Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Arbetsrätt

Betänkande 2020/21:AU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 april 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Arbetsrätt(pdf, 584 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2020/21:8 Arbetsrätt

Beslut

Nej till motioner om arbetsrätt (AU8)

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om arbetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen anser att gällande regelverk fungerar bra eller att frågan ska hanteras av arbetsmarknadens parter.

Motionerna handlar exempelvis om ett flexiblare regelverk, stärkt skydd för arbetstagare, turordning, stridsåtgärder och utstationering av arbetstagare.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 39

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-03-18
Justering: 2021-03-23
Trycklov: 2021-03-26
Reservationer: 24
Betänkande 2020/21:AU8

Alla beredningar i utskottet

2021-02-02, 2021-03-18

Nej till motioner om arbetsrätt (AU8)

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till cirka 70 förslag om arbetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att utskottet anser att gällande regelverk fungerar bra eller att frågan ska hanteras av arbetsmarknadens parter.

Motionerna handlar exempelvis om ett flexiblare regelverk, stärkt skydd för arbetstagare, turordning, stridsåtgärder och utstationering av arbetstagare.

 

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-04-13
Debatt i kammaren: 2021-04-14
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:AU8, Arbetsrätt

Debatt om förslag 2020/21:AU8

Webb-tv: Arbetsrätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mats Green (M)
Anf. 32 Mats Green (M)

Fru talman! Låt mig börja med att för tids vinnande yrka bifall till reservation 1, även om vi naturligtvis står bakom samtliga våra reservationer.

Utvärdera mig på jobben, slog Löfven fast. Sverige tillhör nu Europas strykklass. Bara Italien, Grekland, Spanien och Litauen har högre arbetslöshet än vi. Den sedan länge höga, och ökande, svenska arbetslösheten är Sveriges största ekonomiska och sociala problem.

Coronakrisen är bara en liten del av förklaringen till detta. Faktum är att Sverige hade lägst tillväxt per person i hela EU. Före Löfven låg vi bland länderna med högst tillväxt. Trots Löfvens löfte om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 hade vi redan före krisen tvärtom EU:s femte högsta arbetslöshet. Sverige var också det enda land där arbetslösheten faktiskt ökade mellan hösten 2014, då regeringen Löfven tillträdde, och att coronakrisen bröt ut.

Pandemin har fördjupat ett redan allvarligt utanförskap, och nu riskerar vi en bred massarbetslöshet i stora grupper. När ekonomin ska starta om efter coronakrisen behövs alltså omfattande reformer, något som vi moderater länge har efterlyst. En sådan viktig reform är en mer flexibel arbetsrätt för att stärka svenska företag och svensk konkurrenskraft, förbättra matchningen, öka rörligheten och underlätta för fler att få det första jobbet.

Låt mig få redogöra för våra moderata övergripande ingångar. Vi har framför allt fyra reflektioner när det handlar om den nödvändiga förändringen av arbetsrätten i Sverige.

För det första, fru talman, finns trygga och säkra jobb bara i trygga, säkra företag och växande företag. Det var sant i går, det är definitivt dubbelt så sant i dag och det kommer att vara lika sant i morgon.

För det andra har Sveriges arbetsmarknad stora problem sedan länge. Det är utmaningar som handlar om en trögrörlig arbetsmarknad där omställningen fungerar mycket dåligt och där vi dessutom har en lagstiftning som till stora delar utestänger stora grupper från arbetsmarknaden, alltifrån dem som står väldigt långt bort från arbetsmarknaden och dem som egentligen aldrig har varit inne på arbetsmarknaden över huvud taget till långtidsarbetslösa, ungdomar och nyanlända.

För det tredje: Vad är det då som behöver göras? Vi behöver trygga, säkra och växande företag likaväl som vi behöver trygga, säkra löntagare som ser en ökad rörlighet på arbetsmarknaden som en väg till ökade möjligheter. Men man ska också kunna vara trygg och säker på att man inte kan bli av med jobbet på felaktig eller godtycklig grund.

I en tid när så många förlorat eller riskerar att förlora sina jobb har det aldrig varit viktigare för företag att kunna ställa om eller behålla nyckelpersoner bland medarbetare så att fler jobb tvärtom kan räddas. Det handlar i förlängningen om små och medelstora företags möjlighet att överleva och efter krisen skapa fler jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

För det fjärde och sista, fru talman, kan jag konstatera att det nu, efter att Socialdemokraterna gjort en kovändning, finns en ganska bred enighet i Sveriges riksdag om att vi behöver förändra arbetsrätten över hela linjen. Det är bra.

Diskussionen om arbetsrätt kan dock inte avstanna där, utan vi måste gemensamt se till att vi får så bred enighet som möjligt i Sveriges riksdag om att göra förändringar för att få trygga löntagare och företagare samt den balans som faktiskt behövs på Sveriges arbetsmarknad. Så och egentligen bara så, fru talman, får vi ett samhälle och ett land som håller ihop.

Vi moderater har naturligtvis också noterat att flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden har träffat en principöverenskommelse om en förändrad arbetsrätt. Det är välkommet att parterna tar ansvar för nödvändiga förändringar av regelverket för att anpassa det till dagens arbetsmarknad.

Till skillnad från utskottet menar vi dock att det inte går att helt förlita sig på att de förändringar som behövs på området kommer att bli resultatet av regeringens behandling av partsöverenskommelsen. Vi har ännu inte sett någon proposition från regeringen, regeringen har heller inte aviserat någon sådan och det går inte att i nuläget veta om regeringen kommer att vattna ur eller förändra parternas förslag.

Därför, fru talman, finns det anledning för oss moderater att hålla fast vid alla förändringar inom svensk arbetsrätt - allt från förändrade turordningsregler som i högre utsträckning utgår från kompetens till stärkt rätt till ledighet för att starta företag, införande av proportionalitetsprincip vid stridsåtgärder och återinförande av lex Laval.

Magnus Persson (SD)
Anf. 33 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 12.

I dag ska vi debattera betänkandet Arbetsrätt, ett brett område som sträcker sig från frågor om bland annat turordningsregler och utökad rätt till ledighet till EU:s inflytande på den svenska arbetsrätten.

Gällande turordningsregler har Sverigedemokraterna under en lång tid framhållit behovet av att utöka möjligheterna till undantag, framför allt riktat till små företag för att de ska kunna behålla sin spetskompetens vid försämringar inom konjunkturen och behålla sin konkurrenskraft när konjunkturen vänder.

Vi står givetvis bakom vår motion, men i nuläget finns det skäl att avvakta då partsöverenskommelsen nu bereds i Regeringskansliet och turordningsreglerna är en del av överenskommelsen. Därför valde Sverigedemokraterna att inkomma med ett särskilt yttrande som redogör för vår ståndpunkt i frågan.

Fru talman! I dag kan man konstatera att jobben skapas i de små företagen. I svåra tider väcks tankar och idéer men även drömmen om att våga ta steget och starta ett eget företag. Lagen ger dock bara möjlighet till tjänstledighet i sex månader. Det är, fru talman, inte tillräckligt för att möta alla de utmaningar som finns på arbetsmarknaden vid startandet av ett företag. Genom att förlänga tiden från sex månader till ett år ger man fler chansen att våga satsa på sin dröm utan att bli av med sitt anställningsskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Hade man från regeringen och dess stödpartier verkligen menat allvar med sitt yttrande i betänkandet, att man vill se fler nystartade företag, hade man givetvis ställt sig bakom Sverigedemokraternas och Moderaternas reservation 12. I stället anser man i sitt ställningstagande att nuvarande ledighetsperiod är väl avvägd. Hur man kommit fram till det nämns inte med ett enda ord i betänkandet. Det är bara att beklaga.

