Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Grundläggande frågor om utbildning

Betänkande 2019/20:UbU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 mars 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Grundläggande frågor om utbildning(pdf, 464 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2019/20:11 Grundläggande frågor om utbildning

Beslut

Nej till motioner om grundläggande frågor om utbildning (UbU11)

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, nationella prov, skolbibliotek och fritidshem. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst gällande bestämmelser och att det redan idag pågår arbete och har vidtagits åtgärder på området.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 92

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-02-06
Justering: 2020-03-12
Trycklov: 2020-03-13
Reservationer: 15
Betänkande 2019/20:UbU11

Alla beredningar i utskottet

2020-02-06

Nej till motioner om grundläggande frågor om utbildning (UbU11)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, nationella prov, skolbibliotek och fritidshem. Anledningen till att utskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslagen är främst gällande bestämmelser och att det redan idag pågår arbete och har vidtagits åtgärder på området.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-03-18
Debatt i kammaren: 2020-03-19
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:UbU11, Grundläggande frågor om utbildning

Debatt om förslag 2019/20:UbU11

Webb-tv: Grundläggande frågor om utbildning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Kristina Axén Olin (M)
Anf. 14 Kristina Axén Olin (M)

Herr ålderspresident! I tider av kriser kommer också något gott. Till exempel för vi nu äntligen gemensamma samtal och viktiga diskussioner om de utmaningar som vi står inför.

I samma anda hoppas jag att vi framöver kan fortsätta med diskussioner kring problem och utmaningar som vi har i svensk skola. Oavsett corona har vi stora problem och eftersatta områden.

Vi har ett antal bra motioner från alla partier som i princip har avstyrkts i klump med hänvisning till utredningar och vidtagna åtgärder. Det är synd, för här finns många bra och nödvändiga förslag. De hade kunnat underlätta den situation som vi är i.

Motionerna handlar om skolans värdegrund, jämställdhetsarbete, fritidshemmens fantastiska potential, trygghet och studiero, där det finns mycket att göra, för att nämna några.

Men i dag vill jag särskilt nämna en motion och yrka bifall till Moderaternas reservation 3. Denna motion handlar om digitalisering av de nationella proven. Här har vi moderater gått fram och föreslagit en snabbare digitalisering av de nationella proven, större resurser för att få det att fungera, mer anpassade nationella prov som är digitaliserade, rättas centralt av extern myndighet och är anpassade även till barn med olika funktionsvariationer.

Herr ålderspresident! Om denna motion hade lästs, diskuterats och i allra bästa fall tillstyrkts hade ett av de problem som vi nu står inför, när vi börjar bedriva hemundervisning och en del skolor tvingas stänga ned vissa ämnen, varit löst.

Att föra samtal med alla partier om viktiga saker för vår framtid är att visa ledarskap och att också i svåra stunder kunna diskutera med alla kring olika förslag som kan leda fram till någonting gott är att ta ansvar för Sveriges framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande frågor om utbildning

Jag ser fram emot att få föra diskussioner i lugn och ro om svensk skola och vår framtid.

Jörgen Grubb (SD)
Anf. 15 Jörgen Grubb (SD)

Herr ålderspresident! Vi sverigedemokrater ställer oss naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 4.

I en svår tid, när vi nu står inför en stor pandemi som påverkar alla i samhället, hoppas jag att vi gemensamt hjälper varandra igenom denna kris.

Vår skola har under flera decennier brottats med bland annat ordningsproblem. I alltför många skolor och klasser råder inte den studiero som krävs för att eleverna ska få möjlighet till en lyckad utbildning. Det är dags att vi politiker sätter ned foten och hjälper till.

Att elever, lärare och annan skolpersonal inte får den goda arbetsmiljö som de förtjänar medför oerhörda problem. Eleverna mår inte bra och har svårt att tillgodogöra sig utbildningen, lärarna mår inte bra och kanske slutar, färre studenter utbildar sig till lärare, och så vidare. Listan med problem som uppstår är lång och kan göras ännu längre.

Vi lägger här fram förslag som kommer att förbättra rådande situation.

