Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Betänkande 2019/20:KrU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 april 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om civila samhället inklusive idrott och folkbildning (KrU8)

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, bland annat med hänvisning till att utredningsarbete pågår och i vissa fall därför att det är frågor som hanteras av andra aktörer.

Motionerna handlar bland annat om civila samhället, idrott, friluftsliv, allmänna samlingslokaler och folkbildning.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 56

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-04-02
Justering: 2020-04-23
Trycklov: 2020-04-24
Reservationer: 19
Betänkande 2019/20:KrU8

Alla beredningar i utskottet

2020-04-02

Nej till motioner om civila samhället inklusive idrott och folkbildning (KrU8)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 100 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om civila samhället, idrott, friluftsliv, allmänna samlingslokaler och folkbildning.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionerna bland annat med hänvisning till att utredningsarbete pågår och i vissa fall därför att det är frågor som hanteras av andra aktörer.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-04-28
Debatt i kammaren: 2020-04-29
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:KrU8, Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Debatt om förslag 2019/20:KrU8

Webb-tv: Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 54 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Moderaternas reservation nr 2. Vi står naturligtvis bakom även vårt särskilda yttrande.

Ett starkt Sverige behöver såväl den offentliga verksamheten som näringslivet och frivilliga gemenskaper. Inte minst i denna tid med coronapandemin påminns vi om att civilsamhället är av stor betydelse för sammanhållningen och demokratin.

Civilsamhällets organisationer och dess medlemmar spelar en konkret roll på olika sätt. Volontärskapet är starkt i vårt land. Vi är många som tar oss tid och är delaktiga på olika sätt i olika organisationer för att hjälpa till i samhället när det behövs. Själv är jag aktiv i civilförsvaret i Flens kommun och hjälper till med att köra ut matkassar till personer i riskgrupper.

Det här är krafter som behövs men som inte ska detaljstyras av politiker och myndigheter. Civilsamhällets organisationer ska bygga på enskilda människors frivilliga engagemang. Politikens uppgift är att bidra till goda förutsättningar för ett självständigt civilsamhälle, inte att begränsa eller detaljstyra.

Fru talman! Det goda samhället skapar vi tillsammans. Moderaterna anser att en del av svaren på de utmaningar som vi ser i dagens samhälle finns i ett fördjupat och förbättrat samarbete mellan skola, sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, kultur, idrott och civilsamhälle. Här finns stora möjligheter att använda sig av varandras kunskap och engagemang. Det kräver dock tydliga politiska signaler om att detta är ett prioriterat och viktigt arbete.

Idéburet offentligt partnerskap, IOP, är en partnerskapsrelation mellan den idéburna och den offentliga sektorn. När en offentlig instans och en idéburen organisation ingår ett partnerskap definierar de tillsammans en samhällsutmaning.

Moderaterna anser att IOP är en väg mot ett fördjupat samarbete mellan det ideella och det offentliga. IOP i sin nuvarande form har funnits i ett antal år, och regeringen bör därför utvärdera detta arbete och komma med förslag till ytterligare fördjupning av samarbetet.

Fru talman! Statens stöd till det civila samhället är viktigt och bör fortsätta. För att stödet ska uppfattas som legitimt måste dock systemet vara transparent. Kriterierna för att erhålla stöd och hur det ska användas ska vara tydliga. Skattepengar ska aldrig betalas ut till organisationer som inte delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Vi vill säkerställa att offentliga medel inte tilldelas verksamheter som riskerar att främja eller stödja radikalisering, hedersförtryck eller våldsbejakande extremism. Lagstiftning, regelverk och arbetssätt bör ses över i den mån det är nödvändigt för att säkerställa att stöd till civilsamhället används på ett ändamålsenligt sätt.

Fru talman! Idrott är mer än idrottsutövande. I föreningar fostras hundratusentals barn och unga av ideellt engagerade vuxna ledare. Barn- och ungdomsidrotten är en viktig del av vår folkhälsa men också en väsentlig brobyggare för social inkludering. Moderaterna vill utforma en idrotts- och fritidspolitik som når alla barn och ungdomar. Forskning pekar på att fysisk aktivitet leder till att elever presterar bättre i alla skolämnen.

Det finns tyvärr också en baksida inom idrotten. Bruket av illegala hormonpreparat bland företrädesvis unga vuxna som tränar i styrketräning och kampsport har ökat under de senaste decennierna. Samtidigt är antalet svenska elitidrottare som fälls för fusk genom dopning mycket litet. Dopning har därmed gått från att vara ett idrottsproblem till att bli ett allvarligt samhällsproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Antidopningsarbetet i Sverige sker dock alltjämt inom Riksidrottsförbundet. Detta är i en internationell kontext unikt. Därför driver vi sedan lång tid tillbaka förslaget att arbetet mot illegalt bruk av hormonpreparat flyttas till en fristående antidopningsenhet. Det är därför bra att Riksidrottsstyrelsen har beslutat att ta nästa steg i att realisera en fristående svensk antidopingorganisation som är helt i linje med nya världsantidopningskoden. Detta kommer vi i Moderaterna att fortsätta bevaka.

Fru talman! Idrotten är inte bara till för barn och unga. Med stigande ålder blir motion allt viktigare. Ensamhet bland äldre är ett samhällsproblem. Även här kan idrotten erbjuda social gemenskap. Fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna för att hålla sig frisk. Att motivera äldre människor att träna regelbundet är viktigt ur både ett mänskligt och ett samhällsekonomiskt perspektiv. Allt fler lever allt längre. Detta är en stor framgång för samhället i stort, och det skapar nya möjligheter. Men det ställer också delvis nya krav på samhället. Också här kan civilsamhällets organisationer vara en bra samarbetspartner. Redan i dag står ofta fysisk aktivitet på programmet på många pensionärsföreningars agenda.

Fru talman! Det goda samhället skapar vi tillsammans.

I detta anförande instämde Viktor Wärnick (M).


Anf. 55 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi idrott, det civila samhället och folkbildning, som utgör tre stora block inom kulturpolitiken. De har många egenskaper gemensamt, inte minst i dessa tider. Civilsamhället hjälper till med läxor och matinköp. Idrotten bidrar med gemenskap och folkhälsa. Folkbildning möjliggör för fler att hjälpa till inom vården.

Detta betänkande är ovanligt stort, och det är omöjligt att debattera hela innehållet och alla reservationer som vi har. Jag kommer därför att tala övergripande om vår syn på civilsamhälle, idrott och folkbildning.

Till att börja med yrkar jag bifall till reservation 14 om idrottsanläggningar.