Fru talman! För att få ekonomin och sysselsättningen på fötter igen efter pandemin kommer det att krävas en massa åtgärder, där skapandet av nya företag som på sikt genererar fler arbetstillfällen är en viktig del. Att då ge fler chansen att våga ta steget kan man tycka vore självklart. Det är det troligtvis för de flesta i denna kammare, förutom för ledamöterna i den socialdemokratiskt ledda regeringen. Man avslutar med att skriva i betänkandet att frågan kan lyftas i framtiden, något som tyvärr inte är nytt. När bra förslag kommer från oppositionen tar man förslagen och gör dem till sina egna, vilket är väldigt synonymt med denna regering. Det är något som vi har sett åtskilliga exempel på under dessa åtta år.

Fru talman! Det är intressant att se, trots regeringens extrema hat- och förtalskampanjer mot Sverigedemokraterna, att vi ändå går varandra till mötes i vissa frågor. Det tycker jag är glädjande. För Sverigedemokraterna är det nämligen sakfrågorna som är avgörande.

I detta betänkande ser vi att vi har en samsyn i frågan gällande utstationering och lex Laval, vilket är glädjande. Den socialdemokratiska retoriken om att aldrig ha med SD att göra haltar alltså ganska betänkligt. Vi ska vara väldigt tydliga med att utan Sverigedemokraternas stöd hade man i dag haft betydligt sämre förutsättningar på svenska byggarbetsplatser. Det är något som jag är stolt över.

Fru talman! Sverigedemokraterna värnar den svenska modellen och det nationella självbestämmandet över den svenska arbetsmarknadspolitiken. Ett återinförande av lex Laval skulle likt införandet av den sociala pelaren kraftigt försvaga den svenska modellen. Och här är det bra att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna vågar säga nej.

Men man kunde ha önskat att regeringen varit lika tydlig vid införandet av den sociala pelaren. Men där har man varit väldigt naiv och godtrogen. Det handlar om minimilöner och social välfärd i Europa betald av svenska skattebetalare. Var det detta statsministern ville uppnå när han stod på toppmötet i Göteborg och talade sig varm för införandet av den sociala pelaren?

Fru talman! Denna regering kommer att bli ihågkommen för mycket. Men något av det mest anmärkningsvärda är att man är den regering som kraftigt har försvagat den svenska modellen och sålt ut den svenska arbetsrätten till Bryssel. Man får gärna kalla sig vad man vill. Men man har spelat ut kortet som Sveriges arbetarparti.

Alireza Akhondi (C)
Anf. 34 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Det går inte att prata om arbetsrätt utan att samtidigt prata om arbetsmarknadens funktionssätt.

En central del av en fungerande arbetsmarknad är hög sysselsättning, mätt i antal sysselsatta personer eller i arbetade timmar. Arbete står för ungefär två tredjedelar av ett lands förädlingsvärde, 60 procent av skattebasen och en stor del av svenskarnas inkomster, och således även deras konsumtionsmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Sverige hade innan pandemin slog till en med internationella mått mätt hög sysselsättningsgrad. Detta brukar framhållas starkt från socialdemokratiskt håll. Men det finns förklaringsmodeller till den höga sysselsättningsgraden. Det innebär också att ett användande av sysselsättningsgrad som enda mått på arbetsmarknadens funktionssätt döljer de strukturella problem som vi länge har brottats med.

AKU, arbetskraftsundersökningarna, som SCB tar fram med jämna mellanrum, brottas numera med att få fram tillförlitlig statistik, givet att allt färre väljer att delta i undersökningarna. Dessutom räcker det att man har arbetat endast en timme för att man ska räknas som sysselsatt. Bara det är ett problem i sig.

Statistiken beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15-74 år. AKU visar bland annat antal och andel sysselsatta respektive arbetslösa per månad, kvartal och år. Det är den enda källan med kontinuerliga uppgifter om den totala arbetslösheten och står för det officiella arbetslöshetstalet.

Min bild är att vi framöver bör komplettera begreppet sysselsättningsgrad med andra begrepp för att få en rättvisande bild av hur arbetsmarknadspolitiken fungerar.

Fru talman! Vilka är det då som arbetar mer i Sverige än i andra länder? Svaret är att det är arbetsutbudet bland kvinnor och äldre, framför allt äldre kvinnor, som förklarar skillnaderna mellan Sverige och vår närmaste omvärld. Sysselsättningen bland män i åldrarna 25-54 år varierar mycket lite mellan jämförbara länder. Men vi har generellt sett, givet kopplingen till att vi har en väl utbyggd barnomsorg, ingen sambeskattning med mera, ett större arbetskraftsdeltagande bland kvinnor än andra länder. Det ger oss därför en högre sysselsättningsgrad, om man nu kan förklara komplexa skeenden på ett enkelt sätt.

Det som däremot döljs är andra mått på arbetsmarknadens funktionssätt. Vi hade innan pandemin slog till en relativt hög långtidsarbetslöshet, stora kompetensförsörjningsproblem och en liten rörlighet på arbetsmarknaden. Just långtidsarbetslöshet och stora kompetensförsörjningsproblem kan tänkas vara varandras motsatser.

Hur kommer det sig att vi hade 100 000 lediga jobb samtidigt som vi hade ett stort arbetslöshetstal? Detta brukar jag få frågor om. Jo, även detta komplexa skeende går att förklara relativt enkelt.

Vi har i relation till vår omvärld haft en hög migrationstakt. De nya migranterna har, om man nu får generalisera något, en lägre formell utbildningsnivå. Detta tillsammans med det faktum att Sverige har Europas lägsta andel av enklare jobb som kräver lägre formella kvalifikationer, högre takt på automatisering och digitalisering, en trög rörlighet på arbetsmarknaden, en icke fungerande arbetsförmedling och det faktum att vår arbetsmarknad är nätverksbaserad har inneburit en hög tröskel för ett inträde.

Fru talman! Svensk arbetsmarknad är alldeles för stel och komplex för att tackla de stora utmaningar vi står inför. Den hade utmaningar redan före den extrema situation som vi nu ser som en följd av coronaviruset.

Det som är extra problematiskt nu, förutom att vi ännu inte är säkra på när vi kan återgå till någon typ av normalitet, är att krisen trots astronomiska stödpaket inneburit att sektorer som normalt är inträdesportar för människor med svagare förankring till arbetsmarknaden är de som har drabbats hårdast av pandemin. Därför är det viktigt att vi fortsatt tar ett stort ansvar för att stötta svenska små och medelstora företag att övervintra denna bistra kyla. Utan dessa företag kommer vi inte att kunna säkra arbetstillfällen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Fru talman! Som centerpartist är jag glad och stolt över att stå här i denna talarstol och säga att vi är i slutskedet i våra förhandlingar med regeringen om flera strukturreformer som tar sikte på historiska förändringar av svensk arbetsmarknad. Reformer som inte ens var tänkbara under en alliansregering håller på att bli verklighet.