De elever som skapar allra störst problem, de som redan i unga år begår grova brott - tyvärr finns de - och är föremål för förundersökning och utreds för brott ska inte vara i skolan. Dessa elever ska genomföra sin skolgång på annan plats, vilken även kan vara i form av hemundervisning med stöd av lärare. Viktigt är att det är polis, socialtjänst eller andra berörda instanser som avgör detta. Visar det sig senare att eleverna är oskyldiga till det som de anklagats för är de naturligtvis välkomna tillbaka till skolan.

I vår motion redovisar vi tydligt de förändringar som krävs i skollagen och hade naturligtvis önskat få gehör för den.

De elever som tidvis uppträder stökigt, bråkigt eller alltför högljutt vill vi erbjuda jourklass alternativt jourskola. Här syftar vi på elever som vid upprepade tillfällen stör andra och försämrar den gemensamma arbetsmiljön. Elever kan vara i en sådan klass under en längre eller kortare period, kanske någon enstaka timme. Detta avgör de lärare med specialkompetens som ansvarar för jourklassen eller jourskolan.

Jourklass eller motsvarande finns redan i dag på ett fåtal platser, men vi vill ge denna möjlighet till alla lärare i hela landet.

Att i dag be en elev lämna klassrummet är inte helt oproblematiskt ur flera synvinklar. Dels är regelverket otydligt, vilket många skolledare har fått erfara - detta förtydligar vi i ett annat betänkande - dels ska läraren kunna uppfylla sin tillsynsplikt. Möjligheten att ha uppsikt över en hel klass försvåras avsevärt när en elev ombeds lämna klassrummet utan att där ha en mottagare.

För att ytterligare förstärka allvaret med att det ska vara ordning och reda i skolan vill vi införa ordningsomdöme från och med årskurs 1. Detta kommer för den absoluta majoriteten av lärarna att vara ett "okej" att redovisa. I ett fåtal övriga fall kommer det, naturligtvis efter varningar från läraren, att skrivas ett par rader som ska delges vårdnadshavaren.

Att närvara i skolan är en förutsättning för en lyckad skolgång. Det visar också i någon form elevens pliktkänsla och omdöme. Därför anser vi också att elevens frånvaro ska redovisas i grundskolans slutbetyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande frågor om utbildning

Jag vill här avsluta mitt något förkortade anförande med att ge några råd till elever för en lyckad skolgång: 1. Var närvarande i skolan! 2. Bråka inte med dina skolkamrater och lärare, och uppträd uppfostrat! 3. Gör alltid ditt bästa!

Följer man som elev detta ökar möjligheterna för en lyckad skolgång avsevärt.

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Daniel Riazat (V)
Anf. 16 Daniel Riazat (V)

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 10 i betänkandet. Det är också den reservation som jag har valt att fokusera på för att korta ned debatten så mycket som möjligt.

Herr ålderspresident! Av 2 kap. 36 § i skollagen följer att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Bestämmelsen gäller såväl offentliga som fristående skolor. Trots detta finns det skolor, främst fristående, som fortfarande inte har skolbibliotek som en integrerad del av skolan utan hänvisar till närmaste folkbibliotek, vilket i vissa fall ligger många mil bort.

Vänsterpartiet anser att skolbiblioteken ska vara en integrerad del av skolan och att alla skolor ska ha skolbibliotek med utbildad personal. Även om omfattningen av dessa bibliotek självfallet kan variera ska det inte räcka med biblioteksbussar eller stadsbibliotek. Dessa ska ses som kompletterande verksamheter till det integrerade skolbiblioteket snarare än ersättning. Vi menar därför att regeringen så snart som möjligt bör återkomma med ett förslag som innebär att elevernas rätt till skolbibliotek stärks.

Skolbiblioteken ska ge eleverna tillgång till ett rikt utbud av medier och såväl skön- som facklitteratur. Ett bibliotek där välutbildad bibliotekspersonal samarbetar med den pedagogiska personalen kan locka fram och tillfredsställa barnens och ungdomarnas läslust, nyfikenhet och forskarintresse samt även hjälpa dem att orientera sig bland nya medier och i flödet av information på nätet. Forskningen visar att detta arbetssätt också höjer elevernas studieresultat.

