Betänkande 2019/20:SkU21
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att utredningar och beredningar pågår.
Motionerna handlar exempelvis om företagande och investeringar, skogskonton och skatteregler för ideell sektor.
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att utredningar och beredningar pågår.
Motionerna handlar exempelvis om företagande och investeringar, skogskonton och skatteregler för ideell sektor.
Debatt om förslag 2019/20:SkU21
Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 1.
Företag, kapital och fastighet
Jag önskar att ringen aldrig hade kommit till mig och att ingenting av det här hade hänt, säger Frodo till Gandalf. Gandalf svarar: Man väljer inte i vilken tid man lever. Man väljer bara vad man gör med den tid som man lever.
Just nu lever vi i mycket allvarliga och svåra tider. Det ställer stora krav på var och en av oss, och det ställer stora krav på hur vi agerar tillsammans.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. För många människor är detta "något" det väldigt enkla men också väldigt svåra: att bara ta hand om sig själv, att klara av att stanna inomhus, att inte träffa barnbarnen och att inte gå på de sociala aktiviteterna, utan se till att hålla sig själv frisk så att man inte ockuperar den där platsen i vården som någon annan kommer att behöva. Det handlar om att hålla sig själv frisk så att man finns där för barn, barnbarn, vänner och bekanta när den här pandemin har gått över. För många andra handlar insatsen om något som närmast liknar hjältemod. Det handlar om att dag ut och dag in möta sjuka och oroliga människor i vården, att dag ut och dag in, kväll ut och kväll in och natt ut och natt in möta gamla och sjuka i äldreomsorgen, att trotsa den egna rädslan och gå till jobbet i butiken eller som busschaufför eller på annat sätt finnas där i vår ekonomi och i vårt samhälle, så att vi så gott det bara går kan fortsätta att fungera tillsammans.
Vi som politiker måste givetvis känna in, förstå och möta den stora oro som många människor nu känner, alltifrån dem som oroar sig för den egna hälsan till dem som oroar sig för den egna försörjningen och småföretagaren som undrar hur man ska kunna mätta munnarna där hemma och betala hyran när intäkterna uteblir.
I detta måste vi stå starka tillsammans och göra det som går.
Det är också viktigt att de människor som sitter på mest resurser och de största möjligheterna nu beter sig anständigt och på ett sätt som stärker hela samhället. Det är inte tid för banker och storbolag att dela ut vinster till sina ägare. Man behöver inte vara ekonom eller företagsledare för att förstå att pengar kvar i kassan ger mer motståndskraft för att värna jobben i tuffa tider än utdelade pengar till ägarna.
Nu måste var och en ta ansvar, och den som tar emot skattepengar för att kunna driva sin verksamhet vidare och den som litar på de gemensamma trygghetssystemen för att deras verksamheter ska fortsätta att fungera måste agera tillbaka med full solidaritet och beslutsamhet om att värna jobb och funktionalitet i hela samhället.
Fru talman! Uppgiften är svår men samtidigt tydlig. Vi behöver begränsa sjukdomen, och vi behöver dämpa effekterna på ekonomin. Men i detta måste vi också tända ett ljus för en bättre framtid och orka fundera på hur Sverige ska bli ett bättre land när detta är över än vad vi var när detta började. Det går bara genom att vi värnar tillväxt, jobb och trygghet.
I dag debatterar vi en liten del av detta, nämligen hur fler människor ska våga och vilja investera i Sverige så att vardagen i framtiden kan bli bättre och motståndskraften att möta problem likt dem vi nu möter ska vara ännu större framöver.
Fru talman! Sedan en bit in på 2010-talet har Sverige inte levererat så som Sverige kan leverera när Sverige är som bäst. Det har funnits en trötthet i att bedriva reformpolitik. För lite har gjorts för att fler människor ska bli nyfikna och engagerade i framtiden och för att människor ska vilja och våga investera och utvecklas i vårt land.
Om Sverige ska kunna möta framtida kriser bättre och tillsammans bygga en bättre morgondag för var och en av oss behöver reformarbetet åter ta fart. I dag föreslår Moderaterna ett antal åtgärder som än en gång ska bygga Sverige till ett av världens absolut bästa länder att leva och verka i, i vardag och i kris.
Det är tydligt att vi har flera uppgifter framför oss. Det handlar om att dämpa sjukdomen, det handlar om att dämpa effekterna på ekonomin och det handlar om att steg för steg tillsammans bygga en bättre framtid så att framtida kriser kan mötas från en starkare position och vår vardag tillsammans i detta land kan bli ännu bättre.