De största förändringarna av arbetsrätten, kanske i paritet med Saltsjöbadsavtalet 1938, är nu föremål för ett genomförande. De tre bokstavsutredningar som blev följden av parternas överenskommelse i höstas fortlöper. I juni kommer vi att kunna remittera dem, och till hösten kommer den proposition som ska behandlas av riksdagen.

Tyvärr har vänstersidan farit med diverse osanningar i den offentliga debatten om att överenskommelsen är ensidig till arbetsgivarnas fördel. Det är helt enkelt inte sant. Överenskommelsen och de förändringar som kommer löser ett flertal problem på svensk arbetsmarknad, till gagn för jobbskapare men också för arbetstagare.

Vi kommer äntligen att kunna möjliggöra kompetensutveckling och omställning under arbetslivet på ett strukturerat sätt. Våra utbildningar räcker ju numera inte ett helt arbetsliv. I takt med att arbetsmarknaden förändras med högre grad av automatisering och digitalisering måste vi skapa förutsättningar för människor att hänga med. Då behövs denna historiska stödstruktur för arbetstagarnas kompetensutveckling och omställningsmöjligheter.

Fru talman! Det sker fler förändringar. En helt ny arbetslöshetsförsäkring är på gång. Den tar sikte på högre täckningsgrad, ett problem som uppdagades i pandemins spår. Den blir enklare att administrera och modernare, då man gör det enklare att kvalificera sig till den men också minskar incitamenten att fastna i den. Den ska ha en tydlig avtrappning men också lägre transaktionskostnader.

Vi genomför också med hjälp av januariavtalet den största förvaltningsreformen i modern svensk historia. Arbetsförmedlingens viktiga roll som myndighetsutövare ska utvecklas, men själva matchningen av de arbetslösa ska skötas av fristående aktörer - privata företag men också aktörer i civilsamhället.

Vi gör en genomgripande reform av en samhällsviktig myndighet. Vi gör det inte av ideologiska skäl, som en del hävdar, utan vi gör det för att det är samhällsekonomiskt viktigt och lönsamt. Men vi gör det också för att Ali, Mohammad, Lisa och Leila ska få en ärlig chans att komma in och få fäste på arbetsmarknaden så att han eller hon ska kunna uppnå sina drömmar.

Fru talman! Vi reformerar etableringsuppdraget med hjälp av intensivåret. Vi reformerar och höjer kvaliteten i sfi, svenska för invandrare, med hjälp av Klivautredningen och Sfi-pengsutredningen. Vi värnar arbetslinjen med skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare, och vi sänker arbetsgivaravgifterna för företag som anställer ungdomar.

Kort och gott gör vi en historisk transformation av svensk arbetsmarknad med hjälp av olika politikområden. Vi gör det för att vi behöver dessa reformer. Vi måste minska utanförskapet som är grogrund för de problem som vi dagligen ser i medierna med gängkriminalitet, skjutningar och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Detta medan ytterkanterna i denna församling sitter på läktaren, skriker och pekar finger. Vi i Centerpartiet tar stort ansvar i stället och löser problemen.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 16.

Ali Esbati (V)
Anf. 35 Ali Esbati (V)

Fru talman! Arbetsrätten, den fråga som vi i dag behandlar utifrån motioner från allmänna motionstiden, är faktiskt ett av de viktigaste regelverk vi har i Sverige. Arbetsrätten påverkar hur människors trygghet i arbetslivet ser ut, och det är något som i sin tur har en djupgående påverkan på andra sociala relationer. I samhällen där arbetsköpare i mycket hög grad kan behandla människor godtyckligt är det också svårare att bygga samhällelig tillit. Möjligheterna att upprätthålla brett täckande socialförsäkringar som människor kan lita på blir mindre. De sociala hierarkierna tenderar att bli skarpare.

Arbetsrätten är också något som påverkar själva arbetets organisering och utförande. Det vet vi även från svenska erfarenheter. Där arbetet sker med mer av tillfällig arbetskraft, av personer som inte vet från dag till dag om de ska tillbaka till samma arbetsplats eller samma kollegor, och där chefernas nycker spelar en större roll för anställningsförhållandena, där satsas det mindre på kompetensutveckling och där tenderar arbetsmiljöriskerna att vara större. Den extremt viktiga komponent i all produktivitetsutveckling som utgörs av de anställdas påhittighet och engagemang påverkas negativt.

I den svenska arbetsmarknadsmodellen bestäms det mesta av de konkreta villkoren i kollektivavtal. Det är väldigt bra. Det gör det möjligt att ha regler och villkor som är flexibla och anpassade till vitt skilda branscher. Det ökar också både arbetsgivares och arbetstagares engagemang och inblandning i utformningen av det som ska gälla.

Samtidigt är det naturligtvis så att kollektivavtalen sluts på en grund som utgörs av gällande lag och av tolkningar av lagen genom praxis i Arbetsdomstolen. Då krävs det att lagstiftaren, alltså vi här, hänger med. Det borde vara av stort intresse för riksdagens partier att noga följa utvecklingstendenser på arbetsrättens område och försöka ta sig an de problem som finns där och som påverkar enskilda människor och samhällsutvecklingen.

Om man då ser på vad det är för typer av problem som finns och som har vuxit på svensk arbetsmarknad kan man konstatera att otrygga anställningar, särskilt inom vissa delar av arbetslivet, är ett stort problem. Antalet personer som har otrygga anställningar har ökat jämfört med några decennier tillbaka. Men framför allt har de otrygga anställningarna blivit otryggare. Det beror på flera samverkande faktorer som har ökat arbetsköparnas makt på bekostnad av den trygghet och värdighet som alla arbetande i en modern välfärdsstat borde kunna räkna med.

Till de faktorerna hör också aktiva ändringar inom den arbetsrättsliga lagstiftningen. Tydligast gäller det införandet av så kallad allmän visstidsanställning, som är en ensidig gåva till arbetsgivarsidan och som gör det möjligt att på ett långtgående sätt göra avsteg från det som ska vara huvudregeln vid anställning: tillsvidareanställning, det vill säga fast jobb. Detta utan att behöva motivera det och utan att behöva förhandla med motparten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Fru talman! Det som blir uppenbart när man tittar på otryggheten på arbetet utifrån olika aspekter är klass- och könsorättvisorna i samhället. Otrygga anställningsvillkor som för med sig oro för att inte få lönen att gå ihop och oro för att inte få tillräckligt med jobb om man säger ifrån mot dålig behandling eller dålig arbetsmiljö, de villkoren är vanligare bland kvinnor än bland män, och de är vanligare i arbetaryrken inom LO-området än bland tjänstemän och akademiker - även om det på inget sätt betyder att de inte finns även där.

Det här är också en viktig förklaring till att politiska partier på högerkanten, de som inte bara accepterar utan frodas i ojämlikhet och sociala orättvisor, snarare har velat försämra och urholka arbetsrätten. Det har vi också hört i dag. Detta trots att verkligheten ropar efter helt andra typer av förslag och förändringar. Det är ju inget nytt i sig. Men lite udda och ovanligt är det att en regering ledd av socialdemokrater har pressat på för sådana försämringar.

Fru talman! Det har ju varit en verklig olycka för Sverige att regeringens samarbetspartier - vi kan kalla dem marknadsfundamentalistiska, nyliberala, arbetarfientliga eller bara verklighetsfrånvända - har kunnat få in så långtgående dåliga, ibland närmast absurda, förslag gällande arbetsmarknaden i det så kallade januariavtalet.

