösheten ökar.

De matchningsaktörer som enligt den nya reform som regeringen planerar ska ta över stora delar av Arbetsförmedlingens arbete får märkligt nog inte längre några uppdrag från Arbetsförmedlingen. 52 sådana lokala kontor som stöder matchning har därför lagts ned. Dessutom har generaldirektören i sin egen vishet under flera år planerat att lägga ned 130 lokala arbetsförmedlingar. Det innebär att varannan ort står utan jobbstöd.

Detta är allvarligt. Facken protesterar. Men statsministern säger i medierna att det är lugnt och att man inte ska göra något överilat.

Hur avser regeringen att lösa denna akuta situation?

Fru talman! Désirée Pethrus är en seriös och bra ledamot av Sveriges riksdag. Därför blir jag väldigt förvånad över att frågan kommer just från en kristdemokratisk ledamot. Nu går nämligen skam på torra land. Varför är läget som det är på Arbetsförmedlingen? Jo, i vintras röstade Kristdemokraterna och Moderaterna tillsammans med Sverigedemokraterna i denna kammaren igenom en budget som fortfarande gäller i stora delar. Den innebar mycket stora nedskärningar på landets arbetsförmedlingar. Det är detta som håller på att genomföras.

Vad har vi i regeringen gjort? Vi har skjutit till ytterligare resurser till nästa år för att kunna mildra dessa effekter. Så ligger det till.

Som regering tar vi och ska alltid ta ansvar för att människor ska ha tillgång till Arbetsförmedlingen över hela landet. Men när man som kristdemokrat ondgör sig över något som man själv har orsakat går skam på torra land.

(Applåder)

Fru talman! Jag visste att statsrådet skulle säga precis det här, men det här är ett falsarium och en skenmanöver. Vi drog ned med 5 procent, och det skulle ske med naturliga avgångar.

Kristdemokraterna har inte föreslagit att lägga ned lokalkontoren. Det sa generaldirektören redan 2015 att han skulle göra. Vi har inte sagt att man ska sluta köpa tjänster av privata aktörer. Det har generaldirektören beslutat. Regeringen behöver därför ta ansvar. Ge oss nu ett svar: Vad gör ni åt detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen skjuter till ytterligare resurser i den budget som vi är överens om tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Det innebär också att vi kommer att gå in i ett reformarbete, men detta har ännu inte börjat.

Anledning till det vi ser just nu är de många miljarder som Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna drog bort från verksamheten för att i stället använda till skattesänkningar. Detta är sanningen och går att läsa om i den budget som gick igenom i riksdagen i december förra året. Det är inget som man bara kan vifta bort.

Fru talman! Från samtliga utredningar som präglat planeringen av elhandlarcentrisk modell har kritiken staplats på hög. Den gäller den personliga integriteten, omfattande merkostnader för kunderna, ökad kreditrisk mot marknadens aktörer samt säkerhetsaspekten. Faktum är att strukturerna på energimarknaden förändrats drastiskt under de senaste tio åren. Att nu genomföra en omstrukturering av elmarknaden utan nyttoeffekter är inte att skapa goda förutsättningar.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman om det inte är dags att lyssna på remissinstanserna och dra i handbromsen.

Fru talman! Tack, Arman Teimouri, för frågan! Vi ska naturligtvis lyssna på remissinstanserna. Men remissinstanserna för den elhandlarcentriska modellen är övervägande positiva, inte övervägande negativa som Arman Teimouri vill göra gällande. Dessutom bygger ju denna modell på det beslut som den tidigare borgerliga regeringen fattade tillsammans med regeringar i de andra nordiska länderna när den gemensamma färdplanen gjordes upp.

Jag är naturligtvis beredd att diskutera denna modell tillsammans med de partier som har varit med och tagit fram riktlinjerna för den, men att i dagsläget lämna den har jag inga planer på.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Detta är ju ett beslut som togs för cirka tio år sedan. Det har hänt väldigt mycket på elmarknaden under dessa år. Framför allt kan vi nu se säkerhetsaspekter med hot från andra länder. Detta skulle kunna innebära ett säkerhetshot mot Sverige.

Vi måste också ha ett tydligare fokus när vi tittar på klimatmål etcetera. Att då gå från två fakturor till en faktura ser jag inte som en rimlig väg att gå.

Fru talman! Jag tror att Arman Teimouri blandar ihop två saker: den elhandlarcentriska modellen och den hubb som Svenska kraftnät har fått i uppdrag att ta fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den kritik som har funnits mot hubben har dels rört Försvarsmakten, dels Datainspektionen. I det senare fallet gäller kritiken GDPR, eftersom detta inte fanns när förslaget togs fram. I det tidigare fallet gäller det problem med vissa anläggningar. Båda dessa saker kommer naturligtvis att tas om hand av regeringen innan en eventuell proposition läggs på riksdagens bord.

Fru talman! För en liten stund sedan talade jag med min mamma Gunnel, som är 81 år, för att ta reda på vad hon har i pension. Hon har 10 060 kronor; det är detta hon får ut.

Hon är inte unik utöver - förstås - att hon är min mamma. Hon är inte unik när det gäller pensionskuvertet. Det är många kvinnor som har en mycket låg pension. Det är också många kvinnor som kommer att ha en låg pension.

Många känner sig oroade, både de som är pensionärer nu och de som kommer att lämna ett långt arbetsliv.