I dessa coronatider märks det tydligt hur mycket socialt umgänge och inte minst fysisk aktivitet betyder för oss. Idrotten har alltid varit en stor del av mitt liv, redan från tidig ålder. När nu idrotten brottas med utmaningen att vi ska isolera oss hittar vi nya sätt att röra på oss. Digitala träningspass som utförs i vardagsrummet i stället för gruppträning på gymmet har för många blivit en ny rutin. Utomhusgym och utomhusträning i närmaste park har ersatt inomhusträning på gym. Vi har tvingats ställa om vårt sätt att träna, men det har visat sig gå hyfsat bra.

Den 20 mars lovade regeringen tillsammans med utskottets ordförande 500 miljoner kronor som skulle komma idrotten till del till följd av effekterna av coronaviruset. Det tog lång tid innan principerna om hur medlen skulle fördelas och vem som skulle göra det. Nu finns dock detta på plats.

Det finns nog ingen som ifrågasätter idrottens roll och viktiga arbete. Det man däremot kan ifrågasätta är regeringens brist på dialog med oppositionspartierna i kristider som dessa. Vem och vad som ska få direktstöd och hur det ska ske är en dialog som vi gärna hade deltagit i. Så blev dock inte fallet, vilket vi beklagar.

Fru talman! Idrotten står inför en del utmaningar när vi har lämnat coronakrisen bakom oss. Många av de idrottsanläggningar som används är i stort behov av renovering. Det är i regel kommunerna som ansvarar för idrottsanläggningarna, och vi vet att kommunerna inte har råd att prioritera renoveringar av redan fungerande idrottshallar även om de är i mycket dåligt skick.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

I Danmark har man löst problemet med en lokal- och anläggningsfond. Det är en fond från vilken man söker pengar eller medel för en renovering, och man kan få stöd till en del av renoveringskostnaden. Fonden bidrar även med arkitekthjälp. Den kan hjälpa till med moderna lösningar för att befintlig lokal ska kunna erbjuda fler innovativa rörelseplatser.

Utskottet besökte fonden förra året för att inhämta inspiration. Jag beklagar verkligen att inte fler partier tyckte att detta kan vara en öppning och en möjlighet för kommunerna att renovera fler idrottsanläggningar här i Sverige.

Fru talman! Fysisk och psykisk ohälsa kan vi motverka genom rörelse och umgänge. Jag hoppas att idrottsrörelsen snabbt kan återgå till normal verksamhet med tävlingar, träningskollon, tränarutbildningar med mera så fort pandemin är över.

Civilsamhället visar sin bästa sida under kriser. Vi hjälper varandra och dem som isolerar sig. Grupper bildas för att erbjuda matinköp eller producera skyddsutrustning. Det civila arbetet blir en självklarhet när samhället skriker efter hjälp. Det har vi sett flera exempel på, och insatserna går i dag, med hjälp av sociala medier, väldigt snabbt att samla ihop.

Utan den ideella kraftsamling som nu visar sig hade vi haft mycket svårare att möta den här krisen. Utan det civila samhället hade vi inte haft föreningar som ställer upp med hjälp till de mest behövande.

Civilsamhället har enligt Sverigedemokraterna många kvaliteter som är viktiga för att bygga ett gott samhälle. De insatser som enskilda personer och olika föreningar inom civilsamhället gör kan bidra till att stärka det sociala kapitalet i samhället som helhet, samtidigt som dessa också kan ha stor betydelse för exempelvis kunskapsutveckling, folkhälsa, demokrati och kulturarvets bevarande.

En viktig faktor för att allmänhetens stöd för offentligfinansierat stöd till det civila samhället ska kunna upprätthållas är att detta stöd fördelas på ett ansvarsfullt sätt. Mottagare av sådant stöd ska uppfylla vissa minimikrav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll. Allt annat är att visa bristande respekt för demokratin och skattebetalarnas pengar.

Fru talman! Vi har folkbildningen att tacka för mycket när det gäller demokratiseringsprocessen i vårt land. Under dess tidiga år hade folkbildningen en avgörande betydelse för de mindre välbärgades chanser att nå bildning och personlig utveckling, vilket i sin tur var en viktig grund för den fortsatta demokratiseringsprocessen. Som ett komplement till det offentligas utbildningsalternativ och som en väg till social gemenskap samt spridare av lusten att lära har folkbildningen även i dag en viktig roll i vårt samhälle.

För att få stöd i dag måste man ha en samverkan med en folkbildningsaktör. Det har därför varit svårt för små aktörer och rörelser att kunna ta del av de medel som finns att ansöka om för att utöka sin verksamhet. Systemet har inte varit välfungerande. I det system som har gällt har folkbildningsaktörerna kunnat vägra vara fadder och därmed se till att nya aktörer inte kunnat komma in och få del av de statliga anslagen.

Vi som parti har uppmärksammat och påpekat det här. Vi motionerade även om en förändring på området i vår kommittémotion om folkbildningsfrågor i höstas. I höstas presenterade Folkbildningsrådets styrelse att man ändrar om systemet genom att ta bort kravet på samverkan med befintlig statsbidragsmottagare och i stället införa en försöksperiod på tre år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Det här visar värdet av oss som oppositionsparti - vi kan vara med och säkra att bidragsgivning och system kring Folkbildningsrådet är välfungerande, så att medborgarna kan ha hög tillit till dem.


Anf. 56 Peter Helander (C)

Fru talman! Jag står förstås bakom Centerpartiets samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 6.

I dessa tider av kris orsakad av corona och covid-19 känns det speciellt att stå här och diskutera detta betänkande. Men betänkandet, som handlar om det civila samhället inklusive idrott och folkbildning, visar sig innehålla många viktiga delar om hur samhället ska kunna fungera under och efter en kris.

Varje människa måste kunna bidra efter egen förmåga och få förutsättningar att vara delaktig i samhällslivet. Civilsamhället är ofta snabbt på plats när det uppstår behov av organiserat samarbete mellan människor. För att ge civilsamhället bättre förutsättningar anser Centerpartiet att det bör utredas hur avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer kan breddas.

När en idéburen organisation vill samarbeta med det offentliga för att göra samhällsinsatser uppstår ibland svårigheter som beror på att det inte finns tydliga modeller, likt upphandlingsreglerna, att använda. Det kan finnas oklarheter om olika juridiska upplägg, vilket kan göra att samarbetet riskerar att inte bli av. Därför vill vi i Centerpartiet utveckla modeller för ett sådant partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Då ges möjligheter för fler samarbeten att komma till stånd.

