Betänkande 2020/21:NU14
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat pågående insatser och den politik som redan förs.
Motionerna handlar exempelvis om stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter och utvecklingen i vissa län och regioner.
Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat pågående insatser och den politik som redan förs.
Motionerna handlar exempelvis om stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter och utvecklingen i vissa län och regioner.
Debatt om förslag 2020/21:NU14
Herr talman! För att göra rätt ska jag börja med att yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.
Krisåtgärder för företag och jobb måste komma nu. Så startade Moderaternas anförande förra våren. Åtgärder är helt avgörande för såväl stad som landsbygd och de mindre orterna i Sverige. I dag, ett år senare, kom ett stöd. På Facebook skrev en företagare i går: I morgon den 25 februari klockan 12.00 öppnar ansökan upp till omställningsstödet för perioden augusti 2020 till februari 2021.
Vi har haft ett antal interpellationer, och frågor har ställts med anledning av uteblivna stöd, kö till Tillväxtverket och restriktioner som försatt företagen i ett läge av utsvältning, i stort sett, eftersom de inte har kunnat stänga ned helt.
Ytterst handlar det om att människor förlorar jobben och försörjningen i vårt land och att företagarna ser sina livsverk falla som korthus. När jobben försvinner ökar också kön till Arbetsförmedlingen, och då tickar inte heller skattemedel in till vårt gemensamma, det vill säga välfärden.
Vi har saknat en strategi som haft ett spår för att rädda och trygga människoliv kopplat till att hålla de ekonomiska hjulen igång. Ett innovativt land med smarta entreprenörer skulle kunna åstadkomma mer. Jag vet att såväl enskilda företagare som företagsorganisationer har sökt regeringen för att lämna förslag på lösningar med covidsäkerhet. Dessa har mötts av tystnad.
Människor ska kunna leva, bo, arbeta och verka i hela landet både nu och i framtiden. För oss är det därför helt centralt att Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara i hela landet och att människor och företag ges möjlighet att växa och utvecklas, var i landet de än bor och verkar. Det ska finnas en levande landsbygd och ett levande stadsliv, och det ska finnas bra villkor för att starta och driva företag. För oss moderater är detta naturligt och självklart. Men långt ifrån hela landet lever nu, och politiska beslut spelar roll.
Ett land i balans handlar om att våra resurser och våra näringar ska hålla landet levande. Våra tillgångar ska användas uthålligt och hållbart för utveckling men inte avveckling. Vårt land och dess invånare behöver kunna leva på och av de resurser som finns. Vi säger levande landsbygd med öppna landskap, levande skogar med potential för nya produkter och för ägare att vårda och bruka. Vi säger levande kust för att bland annat ta till vara vår kulturhistoria.
Herr talman! Näringar hänger samman, och det går att göra både och, det vill säga bruka och vara hållbar. Vår historia lokalt, vår kulturgeografi och vårt arv ger oss möjligheter.
I mitt län i nordvästra Skåne finns 25 hamnar längs Öresund. De är historiska och är ofta anledningen till att samhällen uppstått och sedan vuxit. Levande hamnar är också av mycket stort intresse för landets turister som åker runt och besöker dessa små orter. Stor är glädjen hos den tillresta besökaren som stannar till och frågar den som bedriver husbehovsfiske hur det har gått, hur det bedrivs, vilka fiskar som fångas och sedan tittar ned i kylväskan för att se vad det är för fångst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Fisket och husbehovsfisket här har uråldriga traditioner och är kanske den viktigaste länken till kustbefolkningens historia och kultur. Att detta nu blivit föremål för myndigheten HaV:s långa fingrar kan landa i att det läggs en död hand över dessa fiskelägen, och det är för mig skrämmande. Jag hoppas att regeringen väljer en klok linje framåt.
Inte minst i ljuset av att vi före pandemin hyllat vår besöksnäring som en av de branscher som gett arbete brett och varit en motor för steget ut på arbetsmarknaden och propositionen Ett land att besöka, som fick ett tvärt slut och som vi inte fått se än, kan man fundera på om vi kommer att ha någon besöksnäring efter pandemin. Det får vi hoppas.
Människor har under hemester flytt lägenheter i stan och kommit att uppskatta landets delar med natur av skilda slag. Skåne var under 2020 landets mest lockande län att flytta till, samtidigt som det har varit rekordutflyttning från Stockholm, enligt källorna SCB och Stockholms Handelskammare.
Sverige är ett land med långa avstånd och omfattande landsbygd och glesbygd. I de sårbara och utsatta glesbygdsområdena är det viktigt att kunna fortsätta med förstärkt driftsstöd till små butiker. Samtidigt är det viktigt att beviljade driftsstöd inte ger kostnader till följd av påtvingade investeringar på grund av nya lagar och EU-regler. Inte minst i spåren av pandemin är detta viktigt.
Vi har sett bredbandets betydelse under pandemin. Flera områden har nu blivit vita fläckar med tanke på att möjligheterna och svårigheterna med hemarbete finns där under pandemin. Här behövs ett riktigt omtag nu.
Stöd på EU-nivå bör i så stor utsträckning som möjligt syfta till att bidra till verksamheter som i slutändan kan bära sig själva. Det är också viktigt att de programunderlag som ska användas nationellt blir så användarvänliga som möjligt och bygger på mål och mätbarhet.
Vi anser att man på nationell nivå ska verka för att skapa programstrukturer som genererar bärkraftiga verksamheter lokalt och regionalt och som går i takt med tiden.
Utöver EU-finansierad regionalpolitik bör såväl Almis verksamhet som Tillväxtverkets tilldelade medel och Leaderprojekten inom Jordbruksverket effektutvärderas och följas upp för att tillgodose samhällets bästa möjliga utväxling för skattepengarna.
För att kunna ha företag, industri och arbetstillfällen regionalt och lokalt samt service för landets invånare behövs el. Trygga system och god kapacitet med baskraft är viktigt. I Sydsverige gör vi liksom övriga landet en resa över till mer elanvändning. Det innebär att läget är väldigt kärvt, och det kan inte vara okänt för någon.
Miljömässigt har färjor mellan Helsingborg och Helsingör ställt om till el. De slukar ström. Färjorna mellan Helsingborg och Helsingör slukar el motsvarande ett helt samhälle med ungefär 7 000 personer. Företag signalerar att de inte kan expandera. Sydsvenska Handelskammaren och många fler har signalerat om detta. Vi har räknat upp ett antal företag såsom Pågen, Lindab, Polykemi, Kemira med flera, och listan kan göras längre. Kommuner signalerar att bostadsområden inte kan byggas. Sydsverige har ett stort kluster i Lund med ESS, MAX IV-laboratoriet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Hela regionen behöver elanvändning vid omställning. Människor ska arbetspendla, laddstolpar ska på plats och elbilar ska användas.
I vår norra del av landet sker det positiva saker med projekt som Hybrits ståltillverkning utan kol i samverkan med SSAB, Vattenfall och LKAB.
Då ska det användas ännu mer el, och nu kommer signaler om att mer elanvändning i norr kan bidra till att förbrukningssiffran fördubblas. Detta påverkar hela landet, inte minst södra Sverige.