Fru talman! I normala fall skulle vi inte ha en situation där politiken i mångt och mycket går ut på att stänga en massa arbetsplatser. Vi skulle i stället debattera hur vi får fart på ekonomin, enligt betänkande SkU21 Företag, kapital och fastighet.
I det läge som råder har regeringen vidtagit en del akuta åtgärder som har varit mycket bra. Sverigedemokraternas synpunkter på omfattning och prioriteringar överlåter jag åt min partiledare att förmedla i hans direkta och indirekta kontakter med regeringen.
Det vi nu debatterar är motioner från partier och ledamöter gällande skatt på företag, kapital och fastighet. I betänkandet behandlas motioner som skrevs långt innan coronakrisen slog till med full kraft, så en del av förslagen kan tyckas tillfälligt inaktuella.
Men när krisen så småningom upphör och allt återgår till det någorlunda normala behövs bättre förutsättningar för de mindre företagen.
Sverigedemokraterna har alltid prioriterat små och medelstora företag. Möjligheten att skapa fler jobb är som allra störst om små företag kan startas och, framför allt, växa. Uppstartsföretag behöver gynnsamma villkor under de förkommersiella faserna. Befintliga småföretag måste tillåtas växa, för det är i tillväxtstadiet som de nyanställer.
Låt oss titta på ännu lite längre sikt, bortom nuvarande kris men inför kommande kriser: En av näringslivets brister som uppmärksammats de senaste dagarna är att kriser kan leda till störningar i den fria handeln över gränserna. Sverige måste därför skapa förutsättningar för en bättre beredskap.
Tyskland stoppade tillfälligt exporten av skyddsutrustning, vilket hade kunnat få förödande konsekvenser för Sverige om Tyskland inte hade ändrat sig.
Dessutom klarar Sverige inte sin livsmedelsförsörjning i händelse av en kris som innebär stopp i handel och i leverantörskedjor. Det kommer att behöva vidtas åtgärder även på detta område, inte minst i fråga om beskattning.
Catrin Molander, chef på beredskapsenheten på Jordbruksverket sa i en artikel i Dagens industri häromdagen: "Vi är beroende av många industrier och varukedjor. Tar man det perspektivet är Sveriges självförsörjning i princip noll."
Palle Borgström, riksförbundsordförande på LRF, pekar på att vissa punktskatter belastar jordbruket, att regelverket för nya investeringar är krångligt och att fossilfria bränslen måste göras mer attraktiva för att minska beroendet av importerad diesel. Han fällde också kommentaren som numera blivit ett bevingat citat: "Vi har nog varit naiva."
Nåväl, detta är åtgärder som får vidtas på sikt när allt har lugnat ner sig.
Just nu skulle jag vilja be kammarens ledamöter att ta vårt förslag om investeraravdrag under övervägande. Investeringar leder till sysselsättning och utveckling, och då är investeraravdraget ett bra verktyg för att styra riskkapital mot mindre företag som sannolikt skulle anses mindre attraktiva att investera i utan detta avdrag.
Sverigedemokraterna vill vidareutveckla avdraget i fråga om nivå, möjlighet för juridiska personer att nyttja avdraget och att låta allmänheten använda sig av det för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på små företag.
Jag yrkar bifall till reservation 2.
Fru talman! Det känns allvarstyngt att stå i denna talarstol i dag. Sverige och världen går igenom den värsta krisen sedan andra världskriget. Vi är många som känner en oro inför sakernas tillstånd och hur det kan komma att bli framöver.
Just nu gör hundratusentals människor sitt yttersta för att både rädda liv och säkerställa att Sverige kan fungera optimalt även framöver. Därför vill jag börja mitt anförande med att rikta ett hjärtligt och varmt tack till alla i sjukvården, alla som ser till att vi har mat i butikerna, alla som sköter transporter, alla i barnomsorgen och skolan - ni är våra hjältar.
Fru talman! Det svenska näringslivet och våra företag är grunden till all vår välfärd. Det är med ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv nya jobb kan växa till och generera skatteintäkter som stärker vår gemensamma välfärd. Utan företag ingen välfärd. Det tror jag att alla nu förstår oavsett ideologiska preferenser. Sällan har företagens villkor och utmaningar varit så i fokus som i dagsläget.