Det finns också områden som av tradition varit föreningsdrivna verksamheter men som har fått nya aktörer i form av entreprenörer. Det kan till exempel handla om återvinning av produkter eller sportarrangemang. Det har gjort att det har uppstått en marknad där det tidigare inte funnits någon. Detta skapar svårigheter för dem som arbetar ideellt, till exempel när myndigheter kräver marknadshyra för att låta en förening utnyttja mark. Detta riskerar också att urholka föreningsrätten. För oss leder det här till att det är dags för en föreningsrättsutredning med syftet att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna. I den bör till exempel frågan om att utvidga regeln om halvt prisbasbelopp, som i dag gäller för idrottsföreningar, till att också gälla övriga allmännyttiga föreningar ingå.

Vi kan också se att det finns hinder i systemen för ökad integration. Vi vill alltid se till individen, oavsett om det är så att en person troligen kommer att få stanna i Sverige eller inte. Vi vill att den enskilda människan ska få utvecklas genom bland annat samröre med det civila samhället. Det handlar om bildning och inte bara utbildning.

Centerpartiet vill förbättra möjligheterna för det civila samhället att göra samhällsinsatser. Ett sätt är bättre kunskap om de utmaningar som finns i samhället. Här kan det offentliga bli mycket bättre på att samarbeta med det civila samhället. Det måste också finnas tillgång till samlingslokaler till rimlig kostnad även i städer för att möjliggöra denna typ av aktiviteter. Därför behöver det offentliga på alla nivåer bli bättre på att tillgängliggöra sina lokaler för föreningslivet på tider som annars är outnyttjade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

De som ideellt bidrar till samhället med sitt engagemang måste ha goda förutsättningar för det. Det finns ett problem med projektbidrag på bekostnad av grundstöd till ideella organisationer. De gör att verksamheten blir svårstyrd, eftersom det behövs ett grundstöd för att kunna söka projekt och inte minst för att kunna utveckla sin verksamhet. För att stärka civilsamhällets möjligheter att vara mer snabbt och flexibelt och kunna ta sig an samhällets utmaningar vill vi se en ökad andel grundstöd i bidragen från det offentliga.

Fru talman! Vi som är här är intresserade av politik och vill förbättra samhället utifrån våra ideologier. Några av oss har också ett stort idrottsintresse. Ska vi vara ärliga är nog idrottsintresset större än det politiska intresset i landet under normala tider, men just nu kan det vara tvärtom.

Nu när all publik idrottsverksamhet ligger nere i hela världen märker många av oss hur viktig idrotten är både för åskådare och för utövare. Idrott har mycket att ge i form av hälsa, glädje och samvaro. Därför bör ett brett idrottsliv främjas i hela landet, så att både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler.

För personer med funktionsnedsättning kan det ibland vara svårt att hitta en lämplig idrottsaktivitet. Parasport kan vara en väg in i fysisk aktivitet. Men det är långt ifrån alla ungdomar som har möjlighet att delta i den idrott som finns på orten eller i den idrott de brinner för. Har man en funktionsnedsättning kan man till exempel behöva färdtjänst för att komma till träningen. Man kan behöva en ledsagare för att kunna delta. Man kan behöva speciella hjälpmedel. Man kan också behöva en ledare som är kunnig i parasport.

Det är kommunerna som beviljar färdtjänst. Många godkänner inte detta. Inte heller godkänner man ledsagare eller inköp av hjälpmedel. Utbildning av ledare för parasport är något självklart, men det är också viktigt att komma ihåg att det här är något för kommunernas nämnder och styrelser för idrott att ta på allvar. Det finns, med andra ord, flera saker som måste förbättras och förändras. Alla barn behöver aktiveras, och personer med olika funktionsnedsättningar behöver det mer än andra. För dessa ungdomar finns oöverstigliga hinder som samhället bär ett ansvar för att undanröja.

Fru talman! På senare tid har flera domstolsprövningar av buller lett till försämrade möjligheter för idrotten. Det grundar sig i Naturvårdsverkets allmänna råd kring buller, där buller från idrottsanläggningar i dag jämställs med industribuller. Då ska man egentligen fundera: Är det buller när barn leker?

För idrott gäller en gräns på 45 decibel, för vägbuller en gräns på 55 decibel. Vägen bredvid idrottsplatsen får alltså bullra mer än vad barnen gör. Detta har medfört att vissa idrottsanläggningar redan har fått inskränkningar i verksamheten och att fler anläggningar hotas av samma sak. Det är också högre krav för motorbanor än för till exempel väg- och flygtrafiken, vilket innebär att vägen till motorbanan får bullra mer än själva motorbanan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Idrottens betydelse för såväl enskilda människor som samhället är ovärderlig. Därför behöver Naturvårdsverket få i uppdrag att se över de allmänna råden om buller kopplade till motorbanor och de idrottsanläggningar som i dag lyder under definitionen industribuller. Syftet ska förstås vara att underlätta för verksamheten som bedrivs där.

Idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet. Därför är det bland annat viktigt att ta reda på varför flickor slutar idrotta så tidigt. Vi vill att det tillsätts en utredning som tar fram förslag till lösningar på att flickor slutar så tidigt samt att Riksidrottsförbundet får ett tydligt uppdrag att uppnå jämställdhet även inom svensk idrott. Även den befintliga skattelagstiftningen, som i dag gör det dyrare och svårare att sponsra damidrott än herridrott, bör ses över i detta sammanhang.

Närhet till idrott och friluftsliv är viktigt för att fler ska ha möjlighet att vara aktiva. Det kan handla om bland annat närhet till idrottsplatser eller tillgång till skidspår i ett närliggande naturområde. Det behöver på många håll också tas ökad hänsyn till behovet av idrottsytor i stadsplaneringen. Då kommer vi tillbaka till det här med buller. Lägger man en idrottsyta inne i staden bullrar den för mycket, och så måste man stänga ned den.

Fru talman! Kontakter med andra och bildning är centralt för att kunna orientera sig, forma självständiga uppfattningar och aktivt delta i samhället. Här spelar civilsamhällets alla delar en viktig roll. Ett exempel är folkbildningen, där vi skapar rum för reflektion och gemensamt får djupare kunskap om vår värld.

Bildning vidgar våra vyer och gör oss friare. Samhället berikas när goda möjligheter finns för människor att gå samman och lära sig mer om något ämne gemensamt. Här bidrar folkbildningen med en struktur som understöder bredd i bildningsverksamheten. Denna verksamhet fyller en viktig funktion i samhället och kan inte ersättas av utbildningar som arrangeras av det offentliga eller utbildningsföretag.