Vi lever på en skör tråd längst ned när det gäller el, och läget är allvarligt. Jag hoppas att vi kan prata om fossilfri trygg el för hela landets jobb, tillväxt och företagande, med elförsörjning 24:7. Hela landet ska leva.
Herr talman! I morse på tunnelbanan på väg hit till Riksdagshuset kom jag att reflektera över hur komplext och energikrävande tunnelbanesystemet sannolikt är. Tågen drivs av el, och stationernas belysning, rulltrapporna, hissarna, biljettautomaterna, högtalarsystemen och inte minst trafikledningssystemet är såvitt jag förstår även de helt beroende av tillgång till elektricitet - elektricitet som vi alla i vårt moderna samhälle är beroende av, ser som något självklart och väldigt sällan ägnar en tanke åt hur vi skulle klara oss utan.
Reflektionen gjorde att jag kom att tänka på min egen hemkommun Gällivare och min egen valkrets Norrbotten.
Jag tänkte på Lule älv som har sin början i närheten av fjällmassivet Sulitelma uppe i fjällvärlden, som är helt magiskt vackert så här års. Jag tänkte att mycket av Sveriges energiförsörjning faktiskt kommer just därifrån. Lule älvs två första vattenkraftverk av totalt femton ligger nämligen i Gällivare kommun. Ritsem och Vietas heter de. Nedströms ligger även Sveriges största vattenkraftverk, Harsprånget, i min södra grannkommun Jokkmokk.
Så kom tankarna att sväva iväg ytterligare, och jag tänkte på vilka oerhörda rikedomar för oss som nation som genereras på platser som få ens har hört talas om. Visst, folk kanske har sett dokumentären om kraftstationsbygget i Messaure eller hört talas om kopparutvinningen i Aitik. Andra kanske känner till LKAB:s gruvor i Malmfälten som får hela städer att flyttas eller har hört talas om SSAB:s ståltillverkning och Hybritprojektet i Luleå. Men för många är det långt bort, till och med väldigt långt bort - i Norrland.
Norrland uppfattas tyvärr i alltför mångas ögon som något tärande som man på sin höjd besöker för att åka skidor under sportlovet. Och jag tänker att inget kunde vara mer fel.
Så far tankarna vidare till de åtta år under vilka jag körde långtradare runt om i Europa. Jag var en ung grabb från Malmö, staden som gett upphov till talesättet "Haur du sitt Malmö har du sitt varden" men kunde ganska snabbt konstatera att det hade jag inte alls.
Chaufförsjobbet tog mig till många spännande platser såsom Paris, Madrid, Rom, Budapest och Warszawa men också till orter som Gnarp, Kungshamn, Katrineholm, Källby och Docksta. Faktum är att det tog mig till så många små orter i vårt avlånga land att jag inte förmår att minnas dem alla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Men en sak stod dock tidigt klart för mig, och det är att runt omkring i vårt land på platser många inte ens hört talas om produceras allt från pålägg och flingor till färdiga badrumsmoduler, lastbilsbakaxlar och enorma rullar med stålplåt.
Jag har både då jag körde långtradare och i mitt värv som politiker haft ynnesten att få se och besöka företag, inte sällan världsledande inom sina respektive segment, och imponerats av det jag sett. Och allt som oftast har dessa företag legat i bygder långt utanför SL:s linjenätskarta.
Så jag frågar mig: Hur kan det vara att dessa bygder som bidrar med så mycket, som genererat så mycket till vårt gemensamma välstånd och som faktiskt i mångt och mycket möjliggör att det ens går att leva i storstan ofta får stå tillbaka i samspelet mellan stad och landsbygd?
För så är det, herr talman. Jag vill betrakta detta som ett samspel där både stad och land behövs. Men tyvärr upplever sig människor och företag på landsbygden ofta som bortglömda eller, ännu värre, som satta på undantag.
Visst, i just denna debatt brukar det ju talas vitt och brett om att hela Sverige ska leva, men för många där ute i landet klingar detta falskt, lite som en nedlåtande klapp på huvudet. Ute i Sveriges landsbygder är det nämligen inte sloganer som underlättar i vardagen utan vilka politiska beslut som fattas av oss som gör skillnad.
Hur kan det vara så att de områden som står för hälften av Sveriges kraftproduktion eller där spannmålet odlas som ska bli till "vårt dagliga bröd" eller till talman Andreas Norléns berömda fikabröd eller där malmen som sedermera blir till kullager, lastbilar och elledningar bryts har kommit att betraktas som tärande och i behov av stöd?
Några av Europas största gruvor finns i norra Sverige, men folket som lever där får snällt acceptera att vägarna är landets sämsta och finna sig i att få hastigheterna sänkta och därmed sina restider förlängda.
Lantbrukare och skogsbrukare serveras skattehöjning efter skattehöjning på drivmedel och uppmanas till omställning trots att alternativen ofta ännu inte är mer realistiska än i valfri science fiction-film på Netflix.
Folk med långa avstånd och obefintlig kollektivtrafik får se en allt större del av den disponibla inkomsten slukas av skatter på avstånd samtidigt som de uppmanas att ta sitt miljöansvar och åka kollektivt eller köpa en elbil - inte sällan av idealister som själva flänger omkring i Stockholm på skattesubventionerade elcyklar eller lånade elsparkcyklar utan att ha en aning om den obefintliga laddinfrastrukturen på landsbygden.
Det är inte så vi skapar ett land som håller ihop, det är inte så vi skapar en samhörighetskänsla mellan stad och land och det är definitivt inte så vi skapar regional tillväxt, herr talman.
Det finns mycket att göra, och om mycket är vi tack och lov också ganska överens. Att strandskyddsreglerna håller på att ses över är ett exempel på detta. Att statliga myndigheter så långt det är möjligt ska lokaliseras utanför storstadsregionerna likaså.
Inte heller är frågan om stöd till den för landsbygden så viktiga kommersiella servicen någon egentlig het potatis. De flesta som deltar i denna debatt har trots allt insikt i hur oerhört betydelsefull den kommersiella servicen är för att hålla igång en by eller en hel bygd.
Inte sällan är lanthandeln eller bensinmacken platsen där bussen, om det går någon, stannar, där man handlar livsmedel, lämnar in tipskupongen och hämtar ut postpaket, mediciner och beställda systembolagsvaror. Rycks macken eller butiken undan rycks också en lång rad viktiga funktioner som den fyller undan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Vi anser att stödet till kommersiell service är så viktigt att det nu är på sin plats att låta utreda om det fortfarande är ändamålsenligt utformat, ligger på en nivå som gör att de faktiskt fyller sin funktion och att pengarna hamnar där de gör mest nytta. Detta är en utredning vi föreslår i vår kommittémotion om regional utvecklingspolitik, och en sådan genomlysning av stödet borde vara helt okontroversiell, menar jag.