Utifrån det avtalet tillsattes det ju även en utredning, den så kallade Toijerutredningen, som kom med förslag som inte kan beskrivas som något annat än ett frontalangrepp på arbetstagarnas rättigheter.

Från Vänsterpartiets sida var vi väldigt tydliga med att en regering som med Toijerutredningens förslag körde över hela den svenska fackföreningsrörelsen skulle förlora även sitt mest grundläggande förtroende hos oss och därmed kanske tvingas avgå. Vi är förstås glada över att den pressen bidrog till att utredningsförslagen lades åt sidan.

Det har samtidigt pågått förhandlingar om frågor som rör trygghet och omställning mellan flera av de tyngsta parterna på arbetsmarknaden. Jag ska inte redogöra i detalj för turerna i den processen. Men jag konstaterar att det togs fram en överenskommelse som PTK, alltså Privattjänstemannakartellen, och Svenskt Näringsliv skrev under men inte LO. Jag konstaterar också att det efter detta genomfördes en del ytterligare förhandlingar, där framför allt kommunalarbetarfacket fick igenom en del viktiga förbättringar gällande visstidsanställning och så kallad hyvling, och att Kommunal och IF Metall då valde att underteckna ett avtal med de villkoren.

Det är ju lätt att se att det är en väsentlig skillnad mellan Toijerutredningen och det som partsorganisationerna har arbetat fram. Men det är också ett faktum att förhandlingarna har genomförts under villkor som varit mycket ogynnsamma för arbetstagarorganisationerna och att de har påverkats av det utredningsförslag och det lagstiftningshot som januaripartierna, alltså regeringen och dess samarbetspartier, bär ansvaret för.

I överenskommelsen urholkas anställningstryggheten i vissa viktiga avseenden. Samtidigt riskerar stora delar av det svenska löntagarkollektivet, framför allt inom LO:s områden men också exempelvis offentliganställda tjänstemän och akademiker, att drabbas oproportionerligt negativt eller inte bli tagna hänsyn till i tillräckligt hög grad i det som kommer ut ur allt det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

I nuläget är det ganska svårt att veta vart den process som nu pågår i Regeringskansliet utifrån den här överenskommelsen kommer att ta vägen.

Men, fru talman, det som vi redan har kunnat se helt öppet och som jag vill fästa uppmärksamheten på här är det oerhört ödesmättade och anmärkningsvärda agerandet från socialdemokraterna i regeringen när det fanns ett avtal som LO samlat hade avvisat. I det läget gick alltså arbetsmarknadsministern och statsministern - bägge socialdemokrater - ut och sa att regeringen skulle jobba vidare utifrån parternas förslag. Man slog alltså fast från socialdemokratiskt håll att LO inte behöver räknas med när det talas om vilka som är parter på arbetsmarknaden. Det är både upprörande och tragiskt.

Fackförbunden har förstås arbetat vidare pragmatiskt utifrån den situation som gäller och utifrån det de har bedömt ligger i deras medlemmars intresse. Det gäller både dem som undertecknade i första vändan, dem som fick till förändringar och undertecknade senare och dem som inte har undertecknat. Man tar ansvar, men detta tar ju inte bort regeringens och Socialdemokraternas ansvar för hur de har behandlat och omtalat LO i den här processen.

Nej, det går inte att bara skylla på det parlamentariska läget. De flesta förstår att det är svårt att ha att göra med Centern och Liberalerna i dessa frågor, men de flesta kan också se att regeringen och Socialdemokraterna inte har bedrivit något aktivt arbete till förmån för arbetstagarnas intressen i det här fallet. Framför allt utgör axelryckningen gentemot LO:s nej något som vi knappast kan kalla något annat än ett svek.

Fru talman! Vi får nu följa processen i Regeringskansliet noga och se hur man hanterar ett antal komplicerade problem och hur detta faktiskt ska fungera för hela arbetsmarknaden. Det är uppenbart att många av de problem som i verkligheten präglar arbetsrättens område inte kommer att försvinna - snarare tvärtom. Detta kommer att vara något som många fackförbund kommer att behöva ta upp i kommande avtalsförhandlingar och kanske också gå i konflikt för. Men då gör de det alltså inte hjälpta utan stjälpta av den nuvarande regeringen, och det är beklagligt.

För oss i Vänsterpartiet betyder detta bland annat att vi kommer att fortsätta att driva de viktiga frågor som tas upp i det här betänkandet. Det gäller att allmän visstidsanställning som anställningsform behöver tas bort från lagen. Det handlar om att införa en tidsgräns på maximalt två år under en femårsperiod - den som har jobbat så länge hos samma arbetsgivare ska, oavsett anställningsform, få tillsvidareanställning. Det behövs också, bland mycket annat, förändringar i lagen för att det ska gå bättre att ta upp kampen mot slentrianmässig användning av bemanningsanställda när det finns behov av fast bemanning.

Till sist, fru talman, kan jag inte låta bli att notera att det finns några socialdemokratiska ledamöter som i motioner har tagit upp en viktig fråga, nämligen behovet av att stärka föreningsrätten. Anledningen till detta är återkommande rapporter om att arbetsgivare i samband med exempelvis strejkvarsel försökt att kartlägga medlemskap i fackföreningar. Detta är något som kan uppfattas som hotfullt för vissa anställda, och det är något som bör följas upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Tyvärr kan jag konstatera att inte heller dessa motioner får stöd av Socialdemokraterna i utskottet. Vill man bifalla dem får man i stället yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 5, som även är den reservation jag vill yrka bifall till i dag. Jag står dock naturligtvis bakom samtliga Vänsterpartiets reservationer.

Michael Anefur (KD)
Anf. 36 Michael Anefur (KD)

Fru talman! Först vill jag konstatera att vi i Kristdemokraterna självklart står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande kommer vi att begära votering endast när det gäller reservation 14.

Sverige har under mycket lång tid haft ett system som i mångt och mycket bygger på lagstiftning inom det arbetsrättsliga området. Detta är inget ovanligt i sig; så har nästan alla länder det. Men det som gör Sverige särpräglat är att väldigt mycket utifrån lagstiftningen överlåts till arbetsmarknadens parter. Det är detta vi kallar den svenska modellen. Den skiljer oss från väldigt många andra länder.

Detta system har tjänat Sverige väl i stora delar. Därför blir det så förvirrande och nästan osannolikt att Socialdemokraterna gick med på att införa den sociala pelaren i EU. Helt uppenbart kommer detta att ställa till bekymmer för den svenska modellen, vilket ju redan märks i diskussionen om minimilöner. Tyvärr är det bara en tidsfråga innan EU tycker sig ha rätt att ställa krav och lägga sig i andra frågor som rimligen borde avgöras i Sverige.

Fru talman! Jag är tyvärr fullt medveten om att beslutet om den sociala pelaren redan är fattat, men det är ändå på sin plats att påpeka dess hot mot den svenska modell som vi tillsammans står bakom med stolthet.

Fru talman! Under mycket stort muller och dån lyckades arbetsmarknadens parter så småningom komma överens om bland annat en modernisering av arbetsrätten i sina förhandlingar. Regeringen ska återkomma med lagförslag under våren, så i dag vet vi egentligen ingenting om hur detta kommer att se ut. Med det som utgångspunkt känns det viktigt att få lyfta fram några av de förslag som vi kristdemokrater tror skulle gynna den svenska arbetsmarknaden.