Anf. 57 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Den här debatten ska handla om en bred palett av frågor inom idrott, civilsamhälle och folkbildning. Tyvärr är det inte riktigt möjligt att hinna fördjupa sig i alla de delarna. Mitt fokus i dag kommer att bli idrotten, där vi har flera förslag med i betänkandet.

Idrottssverige står inte stilla men näst intill. Tävlingsverksamheten är inställd för vuxna, och träning kan inte genomföras på samma sätt som tidigare. Samtidigt behöver vi mer än någonsin komma ut och röra på oss. Alla barn och ungdomar behöver sina rutiner och möten med kompisar.

Vi vet att risken nu är stor att många kommer att drabbas av ohälsa i det här läget, och där kan verkligen idrotten göra skillnad. Tyvärr har föreningarna tappat sponsorer när företagen har försämrad ekonomi, och många förlorar sina intäkter när de inte kan sälja matchbiljetter och måste ställa in ungdomscuper. De 500 miljoner som nu ska fördelas är ett välkommet tillskott. Men det måste också till insatser från kommunal nivå för till exempel hyror för planer och hallar.

För Vänsterpartiet är det centralt att det finns goda möjligheter till idrottande för människor i alla åldrar, oavsett bakgrund och ekonomiska förhållanden. Det handlar om rätten till en god hälsa och en meningsfull fritid och möjlighet att få ett socialt sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Det handlar om en bred palett av insatser som behövs för att skapa de bästa förutsättningarna för människor att leva ett aktivt liv. Vi menar att plats för idrott och rörelse måste finnas med som en viktig komponent i samhällsplaneringen och har tidigare under mandatperioden motionerat om förändringar i plan- och bygglagen för att detta ska bli verklighet.

Föreningslivet behöver i ett tidigt skede få lämna synpunkter när nya bostadsområden ska planeras. I en rapport från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 visade det sig att antalet idrottsanläggningar har varit relativt konstant de senaste 25 åren medan befolkningen har ökat med över 1 miljon personer. Många av de hallar som byggdes på 80- och 90-talet har dessutom stora renoveringsbehov.

Riksidrottsförbundet sammanställde för några år sedan en rapport om läget i kommunerna. Det visade sig att nästan hälften av landets kommuner upplevde brist på träningstider. Problemet fanns i både stora och små kommuner, och föreningarna uppgav att de inte kunde ta emot alla barn som var intresserade av att idrotta på grund av svårigheterna att få tillgång till träningstider och träningsplats. Det är väldigt olyckligt när vi ser att stillasittandet ökar bland barn.

Utifrån de siffor som togs fram av Riksidrottsförbundet kunde vi också dra slutsatsen att kommuner och föreningar behöver göra satsningar för att få flickor att motionera mer eftersom de bara var hälften så aktiva som pojkarna. När nya idrottsytor ska planeras behöver en jämställdhetsanalys göras. Det ska vara självklart att ta reda på vilka aktiviteter tjejerna i kommunen vill ha.

Fru talman! För att komma till rätta med den här situationen vill Vänsterpartiet införa ett miljardstöd för idrottsanläggningarna. Med hjälp av statlig medfinansiering kan kommunerna investera i nybyggnation eller modernisering av en befintlig idrottsanläggning som motsvarar behovet i den enskilda kommunen, och förslaget fanns med i vår budget för i år.

Äldre är en annan grupp som ofta förbises när det gäller idrott. Just nu är det inte möjligt för dem över 70 år att delta i gruppträning. Men när vi så småningom kan återgå till mer normala förhållanden ser vi att regeringen behöver återkomma med förslag på hur äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet kan säkras i hela landet.

Forskningen visar att det är möjligt att bygga muskelmassa upp till 90 års ålder. Äldre som tränar aktivt på olika sätt mår bättre. Det handlar förstås inte bara muskelmassa utan fysisk aktivitet ger också rörlighet och balans. Det är något som väsentligt kan minska antalet fallolyckor bland äldre. Det är extra viktigt för kvinnor eftersom de riskerar att skadas i högre grad än män vid fallolyckor. Träning för äldre bidrar på så sätt både till en höjd livskvalitet och till minskade sjukvårdskostnader. Vi har tidigare motionerat om att avsätta särskilda pengar för äldres idrottande.

Fru talman! Vänsterpartiet ser också ett behov av att stärka möjligheterna till idrottande för personer med funktionsnedsättning. Var femte person mellan 16 och 29 år som har en funktionsnedsättning motionerar aldrig, enligt siffor från Statistiska centralbyrån. Det är dubbelt så höga siffror som för övriga i den åldern. Ohälsa är nästan tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med befolkningen i övrigt, enligt Folkhälsomyndigheten. Det är väldigt allvarliga siffror som vi behöver ta till oss.

I dag finns en hel del hinder för att personer med olika funktionsnedsättningar ska få samma möjlighet till motion och idrottande som andra. Vi hörde här tidigare att Centerpartiets representant också nämnde en del av detta. Det kan handla om rent fysiska hinder i form av idrottsanläggningar som inte är anpassade. Det kan vara så att man bor på en mindre ort och det saknas organiserad föreningsidrott inom parasportgrenar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Den försämrade rätten till assistans sätter käppar i hjulet för dem som behöver stöd för att kunna utöva sin sport, och för den som bor på ett särskilt boende kan det vara låg bemanning som skapar problem. Det kan också finnas en känsla av osäkerhet och utanförskap som gör att man inte vågar bege sig till föreningen och pröva på en idrott. Det behövs med andra ord insatser på flera olika områden och inblandning av såväl stat som kommun och föreningsliv för att komma till rätta med det.

Parasporten kan delas in i tre kategorier: sport för personer med rörelsehinder, för dem med synnedsättning och för dem med intellektuell funktionsnedsättning. I dag är det Riksidrottsförbundet som ansvarar för att fördela de statliga medlen till de olika specialidrottsförbunden. Traditionellt har parasporterna och därmed idrottare med funktionsnedsättning varit organiserade i ett eget förbund. Men sedan några år tillbaka finns en målsättning och ett arbete med att föra ut dessa idrotter till respektive idrottsförbund.

Den här utvecklingen leder förhoppningsvis till att parasporten tar mer plats och att fler föreningar engagerar sig för tillgänglighetsfrågor och gör plats för alla idrottsintresserade. Vi tycker att det skulle vara av intresse att utreda huruvida riktade bidrag från politisk nivå till parasporten kan vara en väg att stärka ställningen och öka incitamenten för fler föreningar att satsa för att i förlängningen få fler idrottsutövare inom parasporten.