Jag, och förmodligen alla mina riksdagskollegor från alla partier, spenderar i nuläget mycket tid åt att lyssna in vilka problem den nuvarande situationen orsakar beroende på bransch, företagsstorlek och geografisk belägenhet. Självklart handlar det också om hur vi ska kunna lösa de problem som uppstår både i dag och framöver.
Samtidigt finns det många systemfel som vi under lång tid har behövt åtgärda. Må vara att mycket av det vi i dag debatterar och ska besluta om inte är det som kan rädda ett krisande företag i det akuta skedet, men det förtar inte det faktum att vi måste orka fatta beslut som långsiktigt stärker näringsliv generellt och entreprenörskap i synnerhet.
Fru talman! Företagens kompetensförsörjning och behovet av att öka drivkrafterna hos arbetskraften för kompetensutveckling har under lång tid varit en viktig fråga för att stärka den svenska konkurrenskraften. Jag kan bara konstatera att vi som situationen nu ser ut förmodligen kommer att ha än större behov av att satsa på olika former av vidareutbildning.
Anställda måste ges bättre möjligheter att kompetensutvecklas på arbetsplatsen. Det skapar bättre förutsättningar för karriärsteg och gör att människor står starkare på arbetsmarknaden och har lättare att hitta ett nytt jobb. Arbetsgivarna måste också ha tydliga incitament att satsa på de anställdas kompetens. Och samhället måste bättre kunna möta flaskhalsar i bristyrken.
Sveriges konkurrenskraft bygger på hög kompetens och att många företag satsar mycket på anställdas vidareutbildning och kompetenshöjande insatser. Men eftersom det alltid finns en risk att företag förlorar värdet av en sådan investering, exempelvis om den anställde byter jobb, är det inte alla företag som gör dessa viktiga investeringar i kompetenshöjande åtgärder för personalen. Individen har i en föränderlig värld större värde av kompetenshöjning än företag i regel kan erbjuda. Därför finns det ett samhällsintresse av att skapa särskilda ekonomiska incitament att investera i anställdas vidareutbildning. Centerpartiet vill därför att företagens incitament att investera i detta förstärks.
Fru talman! Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks ytterligare. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Skatterna måste också vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga.
Jag vill avsluta med att yrka bifall till Centerpartiets samtliga reservationer i betänkandet.
Fru talman! En handfull män äger mer än halva världens befolkning gör tillsammans. Den alltmer ojämlika fördelningen av rikedom ser ut på ett liknande sätt även i Sverige. För varje år som går blir Sverige mer och mer ojämlikt. Värdet av mångas arbete hamnar i ett fåtal fickor medan välfärden går på knäna. Förmögenheter och kapital koncentreras till dem som redan har mest och lämnar väldigt många efter.
I dag har vi ett skattesystem som är riggat för de rikaste. Det är inte särskilt populärt. I ett rikt land som Sverige kan vi nämligen inte, och ska aldrig, acceptera en underfinansierad välfärd, där undersköterskor och barnskötare inte har tillräckligt många kollegor, rimliga arbetsscheman eller löner som går att leva på, samtidigt som några få tjänar miljarder.
I dessa tider, när vi uppmanas att arbeta hemifrån, vet vi precis vilka målgrupper som inte kan göra det eftersom de sliter för att få välfärden och samhället att fungera. Det räcker inte med applåder, speciellt inte från dem som i decennier har satt välfärden på svältkost till förmån för de rika.
Vi måste minska de ekonomiska klyftorna och använda skattesystemet till att omfördela resurserna och förändra maktförhållandena i samhället. Det behövs dessutom rejäla tillskott till välfärden över tid. Därför har Vänsterpartiet bland annat föreslagit ökad beskattning av kapital och högre inkomster.
En av anledningarna till den växande ojämlikheten är den skeva fördelningen av kapitalinkomsterna. Det har gjort att de ekonomiska klyftorna har ökat kraftigt. För bara tre år sedan uppgick de sammanlagda kapitalinkomsterna till nästan 400 miljarder kronor. 90 procent av dessa går direkt till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. De är så skevt fördelade att på ett år får den tiondel som har de högsta inkomsterna lika mycket i kapitalinkomster att dela på som alla landets barn får i barnbidrag varje månad i tio års tid.
De rikaste har dessutom ofta möjlighet att omvandla arbetsinkomster till lågt beskattade kapitalinkomster. De gör helt enkelt pengar på pengar som i stället skulle kunna omfördelas till att exempelvis rusta upp den generella välfärden ordentligt och till att undersköterskan får fler kollegor och bättre arbetsvillkor. Skatter på kapitalinkomster, arv och förmögenheter innebär inte bara mer rättvisa och välfungerande samhällen utan även en maktförskjutning bort från ett fåtal kapitalägare.