Vi vill förlänga provanställning från sex till tolv månader. Det behövs för att arbetsgivare ska våga anställa fler medarbetare och för att man verkligen ska kunna se att den man anställer har de kvalifikationer som krävs för arbetet. Detta kan till exempel innebära att en medarbetare som efter knappa sex månader inte riktigt har nått upp till kraven inte behöver bli uppsagd utan kan få jobba ett par månader till och kanske på så sätt kan visa att den är lämplig för arbetet.

Detta synsätt - att ge arbetstagaren ytterligare möjlighet att lära sig och bevisa att den kan - talar vi väldigt sällan om. I stället talas det om det skrämmande att arbetsgivarna kanske kommer att utnyttja arbetstagare under ännu längre tid. Jag tycker, fru talman, att detta är en onödigt svart syn på arbetsgivare i Sverige.

Turordningsreglerna är en annan punkt som kan ställa till bekymmer när ett företag behöver förändra sig för att överleva. Inte sällan finns det då enskilda medarbetare som är av särskilt stor betydelse, och det är inte givet att de står på rätt plats på turordningslistan. Det är heller inte riktigt säkert att de är undantagna på grund av sin specialkompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Det får aldrig vara så att turordningsregler förhindrar ett företags möjligheter att överleva långsiktigt. Därför vill vi kristdemokrater fördubbla antalet som undantas från turordningslistan från två till fyra personer, alldeles oavsett företagets storlek.

Fru talman! Det vore konstigt om jag som kristdemokrat inte också lyfte fram familjens betydelse. Sverige har kanske världens bästa och mest generösa föräldraförsäkring, och detta ska vi alla vara stolta över. Fram till att barnet fyller ett år har föräldrarna stor flexibilitet när det gäller att hantera föräldrapenningen och själva bestämma hur de vill att det ska se ut. Sedan inträder allt fler inskränkningar.

Som kristdemokrat är jag helt och fullt övertygad om att föräldrarna är de som är absolut bäst på att se vad som är bäst för just deras barn, deras situation och deras liv. De är definitivt mycket bättre än vad vi politiker är.

Ett sätt att öka föräldrars möjlighet att se till sina barns bästa vore att garantera ytterligare 20 månaders rätt till tjänstledighet utöver tjänstledighet med föräldrapenning. Detta skulle skapa valmöjligheter för familjerna när det gäller att själva bestämma hur de under en längre tid vill skapa sin tillvaro.

Analogt med detta borde även rätten till tjänstledighet för vård och omsorg av anhöriga utredas. Vi vet alla hur viktigt det kan vara för den enskilde att under en kortare eller längre tid kunna få ge omsorg till exempel till åldrande föräldrar. Detta har inte minst aktualiserats under den nu pågående pandemin. Att få vara ett stöd, att få följa med de sista månaderna i föräldrars eller andra anhörigas liv är otroligt avgörande både för den äldre och för den som får ge omsorg.

Fru talman! När det gäller lex Laval är det glädjande att samtliga borgerliga partier är överens om att borttagandet inte tjänar vare sig den fria rörligheten inom EU eller de enskilda arbetstagarna eller deras företag. Detta är en fråga som vållat politisk osämja under många år, och den verkar tyvärr få fortsätta ytterligare ett tag.

I denna fråga slår sig socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister utan tvekan ihop med sverigedemokrater. Jag är inte säker på att bevekelsegrunderna är identiska, men man är överens om att slutresultatet är att försvåra för utländska företag och dess medarbetare att bedriva verksamhet i Sverige. Förmodligen har uttrycket go home helt olika betydelser för de olika partierna, men resultatet blir dessvärre att rörligheten minskar och att vår ekonomiska tillväxt inte blir så stark som den skulle kunna bli.

Fru talman! Till sist vill jag ändå tro att regeringen kommer att ta till sig av våra förslag för en moderniserad och verkningsfull arbetsrätt. Det förtjänar både Sveriges arbetstagare och Sveriges arbetsgivare.

Ett obestridligt faktum är att utan företag kommer välfärden att snabbt eroderas. Vi kan inte endast leva på arbete som finansieras via skattsedeln. Därför är det så avgörande att skapa regelverk som är långsiktiga och transparenta och som hela tiden främjar företagande och med det också skapar de nya jobb som vi är i så desperat behov av.

Anna Johansson (S)
Anf. 37 Anna Johansson (S)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkande AU8 som handlar om arbetsrätt. Det är ett motionsbetänkande som behandlar alla de motioner som riksdagsledamöter och partier skrivit om arbetsrätten, och det är som vanligt många motioner att hantera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Det vi kan konstatera är att de flesta motioner och yrkanden inte nämnvärt skiljer sig från tidigare år. Det är fortfarande förslag om försämrad anställningstrygghet på olika områden som genomsyrar de borgerliga partiernas motioner. Samtidigt kan vi se att världen omkring oss har förändrats väldigt mycket under det senaste året.

I takt med att covid-19-pandemin dragit fram över hela världen ser vi också en förändrad arbetsmarknad. Många branscher är mycket hårt drabbade, inte minst turistnäringen och handeln. Men även många andra delar av arbetsmarknaden präglas av varsel och inställda ordrar. Arbetslösheten har stigit, och det är extra tufft för unga att få in en fot på arbetsmarknaden i dag. I det läget kan man verkligen ställa sig frågande till att de borgerliga partiernas förslag är precis desamma som tidigare.

Att i det här läget stå och försvara varför vi inte vill gå med på de ytterligare försämringar i anställningstryggheten som det finns ett antal motioner om i betänkandet känns helt orimligt, oavsett om det handlar om förlängda provanställningar, ytterligare uppluckring av LAS eller annat. Det borde säga sig självt.

Sverige är inte bara beroende av våra företag. Vi är naturligtvis lika beroende av alla dem som arbetar i företagen. Om vi ska få landet på fötter igen efter den här krisen behöver vi trygga företag med trygga anställda. Otrygga anställningar skapar otrygga människor, och det gynnar ingen i vårt samhälle. Det gynnar inte heller en levande demokrati.

Under det senaste året har vi också tydligt sett fördelen med en stark partsmodell och kollektivavtalens betydelse på arbetsmarknaden. Vi såg hur snabbt och effektivt parterna på arbetsmarknaden tecknade avtal om korttidspermitteringar i början av krisen för att förhindra stora uppsägningar och tapp av viktig kompetens. Parterna tog snabbt och effektivt ansvar för att Sveriges företag ska kunna starta om snabbt när krisen en dag är förbi. Jag hoppas att alla kan se styrkan i den svenska modellen när vi befinner oss på andra sidan av den här krisen.

Parterna har också förhandlat om trygghet och omställning under det gångna året, och en del av förhandlingarna har handlat om just arbetsrätten. Det gläder oss att Kommunal, IF Metall, PTK och Svenskt Näringsliv kom fram till en överenskommelse, även om vi väldigt gärna skulle sett att fler anslöt sig till deras förslag. Det är en oerhörd styrka i vår svenska modell att det är just parterna på arbetsmarknaden som gör upp om de villkor som ska gälla.