Min önskan skulle vara att alla kunde känna en trygghet när de är på väg att avsluta sitt arbetsliv. Jag undrar hur statsrådet Ardalan Shekarabi tar hand om denna fråga. Och hur tänker han och regeringen, både i nuläget och på sikt, skapa den trygghet som vi vill att pensionärer ska ha?

Fru talman! Tack, Carina Ohlsson, för denna viktiga fråga!

Vi har ett välfungerande, hållbart och robust pensionssystem. Problemet är bara att pensionerna är för låga.

Poängen med ett pensionssystem är att erbjuda människor trygghet efter pensionen - att erbjuda en pension som man kan leva bra på och som motsvarar 70 procent av slutlönen. Därför jobbar vi för att i flera steg under de kommande åren höja pensionerna.

Redan den 1 januari höjs garantipensionen och taket i bostadstillägget i enlighet med pensionsöverenskommelsen. Vi går sedan vidare och höjer under 2021 pensionerna för breda löntagargrupper som har slitit ett helt arbetsliv. De förtjänar högre pensioner, och detta ska genomföras genom ett pensionstillägg i enlighet med januariavtalet.

Vi jobbar även med en översyn av inbetalningarna till pensionssystemet. Det är inte någon hemlighet att vi från Socialdemokraternas sida vill höja dem.

Fru talman! Det bör ju, precis som statsrådet påpekade, märkas att man har gått igenom ett långt arbetsliv. Men det är inte det som sker just nu.

Då kan man fråga sig, fru talman: Hur lång tid kan man vänta på detta? Det gäller människor som redan i dag känner oro för att kanske om något år gå i pension och som behöver jobba längre men ändå inte ser att de kommer att få en bra pension.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Den 1 januari 2020 höjs garantipensionen, och taket i bostadstillägget höjs till 7 000 kronor. År 2021 ska pensionstillägget genomföras, i enlighet med januariavtalet, vilket innebär en höjning av pensionen med i genomsnitt 600 kronor i månaden för breda löntagargrupper som har arbetat ett helt yrkesliv. De måste få högre pension. Det måste märkas i pensionen att man har slitit och arbetat ett helt yrkesliv. Detta är en skyldighet vi har gentemot våra pensionärer och blivande pensionärer.

(Applåder)

Fru talman! Den ekonomiska ojämställdheten tar fart vid födelsen av det första barnet. I dag har vi fler och fler närvarande pappor i Sverige som tar fullt föräldraansvar, men ännu tar kvinnor ut den allra största delen av föräldraledigheten under barnens första två år.

Ekonomiska incitament för att dela lika på föräldraförsäkringen har hittills visat sig verkningslösa för att utjämna uttaget. Det som visat sig fungera är att ytterligare månader reserveras för vardera föräldern.

Jag vill fråga socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi hur han vill verka för att vidta ytterligare åtgärder för en jämställd föräldraförsäkring, inte minst för den grupp som i dag inte ens har en sjukpenninggrundande inkomst och som har noll reserverade pappamånader.

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen Falk, för frågan!

Ett jämställt föräldraskap är helt avgörande för jämställdheten i vårt land. Det är också helt avgörande för jämställda pensioner, som vi precis diskuterade.

Vi ska fortsätta att jobba med denna fråga. Vi kan se att den tredje reserverade månaden, som infördes 2016, har gett effekt, liksom övriga reserveringar. Vi har gett ett uppdrag till Försäkringskassan att jobba med "nudging", det vill säga stöd, så att vi får ett mer jämställt uttag.

Vi har dock fortfarande lagstiftningsfrågan kvar. Vi har förslag på vårt bord. Det har hittills bedömts att det inte har funnits en majoritet i Sveriges riksdag för att driva igenom dessa förslag, men vi är beredda att samarbeta med partierna i riksdagen för att hitta en lösning så att vi kan få en ännu modernare, bättre och mer jämställd föräldraförsäkring.

Detta är ett steg som bör tas av denna kammare. Här behövs det samarbete över partigränserna.

Fru talman! Jag tycker att det är helt obegripligt hur vi i denna kammare kan stå och vara nöjda med att de som har den största ekonomiska utsattheten - studenter, nyanlända och de som är arbetslösa - inte har samma förväntningar på sig vad gäller delat föräldraskap som gäller för de allra flesta i detta samhälle.

Jag vill veta vad socialförsäkringsministern ska göra för att skapa en majoritet i Sveriges riksdag för att också barn till människor i dessa grupper ska ha närvarande pappor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Detta förslag lades alltså på riksdagens bord under den förra mandatperioden, och det föll i voteringen i denna kammare. Vi avser dock att återuppta samtalen med de politiska partierna, och om vi bedömer att det finns en möjlighet att helt eller delvis driva igenom de förslag som utredningen om föräldraförsäkringen har lagt fram kommer vi inte att tveka om att samarbeta med partierna och driva igenom detta.

(Applåder)

Fru talman! Snart går allting att handla på internet. Detta är på många sätt bra, och det kan, rätt använt, spara både tid och resurser för enskilda konsumenter.

Men vänder vi lite på perspektivet ser vi ett växande antal exempel på att många varor inte går att handla i en vanlig affär. Kunden hänvisas antingen till affärens eller affärskedjans egen internethandel eller till ett också växande antal renodlade näthandlare.