De bemannade skolbiblioteken har tyvärr blivit färre, visar statistik från Kungliga biblioteket. Endast 37 procent av de svenska eleverna har i dag tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Tillgången till skolbibliotek är lagstadgad men inte att de ska vara bemannade. Samtidigt läser barn mindre i dag än för ett antal år sedan.

Läsningen och upptäckandet av litteraturen är avgörande för varje barns läsförståelse, skrivande och kritiska tänkande. Skolbibliotekarier har en nyckelroll att spela när det kommer till att öppna dörrar till litteratur och medier. Vänsterpartiet menar därför att det är viktigt att alla barn och unga får möta kunnig personal på just ett skolbibliotek. Vi menar att det ska finnas ett krav på skolbibliotekarier i skollagen. Detta vill vi också att riksdagen ställer sig bakom.

Utöver detta, herr ålderspresident, vill jag bara i dessa mycket märkliga tider tacka all skolpersonal som gör sitt allra bästa i det läge som har uppstått.

Jag är också glad att vi har varit överens om de lösningar som än så länge har presenterats av partierna i utskottet. Jag hoppas att det kan fortsätta vara så även de kommande veckorna.

Gudrun Brunegård (KD)
Anf. 17 Gudrun Brunegård (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande frågor om utbildning

Herr ålderspresident! Jag vill inleda med att yrka bifall till Kristdemokraternas motion 2019/20:3188 yrkande 22, men jag står förstås bakom alla våra övriga förslag i vår motion.

I denna debatt diskuterar vi grundläggande frågor om utbildningen. Utskottets betänkande inleds mycket riktigt med ett kapitel om skolans värdegrund. Vi kan vara stolta över den värdegrund som anges i skollag och läroplan. I skollagens portalparagraf slås följande fast: "Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på."

I läroplanen fördjupas detta: "Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande."

I läroplanen står vidare att "skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet".

Det finns uppenbarligen en hel del att jobba med bland elever och dessvärre även bland lärare. En rapport från Sveriges kristna råd, SKR, där de flesta kristna trossamfunden ingår, visade nyligen att hälften av de tillfrågade ungdomarna upplever kränkningar i skolan. Det mest uppseendeväckande är att det i en fjärdedel av fallen är lärare som kränker. Jag talade i går med ledaren för en av de kristna elevorganisationer som samverkat i SKR:s undersökning. Hon framhöll att det som många elever tycker är svårast att hantera är just när lärare och andra vuxna ifrågasätter och hånar deras tro inför klassen.

Herr ålderspresident! Att som elev bli hånad, fördummad och ifrågasatt av sin lärare, som man står i beroendeställning till, dessutom inför sina klasskamrater, ska ingen behöva bli utsatt för i ett samhälle som har skrivit under på de mänskliga fri- och rättigheterna. Värst av allt är kanske att elever i SKR:s undersökning har uppgett att ingen har brytt sig när de har vänt sig till skolan för att få hjälp.

Uppenbarligen finns det i vårt svenska sekulariserade samhälle en stor okunskap om och brist på förståelse för troende. Här behövs omfattande fortbildningsinsatser. Alla som jobbar i skolan måste på ett professionellt sätt kunna hantera att det finns människor med olika filosofiska och religiösa övertygelser, likaväl som andra minoritetsgrupper. De ska bemötas med respekt, även om man som lärare eller elev inte själv delar denna övertygelse. Detta är något som vi behöver återkomma till i det fortsatta arbetet.

Herr ålderspresident! Jag går vidare till ett annat ämne. Det är viktigt, både för rättssäkerheten och för det allmänna rättsmedvetandet, att betyg är lika mycket värda i alla delar av landet. I dag finns det exempel på duktiga, ambitiösa elever som har bytt skola och plötsligt har fått mycket svårare att få lika bra betyg som på den gamla skolan. Det finns också exempel på det motsatta, att vissa elever söker sig till skolor som är kända för att vara generösa med att ge höga betyg. Så ska vi inte ha det. Betyg ska vara lika mycket värda, oavsett vilken skola man har gått på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande frågor om utbildning

I Kristdemokraternas kommittémotion lyfter vi fram vikten av att alla skolor ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa likvärdig betygsättning. Vi vill använda de nationella proven som riktmärke. Det förutsätter i sin tur att de nationella proven rättas externt och inte av personal på elevens skola som kan ha ett egenintresse av att kunna uppvisa goda resultat.