Människor som redan har svårt att klara av sin ekonomi, sjuka och arbetslösa, får i dag finansiera skattelättnader för ekonomiskt redan välbeställda. Det är allt annat än rättvist. Därför behöver vi också lägga om ekonomin i stort. Med rättvisa skatter kan vi omfördela makt och resurser genom skattesystemet på ett mer solidariskt sätt. För detta krävs en kraftfull fördelningspolitik som är riktad mot de grupper som har de största behoven.
För Vänsterpartiet är det självklart att satsa på den generella välfärden. För oss är det självklart att minska de ekonomiska klyftorna och prioritera de ekonomiskt utsatta.
Med det vill jag yrka bifall till reservation 4 i betänkandet.
Fru talman! Dagens debatter hålls under speciella omständigheter. Coronaviruset präglar i stort sett hela vår värld, och inte minst företagen och alla anställda drabbas nu mycket hårt. Krisen behöver mötas med kraftfulla åtgärder som räddar så många jobb som möjligt.
Dagens ärende, skatteutskottets betänkande om företags-, kapital- och fastighetsbeskattning, utgår från motioner som skrevs och lämnades in under andra omständigheter, i höstas. Men det finns en grundläggande logik som alltid är densamma: Företag behövs för att skapa jobb och därmed skatteintäkter. Vill vi ha jobb och skatteintäkter måste vi också ha goda villkor för företagen. Skatter och regler måste utformas så att det är attraktivt och så enkelt som möjligt att starta och driva företag.
Det finns mycket på området som skulle kunna bli bättre, men samtidigt finns det saker i Sverige som är bra och som måste värnas. En lång rad världskända företag har startats här på senare år; Skype, King, Spotify och Izettle är några exempel som visar att Sverige faktiskt är ett av världens mest innovativa länder. Det ska vi vara stolta över.
Det finns förstås många skäl till att företag som dessa växer fram just här i Sverige. Ett skäl är att sedan gåvoskatter, arvsskatter och förmögenhetsskatter har tagits bort finns det förutsättningar för att behålla och återinvestera kapital här i Sverige. Det är oerhört värdefullt för det svenska samhället, nu och på sikt. Därför är det oroande att idéer om nya eller högre skatter på kapital vädras då och då. Det skulle slå mot investeringar i nya företag. Från Kristdemokraterna är beskedet det motsatta: Skattesystemet måste tvärtom bli mer konkurrenskraftigt, göra det mer attraktivt att driva företag och locka till fler investeringar.
Fru talman! Mycket behöver dock göras för att Sverige ska ha ett mer konkurrenskraftigt, företagsvänligt och investeringsvänligt skatteklimat. Vi kommer att ha fler debatter om skatter under våren, inte minst om inkomstskatter. Men i dagens ärende finns det en sak som jag särskilt vill lyfta fram. Det är tonnagebeskattningen av sjöfarten.
Sjöfarten är en mycket viktig näring för Sverige, och införandet av ett svenskt tonnageskattesystem har bidragit till att förbättra förutsättningarna för den svenska sjöfarten. Under några års tid har vi sett att antalet svenskflaggade handelsfartyg ökar. Det är bra, men jag är övertygad om att det skulle kunna bli ännu bättre. Kristdemokraterna menar att det är hög tid att börja utveckla vårt tonnageskattesystem, utreda de begränsningar som finns och minimera osäkerhetsfaktorerna för rederierna i det nuvarande systemet.
Jag har vid flera tillfällen frågat finansministern om det inte är dags att göra en översyn av tonnageskattesystemet. Det har för övrigt ledamöter från andra partier också gjort. Standardsvaret från Magdalena Andersson är att det först måste gå några år för att det ska bli relevant att utvärdera. Men vi är nu inne på det fjärde året med tonnageskatt. Det har alltså gått några år, och en utvärdering är verkligen på sin plats.
I andra länder skruvar man kontinuerligt på beskattningen för att göra just den egna modellen till den mest attraktiva. Danskarna är jätteduktiga på detta. Senast vid årsskiftet gjorde de förändringar i sitt redan attraktiva system för tonnageskatt. Det gör att det blir ännu mer attraktivt att segla under dansk flagg. Vi måste hänga med i utvecklingen. Vi måste vara offensiva. Vår ambition måste vara att Sverige ska vara det bästa landet att driva sin verksamhet i.