Fru talman! Jag vill med anledning av detta fråga hur konsumentministern ser på denna utveckling. Jag vill också gärna veta hur statsrådet ser på de svårigheter som människor utan datorer och datorvana kan uppleva när det fysiskt påtagliga sortimentet i affärerna på detta sätt minskar. Inte minst många äldre drabbas.

Kort sagt: Har statsrådet någon plan för att motverka dessa oönskade konsekvenser?

Fru talman! Tack, Lars Jilmstad, för frågan!

Detta är ju en fråga som verkligen har ett medborgerligt perspektiv. Det är, som Lars Jilmstad beskriver, många människor som är oroliga över detta.

Regeringen följer denna fråga. Man kan fundera över vad som kommer att vara handelns ansvar och vad som är konsumenternas intresse. Som statsråd ser jag också ett stort behov av att vi samarbetar med konsumentrörelsen i denna fråga.

Detta är någonting som jag som nytt statsråd tycker att vi behöver sätta oss in i lite mer.

Fru talman! Också för den datorvane konsumenten finns det nackdelar med den här utvecklingen. Den har många fördelar men också nackdelar.

Jag har personliga erfarenheter av hur en liten pryl som kostade 50 kronor i en byggkedjas internetbutik krävde en beställning på minst 300 kronor. Det var vad man sa. Hos konkurrenten gick det att köpa den, men då tillkom 100 kronor i plockningsavgift.

Vad säger konsumentministern om det här? Kommer ni att göra något åt det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag kan svara Lars Jilmstad att jag nog inte är insatt i varenda detalj i den här transaktionen. Men jag tycker definitivt att detta är en fråga som Konsumentverket och andra konsumentorganisationer bör uppmärksamma.

Jag hoppas vi kommer att ha en fortsatt diskussion i frågan.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ardalan Shekarabi.

I morse fick jag ett mejl från en kvinna som heter Marie. Hon har skrivit ett brev till statsrådet Ardalan Shekarabi. Hon vill berätta hur det känns att hamna mellan stolarna, att bli sjuk, att inte bli frisk, att alltid vara ledsen, att vilja ge upp, att inte få sjukpenning, att bli fråntagen allt, att överklaga och överklaga, att alltid få nej, nej från Försäkringskassan, att vara mindre värd och att bli dömd till fattigdom för att man inte kan bli frisk.

Jag hoppas att statsrådet Shekarabi kommer att läsa brevet, och jag hoppas att statsrådet Shekarabi kommer att lyssna till alla dem som lider i Sverige på grund av de inhumana utförsäkringarna.

Nyligen genomfördes en ljusmanifestation i Sverige, där det till och med gått så långt att människor tagit sitt eget liv på grund av att man blivit utförsäkrade.

Vad kommer statsrådet Shekarabi att göra för att stoppa dessa inhumana utförsäkringar?

Fru talman! Tack, Julia Kronlid, för frågan!

Den här frågan är av högsta prioritet för regeringen. Vi kommer att göra vad vi kan för att stärka sjukförsäkringen och öka tryggheten i sjukförsäkringen. Ett av de viktigaste uppdrag som jag har från min chef, statsministern, är att jobba för att ingen ska falla mellan stolarna.

Det finns dock en grupp som vi inte ska lyssna på, och det är de som vill återinföra stupstocken, fru talman. Den här kammaren har genom sverigedemokrater, moderater, kristdemokrater, liberaler och centerpartister röstat igenom ett tillkännagivande om att vi ska återinföra stupstocken i sjukförsäkringen - sätta stopp för sjukförsäkringen! I det beslutet har Sverigedemokraterna deltagit.

Vill Julia Kronlid att vi ska återinföra stupstocken? Det vill absolut inte denna regering.

Fru talman! Tack för frågan! Ja, det stämmer att vi röstade för en motion som handlade allmänt om rehabiliteringskedjan - där var detta med som en del - som en kritik mot regeringens oerhört dåliga politik där man bara lämnar människor åt sitt öde. Men nu har vi tagit fram en egen politik och säger i dag nej till att återinföra stupstocken.

Vid förra årets motionsomröstning här lade Moderaterna fram ett förslag. Vi stödde inte förslaget. När vi i år ska rösta om återinförande av stupstocken kommer vi också att rösta nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har tagit till oss av kritiken och står inte bakom att återinföra stupstocken.

Fru talman! Det var ett intressant besked med tanke på att denna riksdag har fattat beslut om ett tillkännagivande, som stötts av Sverigedemokraterna, med uppdraget till regeringen att återinföra stupstocken.

Regeringen har väldigt tydligt markerat att stupstocken skadar de sjukförsäkrade. Vår uppgift är att förstärka sjukförsäkringen, att ge större trygghet till de sjukförsäkrade och se till att ingen faller mellan stolarna. Då behövs ingen stupstock, mina vänner.

(Applåder)

Fru talman! Det kommunala utjämningssystemet är bra. Det finns ju till för att skapa något slags jämlikhet mellan kommuner och landsting för att man ska ha en service av hög kvalitet, oavsett vilken skatt man har i kommunen, var man bor geografiskt eller vad det finns för befolkningsunderlag.