Ett annat förslag som på allvar skulle kunna förbättra situationen för landets i dag ekonomiskt hårt ansträngda regioner är att regionalisera fastighetsskatten för industrifastigheter och elproduktionsenheter. En sådan regionalisering av fastighetsskatten skulle stärka ekonomin för landets samtliga regioner, men i synnerhet för de fyra norrlandslänen - län i vilka stora nyttor för landet produceras och där många i dag upplever att de får väldigt lite tillbaka för de naturresurser som utvinns där.
Vi gör också bedömningen att man inom respektive region är bättre rustad att identifiera vilka regionala satsningar som behöver prioriteras för att skapa tillväxt än vad staten är, varför en regionalisering av fastighetsskatten känns som rätt väg att gå.
Herr talman! Avslutningsvis står jag naturligtvis bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men i enlighet med överenskommelsen att endast yrka på en reservation per betänkande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation nummer 6.
Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom Centerpartiets samtliga reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 7.
I betänkandet om regional utvecklingspolitik finns ett kapitel om kommersiell och offentlig service. På detta område har Centerpartiet under många decennier drivit politiska frågor, och jag har faktiskt hittat motioner ända från Thorbjörn Fälldins tid som ledamot där han lyfte upp samma problem som vi gör i dag.
I betänkandet lyfter vi upp att tillgången till en grundläggande fungerande service på rimligt avstånd är en förutsättning för att man ska kunna bo och verka på en ort. Att inrätta en form av servicegaranti i hela landet som gör att varje medborgare i Sverige har en grundläggande fungerande service på ett rimligt avstånd tycker vi i Centerpartiet är mycket rimligt.
Vi vet att det har skapats ungefär 10 000 nya statliga jobb i Stockholm under ett par decennier, och att staten har dragit sig tillbaka från de mindre städerna runt om i landet är också välkänt. Flytten av statliga jobb har inte bara gått till Stockholm utan också till regioncentrum. Man har alltså även ute i länen centraliserat till regionernas huvudorter.
Landsbygdskommittén, som lade fram ett betänkande för några år sedan, hade ett förslag om att flytta 10 000 jobb ut från Stockholm. Regeringen påbörjade ett jobb i den riktningen, men tyvärr verkar det ha stannat av. Jag tycker att regeringen gör fel när man flyttar ut jobb från Stockholm. De 2 000 jobb man pekade ut från början flyttar man ut till andra större städer i landet, till universitets- och regioncentrum som redan har en stor tillväxt. Om man vill att hela landet ska leva får man nog bredda perspektivet mer än så.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
I januariavtalets punkt 23 finns en skrivning om att inga nya myndigheter ska lokaliseras till Stockholm under mandatperioden. Det är bra men inte tillräckligt. I januariavtalet finns också en punkt om att bygga ut fler statliga servicekontor i hela landet. Några har redan öppnat upp, och fler kommer. Jag hoppas att man på fler platser kommer att samverka mellan stat, region och kommun. Som medborgare vill man ha offentlig service, men hur den offentliga förvaltningen har delat upp sina uppdrag är medborgaren inte så intresserad av.
Herr talman! Mycket av Sveriges värden och vinster skapas utanför storstäderna, och Centerpartiet tycker att det är rimligt att en del av de värden som skapas på landsbygden och i glesbygden kan stanna där. Norge har som vi alla vet ett system för detta, och vi tycker att vi borde kunna börja diskutera det i Sverige också.
Hur skapar vi likvärdiga villkor för att kunna bo, leva och verka i hela landet? Vi har nyligen sett över kostnadsutjämningen för kommuner och regioner, och även om det är bara en liten del av skatteutjämningen - cirka 10 procent - orsakade det ändå en het debatt. I den senaste ändringen av kostnadsutjämningen tog man hänsyn till och skruvade upp glesbygdsfaktorerna, och man skruvade även upp den socioekonomiska faktorn.
I januariavtalet har vi en överenskommelse om att en omfattande skattereform ska genomföras. Reformen ska syfta till att öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar genom sänkt skatt på arbete och företagande. Den ska även bidra till att nå klimat- och miljömål, stärka Sveriges konkurrenskraft, jämna ut ekonomiska klyftor och sänka marginalskatten, vilket redan har gjorts. Färre ska också betala statlig skatt, och genom att begränsa antalet undantag ska skattesystemet förenklas. Reformen ska enligt överenskommelsen vidare minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.
Till detta ska läggas ett tillkännagivande baserat på motioner från Centerpartiet och Moderaterna om en översyn av det kommunala ekonomiska skatteutjämningssystemet, med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Alla partier i finansutskottet ställde faktiskt upp bakom tillkännagivandet. I riksdagen finns alltså en bred samsyn om att skattesystemet behöver ses över. Det är nu 30 år sedan man gjorde den förra stora skattereformen. Problemet ligger inte i viljan att se över skattesystemet, utan det ligger i vad en översyn ska resultera i.
När jag ändå talar om skatter skulle jag vilja lyfta fram den regionala skattereduktion som vi i riksdagen beslutade om i december förra året men som gäller för hela beskattningsåret 2020. Vi vet att skatteskillnaderna mellan kommunerna i dag är 6 kronor, och om det vore så att de som betalar högst skatt också har bäst service vore det inga problem, men nu är det faktiskt tvärtom. Den regionala skattereduktionen innebär att invånarna i de flesta kommuner i Norrland - inte alla - och i nordvästra Svealand har rätt till en skattereduktion på 1 675 kronor per år, som räknas av mot den kommunala inkomstskatten. Detta kompenserar en del, men det räcker förstås inte och kompenserar inte fullt ut för det höga skattetrycket i glesbygdskommuner.
En annan fråga som har stor betydelse för regional utveckling och som Centerpartiet lyfter upp i betänkandet är det regionala ansvaret hos våra statliga myndigheter, som vi tycker är alldeles för lågt. Även statliga bolag borde ta ett större regionalt ansvar. När ett statligt bolag som Vattenfall säger upp personal i Jokkmokk och flyttar personalen och jobben till Mumbai i Indien är vi kanske några stycken som blir lite fundersamma.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Herr talman! Sedan 2019 har alla regioner ansvar för det regionala tillväxtarbetet. Det borde innebära att regionerna blir ännu mer inblandade i hur EU:s struktur- och investeringsfonder ska användas. När det gäller den regionala utvecklingsfonden är kommunerna och regionerna inblandade i arbetet, men när det gäller socialfonden är man inte alls med i arbetet, i alla fall inte enligt de samtal jag haft med mina kollegor i SKR.
Jag skulle också önska att transparensen hos regeringen när det gäller hur regionala EU-medel fördelas vore större. Jag har haft kontakt med några Norrlandslän som har fått en minskad tilldelning men inte fått någon förklaring om varför. Av vad jag fått veta beror det på att man hos regeringen har nedvärderat gleshetsfaktorn. Förändringar i sådana beräkningsgrunder bör vara helt transparenta, och regionerna borde få information om det.