Fru talman! Förbättring av tonnagebeskattningen är ett exempel på hur förutsättningarna för svenska arbetstillfällen förbättras, i det här exemplet genom förbättring av förutsättningarna för svensk sjöfart. Samma logik gäller i alla branscher. Om de skattemässiga förutsättningarna är goda, genom skatteregler som uppmuntrar till investeringar och är enkla att förstå samt skattenivåer som är konkurrenskraftiga, förbättras också förutsättningarna för att fler jobb ska växa fram. Fler jobb ger i sin tur större skatteintäkter, som kan användas för att förbättra vården, äldreomsorgen och polisen, bara för att nämna några saker.
Fru talman! Vi kristdemokrater står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall enbart till reservation 7.
Fru talman! Det känns väldigt tungt att stå här och debattera i dag i den krissituation som vi befinner oss i. Dessutom debatterar vi frågor som handlar om egentligen allt annat än den humanitära kris som vi behöver hantera här och nu. Med det sagt tänker jag hålla mig väldigt kort i dagens debatt.
Skattepolitiken har som främsta uppgift att finansiera den gemensamma välfärden och olika samhällsfunktioner på ett så bra sätt som möjligt. Skattepolitiken ska säkra goda och stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd. Den ska utformas så att man följer ett antal vägledande principer om legitimitet och ett rättvist skattesystem tillsammans med generella och tydliga regler som är hållbara i förhållande till EU. Självklart ska de frågor vi debatterar här i dag omprövas regelbundet.
Därutöver ser vi också, inte minst i dessa dagar, att det offentligas beredskap och roll i samhället behöver stärkas. Vi såg redan vid leverantörskrisen inom vården i höstas hur sårbart det kan vara att förlita sig på just-in-time-leveranser. Samhället måste ha en reserv och kan inte förlita sig på att allt alltid fungerar som smidigast.
Vi har all anledning att återkomma till de här diskussionerna efter att dagens kris är över, för just nu har vi annat att koncentrera oss på. Det står för oss socialdemokrater klart att samhället måste bli starkare och att vi gemensamt måste se till att vi har en större kapacitet att klara oförutsedda händelser. Det kommer inte att vara gratis, men vi tjänar alla på att bygga upp ett starkare samhälle. Det har sällan varit så tydligt som nu. Vi yrkar avslag på samtliga motionsyrkanden.
Fru talman! Det är ett allvarsamt läge Sverige och världen befinner sig i. Men jag vill vända mig mot den bild som har satts i den här debatten av ett antal tidigare talare, nämligen bilden att man skulle kunna skilja på välfärd och välstånd. Folk har sagt här, fru talman, att man inte ska lägga så mycket tid på att diskutera företagande och ekonomi, då vi har en allvarlig kris i form av coronaepidemin att möta. Jag vill säga att det är precis tvärtom. Den kris som Sverige och världen står inför visar på vikten av att bygga ett kraftigt välstånd, så att man kan finansiera välfärdsinsatser när det krävs och möta både den kris vi har i dag och kriser som kommer att komma i morgon.
Den socialdemokratiska finansministern har sagt att vi nu kan ta från ladorna, eftersom ladorna har varit fulla. Men, fru talman, det är ju inte Magdalena Andersson som har fyllt Sveriges lador, utan företagsamma människor. Det är fråga om entreprenörer som har vågat utmana, människor som har haft innovativa idéer, människor som har drivit idéer, företagat och anställt människor, människor som med egna ansträngningar har skapat det värde som vi sedan använder när vi fyller lador och när vi köper skyddsutrustning, betalar löner i välfärden, köper ECMO-maskiner och gör viktiga insatser för att möta coronaepidemin. Det går inte att skilja välstånd från välfärd eller välfärd från välstånd. Det ena förutsätter det andra.
Så fort den här krisen är över - vi jobbar hårt med det - kommer vi att behöva gå tillbaka till att bygga välstånd och se till att företagsamheten återigen tar alltmer fart. Nu behövs det stöd av olika slag för att hålla företagsamheten under vingarna till dess att krisen är över, men när den är över kommer vi återigen att behöva ett ökat ekonomiskt utrymme för entreprenörer, företagsamma människor och innovatörer att utmana och bygga ekonomin starkare, så att vi kan möta framtida utmaningar med ännu större kraft.