Vi vet ju alla att många glesbygdskommuner går på knäna, inte minst i mitt eget hemlän Västerbotten. För att jämna ut lite av skillnaderna tillsatte regeringen en utredning som tog fram förslag om en omfördelning i kostnadsutjämningsdelen, det vill säga den mindre delen av utjämningssystemet. Utredningen lade fram ett förslag om att glesbygdskommunerna skulle få mer. Men det som hände var att när förslaget varit ute på remiss lade regeringen fram ett förslag om att de här kommunerna skulle få mindre. Hur kunde det komma sig? Hade glesbygdskommunerna blivit överkompenserade? Var det detta som regeringen tyckte eftersom man lade fram ett annat förslag?

Fru talman! Tack, Helena Lindahl, för frågan!

Hela utjämningssystemet har verkligen varit i behov av förändring, eftersom det är gamla parametrar som det har handlat om.

Jag tycker att det förslag som regeringen har lagt fram innebär en stor förändring i relation till hur det har sett ut tidigare. Vi har fått in nya, viktiga förändringar som har att göra med ett nuläge vad gäller till exempel vuxenutbildning, socioekonomiska faktorer med mera. Däremot ska man vara medveten om att det inte löser alla problem.

Sedan utredningen lade fram sitt förslag har det varit väldigt viktigt att snabbt, den 1 januari, få till stånd ett genomförande.

Jag tycker att detta är ett steg på vägen. Sedan behöver mer göras.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Nu har man tittat på en liten del av utjämningssystemet. Jag skulle vilja fråga om regeringen är beredd att se över helheten, det vill säga även inkomstutjämningsdelen som är den största delen. Det skulle sannerligen behövas, för det finns en stor orättvisa inbyggd där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I dag tar Malmö ensamt emot mer utjämningsbidrag än de 52 minsta glesbygdskommunerna tillsammans. Malmö redovisade faktiskt en vinst på 921 miljoner förra året. Är det verkligen rätt?

Fru talman! Mitt svar är att vi gör en del nu, och det är viktigt att se till att det blir genomfört. Sedan krävs det naturligtvis fortsatt arbete kring vad man i övrigt behöver göra. Det finns ett behov av att i större utsträckning också titta på de generella statsbidragen.

Självfallet är regeringen medveten om att det finns andra delar i systemet som man behöver diskutera. När och hur vi ska göra det får vi återkomma till.

(Applåder)

Fru talman! Det är verkligen kommunernas kris, det är regionernas kris och det är välfärdens kris. Varje dag kan patienter berätta om den långa kön till den operation som läkaren har bedömt att de behöver. Och varje dag kan välfärdens medarbetare berätta om brist på kollegor och de svåra etiska dilemman som uppstår när tiden behöver användas mer till att ordna kön än att ge vård till patienterna.

Genom den budget som antogs av riksdagen, efter förslag från KD och M, fick vården 4 miljarder mer för 2019. Det är pengar som är nödvändiga för att klara hälso- och sjukvården. Men när mer än tio månader av året har passerat har ännu bara en mindre del nått regionerna. Det är pengar som behövs för att klara välfärden, och ändå har de inte nått ut.

Därför är min fråga till civilminister Lena Micko: Hur tänker statsrådet agera för att beslutade pengar ska gå till regionerna?

Fru talman! Tack, Acko Ankarberg Johansson, för frågan!

Det är väldigt viktigt att beslut om resurser, även om vi har synpunkter på att det var för lite pengar från M och KD i budgeten, sker genom överenskommelser mellan kommuner och regioner och i det här fallet särskilt regioner och staten. Det är i högsta grad ett partnerskap. Där uppfattar jag att man är överens om hur inriktningen ska vara och att medlen ska komma ut när de ska.

Fru talman! Det är märkligt att civilministern inte vet att det var 4 miljarder mer till hälso- och sjukvården än vad regeringen lade i budgeten. Samma pengar har ni bibehållit i den budget som ni har lagt fram. Det följer helt den plan som vi från KD och M lade ut. Jag är tacksam för det, för det bidrar till mer pengar. Men jag förstår inte hur statsrådet kan vara nöjd med att det tar så lång tid att få pengarna att komma ut. Jag tror att man behöver byta position och säkerställa att vi snabbare får ut pengarna till regionerna och kommunerna, så att de får bättre planeringsförutsättningar än vad de haft i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! När det gäller medel till regionerna finns både generella statsbidrag och riktade överenskommelser. Här har betydligt mer pengar delats ut under mandatperioden än i den budget som Acko Ankarberg beskriver. Samtidigt är det fleråriga överenskommelser, och dessa har också handlat om att uppdatera överenskommelser. Låt mig dock understryka att det är parterna som ska vara överens om detta, och då är det två parter.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anders Ygeman.

I går hade vi ett seminarium i riksdagen då vi diskuterade de högt ställa bredbandsmålen och vad som behöver göras för att vi ska uppnå dem. Det finns lite olika förslag. Ska det göras via fiber, med trådlöst eller i kombination?

Vi kom fram till att det behövs mer pengar. Men då en kostnad som har nämnts är 22 miljarder kronor och en annan är 46 miljarder kronor är det lite svårt för oss att fundera på vad man kan göra.

Min fråga till statsrådet blir därför: Vad gör regeringen för att uppnå de högt ställda bredbandsmålen?

Fru talman! Jag tackar Denis Begic för frågan.

Sverige har den största bredbandstäckningen i hela EU. Enligt EU:s senaste statistik kommer Sverige på första plats eftersom 86 procent av befolkningen har höghastighetsuppkoppling i sin omedelbara närhet. Med det slår vi alla andra EU-länder, och vi är speciellt duktiga i glesbygd.