Jag skulle vilja säga några ord om landsbygdsprogrammet. Eftersom vi har ett glapp i EU:s fleråriga budgetram under 2021 och 2022 har vi tillsammans med regeringspartierna och Liberalerna förhandlat fram 10 ½ miljard för åren 2021 och 2022. Under dessa år kommer vissa åtgärder att förstärkas för att lättare uppnå målen i den svenska livsmedelsstrategin. Insatserna för investeringar och för unga jordbrukare stärks liksom åtgärder för innovation, rådgivning och kompetensutveckling. Även insatserna för att bevara betesmarker och för att anlägga nya våtmarker förstärks. I programmet under övergångsperioden ingår även nya satsningar för landsbygdsföretags digitala omställning, besöksnäringen samt landsbygdskommuners utvecklingskraft.
Herr talman! Jag vill avsluta med några positiva saker. Jag har tidigare i mina anföranden om regional utvecklingspolitik lyft upp lanthandlaren Joel Zackrisson, som har sin butik i Venjans socken, som är belägen mellan Mora och Sälen. Joel, som är en relativt ung lanthandlare, har under det senaste året startat upp fyra nya butiker. Det är små digitala butiker utan personal och som har öppet dygnet runt alla dagar i veckan. De tre första butikerna öppnade han inte ute på landsbygden utan nära Mora, bara en kilometer från centrum. Den fjärde butiken öppnades alldeles nyligen, för bara någon vecka sedan, i Evertsberg, som de som har åkt Vasaloppet eller sett det på tv känner igen. Jag tycker att det är en fantastisk bedrift av honom.
Jag ser att ur nya, svåra tider föds nya idéer som duktiga entreprenörer tar vara på. Den pandemi som vi upplever kanske kommer att innebära att fler upptäcker alla de fördelar som livet på landet kan erbjuda.
Herr talman! Jag har besökt lanthandlarna, Peter Helander, och är själv väldigt inspirerad av hur man kan hitta nya möjligheter på landsbygden.
Min fråga är väldigt kort. Jag vet att vi delar ett stort engagemang för en gemensam näring. Det handlar om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Jag vet att Centern i sitt 73-punktsprogram med regeringen har tagit upp frågan, så att detta ska bli möjligt. Min enkla fråga till Peter Helander är: Var finns frågan i dagsläget?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Fru talman! Jag tackar Ann-Charlotte Hammar Johnsson för en bra fråga. Både Moderaterna och Centerpartiet har drivit frågan om gårdsförsäljning i över ett decennium. Jag är glad att vi har tagit med det i januariavtalet. Sedan ska jag vara lite ärlig och säga att det står att det ska göras en utredning om gårdsförsäljning. Jag kan också säga att om vi hade fått bestämma hade det stått att vi ska införa gårdsförsäljning.
Vi har varit med och förhandlat fram direktiven. Nu ska en utredning påbörjas som enligt oss ska handla om hur vi ska kunna införa gårdsförsäljning inte om och på vilket sätt. Det ska vara en utredning om hur det ska införas. Det har vi slagits ganska hårt för.
Sedan vet Ann-Charlotte Hammar Johnsson, precis som jag, att det finns många parter här som inte vill se detta. Men jag delar Ann-Charlotte Hammar Johnssons åsikt om att detta egentligen inte är en alkoholfråga utan en landsbygdsfråga. Det finns ingen som tror att det på något sätt kommer att öka alkoholkonsumtionen i landet om man tillverkar öl eller vin på landsbygden för jättemycket pengar. Snarare kommer det att bidra till besöksnäringen och till landsbygdsutvecklingen.
Vi är många som skulle vilja ha möjlighet att cykla runt bland skånska gårdar och provsmaka vin eller öl. Även om man hoppas på att det ska gå att odla vindruvor i Norrland tror jag inte att det blir så, men i Skåne skulle man kunna göra det. Detta skulle vara otroligt bra för vår besöksnäring. Jag hoppas därför att vi kan komma i land med detta inom en snar framtid.
Fru talman! Denna fråga är väldigt viktig, och det är en landsbygdsfråga. När denna pandemi är över, och i alla fall om vi kan hemestra, finns det en stor potential. Före pandemin fanns det väldigt många vingårdar. En del försvann rätt så fort, medan andra försöker överleva. Vi hoppas verkligen att de överlever och får lov att blomstra. Det behöver verkligen besöksnäringen på olika sätt.
Självklart hade jag önskat att det var införande av gårdsförsäljning som gäller. Det är bra att det handlar om hur vi ska införa det. Men jag tycker att det får bli fart på frågan och att den kommer i mål.
Fru talman! Vi har samma åsikt, ledamot Ann-Charlotte Hammar Johnsson och jag. Det handlar inte bara om vin utan också om öl och cider. Jag har själv besökt en gård som tillverkar cider. Det är nästan lite patetiskt att den får tillverkas och att man får provsmaka den och så vidare. Men om man vill köpa med sig en flaska cider får man inte göra det, utan man får beställa den på Systembolaget.
Tidigare utredningar visar att det inte skulle medföra några farliga alkoholeffekter. Det är inte första gången som denna fråga utreds.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
När direktiven till utredningen skrevs sa vi att det som har utretts tidigare inte ska utredas en gång till utan att vi nu ska ta ett steg till.
Jag hoppas, precis som Ann-Charlotte Hammar Johnsson, att vi inom en snar framtid kan få se gårdsförsäljning.
Fru talman! Sverige har stora och växande regionala skillnader. Dessa skillnader har dessutom ökat som en konsekvens av den pågående pandemin. De ekonomiska konsekvenserna är stora, och mest oroande är utvecklingen på arbetsmarknaden.
Vänsterpartiet vill bygga ett starkare samhälle som klarar av att ta hand om sina invånare, oavsett om krisen är global och drabbar alla eller om den är personlig.
Det behövs en övergripande strategi för den regionala utvecklingspolitiken som bygger på långsiktighet, en utvecklad samverkan, ett större regionalt inflytande och ett tydligt ansvar för staten att se till att grundläggande samhällsservice finns i hela landet.
Tillgången till offentlig service är avgörande för att människor ska kunna bo och leva sina liv. Statlig service måste finnas tillgänglig även på landsbygden. Det finns därför stora behov av satsningar för att tillgängliggöra viktiga samhällsfunktioner i områden där det offentliga har monterats ned. Man ser en tydlig trend att butiker stängs - under coronapandemin har det blivit ännu värre - och att jobb försvinner när marknadskrafterna får fritt spelrum. De senaste årtiondena har det offentliga varit först med att lämna landsbygden och förorterna åt sitt öde.
Det vore grymt med en politik som berör samhällets alla delar. Staten måste ha ett övergripande ansvar för en rad åtgärder som säkrar att företag kan startas, växa och drivas vidare, oavsett om det är i staden eller på landsbygden. Jag menar att det finns ett behov av en annan politik, en politik som innebär att alla i Sverige får samma chanser och som innebär att man kan lita på att välfärdssamhället fungerar oavsett var man bor och ger förutsättningar för jobb, bostäder, god offentlig service och inte minst vård och skola. Man ska inte känna sig tvungen att lämna ett område för att det känns övergivet, trots att det finns hem, industri, jordbruk och produktion.