Digitalisering av de nationella proven skulle underlätta, och vi förutsätter att Skolverket snart får till en sådan nationell plattform. Kristdemokraterna vill därför ge Skolverket i uppdrag att ta fram en modell för hur betygen ska korreleras mot resultaten i de nationella proven, inte på individnivå men väl på gruppnivå för respektive skola. Om det handlar vårt yrkande i dagens debatt.

Jag yrkar bifall till reservation 8.

Roger Haddad (L)
Anf. 18 Roger Haddad (L)

Herr ålderspresident! Det här är ett omfattande betänkande. Ett av de viktigaste områdena i betänkandet är avsnittet om studiero och trygghet.

Liberalerna vill särskilt lyfta upp vikten av det brottsförebyggande och det förebyggande arbetet. Vi har sett ökade arbetsmiljöproblem på skolor. Våldet och hoten ökar i skolor, inte minst mot personalen, både lärare och rektorer. Men även mobbningen elever emellan är ett problem.

Även om vi ser att vissa kunskapsresultat går åt rätt håll kunde vi i SCB:S undersökning om hur det står till med mobbningen elever emellan tyvärr se att andelen elever som upplever mobbning ökar. Det gäller inte minst i åldrarna 11, 13 och 15 och både pojkar och flickor. Det går åt fel håll.

Det förekommer fortfarande att elever mobbar varandra. Det förekommer kränkande behandling, mobbning och trakasserier. Det som är särskilt allvarligt är att det fortfarande bagatelliseras på en hel del skolor. Man tar alltså inte tag i det utan tror att det är en del av vardagen och den kultur som kan råda på en viss skola. Vi måste med alla medel markera att det inte är acceptabelt.

Liberalerna har lagt fram en motion för att betona hur viktigt det är att fortsätta arbeta för att förebygga mobbning. I utbildningsutskottets betänkande hänvisar man till det utredningsuppdrag som gavs så sent som för några veckor sedan inom ramen för januariavtalet. Men där ligger stort fokus på våld och hot mot elever eller mot skolans personal. Vi menar att det inte riktigt täcker in det vi efterfrågar. Därför kommer vi att yrka bifall till reservation 6 i betänkandet, för att betona hur viktigt det är att det finns rutiner. Om man har ordningsrutiner ska det stå glasklart att man ska agera direkt när elever mobbas och att det inte ska bagatelliseras.

Utifrån Skolinspektionens skolenkät och andra mätningar ser vi också generellt sett att även om ordningsrutiner finns är de inte alla gånger kända på skolan. Det framkommer också i enkäterna att även om ordningsrutinerna är kända leder de inte alltid till en konsekvens.

Om man ska skydda de mest utsatta eleverna, de som utsätts för mobbningen, måste man ha tydliga ordningsrutiner. Då måste vuxenvärlden - elevhälsa, rektor och lärare - agera direkt vid minsta lilla incident. Och om det går så långt måste man stänga av eller flytta en elev till en annan skolenhet, även om det skulle vara mot elevens eller vårdnadshavarens uppfattning. Det är den som blir mobbad som ska få stanna kvar i skolan, inte den som mobbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande frågor om utbildning

Jag har under alla mina år som skolpolitiker inte hört om ett enda fall där den som blir mobbad får stanna kvar. Oftast är det den som mobbar som får stanna kvar, medan den som utsätts för mobbningen får flytta till en annan skolenhet eller i värsta fall till och med till en annan kommun. En sådan ordning kan vi aldrig acceptera.

Roza Güclü Hedin (S)
Anf. 19 Roza Güclü Hedin (S)

Herr ålderspresident! Jag måste medge att det känns en aning märkligt att stå här i kammaren i dag när situationen är som den är. Samtidigt blir det tydligt hur viktiga samhällsfunktioner är och att de berör människor i deras vardag. Skolan och utbildningen har här en väldigt central roll.