Flera av sporterna är väldigt kostnadskrävande. Exempelvis kostar en rullstol specialbyggd för rugby runt 75 000 kronor. För den som är blind och behöver en ledsagare för till exempel skidåkning eller löpning blir det väldigt kostsamt. Färdtjänsten är ytterligare ett hinder och en kostnad. Vi vet också att familjer med barn med funktionsnedsättning dessutom har lägre inkomster än genomsnittsfamiljen. Allt det talar för att parasporten behöver en stärkt ekonomi.

Vi föreslår att regeringen ska utreda konsekvenser av och förutsättningar för att vi i den statliga anslagstilldelningen fastställer en bidragsnivå till parasporten. Jag yrkar bifall till min reservation 8.

Fru talman! Jag vill här på slutet också säga några ord om villkoren för civilsamhället. Jag tror att jag hinner med det. Det organiserade civilsamhället är en viktig del i samhällsbygget. Civilsamhällets organisationer bidrar i sin roll som röstbärare till att en mångfald av idéer och uppfattningar synliggörs och till att intressen och uppfattningar hos olika grupper i befolkningen företräds i offentligheten.

Civilsamhället har även en viktig roll i kristider då ideellt engagemang och medmänsklighet fungerar som en motvikt till polarisering och motsättningar. När kulturen, idrotten och näringslivet har fått stödpaket har tyvärr civilsamhället blivit bortglömt av regeringen. Jag hoppas att vi snart får se insatser för den här viktiga sektorn.


Anf. 58 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Det civila samhällets gemenskaper - föreningar, organisationer, trossamfund och sociala företag - spelar en stor och viktig roll för vårt samhälle. I kristider som den pågående coronapandemin blir detta särskilt tydligt. De offentliga åtgärder och rekommendationer som vidtagits för att minska smittspridningen av det nya coronaviruset har inneburit ökad isolering, ensamhet och risk för utsatthet men också risk för arbetslöshet. Ideella samtalslinjer som Bris och Mind har i spåren av pandemin sett en kraftig ökning av antalet samtal. Dessa samtalslinjer är ett ovärderligt stöd för många, och de måste värnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Det civila samhället påverkas, precis som näringslivet, negativt ekonomiskt under pandemin. Intäkterna till organisationerna minskar när exempelvis secondhandbutiker behöver stänga, när evenemang ställs in och när lägerverksamhet och lokaler kanske inte går att hyra ut. När evenemang som innebär folksamlingar ställs in minskar också möjligheten till pengainsamlingar och försäljning. Den ovissa tiden gör också att företag minskar sitt givande.

För att organisationer inom det civila samhället ska klara och överleva den pågående krisen föreslår Kristdemokraterna som enda parti ett omfattande krispaket inom detta område. Vi föreslår att gränsen för skattereduktion för gåvor höjs till 100 000 kronor för innevarande år. Vi föreslår att ett kostnadsstöd införs inte för bara företag utan också för ideella organisationer som har tappat intäkter. Vi ger riktade medel till Bris och Mind, och vi vill därtill att statliga lånegarantier ska gälla även för organisationer i det civila samhället.

Fru talman! Vi kristdemokrater står upp för det civila samhället alla dagar - inte bara i kristider. Det är därför vi i det aktuella betänkandet bland annat föreslår att lagrummet för idéburet offentligt partnerskap, så kallat IOP, måste förtydligas. IOP är en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med en social inriktning. Modellen funkar så att parterna identifierar ett samhällsproblem där den idéburna aktören har ett unikt angreppssätt i frågan som inte kan åstadkommas av någon annan, offentlig aktör. IOP har bland annat varit framgångsrikt för att motverka våld i nära relationer, för att minska hemlöshet och för att stärka integrationen av nyanlända.

Genom att förtydliga och klargöra juridiken kring IOP kopplat till exempelvis upphandling kan man sannolikt öka användandet av modellen. Vi kristdemokrater tror att det skulle bidra till att det civila samhället och det offentliga samverkar i större utsträckning för att hitta innovativa lösningar för att stödja människor i social utsatthet. Det vore värdefullt.

Fru talman! Jag och Kristdemokraterna står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men jag yrkar bifall endast till vår reservation 18 under punkt 13, som handlar om dopningsfrågor.

Sverige har historiskt sett varit tongivande i antidopningsarbetet, inte minst genom Arne Ljungqvist, initiativtagare till och medgrundare av den globala organisationen Wada, som arbetar för att hålla idrotten ren från dopning. Ett av de starkaste ställningstagandena i den så kallade Wadakoden är att varje lands antidopningsorganisation ska vara fristående och oberoende från den idrottsverksamhet som ska granskas.

Dessvärre är Sverige ett av få länder i världen där verksamheten ligger organisatoriskt direkt kopplad till landets riksidrottsförbund. Detta riskerar att skada den internationella trovärdigheten hos vårt antidopningsarbete. Det förhindrar också dopningskontroller på gym och i andra idrottsföreningar och förbund som inte är anslutna till Riksidrottsförbundet. Vi kristdemokrater anser därför att det är av yttersta vikt att Sveriges antidopningsverksamhet blir helt fristående från och organisatoriskt oberoende av Riksidrottsförbundet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Jag blev därför väldigt glad när jag för bara drygt en vecka sedan läste ett pressmeddelande ifrån just Riksidrottsförbundet. Rubriken löd: "Tiden mogen för en fristående nationell antidopningsorganisation". Det är ett historiskt beslut, och jag hoppas nu att även regeringen kommer att stödja denna omorganisation och därtill ger Svensk Antidoping ett bredare folkhälsoförebyggande antidopningsuppdrag.

Fru talman! Jag hör ganska ofta av folk i allmänhet att det inte är så viktigt att ha ett starkt förebyggande antidopningsarbete. Motivet brukar vara att det är så få som använder exempelvis anabola steroider jämfört med hur många som missbrukar alkohol eller narkotika.

Men även om det är färre personer som brukar exempelvis anabola steroider än andra droger får man inte glömma bort att dessa preparat kan ge väldigt kraftiga biverkningar.

Jag försvarade min doktorsavhandling för snart 20 år sedan och kunde då i prekliniska studier visa att anabola steroider har kraftigt negativa effekter på såväl hjärnan som på beteendet. Vi kunde bland annat bekräfta det som tidigare hade varit anekdotiskt: kraftigt förhöjd aggressivitet, lynnighet och impulsivitet. De negativa effekterna på både hjärnan och beteendet satt i regel kvar lång tid efter avslutat behandling.