Det är tydligt att några kommuner har fått stå för stora delar av energiproduktionen. Särskilt tydligt är det med vattenkraften. Jag menar att de regioner som har denna typ av produktion ska kunna få behålla delar av den pott som produktionen genererar. Att mer av naturresursernas värde stannar kvar där de utvinns är mycket värdefullt för dem som bor i bygden.
Trots att vattenkraften genererar enorma summor kommer endast en liten andel av överskottet från vattenkraftsproduktionen kommunerna till del. Dessa summor skulle kunna användas för att driva den lokala samhällsutvecklingen, kompensera den inskränkning som denna typ av produktion ändå medför, stärka den lokala demokratin och bygga bättre vägar.
Regeringen valde att sänka fastighetsskatten på vattenkraft, men samtidigt har man inte någon annan lösning på hur man skulle kunna återföra medel till kommunerna utöver den så kallade närområdesersättningen. Vi skulle kunna titta på Norge, som har en modell där kommunerna får en betydligt högre ersättning för de negativa konsekvenser som utbyggnaden av vattenkraften medför. Jag vill alltså att en större del av kraftbolagens vinster ska återföras till de kommuner och regioner där vattenkraft produceras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Fru talman! Något som vi har diskuterat mycket de senaste dagarna - i alla fall mer än vanligt - är det nordiska samarbetet. Vi har tyvärr sett att det nordiska samarbetet inte har varit så pass förankrat som vi trodde. Jag tror att det finns en stor potential i att utveckla det nordiska samarbetet över landsgränserna. Vi har mycket gemensamt med våra nordiska grannländer, och vi skulle tjäna på att utveckla samarbetet inom ett flertal områden såsom infrastruktur, forskning, kapitalförsörjning, arbetsmarknad och service - i synnerhet i gränsregionerna.
Enligt min mening bör därför en nordisk samverkan inom regionalpolitiken utvecklas, framför allt med våra grannländer Norge, Danmark och Finland.
Jag ser också positivt på regionala lösningar för att underlätta för dem som bor och arbetar i gränsregionerna. Det behovet har vi verkligen sett under de här dagarna, då svenskar som pendlar till Norge för att jobba i princip har lockoutats från sina arbeten i och med de stängda gränserna. De lever nu i en limbosituation: De har jobb, det vill säga är inte arbetslösa, men de får inte åka till sina jobb. De har inte rätt till a-kassa eller någon annan form av ekonomisk trygghet. De uppmanas att ta ut sina semesterdagar.
Nej, vi kan göra bättre om vi på allvar menar att det finns ett nordiskt samarbete och att vi enkelt ska kunna jobba i ett angränsande nordiskt land. I Nordiska rådet jobbar vi hela tiden med att få bort gränshinder, så utvecklingen har verkligen gått i fel riktning.
Vi föreslår bland annat att man ska underlätta och öka tryggheten för arbetstagare som bor i ett nordiskt land men arbetar i ett annat. Vi föreslår att detta utreds genom att man ser över de nordiska ländernas gemensamma avtal som berör arbete. I dag saknas till exempel information om de personer som rör sig över nordiska gränser för arbete, vilket behövs för att kunna stärka betydelsen av det gränsöverskridande samarbetet. Därför föreslår vi i Vänsterpartiet bilaterala avtal om gränsstatistik mellan de nordiska länderna, så att de som arbetar i ett annat nordiskt land syns även i det egna landets statistik. Ett annat förslag vi har lagt fram är att de nordiska regeringarna ska se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet.
Fru talman! Jag hoppas att de kommuner som bidrar med vår energiförsörjning, mineralkonsumtion, livsmedel och produktion ska känna att de värden som krävs för att skapa ett gemensamt samhälle finns närvarande lokalt - och att de har makten att påverka dem.
Jag står självklart bakom alla våra reservationer men väljer att yrka bifall enbart till reservation 13.
Fru talman! I stora delar av vårt avlånga land är lanthandeln hjärtat i bygden och så mycket mer än bara en affär. Vid sidan av skolan är den kanske den allra viktigaste funktionen för att ett samhälle ska kunna leva.
En lanthandel är inte bara en plats dit man går för att köpa sin mat; det är väldigt ofta platsen där man kan göra postärenden, lämna in tipset, hämta sin medicin eller få en leverans från Systembolaget, som ligger många mil från hemmet. Men den är kanske allra mest ett socialt nav - Facebook, Instagram och andra plattformar i all ära, men vi människor vill och behöver träffa andra människor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Just nu måste vi vara försiktiga. Vi måste hålla avstånd och undvika alla former av folksamlingar, men det ändrar inte det faktum att vi har medfödda behov av gemenskap. Lanthandeln är ett fysiskt nav där man kan få just detta, under oplanerade och väldigt enkla former. Det där småpratandet som sker i samband med inköpen är en otroligt viktig friskvårdsfaktor.
Utöver att lanthandeln är ett vattenhål för gemenskapstörstande människor i glesbygden är den en mycket viktig faktor för det lokala näringslivet. Mot den bakgrunden är det angeläget att lanthandlare runt om i Sverige får förutsättningar att överleva och fortsätta bidra till ett levande Sverige. I dag finns det cirka 270 butiker som har möjlighet att ta emot det särskilda stöd som år 2015 instiftades för dagligvarubutiker i sårbara och utsatta områden. Från Kristdemokraternas sida vill vi avsätta 20 miljoner kronor mer än regeringen för att möjliggöra just detta. Det har vi debatterat tidigare under hösten, när vi debatterade budgeten.
Fru talman! Grundläggande offentlig service ska vara lättillgänglig för alla i landet, och jag anser att man behöver underlätta för myndigheter och kommuner att samarbeta kring detta. Ett bra sätt är att upprätta så kallade servicecenter i anslutning till den lokala lanthandeln eller andra etablerade samlingspunkter i landsortssamhällena. Det finns uppgifter som en lanthandel kan sköta på uppdrag av det offentliga, vilket fler borde få upp ögonen för. Därigenom kan knutpunkten i bygdens gemensamma liv bli ännu starkare.
I arbetet med att få en välfungerande service i hela landet har landsbygdens och näringarnas intresseorganisationer viktiga roller att spela. Inte minst måste kommuner och regioner se dessa möjligheter och ta vara på dem. Jag menar därför att regeringen dels bör se över regelverken för att öka samordningen mellan myndigheter, dels förbättra samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer för att åstadkomma en god offentlig och kommersiell service i hela landet.
Fru talman! I dag går intäkter från naturresurser direkt till staten, och kommunerna får enbart skatteintäkter från de boendes arbetsinkomster. Dagens modell leder till att landsbygdskommunerna framställs som bidragstagare som storstädernas skattebetalare håller under armarna.
En tydlig formell koppling, kombinerat med en omfördelning från de kommuner där vinsterna genereras, skulle kunna tydliggöra för alla att stad och land behöver varandra. Det skulle också kunna innebära att kommuninvånarna såg mer positivt på olika typer av projekt för att utveckla naturresurserna i kommunen. Samtidigt finns det problem med att skapa en situation där kommuner får helt skilda välfärdsförutsättningar baserat på om det ligger en utbyggd älv eller finns mineraler i marken i just den kommunen.
