Helena Vilhelmsson (C)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) Civilminister Lena Micko (S) Miljö- och klimatminister Isabella

Datum

2020-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om nya eller ändrade punktskatter i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att liknande förslag redan behandlats av riksdagen eller att utredningar redan pågår på området.

Förslagen handlar exempelvis om olika väg- och fordonsskatter, el- och drivmedelsskatter samt skatt på alkohol, tobak, spel och reklam.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

21

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-27

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om skatteskala, grundavdrag och skattereform. Andra områden är hushållsskatteavdrag, personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner, gåvor till ideell verksamhet och styrelsearvoden.

Behandlade dokument

117

Förslagspunkter

12

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

8, 62 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-27

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. De handlar bland annat om kombinationseffekter av kemiska ämnen, mikroplaster i kemiska produkter och bekämpningsmedel.

Anledningen är gällande regler och att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-24

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Motion till riksdagen 2019/20:3583 av Per Åsling m.fl. (C) med anledning av prop. 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och redovisa hur de nya mervärdesskattereglerna i

Inlämnad

2020-04-14

Förslag

1

Datum

2020-04-14

Utskottsberedning

2020/21:FiU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och rättegångsbalken:

• Minimistraffet för grovt barnpornografibrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år
• Den som skildrar ett barn i pornografisk bild ska kunna straffas för barnpornografibrott även om han eller hon inte haft uppsåt till men varit oaktsam i fråga om omständigheten att den som skildras är under 18 år.
• Preskription avskaffas för våldtäktsbrott och könsstympningsbrott som begåtts mot barn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2020-03-26

Datum

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Riksdagen riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om arbetet mot terrorism:

• Regeringen bör ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen. Översynen ska göras för att säkerställa att Säkerhetspolisen i tillräcklig utsträckning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem och för att öka myndigheters möjligheter att utbyta information för att förebygga och förhindra brott.
• Regeringen bör ta fram nationella riktlinjer för att hantera så kallade återvändare samt säkerställa att återvändare kan kallas till förhör.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om arbetet mot terrorism. Förslagen handlar bland annat om skärpta straff för terroristbrott, offentlig uppmaning till och utbildning för terrorism, finansiering av terrorism och resa i terrorismsyfte samt frågor om återvändare och om samverkan mot terrorism.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

17

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2020-02-18

Datum

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Minister med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson (MP) Kultur- och demokratiminister Amanda

Datum

2020-02-20

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskning av hur rättskedjan styrs. Rättskedjan omfattar polis, åklagare, allmänna domstolar och kriminalvård.

Riksrevisionens granskning visar att regeringens och myndigheternas styrning inte tar tillräcklig hänsyn till konsekvenser och effektivitet i hela rättskedjan. Riksrevisionen ger rekommendationer till regeringen som bland annat handlar om att ha ett mer långsiktigt fokus i styrningen av rättskedjan och att öka helhetsperspektivet i kontakterna med myndigheterna.

Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens rekommendationer och konstaterade att granskningen är ett värdefullt underlag i arbetet med att vidareutveckla styrningen av myndigheterna i rättskedjan. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2020-02-06

Datum

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Motion till riksdagen 2019/20:3490 av Helena Vilhelmsson (C) med anledning av prop. 2019/20:69 Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att straffbestämmelsen om barnpornografibrott bör flyttas till 6 kap. brottsbalken

Inlämnad

2020-02-12

Förslag

1

Datum

2020-02-12

Utskottsberedning

2019/20:JuU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Ett av Tullverkets uppdrag är att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Myndigheten har därför en omfattande kontrollverksamhet. Riksrevisionen har granskat om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt.

Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar störst möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om Tullverkets behörighet och dess verksamhet från den allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

5

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 65 minuter

Justering

2020-01-23

Datum

2020-01-24

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-22

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Drygt 51,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 28,5 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 6,2 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

35

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

48, 142 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-29

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-11

Motion till riksdagen 2019/20:3446 av Helena Vilhelmsson (C) med anledning av skr. 2019/20:44 Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av skärpta rutiner och riktlinjer för avstämning och uppföljning avseende helhetsperspektivet

Inlämnad

2019-12-06

Förslag

2

Datum

2019-12-06

Utskottsberedning

2019/20:JuU14

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Koldioxidskatten och energiskatten sänks med totalt 13 öre per liter för bensin och med totalt 9,3 öre per liter för diesel. Sänkningen genomförs för att motverka ökade priser för konsumenterna när inblandningen av biodrivmedel kommer att öka i och med den reduktionsplikt som infördes 2018. Sänkningen görs också för att motverka ytterligare ökade priser som den årliga indexuppräkningen av koldioxid- och energiskattesatserna medför.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. I samband med att reduktionsplikten infördes ändrades skattereglerna för bensin och diesel så att samma koldioxidskattenivå gäller för hela bränsleblandningen, oavsett hur mycket av blandningen som består av biobränsle. Tidigare har det inblandade biobränslet varit skattebefriat.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Riksdagen sa ja till förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2020. Riksdagen antog också lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten.

Utgifterna i regeringens förslag till budget för år 2020 uppgår till 1 069 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 116 miljarder kronor. Det innebär att det beräknade överskottet för 2020 i statens budget är blir 47 miljarder kronor.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka. Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning.

Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

120, 307 minuter

Justering

2019-11-21

Datum

2019-11-22

Bordläggning

2019-11-26

Debatt

2019-11-27

Beslut

2019-11-27

Brott som hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda utgör ett hot mot det representativa demokratiska systemet. Utsattheten kan exempelvis leda till att personer lämnar sitt förtroendeuppdrag i förtid eller fattar andra beslut än vad som ursprungligen var tänkt.

Regeringen föreslår därför en ändring i lagen så att straffen för brott som begås mot förtroendevalda, på grund av personens förtroendeuppdrag, förstärks. Det gäller förtroendeuppdrag i stat, kommun, landsting, Sametinget och Europaparlamentet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen ska utreda om straffen för brott mot andra särskilt betydelsefulla yrkesgrupper för det demokratiska systemet, exempelvis journalister, också bör förstärkas. Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner i ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

8, 35 minuter

Justering

2019-11-14

Datum

2019-11-14

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Regeringen föreslår att straffskalan för köp av sexuell handling av barn ska skärpas genom att ministraffet höjs från böter till fängelse och att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år. Vidare ska brottsbeteckningen ändras till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men riktade dessutom en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ytterligare höja minimistraffet. Riksdagen anser att straffminimum ska höjas från fängelse till fängelse i sex månader.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 44 minuter

Justering

2019-11-07

Datum

2019-11-08

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-14

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar:  Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Socialminister Lena Hallengren (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) Infrastrukturminister

Datum

2019-10-17

Motion till riksdagen 2019/20:3110 av Annie Lööf m.fl. (C) En skola att lita på Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökat fokus på elevernas kunskapsutveckling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

20

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:JuU26 2019/20:UbU10 2019/20:UbU11 2019/20:UbU12 2019/20:UbU16 2019/20:UbU8

Riksdagsbeslut

(20 yrkanden): 20 avslag