För en vecka sedan tog jag och min partikollega Linus Sköld emot en grupp elever från Katedralskolan i Skara. Det var en fantastiskt engagerad och livlig grupp elever som hade vunnit ett pris, Årets teamwork. De hade fått följande motivering: "Elevkåren Katedralskolan har ett gott samarbete med skolledning och personal som präglas av tillit och ömsesidig respekt. Under året har de tillsammans startat ett initiativ för att synliggöra och aktivt arbeta med likabehandlingsfrågor på skolan. Detta för att förebygga kränkningar och diskriminering samt främja en trygg och vänlig skola."

Varför tar jag upp detta, herr ålderspresident? Jo, det är så viktigt att visa att ansvar och inflytande hänger ihop och att delaktighet, ömsesidig respekt och gemensamma riktlinjer skapar trygghet och på så sätt också studiero.

I dag debatterar vi betänkande UbU 11. I det hanteras en rad olika motioner. Många av dem har haft en förenklad behandling. Jag vill här yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

För mig som socialdemokrat är det gemensamma oerhört viktigt. I ett starkt samhälle ska du veta att skolan finns för dig och ditt barn. Det är viktigt att poängtera att alla skolor ska vara bra och att kunskap och bildning alltid ska sättas i främsta rummet. Inga elever ska behöva byta skola för att de inte får det stöd de behöver. Den utbredda skolsegregationen måste brytas och likvärdigheten stärkas genom fler välutbildade och behöriga lärare i hela landet. Det kräver stora investeringar. För mig kommer detta alltid att vara viktigare än stora skattesänkningar och privatiseringar.

Herr ålderspresident! Skolan har ett stort och viktigt uppdrag. Skolan ska verka för jämställdhet. Den ska gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna, oberoende av könstillhörighet. Allt ska ske inom ramen för vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det är positivt att det under senare år har vidtagits ett flertal åtgärder för att stärka skolans värdegrund och personalens kompetens när det gäller dessa frågor. År 2018 fattade den socialdemokratiskt ledda regeringen beslut om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag i läroplanerna för samtliga områden inom skolan. Motsvarande förslag till ändringar i läroplanerna finns för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. De bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande frågor om utbildning

Herr ålderspresident! Förra veckan debatterades frågan om trygghet och studiero. Det är väldigt viktiga frågor, och de berörs även i detta betänkande. Låt mig vara tydlig med att vi aldrig kan acceptera stök och bråk i skolan som gör att lärare slutar och elever inte kan koncentrera sig. Vi måste ta ett samlat grepp om detta för varje elevs och lärares bästa. Därför ska vi fortsätta att satsa på rektorer, lärares ledarskap, förbättrad elevhälsa och fler speciallärare och specialpedagoger.

Trygghet och studiero i skolan är en grundförutsättning för lärande och utveckling. Samtidigt uppger mer än var tredje elev att studieron brister och så många som 40 procent av lärarna att de upplever en otydlighet om vilka befogenheter de har att kunna ingripa för att upprätthålla trygghet och studiero. Det är förstås allvarligt. Därför tillsatte regeringen, i enlighet med ett socialdemokratiskt vallöfte och januariavtalet, en utredning för några veckor sedan, precis som Roger Haddad nämnde tidigare. Uppdraget är att ta fram en nationell plan för trygghet och studiero. Direktiven till utredningen är utmärkta. Utredaren ska ta ett brett grepp och titta på både förebyggande och disciplinära åtgärder.

Herr ålderspresident! Det finns mycket att ta till sig av de motioner som berörs i betänkandet, men av naturliga skäl hinner jag inte ta upp allt.

Avslutningsvis vill jag dock lyfta fram fritidshemmets betydelse för våra barn och elever. Jag har förmånen att känna en av världens kanske bästa fritidspedagoger. Det är en pedagog som i olika sammanhang stöttar sina lärarkollegor i klassrummet och motiverar, stimulerar och bidrar till barnens utveckling genom att ge dem verktyg för att finna svar och bilda sig genom att vara kreativa och tänka annorlunda. Det är en fritidspedagog som förutom att vara i klassrummet även är den vuxna person som barnen leker med, hoppar upp i knäet på, låter sig bli kliade på ryggen av och får kärleksfulla kramar av. Det är en fritidspedagog som genom att berätta om och använda sig av materialet de finner genom lek och lust i skogen intill skolan skapar motiv och konstverk som aldrig skådats. Det är något nytt och roligt varje dag och år. Det är en fritidspedagog som bidrar till ny kunskap om andra kulturer och som låter barnen komma in i en fantasivärld genom sång, dans och teater. Jag skulle vilja påstå att det är en multibegåvning.