Men regeringen är inte nöjd. Vi har högre ambitioner. Därför ska vi i början av nästa år ta fram ett nytt bredbandsstöd, och i den budget som ligger på riksdagens bord ökar vi anslagen kraftigt med hundratals miljoner kronor i nya bredbandssatsningar.

Fru talman! Jag har hört att man redan nu kan nå 89 procent.

Jag träffar dock ganska många människor ute i landet som inte får bredband trots att det står en skylt om att bredband snart ska komma.

Vad gör regeringen mot förseningarna?

Fru talman! Det finns de som har beställt bredband men inte fått det trots åratals väntan. Regeringen ställer tuffa krav på leverantörerna och betalar inte ut en enda krona om kunden inte har fått bredband inkopplat. Vi är också beredda att vidta andra åtgärder om leverantörerna inte lever upp till sina förpliktelser gentemot kunderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nyckeln till ett blomstrande näringsliv i Sverige med varor och tjänster som kan flöda snabbt och smidigt är effektiva transporter.

I dag ser vi tyvärr stora brister i den svenska infrastrukturen. När tågen inte går i tid och flygen ställs in väljer man att skicka sina varor med lastbil i stället. Detta påverkar vårt klimat negativt, och vi kommer inte att kunna leva upp till målet om att minska transportsektorns utsläpp med 70 procent.

En god infrastruktur är dessutom avgörande för att vårt avlånga och glesbefolkade land ska ha växande företag.

Ett nav för den internationella och nationella handeln är Bromma flygplats. Jag frågar därför näringsministern: Har regeringen räknat på vad konsekvensen för svenska företag blir om Bromma läggs ned och med det en hel del svenska flyglinjer?

Fru talman! Jag tackar Åsa Coenraads för frågan.

Såväl flyget, oavsett om det är på Arlanda, Bromma eller våra regionala flygplatser, som vårt väg- och järnvägsnät är centrala. Precis som Åsa Coenraads beskriver är Sverige inriktat på export. Många av våra företag producerar nästan enbart för export eftersom den inhemska marknaden är så liten.

Regeringen har under de senaste fem åren ökat investeringarna i såväl infrastruktur som underhåll. Det räcker inte, utan vi kommer också att behöva göra nyinvesteringar. Det är mot denna bakgrund regeringen exempelvis vill bygga nya stambanor för järnvägsnätet. Detta är något som Moderaterna först var emot, sedan för och nu emot igen, vilket skapar osäkerhet.

Bromma flygplats finns ju. Nu pågår det en diskussion om flygets framtid på såväl Bromma som Arlanda, och denna diskussion behöver landa i något långsiktigt för både näringslivet och medborgarna.

Fru talman! Under de senaste månaderna och veckorna har det förekommit lite olika besked från olika ministrar i regeringen om huruvida man vill behålla eller lägga ned Bromma flygplats. Det får konsekvenser för svenskt näringsliv.

Har regeringen räknat på vad konsekvensen för näringslivet blir om man lägger ned Bromma flygplats?

Fru talman! Det finns olika beräkningar på flyg och efterfrågan på det. Som alltid avviker dock verkligheten från prognosen. Många prognoser har pekat på ökat flygande, men i verkligheten flyger allt färre på exempelvis inrikeslinjer.

Det är viktigt att vi har en väl fungerande infrastruktur, och det bästa vore om vi kunde ha en bred samsyn och skapa den säkerhet och trygghet som näringslivet och medborgarna behöver, oavsett om det gäller väg, järnväg eller flyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till Ibrahim Baylan.

I helgen genomfördes en av världens största datorfestivaler, Blizzcon. Den gick som vanligt av stapeln i USA. Uppbyggnaden solkades dock kraftigt av hur Blizzard agerade i fallet med Blitzchung som uttryckte sympatier med Hongkong.

Hur ser regeringen på den uppkomna situationen, och hur hade regeringen agerat om detta hade varit ett svenskt företag eller om det skett på svensk mark, exempelvis i samband med Dreamhack?

Fru talman! Detta var en specifik fråga om ett specifikt företag. Jag får ärligt erkänna att jag inte känner till detta fall, och jag har inte heller sett något om det i medierna. Jag förstår att Rickard Nordin känner till det eftersom han har ägnat sig åt e-sport länge och är väl insatt.

Vad gäller att stå upp för demokratiska fri- och rättigheter är det ingen tvekan om att Sveriges regering alltid gör det. Människor ska kunna uttrycka sig utan att vara rädda för repressalier från regeringar, företag eller enskilda medborgare.

Men just detta specifika fall känner jag inte till.

Fru talman! Jag tror att vi alla kan se framför oss bilden av Tommie Smith och John Carlos på OS i Mexiko 1968 när de sträcker upp handen i protest mot det amerikanska rasförtrycket. Detta är precis samma sak.

Tycker ministern att enskilda företag kan bestraffa atleter för deras politiska åsikter? Detta är ingen smal fråga eller ett enskilt tillfälle, utan det har hänt upprepade gånger genom historien.

Fru talman! Jag känner som sagt inte till det specifika fallet. Men Sverige står utan tvekan alltid står upp för mänskliga fri- och rättigheter, och det gör också Sveriges regering.

Fru talman! Jag har en fråga till energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.

Vi ser en ökad elektrifiering i samhället, och det ställs även nya krav på samhället. Trots att Sverige har stora elöverskott finns det lokala och regionala kapacitetsutmaningar, särskilt i Stockholm men även i Malmö.