Jag är öppen för att kommuninvånare ska få större del av naturresurserna, men frågan behöver utredas i grunden. Vi kristdemokrater anser att en utredning bör tillsättas om för- och nackdelar med en modell där vinsterna från de svenska naturresurserna i första hand hamnar i kommunerna och därifrån omfördelas enligt en fastställd princip, snarare än som i nuläget där intäkterna går till staten och kommunerna enbart får skatteintäkter från de boendes arbetsinkomster. I detta sammanhang är det också värt att studera bland annat den norska modellen, där en del av vinsterna från nyttjandet av landets naturresurser går direkt till kommunerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Fru talman! Den sociala ekonomin bidrar till samhällets utveckling på en rad sätt. I Sverige har olika typer av föreningar, folkrörelser, frivilligorganisationer, lokala grupper med flera länge spelat en viktig roll för att skapa sammanhållning och identitet både lokalt och regionalt. Vi tycker därför att riksdagen bör tydliggöra för regeringen att alla regioner i landet behöver arbeta för den sociala ekonomins utveckling ur ett strategiskt perspektiv.
Jag anser att Sverige måste ta vara på de möjligheter som landsbygdsprogrammet och andra EU-program ger för att kompensera olika producenter för de högre krav som Sverige ställer i förhållande till vad gemenskapslagstiftningen kräver. Jag menar att hanteringen av EU-stöden behöver effektiviseras och att de bland annat bör ta hänsyn till de naturgivna olikheter som finns i olika delar av Sverige. Stöden som ges genom EU:s strukturfonder behöver således göras mer schabloniserade och betalas ut via en ansvarig regional nivå.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.
Fru talman! Detta är egentligen en konstig debatt. Det är konstigt att man ska behöva debattera att hela landet ska leva och ha förutsättningar att leva.
Fru talman! Om man tänker tillbaka i vår historia bodde faktiskt från början alla människor i Sverige, och i hela världen för den delen, i glesbygd. Från början fanns det inga städer - inga stora koncentrationer av människor, handel och allt det som städer är. Från början bodde alla människor i glesbygd.
Egentligen är det inte konstigare än att de mekanismer som har gjort att till exempel den plats där vi befinner oss nu, Stockholm, har blivit rik också kan göra att hela landet blir rikt och lever. Det handlar om att människor av egen drivkraft och skaparkraft driver handel, företag och innovationer och ser till att lyfta sig själva och dem runt sig i sin del av landet, sin lilla del av den stora världen. Det handlar om att människors egen drivkraft och skaparkraft ska släppas lös. Det är så de delar av landet som är städer har blivit det, och det är så övriga delar av hela landet också kan växa sig ännu starkare än i dag.
För, fru talman, när jag tänker på Sverige och på hela Sverige ser jag en enormt stor tillväxtpotential. Hela vårt land ska leva - inte bara överleva, utan leva och blomstra.
Om man tittar tillbaka i historien och konstaterar att vi alla från första början levde i glesbygd kan vi också konstatera att de drivkrafter och den typ av potential som har gjort att vissa delar av Sverige blivit städer, till exempel, finns i hela landet. Det betyder inte, fru talman, att alla ska bo i städer, tvärtom. Vi liberaler menar att alla människor måste kunna bo och leva som de själva vill. Det innebär att vår politik handlar om att underlätta både för människor som bor här i Stockholm och för människor som bor i mer glest befolkade delar av landet.
I grunden är den politik som gör detta bäst den politik som generellt gör det lättare för människor att leva. Det är en politik som innebär att fler människor får mer pengar kvar i plånboken att leva för, med ett skattetryck som är rimligare också för människor med lite lägre inkomster än till exempel de höga chefer som bor i Stockholm kanske har. Men det innebär också att staten behöver ta ett större ansvar i det kommunala utjämningssystemet och att vi måste göra det enklare för företagande i hela landet och sluta stå i vägen för den skaparkraft som finns i hela landet med krånglig byråkrati och onödiga regler.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Om man tycker, fru talman, att hela landet ska leva och att det ska gå att välja hur man ska bo och leva innebär det också att vi behöver ta ett ansvar för att det finns en välfungerande samhällsservice precis överallt, oavsett var man råkar bo. Vi har tidigare i debatten pratat om lanthandlarna; det är en väldigt viktig fråga även för Liberalerna. Vi har bland annat en reservation som handlar om lanthandlarnas funktion som ombud. Där finns det en stor potential i att kunna stötta lanthandlarna.
Jag vill yrka bifall till vår reservation nummer 15, som handlar om ett större grepp om hela den regionala politiken - att se till att hela landet ska leva.
Fru talman! Jag började med att säga att det är lite tråkigt att vi ska behöva ha den här debatten. Det är tråkigt att människor upplever att landet i delar är splittrat och att det är stor skillnad när det gäller hur sedd man blir av politiken och hur prioriterad man är av politiken. Så ska det inte behöva vara. På samma sätt som en generell näringspolitik, arbetsmarknadspolitik och skattepolitik är bäst för hela landet måste politikens roll också vara att uppmärksamma alla delar av landet lika mycket.
Fru talman! Vi behöver varandra. Det behöver också, tycker jag, sägas i den här debatten. Sverige är inte ett land där man behöver ställa landsbygd mot storstad eller glesbygd mot tätbefolkade delar av landet. Sverige är ett land där alla människor som går till jobbet eller som har en idé som driver innovation eller ett företag och alla människor som är med och bidrar i vårt bygge av det här landet hjälps åt, oavsett var man bor.
Man har ibland hånat människor som jobbar med storstadsyrken. Jag vet att Hanif Bali, moderaten, en gång twittrade om när han var i en LKAB-gruva eller något liknande och träffade en person där som sa: Känner du doften? Det är doften av riktig bnp. Här sitter vi inte och gör hemsidor åt varandra, som ni gör i Stockholm.
Men, fru talman, grejen är att hela landet ska leva, och hela landets delar lever av varandra. Om inte LKAB hade haft duktiga hemsidemakare, som kanske sitter i Stockholm och gör hemsidor åt varandra - vad vet jag? - hade man inte kunnat sälja sitt järn och stål till hela världen. Då hade det inte heller skapats lika mycket jobb där gruvorna finns. Men om inte de människor som jobbar med att bryta järnmalmen och göra järnet hade gjort det hade man inte heller kunnat sitta och göra hemsidor åt varandra i Stockholm.
Det är detta som är hela frågan. Ska hela landet leva måste alla landets delar hjälpas åt. Och, fru talman, vår politik handlar om just detta: att se alla delar och se till att det går att leva i alla delar av landet och att ge alla förutsättningar, med ett sjystare skatteklimat och bättre företagsregler och genom att se till att det finns samhällsservice i hela landet. Då kan vi hjälpa varandra att göra Sverige till en bättre plats.
Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet NU14 om regional utveckling. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Motionsyrkandena tar upp lokalisering och organisering av statliga myndigheter, kommersiell och offentlig service, återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser och en hel del annat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Målet för den regionala utvecklingspolitiken som beslutades i budgetpropositionen 2019 är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i hela landet. Hur uppnår vi det? Ja, på den frågan finns givetvis inget enkelt svar, och det ska dessutom tilläggas att vi här i kammaren tycker olika om vad som faktiskt kommer att lösa problemet. I detta betänkande kan vi se att vi har olika synpunkter.
I dessa tider är det extra viktigt att upprätthålla service, vård, skola och omsorg i hela landet. För att Sverige ska utvecklas behövs ett starkt samhälle och en fungerande välfärd. Det är grundbulten i samhället.
Vi är just nu uppe i en pandemi som påverkar oss alla, i vardagen och på jobbet. Det kan vi till exempel se här i kammaren när vi har börjat använda munskydd. Detta är givetvis både positivt och negativt.
Det verkar som att vi alla har varit ute i naturen mycket mer än vi brukar vara, för det är på det sättet vi kan träffas riktigt säkert. Det har gjort att hela den svenska naturen har upptäckts av många fler och att alla våra naturområden runt om i landet har blivit besökta i mycket högre grad.
Det är givetvis något som vi måste ta vara på och utveckla i framtiden. Jag kan också konstatera att jag själv inte tycker att grillad korv är så tjusigt längre. Nu har jag köpt en riktig wokpanna som man kan ställa direkt på elden för att laga annat än korv. Paella gick alldeles utmärkt att göra över öppen eld i den pannan.
Fru talman! I somras kom Europeiska rådet överens om hur EU:s långtidsbudget och krisåtgärder ska se ut. En viktig del är React-EU, som ska användas för att stärka ekonomin och sysselsättningen i de regioner som har drabbats värst av de ekonomiska konsekvenserna av den pågående pandemin. Det handlar om 534 miljoner under åren 2021-2023, och fokus är grön och digital omställning. Pengarna ska användas för att stärka näringslivets omstart och omställning. Man ska efter regionala behov erbjuda en mix av rådgivning, coachning, finansiella stöd och andra insatser riktade till små och medelstora företag. Olika regioner kommer att behöva olika insatser och verktyg, beroende på hur de har drabbats och vilka näringar som berörs.
Nu har Tillväxtverket meddelat att de två första utlysningarna kommer att gå ut till regionerna. Den ena är en bred utlysning med stöd för att stärka företagens omställningsförmåga, och den andra är en utlysning till regionerna för stöd till affärsutvecklingscheckar. React-EU kommer alltså att vara en viktig del i den regionala utvecklingen de närmaste åren.
I vissa delar av Sverige kommer också Fonden för en rättvis omställning, JTF, att vara viktig. Tillväxtverket har redan inkommit med territoriella omställningsplaner för Norrbotten och Gotland, och nu fortsätter man att ta fram planer för Västra Götaland, inriktat på raffinaderier och kemiindustri, och för Västerbottens län med inriktning på metallindustri. Medlen ska gå till anläggningar som har stora utsläpp, för att utsläppen ska minska. Hela Sverige måste klara omställningen.
Fru talman! Stöd till kommersiell och offentlig service har varit framgångsrikt. Vi kan konstatera att avståndet till närmaste butik har minskat, och bedömningen är att stödet har bromsat nedläggning av små dagligvarubutiker på landsbygden. Det är ett viktigt stöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Regional utveckling är något som sker i hela vårt land, både i stad och på landsbygd. I motionerna pekar motionärerna på att det är viktigt att statliga myndigheter har ett ansvar i det regionala utvecklingsarbetet, och visst är det så. Här har ett antal myndigheter fått i uppdrag att ge den hjälp som behövs till regionerna, och de ska beakta de regionala utvecklingsstrategierna i sitt arbete.
Placering av statliga myndigheter är alltid en stor fråga, med all rätt. Den parlamentariska landsbygdskommittén konstaterade att 10 000 jobb hade flyttats från hela Sverige till Stockholm under en tioårsperiod. Återflytten av statliga myndighetsjobb påbörjades under förra mandatperioden. Regeringen har fattat drygt 20 beslut om lokalisering i andra delar av landet. Det är drygt 2 000 jobb som nu finns ute i landet.
Det är viktigt med statlig närvaro i hela landet, såväl i förorter som på landsbygden. Här är givetvis de statliga servicekontoren viktiga. Men vi behöver göra mer. Nu har utredaren Sven-Erik Österberg i sin slutredovisning av utredningen DS 2020:29 den 25 mars 2020 föreslagit 15 nya kontor i gles- och landsbygd, 2-3 ytterligare kontor av mellanstorlek i storstadsområden och 11 kontor i utsatta områden. Detta handlar alltså inte om utflyttningar utan om nya kontor. Jag kan konstatera att två av de kontor som föreslås i utredningen skulle kunna hamna i Kronobergs län, i Tingsryd och i Växjö. Vidare föreslår han mer samverkan mellan lokala servicekontor och vissa myndigheter. Utredningen är nu ute på remiss.
Fru talman! Utskottet har vid flera tillfällen avslagit förslag om återföring av medel och produktionsvärden från vatten- och vindkraft, samt vissa andra naturresurser, detta med motivet att principer för statens budgethantering ska gälla. Vi har ett kostnadsutjämningssystem som har funktionen att utjämna skillnaderna mellan kommuner och regioner. Kostnadsutjämningssystemet har precis utretts, precis som Peter Helander sa här i talarstolen, och en ändring trädde i kraft så sent som den 1 januari 2020. Det är en ändring som har stor betydelse i dessa kommuner och regioner för att kunna ge likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla välfärd till invånarna i hela landet. Som sagt: I dessa tider behöver vi ett starkt solidariskt samhälle där vi faktiskt håller ihop och hjälps åt.
Fru talman! En stark politik för regional utveckling behövs. Det behövs ett engagemang för landsbygden, debatten behövs och kunskap behövs.
Under de senaste åren har Sverige tagit viktiga steg framåt i den sammanhållna landsbygdspolitiken. För fem år sedan tillsattes den landsbygdspolitiska kommittén, som kom med 75 förslag. För två år sedan fattade riksdagen beslut om de långsiktiga målen för landsbygdspolitiken. Samtliga förslag från Landsbygdskommittén behandlades i regeringens då aktuella proposition.
Bara veckor efter att riksdagen hade fattat beslut gavs sedan de första uppdragen till myndigheterna. Den sammanvägda bedömning som regeringen gör i dag, fem år efter att detta breda arbete sparkades igång, är att omkring två tredjedelar av förslagen är genomförda. Denna bedömning skiljer sig stort från den slutsats som dras av Hela Sverige ska leva, som uppger att endast tre av 75 förslag är genomförda. Det är ju ganska uppseendeväckande. Kan det verkligen vara så illa? Har Hela Sverige ska leva rätt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Fru talman! Det enkla svaret är nej. Hela Sverige ska leva har ställt sina frågor till de aktörer som omnämns i Landsbygdskommitténs förslag och inte till de aktörer som har fått uppdragen efter beredning av förslagen i regering och riksdag. Därför blir Hela Sverige ska levas utvärdering felaktig.