Det finns väldigt många fritidspedagoger som är precis så här fantastiska som den jag talar om. De vill ha fler kollegor, och de vill ha förutsättningar för att ge fler barn chansen till en meningsfull fritid efter skolan som en del av den samlade skoldagen.

Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde 2014 har satsningar på fritidshemmen gjorts. Sedan 2015 lämnas ett statsbidrag för att anställa mer personal. Fritidshemmen ingår i Samverkan för bästa skola, men mer behöver göras. År 2018 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att kartlägga och analysera vilka utvecklingsområden som finns och också föreslå åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten så att fritidshemmets kompensatoriska uppdrag stärks. Jag ser verkligen fram emot förslagen som ska göra att vi kan fortsätta att utveckla denna viktiga verksamhet.

Grundläggande frågor om utbildning

Herr ålderspresident! Vem är då denna fantastiska fritidspedagog som jag ägnade några minuter att tala om? Det är min mamma, som i höst lämnar sitt jobb då hon går i pension. Hennes passion och drivkraft i livet är att bidra till barnens lycka och utveckling. Hon är inte ensam om denna drivkraft. Det är vår skyldighet att verka för att alla som jobbar inom skolan ska få rätt förutsättningar att kunna utföra sitt viktiga uppdrag. Det är nämligen i skolan som grunden för framtiden sätts.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Högskolan

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-03-19
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 5, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skolans värdegrund

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:2308 av Erica Nådin m.fl. (S),

    2019/20:2828 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 22 och

    2019/20:3118 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 3.
    • Reservation 1 (M)
    • Reservation 2 (SD)
  2. Trygghet och studiero

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:619 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 6,

    2019/20:3073 av Roger Haddad m.fl. (L),

    2019/20:3094 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 6 och

    2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 40.
    • Reservation 3 (M)
    • Reservation 4 (SD)
    • Reservation 5 (C)
    • Reservation 6 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD001052
    C00526
    V40023
    KD30019
    L00316
    MP30013
    -0002
    Totalt261118294
    Ledamöternas röster
  3. Nationella prov

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:1389 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 2,

    2019/20:3088 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 2 och

    2019/20:3188 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 22.
    • Reservation 7 (M)
    • Reservation 8 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M001159
    SD100052
    C50026
    V40023
    KD03019
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt41311294
    Ledamöternas röster
  4. Läromedel och skolbibliotek

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:3103 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1,

    2019/20:3110 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 och

    2019/20:3254 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 2.
    • Reservation 9 (C)
    • Reservation 10 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD100052
    C00526
    V04023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt4645294
    Ledamöternas röster
  5. Särskilda undervisningsämnen och kunskapsområden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:252 av Mikael Larsson (C),

    2019/20:825 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 19,

    2019/20:933 av Anna Wallentheim (S),

    2019/20:974 av Sanne Lennström och Elin Lundgren (båda S),

    2019/20:1109 av Maria Gardfjell (MP) yrkande 6,

    2019/20:1110 av Maria Gardfjell (MP),

    2019/20:1531 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2,

    2019/20:1683 av Runar Filper (SD),

    2019/20:2091 av Maria Nilsson (L) yrkande 3,

    2019/20:2707 av Lars Püss (M),

    2019/20:2763 av Carina Ståhl Herrstedt (SD) och

    2019/20:3198 av Cassandra Sundin och Aron Emilsson (båda SD).
    • Reservation 11 (SD)
  6. Entreprenörskap och samverkan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:662 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M),

    2019/20:3103 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 7 och 8 samt

    2019/20:3358 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 3.
    • Reservation 12 (V)
    • Reservation 13 (L)
  7. Fritidshem

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:1845 av Mats Wiking (S),

    2019/20:3089 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 11 och

    2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 21.
    • Reservation 14 (M)
    • Reservation 15 (C)
  8. Motionsyrkanden som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.