Regeringen har tagit tag i problematiken på allvar, och nyligen presenterades ett initiativ tillsammans med energibranschen för att öka investeringarna i elnäten och samtidigt sänka elnätspriserna. Det låter nästan för bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag bor själv i en kommun där elnätspriset har ökat med 40 procent sedan 2014. Min fråga blir därför: Har vi nu kommit till rätta med både de regionala kapacitetsutmaningarna och de höga elnätspriserna för Sveriges elnätskunder?

Fru talman! Vi har i alla fall kommit en bit på vägen, såtillvida att elnätsföretagen säger att de nu kan koppla på alla kunder som de har på anbud fram till 2030. Det är glädjande besked. Elnätsföretagen har också utlovat en majoritet av kunderna sänkta priser. Det är glädjande. Och de har utlovat ökade investeringar i elnäten. Det är glädjande. Det är ett genombrott att vi kan få både ökade investeringar och sänkta priser för elnätskonsumenterna.

Nu hoppas jag att vi kan jobba vidare med branschen och med den här kammaren för att skapa långsiktiga villkor som premierar investeringar i elnäten och rimliga kostnader för konsumenterna. Eftersom det är en monopolmarknad krävs det tuff politik för att se till att vi har både en bra investeringsnivå och en bra prisnivå.

Fru talman! Det är glädjande besked från statsrådet Ygeman.

Nästa steg i denna samhällsförvandling när det gäller elnätssystemet bygger till stor del på infrastruktursatsningar. De har en tendens att ta lång tid. När det gäller elnät pratar vi om kanske tio tolv år för att få till dessa.

Vad kommer statsrådet att göra för att korta tiden mer?

Fru talman! Min och regeringens uppfattning är att vi måste ha förslag som kapar inte månader utan år i de här processerna. Före sommaren remitterade vi också förslag för att kunna kapa ledtiderna för byggandet av nya stamnätsledningar och regionnätsledningar.

Även här tror jag att det behövs nya förslag. För att kapa tider behöver vi göra mer från såväl regeringens som länsstyrelsernas och kommunernas sida. Det är bakgrunden till att vi har gett länsstyrelserna i ett antal län i Sverige i uppdrag att återkomma med nya åtgärder och förslag.

Fru talman! Sedan socialförsäkringsminister Shekarabi tillträdde har vi flera gånger, senast i dag här i kammaren, hört ministern lova höjda pensioner för dem med lägst pension, utöver det som är överenskommet i Pensionsgruppen. Regeln är att vi i Pensionsgruppen ska vara överens om de förändringar som ska genomföras. Det här är inte något som vi har beslutat om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det märkliga är att regeringen inte har valt att sänka skatten för just den grupp som har lägst pensioner utan har valt att från och med den 1 januari tvärtemot sina löften sänka skatten för pensionärer med över 17 000 i pension. Vi moderater skulle ha sänkt skatten för alla pensionärer om vi hade haft makten, vilket skulle ha gett flera hundra kronor mer i plånboken från nyåret.

Min fråga till statsrådet är därför: Hur kan ministern utlova höjda pensioner när det inte är beslutat i Pensionsgruppen och när man inte ens sänker skatten för den grupp pensionärer som har de lägsta inkomsterna?

Fru talman! Tack, Katarina Brännström, för frågan som jag uppfattar som en sakupplysningsfråga!

Pensionerna ska höjas den 1 januari. Det är ett beslut som Katarina Brännström själv, med rätta, är delaktig i. Garantipensionen ska höjas den 1 januari. Taket i bostadstillägget ska höjas den 1 januari. Vi gör det tillsammans med anledning av pensionsöverenskommelsen - det tror jag att jag nämnde senast i dag. Det är på det sättet vi ska jobba. Tillsammans ska vi höja pensionerna. Därför är det också viktigt att vi fortsätter föra ett samtal om hur vi kan fortsätta höja pensionerna.

Vad gäller pensionärsskatten, som infördes under de borgerliga åren, är regeringens inställning att det är en orättfärdig skatt. Vi tar bort pensionärsskatten steg för steg. Nu tar vi ytterligare ett steg. Hela pensionärsskatten ska avskaffas.

Fru talman! Min fråga går till Ibrahim Baylan.

Den här regeringen fortsätter lägga fram lagförslag som krånglar till det för Sveriges 600 000 laglydiga, skötsamma vapenägare. Nu vill regeringen också införa licensplikt på magasin.

Det är inte de lagliga vapnen, som våra jägare och sportskyttar har, som är problemet. Ändå är det de som ska sättas åt. Vore det inte bättre om regeringen fokuserade på åtgärder för att i stället komma åt de illegala vapnen, de vapen som faktiskt används av de kriminella gängen?

Har regeringen sett ett stort problem med att grovt kriminella springer runt med magasin till jaktvapen? Om det inte är på det sättet är det obegripligt att man lägger ned tid och energi på detta, i stället för att se till att få fungerande gränskontroller och lagstiftning på plats för att ta tag i de problem vi faktiskt har.

Fru talman! Den här regeringen har genomfört fler förändringar just när det gäller att skärpa straffen för vapenbrott än någon annan tidigare. Det börjar märkas. Det är fler som åker dit för vapenbrott. Om man har ett skarpladdat vapen på sig, till exempel när polisen tar en, kan man inte, som under den borgerliga regeringen, fritt lämna häktet. Man blir automatiskt häktad. Det är bra.