Jag skulle önska att Hela Sverige ska leva hade läst regeringens proposition i dess helhet, läst alla remissinstansernas yttranden och gjort sin utvärdering på rätt sätt. Hela Sverige ska leva har en väldigt viktig roll i samhällsdebatten - en röst som landsbygden lyssnar på. Regeringen har på ett bra sätt tagit till vara Landsbygdskommitténs arbete. Självklart måste arbetet fortsätta, och jag ser fram emot en ännu starkare regional politik.
Just nu arbetar vi för fullt i riksdagen med den kommande jordbrukspolitiken. Vi hade besök av Jordbruksverket i miljö- och jordbruksutskottet för ungefär tolv timmar sedan. Ja, det här är en lång arbetsdag. Ett önskemål från Landsbygdskommittén var att stärka Leader-metoden. Det ligger också som förslag i den strategiska plan som Jordbruksverket har arbetat fram. Att beslut inte har fattats tidigare beror på att brexit förskjutit EU:s budgetprocesser och att den nya CAP:en, alltså den nya jordbrukspolitiken, kommer att starta om två år.
Miljöpartiet är övertygade om att landsbygderna kommer att vara motorn för klimatomställningen och den gröna återhämtningen. Nu är det viktigt att det förenas med en ekonomisk utveckling som stärker hela Sverige.
Ett större fokus i landsbygdspolitiken måste ligga på rättvis klimatomställning, energi, livsmedelsproduktion, levande natur och cirkulär ekonomi.
Miljöpartiet vill satsa på goda kommunikationer, tågtrafik och utbyggd kollektivtrafik på mindre orter och i landsbygderna. Vi vill effektivisera transporterna, utveckla el-laddning för fordon samt främja biogas, hållbara drivmedel och nya hållbara transportlösningar.
Vägunderhållet även av små vägar måste förbättras samtidigt som bredband av hög kvalitet ska finnas tillgängligt i hela landet. Det ska vara självklart att kunna bo, arbeta och driva företag i hela landet.
Följ med till Storuman! Norra Norrlands inland är det mest glesbefolkade området i Sverige och har en stor andel äldre invånare. Det ger det glesbygdsmedicinska centrumet i Region Västerbotten en unik möjlighet att testa medicintekniska produkter och nya arbetssätt i en befolkningsstruktur som kommer att finnas i många tätbefolkade städer om 25 år.
Den demografiska utvecklingen, där färre personer i arbetsför ålder ska möta det ökade vårdbehovet hos en allt äldre befolkning med minskat skatteunderlag, kan lösas genom att man bland annat erbjuder hälso- och sjukvård så nära patienten som möjligt.
När en person kan slippa resa 20 mil till ett sjukhus och i stället på hemmaplan kan besöka ett så kallat samhällsrum - där det finns utrustning som behövs för att man ska kunna göra tester och koppla upp sig mot sin läkare - förbättras livskvaliteten. Servicen förbättras. Vården förbättras. Och miljön förbättras.
Att utveckla AI och digitalisering i samhällets tjänst är nödvändigt. Regionalpolitiken behöver också fokusera mycket mer på den typen av lösningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveck-lingspolitik
Miljöpartiet vill stärka den lokala ekonomin genom att den som bor eller bosätter sig i glesbygd ska dra nytta av den gröna skatteväxlingen. Vi tycker att fastighetsskatten på vindkraftverk och befintliga vattenkraftverk borde tillfalla den kommun respektive region där kraftverken finns. Kommunerna i Norrland tar mycket stort ansvar för basen i Sveriges energiförsörjning, men skatteintäkterna från både vindkraften och vattenkraften går direkt in i statskassan. Miljöpartiet vill ändra på det. Vi vill att de ska återföras till bygderna.
Det pågår just nu en kraftfull energiomställning i Sverige. Förnybara energikällor byggs ut i rekordfart. För Miljöpartiet är det viktigt att den förnybara energin stärker den lokala ekonomin. Men Miljöpartiet anser att en bygdepeng, som den är utformad för vattenkraften, är fel väg att gå för vindkraften. Vi vill uppmuntra och understödja utbyggnaden av vindkraft, och därför vill vi inte belasta verksamhetsutövarna med en avgift.
Fru talman! Hela Sverige ska leva. Genom strategiska satsningar på offentlig service i glesbygdsorter växer förutsättningarna även för det privata näringslivets verksamheter.
Offentliga investeringar kan faktiskt se lite olika ut. Ett område som jag skulle vilja lyfta fram är satsningar på skydd av natur och speciellt nationalparker, som ger enormt goda förutsättningar för turism, friluftsliv och lokal och regional utveckling.
En ökad naturturism är positiv på flera sätt. Den bidrar till att öka allmänhetens kunskap och intresse kring natur och miljö. Särskilt nu under coronapandemin hittar många ut i naturen. Men den bidrar även till den lokala besöksnäringen, där affärsverksamhet som är kopplad till boende, mat och aktiviteter kan växa. Naturvårdsverket och regionala förvaltare av nationalparker ser positivt på naturturismaktörer som kan bidra till upplevelserna i nationalparkerna. Här hänger verkligen biologisk mångfald och ekonomisk utveckling ihop.
Den regionala utvecklingspolitiken omfattar också insatser för en hållbar regional tillväxt i form av projektverksamhet och regionala företagsstöd och utbetalningar från den europeiska regionala utvecklingsfonden. Vi har debatterat dessa frågor. Nyligen hade vi en debatt om strukturfondspartnerskapen här i kammaren. Då lyfte jag fram regionalfondens nya roll: att inte bara lyfta klimatomställningen utan också den cirkulära ekonomin.
Jag hoppas att framtida debatter om regionalpolitiken ska handla mycket mer om den gröna återhämtningen, om hur ekonomin växer, hur landsbygderna blomstrar och hur vi får en utveckling med bättre villkor för små och medelstora företag som drivs på landsbygderna och på små orter. Jag hoppas på debatter där vi främjar mathantverk, lokal produktion, ekoturism och småskalighet och där vi faktiskt slutar att svartmåla Sverige och utvecklingen och ser ljust på framtiden.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 3 mars.)
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 0 | 11 | 0 | 59 |
| SD | 0 | 10 | 0 | 52 |
| C | 5 | 0 | 0 | 26 |
| V | 4 | 0 | 0 | 23 |
| KD | 0 | 3 | 0 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 1 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 32 | 24 | 0 | 293 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 11 | 0 | 0 | 59 |
| SD | 0 | 10 | 0 | 52 |
| C | 0 | 0 | 5 | 26 |
| V | 4 | 0 | 0 | 23 |
| KD | 3 | 0 | 0 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 1 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 41 | 10 | 5 | 293 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 0 | 0 | 11 | 59 |
| SD | 0 | 0 | 10 | 52 |
| C | 0 | 0 | 5 | 26 |
| V | 0 | 4 | 0 | 23 |
| KD | 0 | 0 | 3 | 19 |
| L | 0 | 0 | 3 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Totalt | 19 | 4 | 33 | 293 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
