Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning

Debatt om förslag 27 november 2019
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 3

Anf. 124 Katarina Brännström (M)

Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation nr 2.

Nya regler om uppe-hållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning

Vi har de senaste åren kunnat läsa om utländska forskare som utvisas från Sverige på grund av något litet misstag - ofta av administrativt slag. Nyss fick en doktorand rätt mot Migrationsverket, som ville utvisa honom för att han forskat i ett amerikanskt labb i sex månader. Ett annat exempel är en forskarstudent som fick ett utvisningsbeslut därför att forskningen försenats på grund av att en tredje part inte levererade resultat i tid.

Självklart ska det vara ordning och reda i all hantering av uppehållstillstånd, men tyvärr verkar det lättare för Sverige att utvisa seriösa forskare än förhärdade brottslingar. Detta måste vi ändra på. Sverige ska alltid vara ett attraktivt land för välutbildade människor, för forskare och för studenter som seriöst vill satsa på en framtid i Sverige. Sverige behöver nämligen den här kompetensen. Det är faktiskt obegripligt hur stelbent det nuvarande regelverket är och hur stelbent Migrationsverket ser på forskares eventuella små misstag. Man slår till direkt, och forskarna riskerar utvisning.

Herr talman! Det är bra att regeringens proposition nu kommer och att den innehåller förslag som förbättrar regelverket. Propositionen tillkom för att svensk lag ska anpassas till ett EU-direktiv, och det innebär bland annat att tiden för när man får söka jobb efter avslutade studier förlängs från sex månader till ett år. Man ska också kunna växla och åka mellan EU-länderna för att bedriva studier och forskning där. Det ska bli lättare att söka arbete, starta eget och att få praktik i Sverige. Det kan dock fortfarande vara problem att få permanent uppehållstillstånd efteråt.

Vi menar att det är rimligt att ändringarna i utlänningslagen utvärderas - de ändringar som genomfördes 2014 för utomeuropeiska studenter, forskare och deras medföljande - för att man ska se vad mer som behöver göras. Vi moderater menar att regeringen bör återkomma med förslag på ytterligare åtgärder som om möjligt gör det lättare för fler forskare att stanna och arbeta i Sverige. De ska kunna fullfölja sin utbildning och senare kunna arbeta och bidra med sin kompetens. Tyvärr finns det fortfarande vissa tveksamheter, och det vore olyckligt om Sverige missade ovärderlig kompetens på grund av våra egna snåriga regler.

(Applåder)


Anf. 125 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Herr talman! För att voteringen inte ska bli så lång börjar jag med att yrka bifall endast till reservation 1.

Ärade ledamöter! Sverige ska vara en kunskapsnation med högre utbildningar och forskning i världsklass. Jag tror faktiskt att alla ledamöter här inne i dag kan vara överens om det målet.

Låt mig börja med att tacka regeringen för en proposition som går i rätt riktning. EU:s medlemsstater får mer likartade villkor för att kunna konkurrera om studenter och forskare, och lagarna samlas på ett sätt som gör det enklare att få överblick. Reglerna för praktik och au pair-arbete har blivit tydligare, och det är förstås jättebra. Det ska vara ordning och reda i migrationspolitiken, och varför inte börja inom detta område?

Som ni alla vet kan dock även saker som är bra alltid bli bättre. Tyvärr öppnar regeringens förslag upp kryphål för fusk, och det skapar även olyckliga risker för den som kommer till Sverige. Som utlänning behöver man enligt förslaget enbart visa upp att man har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring, inte styrka att man verkligen har en. Så vad händer då om man har kommit till Sverige, väntar på besked om försäkring och plötsligt drabbas av en brusten blindtarm? Det innebär naturligtvis en stor ekonomisk risk för individen, och det innebär samtidigt en risk för ytterligare belastning på den svenska välfärden och den svenska sjukvården.

Det här kan förstås även innebära att man när uppehållstillståndet ska förlängas inte uppfyller kraven. Då får man avslag och utvisas, i enlighet med regelverket - oavsett hur väl man presterat och oavsett vad man har tillfört kunskapsnationen Sverige. Är det något vi inte behöver mer av, herr talman, är det kompetensutvisningar. Det här skulle ganska lätt gå att åtgärda genom att helt enkelt ställa krav på en styrkt heltäckande sjukförsäkring redan vid ansökningstillfället.

Nästa fråga är kanske ännu mer principiellt viktig. Vi menar att svensk välfärd rimligtvis inte ska tas för given av utländska medborgare. I dag, och även enligt regeringens nya förslag, fungerar det inte så. Om man som utlänning flyttar till Sverige och planerar att stanna längre än ett år kan man betraktas som bosatt från dag ett. Betraktas man som bosatt innebär det att man inte behöver någon försäkring alls, för den står svenska skattebetalare för.