Det finns i stora drag tre olika grupper som använder dopningsmedel, och det krävs olika insatser för att minska användningen av dessa preparat i olika grupper. Det handlar om elitidrottare, om killar som tränar på gym och om personer i kriminella kretsar.

De som drabbas negativt av de kraftiga biverkningarna är inte minst de som lever nära de personer som missbrukar. Det kan exempelvis vara flickvänner som utan förvarning får en örfil eller åthutning för minsta lilla småsak. Det skapar såklart en stor otrygghet i relationen.

När det gäller grova våldsbrott kan det handa om en person som är påverkad av anabola steroider och som hugger en annan människa i bröstet med en kniv - inte 1 eller 2 gånger, utan 40 eller 60 gånger. Den normala spärr som borde träda in efter det första hugget är som bortblåst.

Det är otvetydigt viktigt att förebygga bruket av dopningspreparat och då även utanför elitidrotten. Det är nödvändigt att sprida kunskap om dopningspreparatens negativa effekter.

Vissa gymanläggningar kan vara en riskmiljö. I dag driver Stad- och Prodisnätverket ett ambitiöst och framgångsrikt antidopningsarbete med informationskampanjer och utbildning av personal på gym. Nätverket har dock svårt att nå ut till alla gym, och vi föreslår därför att man gör precis som i Danmark. Där är det obligatoriskt enligt lag att ha en väl synlig dekal som anger om man samarbetar med en antidopningsorganisation eller inte. Det skulle sannolikt minska antalet personer som provar på och hamnar i ett missbruk av dopningspreparat. Det är jätteviktigt för personerna själva men också för anhöriga och för samhället i stort.


Anf. 59 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Fru talman! Det känns surrealistiskt att debattera motioner som skrevs för flera månader sedan - när vi inte ens kunde föreställa oss hur världen över en natt skulle förändras i kampen mot en osynlig fiende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Men samtidigt känns just denna debatt otroligt aktuell och relevant. I detta betänkande hanterar vi motioner som rör civilsamhället, idrotten och folkbildningen. Det är tre områden vilkas betydelse för vårt samhälle, och för det som gör det svenska samhället unikt, blir som tydligast i dessa prövande tider. Civilsamhället, idrotten och folkbildningen är folkrörelser som i över hundra år har bildat, organiserat och engagerat människor och hjälpt dem att växa.

Fru talman! Dessa verksamheter samlar miljontals svenskar dagligen. Idrottsorganisationerna har runt 3 miljoner medlemmar, folkbildningens olika kurser når över 1 miljon människor årligen och civilsamhällets 244 000 organisationer engagerar runt 53 procent av den svenska befolkningen. Dessa verksamheter är kittet för sammanhållningen i vårt land.

Genom att skapa forum för människor att mötas, idrotta ihop eller lära sig tillsammans har dessa verksamheter lärt oss betydelsen av gemenskap, samarbete och tillit. Det är egenskaper som i dessa dagar är av största vikt när tillit till våra myndigheter kan vara livsavgörande, när samarbete för att hjälpa våra medmänniskor i de nya vardagsproblemen är direkt nödvändigt och när vi behöver en gemenskap för att känna att vi ska klara detta tillsammans.

Civilsamhällets, idrottens och folkbildningens dagliga verksamheter har också fortsatt under krisen. De har inte ställt in; de har ställt om. De har ställt om för att bemöta den verklighet som råder just nu. Jag skulle kunna ägna hela mitt anförande åt att nämna exempel på allt fantastiskt som sker i dessa folkrörelser, men då skulle vi bli kvar här länge.

Jag stannar i stället vid att konstatera att varje gång vårt samhälle har ställts inför stora utmaningar har kraften i civilsamhället haft stor betydelse för hur vi klarar av utmaningarna och hur bra vi sedan återhämtar oss.

Därför, fru talman, har regeringens satsningar för att bemöta de akuta behoven inom idrotten och folkbildningen varit väldigt viktiga. 500 miljoner kronor kommer att tilldelas idrotten för att stödja de verksamheter som förlorar intäkter till följd av begränsningen av offentliga tillställningar. Det kommer att gå till föreningar som organiserar idrottsevenemang, cuper, motionslopp och matcher på elitnivå.

Regeringen har även beslutat att stödja folkbildningens aktörer för att de ska kunna hantera sina utgifter och kommer därför att betala ut bidraget till folkbildningen tidigare.

Med anledning av ett ökat utbildningsbehov hos vuxna kommer folkhögskolorna att tillföras 76 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för att skapa motsvarande ca 500 årsplatser på folkhögskolan.

Även studieförbunden tillförs 30 miljoner kronor för arbetsmarknadsnära insatser på distans för att bemöta behovet av kompetensutveckling hos vuxna. Detta gör oss starkare inför tiden efter krisen.

Fru talman! I kristider blir det som sagt tydligare hur viktigt ett starkt civilsamhälle är. Men ett starkt civilsamhälle och starka folkrörelser måste byggas varje dag. För att det svenska civilsamhället även fortsatt ska vara starkt och utvecklas är goda och långsiktiga förutsättningar av stor vikt. Detsamma gäller för idrotten och folkbildningen.

Därför har den rödgröna regeringen under föregående mandatperiod och denna gjort ett flertal olika satsningar på dessa områden. Som exempel kan det ökade stödet till idrottsrörelsen med 258 miljoner nämnas liksom det ökade stödet till friluftsorganisationer med 20 miljoner. Under 2018 har man också satsat på fritidsverksamhet för unga och på att främja idéburna utförare av offentligfinansierad välfärd, IOP, som har utvecklats. Där tillsattes även en utredning som presenterade sitt förslag i december 2019, ett arbete som regeringen fortsätter att följa. Folkhögskolan har byggts ut med 8 000 nya platser och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Vi socialdemokrater kommer alltid att värna om alla de ben som dessa områden vilar på som demokratiskola, som röstbärare, som en plats för människors engagemang och intressen men också som en idéburen aktör inom välfärden. För oss är civilsamhället, folkbildningen och idrotten viktiga folkrörelser som tillsammans bygger vårt samhälle starkare. Det är en styrka som gagnar vårt samhälle varje dag och vars styrka får ett större mervärde när vi står inför svåra prövningar.

Med dessa ord vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer. Jag ser fram emot nästa debatt där jag och Roland Utbult återigen ska få diskutera avdragsrätt för gåvor och fritidspeng. Jag önskar honom en snabb återhämtning!