Nu tar vi nästa steg. Varför gäller det just magasinen? Jo, därför att polisen anser att det är ett problem - inte i fråga om jägare och sportskyttar, utan just när det gäller de brottsliga gäng som finns. Då måste vi, som ansvarsfull regering och som ansvarsfull kammare, följa detta. Vi ska inte leka populister gentemot jägarna. Det här är inte riktat mot dem. Det är riktat mot brottsligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till civilminister Lena Micko. Jag vill lyfta fram medborgarperspektivet och de enskilda medarbetarnas och ledarnas roll i statsförvaltningens olika sammanhang.

När jag gör besök på myndigheter, verk eller statliga företag möter jag ofta medarbetare som framhåller sitt eget ansvar och stoltheten över att i sin yrkesroll vara företrädare för staten. Nyligen överlämnade det som kallas Tillitsdelegationen ett över 300 sidor långt betänkande om styrning i statsförvaltningen. Där presenteras lärdomar från myndigheternas arbete med så kallad tillitsbaserad styrning och ledning, och det innehåller förslag om hur utvecklingen kan fortsätta.

Ett förslag handlar om Arbetsgivarverkets uppdrag att inrätta ett stöd för statliga myndigheter och ett annat om att inrätta en regeringsnära utvecklingsmiljö, som det kallas. Kunskap och kompetensutveckling betonas särskilt.

Hur ser civilministern på det uppdrag som Tillitsdelegationen har haft? Och vilka initiativ är att vänta framöver?

Fru talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för en viktig fråga!

Det här handlar om statens styrning över huvud taget och om hur viktigt det är att vi tar till vara medarbetarnas kunskaper och roll i styrningen och samtidigt att staten är tydlig om roller och inriktning. I den utredning som överlämnats pekar man bland annat på vikten av introduktionsutbildning för statens anställda. Det är ett uppdrag som man kommer att fortsätta arbeta med. Det redovisas i maj nästa år.

Samtidigt ser jag att Tillitsdelegationens arbete hänger väl ihop med andra frågor som är aktuella i förvaltningspolitiken och som har att göra med hur vi styr mot den lokala nivån. Jag ser fram emot att fortsätta diskutera frågorna och att se till att vi kommer fram med bra förslag.

Fru talman! I allt större utsträckning kan såväl vi enskilda konsumenter som upphandlande aktörer få information om vilka villkor många av våra livsmedel är producerade under. Detsamma gäller dessvärre inte många andra produkter som vi blir alltmer beroende av. I elektronik och energisystem med nödvändiga komponenter behöver vi en mängd metaller. I dag vet vi alltför lite om vilka villkor de har producerats under, situationen för arbetskraften på platsen och klimatavtrycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför är det initiativ som de svenska och finska näringsministrarna har tagit väldigt välkommet. Det handlar om att våra länder ska gå i bräschen för en internationell standard och certifiering av hållbara metaller. Jag tror att det är ett viktigt steg i omställningen mot en mer hållbar värld. Därför frågar jag nyfiket: Hur ska det här initiativet konkretiseras?

Fru talman! Jag tackar Hanna Westerén för en mycket viktig fråga. Vartefter elektrifieringen och inte minst digitaliseringen har ökat - vi har alla numera smarta telefoner i fickorna - efterfrågar vi mer och mer av sällsynta jordartsmetaller och mineraler som används för att tillverka dem. Alla förutser att detta kommer att öka lavinartat - flera tusen procent - när vi nu ska öka elektrifieringen av våra samhällen och ställa om till mer klimatsmart.

I dag får vi rapporter om att många av dessa mineraler och metaller tillverkas via barnarbete, strålsjuka löntagare och arbetare och förorenade vatten. Så här kan vi inte ha det.

Vi kommer nu tillsammans med Finland att ta initiativ i EU och i OECD för att se till att dessa jordartsmetaller och mineraler blir spårbara så att konsumenterna vet var de kommer från. Vi menar att det rimligtvis kommer att leda till skärpningar, så att vi inte förorenar vatten eller skadar människor när vi tar fram dessa mineraler och metaller.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ibrahim Baylan.

Det finns många människor i Sverige i dag som går utan jobb. Samtidigt har många företag brist på arbetskraft. Det gäller inte minst programmerare, lärare och servicetekniker. Kompetensförsörjningen är ett växande problem och hämmar Sveriges tillväxt.

Vi besökte nyligen Svenskt Näringsliv som rapporterade att ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas för att man helt enkelt inte hittar rätt kompetens. Det är för få som väljer yrkesprogrammen på gymnasiet, och det är svårt att yrkesväxla som vuxen.

Min fråga till statsrådet är: Vilka konkreta åtgärder tänker regeringen vidta för att komma till rätta med kompetensförsörjningen?

Fru talman! Jag tackar Maria Stockhaus för en viktig fråga. Det hon säger är korrekt. Sverige har i dag den överlägset högsta sysselsättningsgraden i hela Europeiska unionen. Jag tror att drygt 83 procent av den arbetsföra befolkningen är i arbete. Det har naturligtvis gjort att det har varit svårt att få fram folk när vår industri, vårt näringsliv och också offentlig sektor eftersöker folk. Samtidigt har vi haft en hel del arbetslösa.