Herr talman! Kan betraktas som bosatt, sa jag. Av erfarenhet vet vi nämligen att olika myndigheter tolkar lagar och bestämmelser på olika sätt när utrymme ges. I det här fallet kan det till exempel uppstå en situation där Migrationsverket säger att du kan folkbokföra dig och ger dig uppehållstillstånd även utan sjukförsäkring - men Skatteverket ger avslag. Då står en utlänning på svensk mark med giltigt uppehållstillstånd, utanför den allmänna sjukförsäkringen och utan att det finns någon kontrollfunktion som fångar upp detta. Det innebär, som jag nämnde tidigare, stora ekonomiska risker för såväl individ som samhälle.

Svensk lagstiftning borde vara mer robust och mer genomtänkt än så här. Det är någonting som även Migrationsverket tar upp i sitt remissvar. Självklart kan vi inte lösa hela grundproblematiken, det vill säga principerna för vem som ska ha rätt till svensk skattefinansierad välfärd, i dag. Men vi kan faktiskt se till att ta åtminstone små myrsteg i rätt riktning.

Herr talman! Vi kan se till att tillsammans försöka se vad som kan komma runt hörnet - inom alla delar av migrationspolitiken.

(Applåder)


Anf. 126 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till socialförsäkringsutskottets förslag i betänkandet Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning och avslag på reservationerna.

Det student- och forskardirektiv som Europaparlamentet och rådet antog redan 2016 är alltså ett direktiv som är bindande för Sverige. Det är det regeringen har lagt fram en proposition om, vilken vi behandlar i vårt betänkande. Om en medlemsstat inte skulle genomföra ett direktiv tillämpas det direkt, eftersom det är ett direktiv.

Regeringen föreslår alltså nya regler för uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för europeisk volontärtjänst och au pair-arbete samt för uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier. Dessa särskilda bestämmelser samlas i ett eget kapitel i utlänningslagen, och utskottet anser att detta ökar tydligheten.

Herr talman! I likhet med regeringen vill vi lyfta fram vikten av att stärka Sveriges attraktions- och konkurrenskraft som kunskapsnation och destinationsland för utländska forskare, studenter och andra högkvalificerade personer. Vi kan konstatera att regeringen förutom föreslagna regelförenklingar lämnar förslag som underlättar för forskare och studenter att verka i Sverige. Bland annat föreslås en utökad möjlighet till rörlighet inom EU och förlängd tid med uppehållstillstånd efter slutförda studier, vilket vi hörde att Katarina Brännström från Moderaterna tog upp och ser positivt på.

Angående tillståndstiden vid uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier delar utskottet regeringens bedömning att uppehållstillstånd bör beviljas för en tid av ett år. Utlänningar som kan komma i fråga för detta slags tillstånd är i regel högutbildade och eftertraktade på arbetsmarknaden, och även om de har vistats i Sverige en viss tid innan de börjar söka jobb eller starta företag kan det ta tid för dem att etablera sig i Sverige. Därför bör reglerna utformas så att de både lockar fler studenter och forskare till Sverige och underlättar för dem som har utbildats i landet att stanna kvar och arbeta här som anställda eller som företagare. Tolv månader är därför en väl avvägd tid för att de ska kunna etablera sig.

Nya regler om uppe-hållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning

När det gäller kravet på sjukförsäkring innebär förslaget att tillämpningen överensstämmer med EU-blåkort, ICT-tillstånd och tillstånd för säsongsarbete. Enligt förslaget ska en utlänning, för att beviljas uppehållstillstånd vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, visa att hen har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Ett tillstånd kan återkallas om det under vistelsen här skulle framkomma att utlänningen inte har eller försöker få en sjukförsäkring. Utlänningen ska också visa att hen har eller kommer att ha tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden och för att täcka kostnaderna för sin återresa för att beviljas ett uppehållstillstånd.

Herr talman! Den här lagändringen föreslås träda i kraft redan den 1 januari 2020. Därför är det också viktigt att vi tar ett beslut här i dag, så att vi sänder en tydlig signal till forskare och studenter som vill ha enklare regler, och att de också ska förstå innehållet i vår utlänningslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Beslut

Nya regler om uppehållstillstånd för forskare och studenter inom högre utbildning införs (SfU10)

Regeringen har föreslagit att det ska införas nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning samt om uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförd forskning eller slutförda studier. Regeringen föreslår även nya regler om uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair-arbete.

Förslagen genomför EU:s student- och forskardirektiv. Syftet med förslagen är att attrahera fler forskare och studenter från länder utanför EU, att underlätta för dem som har utbildats här att stanna kvar och söka arbete och på det sättet gynna kunskap och innovation.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.