Just nu pågår ett arbete i Regeringskansliet med tre utredningar som senare i vår kommer att presentera hur vi kan gå vidare med lagstiftning utifrån parternas förslag, så detta lär vi få anledning att återkomma till framöver.

Det råder i debatten ofta en stor samsyn om vikten av att bevara och värna den svenska modellen och att parternas roll på arbetsmarknaden är avgörande för hur spelreglerna på arbetsmarknaden ska se ut. När parterna är överens ska politiken respektera det. I det här betänkandet kan man dock se att så inte alltid är fallet. Så sent som 2019 förändrades konflikträtten till följd av parternas förhandling om en modern konflikträtt. Trots det ser vi inte mindre än fem reservationer i betänkandet som syftar till att förändra lagstiftningen på det området. Här är parterna överens, och vi har lagstiftningsvägen levererat det som de har förhandlat fram. Vi socialdemokrater anser att vi ska respektera partsmodellen och stå upp för den och därmed inte överpröva parternas överenskommelse om konflikträtten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Ett annat avsnitt i betänkandet handlar om utstationerade arbetstagare. Här kan jag konstatera att det, precis som tidigare år, finns flera yrkanden om att återinföra lex Laval. Ett huvudargument för det är att det nu skulle vara mindre attraktivt för utländska företag att komma till Sverige och utföra arbete samt att rätten för facken att strida för kollektivavtal skulle hämma den fria rörligheten. Det vi ser i verkligheten är faktiskt det motsatta. Antalet utstationerade arbetstagare i Sverige är fortfarande stort. Även under pandemiåret 2020 handlade det om så många som cirka 40 000 personer.

Vi socialdemokrater vill naturligtvis att även den utstationerade arbetskraften ska ha bra arbetsförhållanden och att ordning och reda ska gälla på svensk arbetsmarknad som helhet, dels för de anställdas skull, dels för företagens och konkurrenskraftens skull. Då finns det ingen anledning att återinföra lex Laval utan snarare att se till att fler av de utstationerade omfattas av kollektivavtal och att kontrollerna av arbetsplatserna med många utstationerade blir både fler och bättre.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag och därmed avslag på samtliga motioner.

Mats Green (M)
Anf. 38 Mats Green (M)

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik, men jag kunde inte annat än göra det när jag hörde Anna Johanssons inlägg här. När man hörde inlägget kunde man ju förledas att tro att Socialdemokraterna inte vill förändra arbetsrätten alls utan att det bara är de borgerliga partierna i Sveriges riksdag som vill göra det. Jag undrar om inte manuset till inlägget råkade vara ett manus från före 2019.

Låt oss komma ihåg att det är den socialdemokratiska regeringen som har sagt att man tänker genomföra ganska stora förändringar i arbetsrätten. Hade det varit en moderatledd regering hade Socialdemokraterna skrikit ut det från hustaken. Den som lyssnar bör vara medveten om att det är Socialdemokraterna som tänker lägga fram en proposition om en förnyad arbetsrätt, för när man hörde Anna Johansson kunde man tro att det är tvärtom.

Jag har två frågor. Kan Anna Johansson beskriva alla de positiva effekter hon som socialdemokrat ser av förändringar i turordningsregler och förändringar vad gäller uppsägning av personliga skäl? Beskriv de positiva effekterna för Sverige och arbetsmarknaden vad gäller just det.

Jag har tidigare beskrivit vad vi ser som positiva effekter av det, men det skulle vara intressant att höra Anna Johansson beskriva de positiva effekterna av det som hon och hennes partivänner nu ska genomföra.

Så till min andra fråga. En förutsättning för att Socialdemokraterna ska kunna få igenom sitt nej till lex Laval med mera är att ni går på samma linje som Sverigedemokraterna. Hur känns det?

Anna Johansson (S)
Anf. 39 Anna Johansson (S)

Fru talman! Jag börjar bakifrån. Det hade känts betydligt bättre om det hade funnits en bred uppslutning i Sveriges riksdag för att skydda svenska löntagare mot underbudskonkurrens och utländska utstationerade arbetstagare mot dåliga villkor när de befinner sig på svensk arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Det är givetvis inte så att Socialdemokraterna i någon enda del har förhandlat med Sverigedemokraterna, varken i denna eller någon annan fråga. Här skiljer sig Moderaterna sig från oss, vilket jag djupt beklagar.

När det gäller arbetsrätten skiljer sig vårt ställningstagande på ett ganska viktigt sätt från Moderaternas. Precis som jag sa i mitt anförande respekterar vi när parterna gör upp om villkoren på svensk arbetsmarknad.

Jag har läst betänkandet och motionerna och lyssnat på Mats Green i talarstolen.

Låt oss säga att jag är 55 år och byggnadsarbetare, undersköterska, städare, restaurangbiträde eller något annat. Jag har jobbat sedan jag var 18-19 år och börjar känna att tempot sliter på kroppen. Nu funderar jag på om jag kommer att orka fram till pensionen.

Moderaterna och andra borgerliga partier föreslår att det ska bli ännu lättare att säga upp - men utan de förslag i partsöverenskommelsen som väger upp det.

Jag har som sagt läst motionerna och lyssnat på anförandet men hittar inget i Moderaternas politik som skulle göra denna 55-årings liv tryggare.

Mats Green (M)
Anf. 40 Mats Green (M)

Fru talman! Jag noterar att jag inte fick ett enda svar på mina frågor till Anna Johansson. Men jag ska bemöta det hon sa.

Återigen: Det är Socialdemokraterna som ska genomföra just de förändringar som Anna Johansson nu säger sig vara emot. Men det manus hon använder här i dag måste som sagt vara skrivet före 2019.

Det är ni som vill förändra turordningsreglerna för uppsägning av personliga skäl, så det är snarare Anna Johansson som ska förklara sig.

Som jag också konstaterade i mitt inlägg finns de enda säkra och trygga jobben på säkra, trygga och växande företag och hos trygga arbetsgivare. Detta får vi genom en rörligare arbetsmarknad, alltså just det som hennes parti har sagt att man ska genomföra.

Jag ställer återigen frågan eftersom jag inte fick något svar: Kan du beskriva de positiva effekter du ser som socialdemokrat av att luckra upp turordningsreglerna och göra det lättare att säga upp personer, exempelvis dem som du pratade om? Beskriv alla de positiva effekter som du som socialdemokrat ser av att ni lägger fram dessa förslag och gör dem till lag.

Anna Johansson pratade mycket om ett återinförande av lex Laval, vilket hon säger att hon är emot. Kan Anna Johansson lova att en framtida socialdemokratisk regering aldrig kommer att återinföra lex Laval? Kan hon lova detta här och nu?

Anna Johansson (S)
Anf. 41 Anna Johansson (S)

Fru talman! Jag konstaterar en gång till att Socialdemokraterna står bakom den partsöverenskommelse som har träffats på arbetsmarknaden om förändringar i bland annat arbetsrätten. Denna överenskommelse utgör en helhet som består av både förändringar i turordningsreglerna och åtgärder på andra kanten som balanserar det. Det är därför arbetstagarorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna har kunnat komma överens.