Fru talman! Jag tror att det var Moderaterna under Fredrik Reinfeldt som i en reklamfilm för några år sedan pratade om att det för varje pad thai som säljs rullar in pengar till vår gemensamma välfärd. Moderaterna har rätt. Detta är såklart inte något som de har varit unika med - det är ett budskap som liberaler av olika färger har fört fram i många år, och det stämmer självklart. För varje pizza som säljs av den lokala kvarterskrogen, för varje Jolt Cola som köps av en skolkande skolungdom, för varje pad thai som säljs, för varje konsulttjänst som säljs till en pensionär som ska börja blogga - som mina far- och morföräldrar har gjort - och för varje köksrenovering som görs i ett välbärgat villaområde rullar det in pengar till vår gemensamma välfärd. Det är där välstånd skapas.
Det är klart att det just nu behövs stöd. Vi behöver betala tillbaka. Vi har fyllt ladorna med pengar och välstånd som har skapats av företagsamma människor. Nu behöver staten ge tillbaka en del av detta som stöd för att hålla företagsamma människor under vingarna.
Men det vi också behöver göra är att långsiktigt bygga ett skattesystem som slutar stå i vägen för nya idéer och för människor som vill pröva någonting nytt. Med globalisering, ökad konkurrens, en alltmer dynamisk ekonomi, automatisering och autonomisering kommer det att krävas människor som vågar följa sina egna idéer, starta någonting från ingenting och utmana gamla bolag. Vi kommer att behöva nya företagsamma människor som hittar på nya och bättre sätt att resa och som kanske välter det gamla bilbolaget eller får det gamla flygbolaget att gå i konkurs. Vi kommer att behöva nya företagsamma människor som utmanar på område efter område i ekonomin.
Om man vill fortsätta att bygga välstånd i en globaliserad tid med automatisering och autonomisering kan man inte fortsätta att ha höga och tuffa skatter på företagande och inkomster. Vi måste skapa ett ekonomiskt utrymme för var och en som har en bra idé och är företagsam. Var och en som har lite entreprenörskap i blodet ska kunna göra någonting på riktigt av sin idé.
Det har pratats här tidigare, kanske framför allt från vänstern, om att man vill ha rättvisare skatter. Jag håller med, fru talman. Jag tycker att vi ska ha ett rättvist skattesystem, ett skattesystem som låter den som har skapat värdet behålla så mycket som möjligt av pengarna själv. Jag tycker att det perspektivet har saknats i den här debatten.
De pengar som vi har fyllt ladorna med under ganska många år har skapats av någon. Den person som har skapat de pengarna har i grunden rätt till sina egna pengar.
Det skattesystem vi har i dag hindrar människor med låga inkomster att spara ihop till ett startkapital och en insats för att köpa en egen lägenhet. Det håller människor med låga inkomster utanför bostadsrättsmarknaden.
Det skattesystem vi har i dag gör att den som har ett litet företag och vill anställa en till person, eller kanske vill göra sin första anställning, har svårt att få råd att göra detta. Det är för att vi har för tuffa skatter.
Fru talman! I Sverige är det för svårt att bli rik. Det är för svårt att göra verklighet av sitt entreprenörskap. Det är för svårt att ha en ny idé, skapa innovation och skapa ett hållbart företagande.
När den kris som vi nu står mitt i är över måste vi gå tillbaka och börja se till de företagsamma människor som har fyllt ladorna. Det är de som just nu ser till att vi kan köpa ECMO-maskiner och skyddsutrustning och att vi kan betala lönerna i sjukvården.
Vi måste gå tillbaka och se till att vi kan få fler företagsamma människor och att de som är företagsamma och tjänar pengar kan få behålla mer av det välstånd som de själva skapar. Då kan vi bygga en starkare och mer dynamisk ekonomi och stå emot framtida kriser på ett bättre sätt.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 7.)
Mervärdesskatt
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 1 | 10 | 0 | 59 |
| SD | 0 | 0 | 10 | 52 |
| C | 0 | 0 | 5 | 26 |
| V | 0 | 0 | 4 | 23 |
| KD | 3 | 0 | 0 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 26 | 10 | 19 | 294 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 11 | 0 | 0 | 59 |
| SD | 0 | 0 | 10 | 52 |
| C | 0 | 5 | 0 | 26 |
| V | 4 | 0 | 0 | 23 |
| KD | 0 | 0 | 3 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 37 | 5 | 13 | 294 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