Vad gör man då konkret? Då handlar det i detta läge om att utöka arbetsmarknadsutbildningarna, att se till att öka investeringarna i vårt utbildningssystem och att göra om gymnasieskolan. Maria Stockhaus har helt rätt. Efter den mycket fiaskoartade omläggningen av gymnasieskolan 2011, som den borgerliga regeringen gjorde, var det väldigt många ungdomar som undvek yrkesutbildningarna. Nu tittar vi på hur detta ska kunna förändras, så att man kopplar ihop utbildningarna bättre med arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därutöver startar vi nu också ett samarbetsprogram med näringslivet, så att vi kan lösa denna fråga i företagen, i det offentliga och tillsammans.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Lena Micko.

Kommunerna och regionerna står inför stora utmaningar. Det handlar om att fortsatt ha en bra utbildning för våra barn och unga men också en god omsorg för våra äldre. Samtidigt står många kommuner och regioner inför stora investeringsbehov.

För oss socialdemokrater är det oerhört viktigt med ett starkt samhälle och en stark välfärd.

Då vill jag ställa min fråga till statsrådet. Hur arbetar regeringen för att stärka välfärden i hela Sverige?

Fru talman! Jag tackar Eva Lindh för en mycket viktig fråga.

För regeringen är välfärden absolut en prioriterad fråga. Det handlar oerhört mycket om hur vi ser till att vi har goda förutsättningar runt om i vårt land för att klara välfärdsuppdragen. Det är tufft på många håll i många kommuner och regioner. Vi är en god bit på väg när vi i budgeten kan göra en förstärkning med 5 miljarder till kommuner och regioner.

Men det är också viktigt att understryka att det inte är bara en enda lösning som behövs. Regeringen är medveten om att mer resurser kommer att behöva diskuteras men även andra förändringar, till exempel digitalisering, kostnadsutjämning, hur vi styr kommuner, mindre riktade statsbidrag med mera. Regeringen arbetar alltså mycket aktivt med denna fråga och kommer att återkomma med andra förslag.

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Ibrahim Baylan.

Det har varit en livlig debatt om brist eller icke elbrist i Skåne denna höst. Företag har slagit larm om energibrist.

Statsrådet Anders Ygeman har först hävdat att det inte fanns någon brist. Men nu skriver Aftonbladet att samma statsråd har kommit med ett krispaket för att klara Skånes energiförsörjning till vintern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga till näringsministern är: Ser ministern i dagsläget några etableringshinder för företag vad gäller energibrist i Skåne?

Fru talman! Jag tackar Lotta Olsson för frågan.

Statsrådet Ygeman besvarade frågan ganska nyligen, och man har nu träffat en överenskommelse med nätägarna om hur man ska hantera de kapacitetsproblem som har uppmärksammats. Någon energi- eller elbrist har vi inte i vårt land. Det är snarare tvärtom; vi har det största överskottet någonsin. En mycket god anledning till det är det breda samarbete som har funnits mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet.

När vi nu tittar framåt har Lotta Olsson helt rätt i att det finns väldigt många företag som vill investera i Sverige och etablera sig i Sverige. Det ska vi naturligtvis bejaka. Sedan vet Lotta Olsson också att det aldrig någonsin kommer att vara så att alla kan etablera sig på samma plats. Så är det i dag, och så kommer det att vara i framtiden också. Men när vi tittar på utmaningarna framåt har vi mycket goda förutsättningar, och utmaningarna möter vi bäst tillsammans.

Fru talman! Jag ska ställa min fråga till Ibrahim Baylan.

Inrikesminister Damberg hävdade nyligen i ett svar på en skriftlig fråga om vapenmagasin att det inte finns någon statistik på insamlade och återlämnade vapenmagasin hos polisen. Trots brist på statistik och fakta hävdar nu regeringen ändå att detta är ett problem och vill införa en ny lagstiftning för vapenmagasin. Det är en lagstiftning som skulle skapa stora problem för landets jägare, sportskyttar och samlare, trots att vi inte har några problem med vare sig våra jägares eller sportskyttars vapeninnehav och vapenmagasin. Detta är skötsamma personer som utför viltvård i landet och tränar, tävlar och vinner skyttepriser och tävlingar runt om i världen. Det är då anmärkningsvärt att konstatera att polisen inte för någon form av statistik över vilka föremål som man samlar in och lämnar tillbaka.

Jag vill därför fråga Ibrahim Baylan: Varför redovisar inte polisen detta, och varför redovisar inte regeringen detta för oss?

Fru talman! Jag tackar Sten Bergheden för frågan, även om jag blir förvånad över den. Ser inte Sten Bergheden och Moderaterna de problem som vi har haft med vapen under ganska lång tid?

Frågestund

En av huvudanledningarna till att vi har skärpt så många lagar just när det gäller vapenbrott är att vi har haft dessa problem.

Det förslag som diskuteras kommer inte att drabba jägare eller sportskyttar, eftersom de har licens för det som de gör. Detta är uteslutande riktat mot de kriminella gäng som i dag förfogar över alldeles för många vapen. Det är så att vapnen är reglerade men inte magasinen. När polisen i vårt land säger att man för att kunna bekämpa gängen och brottsligheten behöver denna lagstiftning blir jag faktiskt förvånad över att Moderaterna ägnar sig åt att ta billiga poänger och bedriva populism i stället för att se till att polisen får de verktyg som man behöver för att bekämpa brottsligheten och därmed också gängen.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.

Svar på interpellationer