Moderaternas förslag på detta område är dock helt ensidiga och enbart till för att minska tryggheten för anställda. Jag konstaterar att Mats Green inte kunde svara mig, för Moderaterna har inga förslag som skulle öka tryggheten eller skapa säkerhet i anställningen för den person jag beskrev i min tidigare replik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

En moderat arbetsmarknadspolitik skulle innebära en total otrygghetschock för svenska löntagare. Det skulle bli lättare att bli uppsagd och svårare att bli återanställd. Provanställningstiderna skulle bli längre, lex Laval skulle återinföras med ökad risk för låglönekonkurrens och man skulle dessutom få en betydligt sämre a-kassa om man har oturen att bli uppsagd.

Både svenska löntagare och svenska företag kan tacka sin lyckliga stjärna för att vi har en socialdemokratiskt ledd regering under pandemin och inte en moderatledd.

Magnus Persson (SD)
Anf. 42 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Anna Johansson nämner i sitt anförande att det är en extra tuff period för unga. Ändå försvårar man för unga att få förverkliga drömmen om att starta eget företag under trygga förhållanden.

Anser inte Anna Johansson och Socialdemokraterna att sex månader är en väldigt kort tid för att få igång ett företag? Vore det inte bättre att ställa sig bakom Sverigedemokraternas och Moderaternas reservation i denna fråga? Man hinner inte med så mycket på sex månader, framför allt inte unga som har många visioner och drömmar och kanske har lite svårt att bestämma hur de ska göra.

Jag vill gärna ha ett svar av Anna Johansson.

Anna Johansson (S)
Anf. 43 Anna Johansson (S)

Fru talman! Att ha en dröm om att driva sin egen verksamhet och en affärsidé som man gärna vill pröva är förstås positivt. Vi ser också många startups och framgångsrika nystartade företag inom många olika områden.

Att bara mäta antalet nyföretag blir ett ganska dåligt mått på om man har en välfungerande arbetsmarknad. Många företag startas ju för att man inte kan bli anställd och därför tvingas bli egenföretagare, trots att man kanske borde ha haft en anställning med den trygghet det innebär. Det finns många branscher där det är tydligt. Det handlar till exempel om så kallade falska F-skattsedlar.

Givetvis är det viktigt att det finns goda förutsättningar för den som vill starta företag och att man kan få stöd med finansiering, bra rådgivning och har möjlighet att pröva under en tid.

Vår bedömning är att dagens lagstiftning på detta område fungerar bra och att möjligheten att ta tjänstledigt i sex månader för att pröva att starta eget företag är väl avvägd i förhållande till andra behov som också behöver tillfredsställas. Vi har i dagsläget inte för avsikt att göra några förändringar på denna punkt.

Magnus Persson (SD)
Anf. 44 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Jag håller inte med Anna Johansson. Jag vet av erfarenhet hur bekymmersamt det är, och sex månader är väldigt kort tid.

Innan Anna Johansson kom till utskottet var vi i USA. Vi besökte svenskar som valt att starta företag där och jämförde hur det var att starta företag i USA respektive Sverige. I USA blir man bemött och välkomnad och får hjälp, men i Sverige får man bara en massa krav.

En annan fråga jag har till Anna Johansson är: Går det att lita på Socialdemokraterna när det gäller frågan om lex Laval - att man inte byter fot? Vi har sett i andra frågor när det gäller arbetsrätten, bland annat införandet av den sociala pelaren med mera, att den svenska modellen kanske inte är så viktig i långa loppet, framför allt när man väljer att anpassa sig mer och mer till Centerpartiets syn på svensk arbetsmarknadspolitik.

Anna Johansson (S)
Anf. 45 Anna Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Fru talman! Den sociala pelaren är en ambition att skapa ett socialt hållbart Europa för alla invånare som lever i EU, det vill säga inte enbart fri rörlighet för kapital och möjlighet för företag att rekrytera utan också sociala rättigheter som innebär drägliga arbets- och levnadsförhållanden för alla invånare i EU. Jag skäms inte över att vi står bakom den sociala pelaren.

Däremot finns det ingenting i den sociala pelaren som säger att man ska förändra kompetensen mellan de olika nivåerna. Kommuner har ett ansvar, regioner har ett ansvar, nationella parlament har ett ansvar och EU har ett ansvar, men beslutsbefogenheterna påverkas över huvud taget inte av den sociala pelaren. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det är så många partier i Sveriges riksdag som säger sig vara emot EU-initiativ som syftar till att vi ska kunna leva goda liv oavsett var i unionen vi lever.

Det här betyder inte att Socialdemokraterna vill ha fler beslut på EU-nivå, men vi har ett ansvar gentemot våra medborgare att leva upp till det som vi har utlovat i den sociala pelaren. Samma sak gäller för andra nationella parlament och regeringar. Detta tycker vi är bra.

Vi har inga som helst planer på att återinföra lex Laval. Tvärtom har den tidigare arbetsmarknadsministern Ylva Johansson stridit hårt på EUnivå för att få igenom de nya utstationeringsdirektiv som nu gäller och som skapar bättre förutsättningar för fackliga organisationer att ställa krav för att utstationerad arbetskraft ska ha rimliga och drägliga förhållanden. Detta tänker vi fortsätta att slåss för.

Leila Ali-Elmi (MP)
Anf. 46 Leila Ali-Elmi (MP)

Fru talman! Den svenska modellen är världsunik och bygger på att arbetsmarknadens parter gemensamt kommer överens om villkor och löner, kombinerat med rejäla trygghetssystem. Under pandemin har denna modell verkligen satts under tryck och återigen visat sina fördelar, inte minst när det gäller hanteringen av permitteringar.

Samtidigt har parterna lyckats enas om en principöverenskommelse som nu håller på att utmejslas även i detaljerna. Denna process är mycket viktig för Sverige. Den kommer att ge stora positiva förändringar för både arbetsgivare och arbetstagare, som skapar både mer flexibilitet och större trygghet och som blir hållbara över tid. Denna process måste få ha sin gång och inte störas av mer kortsiktiga politiska initiativ.

Förhoppningen är att processen med parterna kommer att leda till förändringar som gör arbetsmarknaden bättre rustad för den föränderliga tid som vi lever i. Tack vare de nya möjligheter som digitalisering och AI ger oss kommer arbetslivet att fortsätta att förändras i allt snabbare takt. Vissa arbetsuppgifter kommer att kunna tas över av datorer och maskiner, medan nya tillkommer.

Fru talman! En arbetsmarknad i förändring kräver en utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som ger människor goda möjligheter till ett livslångt lärande och till att välja en ny väg i karriären mitt i livet. Fler och fler människor kommer att behöva ställa om och antingen vidareutbilda sig eller utbilda sig till ett helt nytt yrke, några kanske flera gånger under sitt yrkesliv. Miljöpartiet har under många år drivit på för att skapa sådana möjligheter för människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Arbetstagare ska ges möjlighet att hänga med i utvecklingen på arbetsmarknaden och stärka sin position på arbetsmarknaden genom livslångt lärande. En anställning är inte den enda vägen till etablering på arbetsmarknaden. Företagande är också en väg till sysselsättning.

Vi kan bara sia om vilka yrken som kommer att påverkas och hur, vilket understryker behovet av flexibilitet och livslångt lärande. Även ur ett samhällsperspektiv är möjligheten till utbildning mitt i livet central. Våra investeringar i skola och utbildning är en av de stora styrkorna i den svenska ekonomin, men det tar för lång tid att lösa dagens kompetensbrist enbart genom dem som i dag är unga och studerar. Vi behöver också få till snabbare lösningar som ger dem som redan är etablerade i arbetslivet möjlighet att utveckla sin kompetens.