Anf. 60 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Jag instämmer i det sista som föregående talare sa.

Coronapandemin har slagit hårt mot hela samhället och kommer antagligen att fortsätta göra det under avsevärd tid framöver. Vi har alla påverkats på ett eller annat sätt. Vi håller avstånd, och vi tvättar händerna. Vissa drabbas hårdare - naturligtvis mest de som far illa rent hälsomässigt men också själsligt.

Ekonomin slår mot företag och privatpersoner. Regering och riksdag har vidtagit kraftfulla åtgärder. Mycket stora summor av offentliga medel avsätts nu för att mildra krisens ekonomiska effekter. Stöden till individer som förlorar sina jobb, som behöver vara hemma med barn eller för att undvika smittan kan räknas i många tiotals miljarder kronor.

Det är oerhört mycket pengar, men det kan jämföras med stöden till företag och verksamheter där miljarderna i stället räknas i hundratal. Det riktade stödet till det civila samhället, alltså kulturen och idrotten, har hittills hamnat på 1 miljard. Det kunde ha varit mer, och sannolikt kommer det att finnas behov av att tillföra ytterligare resurser. Den här miljarden kommer ändå att göra stor nytta. Den kommer att göra skillnad.

Vi debatterar bland annat idrotten i dag. Krisen slår brett mot både bredd- och elitidrott, mot senior- och barn- och ungdomsidrott. Vid det här laget skulle de allsvenska fotbollsturneringarna för damer och herrar ha varit i full gång. Men premiärerna är uppskjutna. Kanske blir hela säsongen inställd, precis som många av de små klubbarnas barn- och ungdomsturneringar, evenemang, läger och annat. Det är evenemang som är viktiga och kanske helt avgörande också för föreningarnas ekonomi.

Det riktade stödet till idrotten på 500 miljoner kronor som har aviserats och beslutats kommer nu att börja fördelas via Riksidrottsförbundet till föreningar och specialidrottsförbund. Det kommer att göra stor nytta inte minst för barn och unga.

Det är viktigt att stödet nu kommer ut snabbt så att verksamheterna kan upprätthållas och så att vi kan fortsätta att ha ett aktivt och rikt idrottsliv och en livskraftig, föreningsdriven idrott för alla i hela landet också efter den här krisen. Det är viktigt att se att det offentliga tar ansvar tillsammans med föreningarna och de ideella krafterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Fru talman! Det samlade civila samhället spelar just nu en mycket stor roll också i hanteringen av krisen. Behovet av just de här ideella krafterna är större än vanligt. Samtidigt ser vi att civilsamhällets organisationer själva drabbas hårt av krisen.

Vi ser inställda evenemang som i normala fall skulle fyllt på kassan för de ideella föreningarna. Valborg är inställt, en högtid som vanligtvis är oerhört viktig för det ideella Sverige. Secondhandbutiker och loppisar håller stängt. Föreningsägda kursgårdar står tomma och outhyrda. Majblommorna kommer i år att säljas över internet, och vi kan nog räkna med ett försäljningstapp. I slutändan drabbar det barnen men också de många äldre som vanligtvis ser fram emot att få engagera sig i till exempel Majblommans verksamhet.

Många av de individer som bär upp civilsamhället tillhör riskgrupperna, inte minst på grund av ålder, och behöver därför stanna hemma just nu. Därför är det viktigt att vi från politikens sida stöttar upp hela civilsamhället.

Särskilda resurser har, som jag nämnt, avsatts och kommer att göra skillnad. Men här är det också viktigt att påpeka att föreningslivet får ta del av de bredare stöd som har gått ut och som kanske framför allt har kommunicerats mot näringslivet. Det gäller att ta del av sänkta arbetsgivaravgifter, korttidspermitteringar, hyresrabatter och annat i den mån som föreningarna har möjlighet men också att kulturen, idrotten och föreningslivet får del av miljarderna i det särskilda statsbidrag som har gått ut till kommunerna. Det är viktigt att det kommuniceras så att det blir tydligt och att vi gemensamt härifrån kammaren också säger det.

Det kan vara lite svårt och lite lurigt för föreningarna att hålla reda på de här nya reglerna, men då kan det vara värt att nämna att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor, MUCF, har ett uppdrag att samordna civilsamhället i detta och vara behjälpliga så att stödet verkligen når ut också till dessa organisationer.

Civilsamhället är till stor del en bärare av demokratin. Det är en demokrati som fyller 100 år under mandatperioden, och det firar vi, men demokratin är också satt under press och hot från många håll.

En illavarslande men tydlig tendens är att civilsamhällets organisationer tappar i jämlikhet. Det naggar naturligtvis demokratin i kanten. Föreningarna blir alltmer ojämlika i det att medlemstappet, som tyvärr sker just nu, syns så mycket tydligare bland de socioekonomiskt svagare grupperna. Det är något som vi inom politiken har att fundera över och formulera åtgärder emot. Tendensen kommer sannolikt också att snabbas på av den pågående krisen.

Fru talman! Den här debatten handlar också om folkbildningen. Liksom civilsamhället och det övriga utbildningsväsendet - universitet, högskolor, vuxenutbildningen och så vidare - kommer folkbildningen, alltså folkhögskolorna och studieförbunden, att vara en viktig del i den omställning som behövs som en följd av krisen. Arbetslösa välkomnas in i utbildningar också inom folkbildningen, och regeringen har tillfört medel för en utbyggnad av antalet platser.

Jag tror också att folkbildningen kommer att bli en central arena för den helt oundvikliga debatt som måste föras kring viket samhälle vi vill ha när krisen har lagt sig. Coronakrisen har väldigt tydligt visat att det sätt som vi lever våra liv på inte är hållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Detta har Miljöpartiet påtalat under mycket lång tid. Vi har vanligtvis pekat på att den här planeten som vi lever och bor på faktiskt inte klarar vårt levnadssätt, vår konsumtion och vårt resursutnyttjande. Miljön tar skada. Klimatet förändras. Temperaturen ökar. Den biologiska mångfalden minskar i hög fart. Sannolikt kommer också pandemier att bli vanligare om vi inte ändrar livsstil. Hur möter vi det?

Post-corona-debatten handlar om, och måste handla om, huruvida vi ska leva med eller fortsätta att leva emot planetens och naturens villkor. Där har jag och Miljöpartiet valt sida. Det är nu upp till alla, inte minst politiker i den här församlingen och de politiska partierna, att välja sida.

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag dragit över tiden. Jag yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och tackar för debatten.

I detta anförande instämde Anna Sibinska (MP).


Anf. 61 Joar Forssell (L)

Fru talman! När man för en sådan här debatt i Sveriges riksdag med en massa riksdagsledamöter och människor som ägnar varje dag åt politik, i det här fallet kulturpolitik, är det lätt att man blir lite självcentrerad och tror att världen och Sverige kretsar kring oss i den här kammaren och kring staten på olika sätt.

Det är ju precis tvärtom. Det kan låta som att civilsamhället är ett komplement till staten, till kommunen, till landstinget eller regionen. Men det är faktiskt staten och det vi ägnar oss åt här inne som är ett komplement till civilsamhället.

Civilsamhället - idrotten, folkbildningen, faktiskt demokratin - som vi har här i Sverige har byggts upp underifrån av enskilda människor som runt om i Sverige, över hela landet, har valt att engagera sig frivilligt i grupper. Det har byggts upp underifrån av människor som velat ta makten över sina egna liv och sin egen livssituation. Det är det som är samhället. Egentligen är det märkligt att vi pratar om civilsamhället - det är ju det som är samhället. Det vi ägnar oss åt här, att se till att det finns trygghet genom att rättsväsendet funkar, är ju för att det inte ska finnas saker i vägen för civilsamhället. Att vi med politik ser till att det finns vård i Sverige är för att människor ska kunna överleva och leva sina liv och ha makt. Det handlar aldrig om något annat än komplement till det som människor bygger själva.

Vi ser också i kris efter kris - det har tagits upp av flera andra i debatten - att det är just civilsamhället som ställer upp. Inte bara är det civilsamhället som på olika sätt och i olika nyanser genom historien har byggt allt vi har när det gäller demokrati i det här landet. Det är också civilsamhället som ställer upp när komplementet staten inte räcker till.

Men det finns en hel del som kan bli bättre. Situationen för civilsamhället, för idrotten och folkbildningen, är inte alltid så som vi vill att den ska vara.

Civila samhället inklusive idrott och folkbildning

Här och nu är det såklart kris. Man kanske inte har samma försäljning av varmkorv som man brukar ha. Man kanske inte har samma uthyrning av lokaler, av kursgårdar. Man kanske inte har samma små men ändock inkomster till verksamheten som brukar ticka in från secondhandbutiken.

Här och nu kan det alltså behövas stöd. Vi är såklart öppna för mer stöd och för att diskutera det. Men framför allt behöver de stöd vi tagit fram verkligen nå ut till dem som behöver dem.

Det behövs också en långsiktig diskussion, en diskussion om hur civilsamhällets förutsättningar på sikt kan stärkas och bli bättre. Precis som så ofta i samhället i stort handlar det om att staten med olika regleringar, regelkrångel och långa processer och skatteregler måste sluta stå i vägen för människor som vill vara med och finansiera, bygga, vidareutveckla och engagera sig i civilsamhället.

Jag vill yrka bifall till vår reservation nr 5, som handlar om idéburet offentligt partnerskap. Det är en del i att bygga ett starkt civilsamhälle och därmed också ett starkt samhälle på lite längre sikt.

Fru talman! Eftersom jag hoppar in i denna debatt för en kollega och anmälde mig sent har jag inte så mycket mer tid, men jag vill ändå säga något om idrottspolitiken. Det kommer att vara viktigt att stärka parasporten, att ändra bullerreglerna så att kids kan idrotta och att bygga våra samhällen, till exempel våra städer, på ett bättre sätt så att vi får mer spontanidrott.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Kultur för alla

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-04-29
Förslagspunkter: 18, Acklamationer: 13, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Bidrag till frivilligcentraler och till Riksförbundet Sveriges Frivilligcentraler

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:409 av Solveig Zander (C).
    2. Transparenta stöd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:609 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 2.
      • Reservation 1 (SD)
    3. Idéburet offentligt partnerskap

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 8,

      2019/20:2803 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 2,

      2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 2 och

      2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 13.
      • Reservation 2 (M)
      • Reservation 3 (C)
      • Reservation 4 (KD)
      • Reservation 5 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD100052
      C00526
      V40023
      KD00319
      L00316
      MP30013
      -0002
      Totalt331111294
      Ledamöternas röster
    4. Civilsamhällets roll

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 13 och

      2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 14.
      • Reservation 6 (C)
      • Reservation 7 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD100052
      C05026
      V40023
      KD00319
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt4753294
      Ledamöternas röster
    5. Strategi för svenskar som lämnat eller hemvänt till Sverige

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:719 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3.
    6. Civilsamhällets roll för äldres välfärd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:2295 av Eva Lindh m.fl. (S).
    7. Parasporten

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:588 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 3.
      • Reservation 8 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD100052
      C50026
      V04023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt5140294
      Ledamöternas röster
    8. Idrott för äldre

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:588 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2,

      2019/20:2051 av Saila Quicklund (M),

      2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 8 och

      2019/20:3327 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 5.
      • Reservation 9 (M)
      • Reservation 10 (V)
    9. Förnyad elitsatsning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 6.
      • Reservation 11 (SD)
    10. Större mästerskap

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 5 samt

      2019/20:3113 av Per Åsling (C).
      • Reservation 12 (SD)
    11. Nationell strategi för bättre mästerskap i alla divisioner

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2.
      • Reservation 13 (SD)
    12. Idrottsanläggningar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:637 av Pyry Niemi och Anna Wallentheim (båda S) yrkande 1,

      2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11,

      2019/20:1154 av Lars Beckman och Lotta Finstorp (båda M),

      2019/20:2335 av Linus Sköld m.fl. (S) och

      2019/20:3379 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 4.
      • Reservation 14 (SD)
      • Reservation 15 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD010052
      C50026
      V40023
      KD30019
      L00316
      MP30013
      -0002
      Totalt42103294
      Ledamöternas röster
    13. Dopningsfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 9,

      2019/20:2061 av Saila Quicklund (M),

      2019/20:2782 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkandena 1-3 och

      2019/20:3046 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 7.
      • Reservation 16 (M)
      • Reservation 17 (SD)
      • Reservation 18 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M001159
      SD001052
      C50026
      V40023
      KD03019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt31321294
      Ledamöternas röster
    14. Nordiskt friluftslivssamarbete

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:343 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 1.
      • Reservation 19 (SD)
    15. Kunskapsuppdrag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:402 av Solveig Zander (C) yrkande 3 och

      2019/20:1886 av Saila Quicklund (M) yrkande 3.
    16. Statliga medel till Ibn Rushd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3220 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5.
    17. Reglering för nya folkhögskolor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:342 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 3.
    18. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.