Även för arbetslösa personer är vidareutbildning många gånger en väg tillbaka till arbete. Tack vare parternas principöverenskommelse ser vi nu ut att kunna få på plats ett hållbart och långsiktigt system för omställning och kompetensutveckling, genom en ny offentlig omställningsorganisation som ska erbjuda och finansiera grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Detta är ingen liten förändring, utan den kommer att förändra vår syn på det livslånga lärandet och ge människor mycket bättre förutsättningar att möta de utmaningar som framtidens arbetsmarknad kommer att bära med sig.

Fru talman! Miljöpartiet vill skapa en trygg arbetsmarknad för alla. Vi har under lång tid sett en utveckling mot ett arbetsliv där det blivit svårare att få en fast anställning, framför allt för unga. Missbruk av visstidsanställningar förekommer, och så kallad hyvling av arbetstid har gjort det svårt att försörja sig även för personer som har en anställning. Det är därför mycket positivt att parterna gjort en ansträngning för att komma framåt även i dessa frågor.

Det kommer naturligtvis att finnas problem på svensk arbetsmarknad även när parternas överenskommelse har implementerats. I takt med utvecklingen kommer nya utmaningar att dyka upp och behöva mötas. Min förhoppning är att vi även i framtiden kommer att kunna göra detta i enlighet med den svenska modellen.

Fru talman! På längre sikt vill Miljöpartiet att fler människor ska få mer makt över sin egen tid. Vi vill få till stånd reformer som sänker normalarbetstiden och ökar människors möjligheter att påverka sin arbetstid och sina arbetsvillkor. Vårt mål är att vi ska ta ut vårt ökade välstånd i mer tid för varandra i stället för i prylkonsumtion. Några steg på vägen mot sänkt normalarbetstid kan vara att låta äldre gå ned i arbetstid med bibehållen lön och att erbjuda människor att ta ut sin löneförhöjning i mer ledig tid eller i sänkt arbetstid med bibehållen lön när det gäller tunga, kvinnodominerade yrken inom vård och omsorg.

Det är också oerhört viktigt att arbetet mot diskriminering och trakasserier på arbetsplatser fortsätter. Därför behöver vi en stark diskrimineringslagstiftning och tillräckliga resurser till både Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket. Regeringen har de senaste åren stärkt detta arbete, och mycket har också gjorts på myndighetsnivå. Det finns dock anledning att återkomma till dessa frågor när Utredningen om en effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen kommer med sitt slutbetänkande i oktober.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt

Fru talman! Arbetet utgör en stor del av våra liv. Det är viktigt att människor kan må bra och känna sig trygga genom hela yrkeslivet, även när arbetsmarknaden är i förändring.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Arman Teimouri (L)
Anf. 47 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Vi i Liberalerna står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 19.

Som liberal är jag extra stolt i dag över att få debattera arbetsmarknadsfrågor i allmänhet och arbetsrätt i synnerhet. För samtidigt som vi för denna debatt pågår ett intensivt arbete med att ta den så kallade parternas överenskommelse i mål. Politiken har nu ett stort ansvar att slutföra en historisk överenskommelse. Överenskommelsen är en stor liberal framgång och vinst i januariavtalet, men framför allt är den en stor vinst för alla Sveriges löntagare och företag.

Jag tror att de allra flesta delar samma bild av att det har skett stora strukturella förändringar på arbetsmarknaden de senaste 25 åren. Samtidigt finns en lagstiftning som är betydligt äldre. Det är klart att vi måste modernisera och samtidigt liberalisera arbetsrätten för att få bukt med många av de utmaningar vi ser på arbetsmarknaden.

Fru talman! Den svenska modellen har tjänat oss väl. Det har nu gått drygt 80 år sedan LO och SAF skrev under Saltsjöbadsavtalet. Den där decemberdagen på Grand Hôtel kom att innebära en form för arbetsmarknadens parter att komma överens utan lagstiftning och statliga regleringar i förhandlingsrätten. Det är vad vi i dag känner till som den svenska modellen. Men den svenska modellen behöver också utmanas för att utvecklas till det bättre.

Vad vill jag säga med detta? Jo, exempelvis frågan om LAS var ett politiskt initiativ - faktiskt från Folkpartiet. Initiativet grundade sig i att personer som jobbade i företag utan kollektivavtal inte hade några som helst skydd, vilket Folkpartiet tyckte var orimligt. Till en början ansåg LO att skydd för löntagare utanför kollektivavtal urholkade den svenska modellen. Men LO bytte fot, och till slut var det faktiskt LO som drev på så att lagarna slutligen klubbades igenom.

Vår svenska modell ska värnas, men den behöver ibland också utmanas. Utmaning innebär utveckling, och det är riktigt och viktigt. Vi kan i dag se att Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal gemensamt gör slag i saken för att modernisera arbetsrätten och samtidigt skapa omställningsmöjligheter för svenska löntagare.

Arbetsrätt

Svensk arbetsmarknad behöver en mer flexibel arbetsrätt med möjlighet att ställa om mitt i livet, och framför allt måste det bli billigare för företagen. Sammantaget kommer vi att stärka svensk konkurrenskraft, och därmed kommer Sverige att stå sig mycket starkare i framtiden.

Så med en liberalisering och modernisering av arbetsrätten kommer också ett kompetens- och omställningspaket. Men minst lika viktig är den reformering vi gör av exempelvis Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan. Det handlar om en helhet som ska skapa de bästa möjligheterna för såväl Sveriges löntagare som svenska företag.

Fru talman! Liberalerna värnar den svenska modellen där parterna löser konflikter och förhandlar om arbetsvillkoren och lönerna. Men det har blivit uppenbart att systemet behöver moderniseras för att partsmodellen fortsättningsvis också ska vara slagkraftig och fungerande.

Kryphål ska inte användas för att sätta systemet ur spel, och sanktionssystemet behöver ses över för att stridsåtgärder inte ska missbrukas. Det handlar framför allt om tre delar som vi vill se. Vi behöver utreda införandet av en proportionalitetsprincip, utreda hur rättsprocesser kan bli kortare och mindre kostsamma för inblandade parter i en tvist i fråga om stridsåtgärder samt utreda förutsättningarna för att göra varsel, samt hot om varsel, inför stridsåtgärder mer förutsägbara.

Fru talman! Vi behöver utmana den svenska modellen så att den även i fortsättningen ska vara slagkraftig och fungerande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-04-14
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 7, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Provanställning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 16 och

    2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 28.
    • Reservation 1 (M, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD100052
    C50026
    V40023
    KD03019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt42140293
    Ledamöternas röster
  2. Övrigt om flexiblare regelverk

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:46 av Martina Johansson (C) yrkande 3,

    2020/21:1288 av Mattias Karlsson i Luleå (M),

    2020/21:1700 av Mikael Damsgaard (M) yrkandena 2-4,

    2020/21:2924 av Per Schöldberg m.fl. (C) yrkande 11,

    2020/21:3272 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 69,

    2020/21:3283 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 10,

    2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 19 och

    2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 13.
    • Reservation 2 (M)
    • Reservation 3 (L)
    • Reservation 4 (V)
  3. Stärkt skydd för arbetstagare

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:176 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 1-3 och 5-7,

    2020/21:749 av Hans Hoff m.fl. (S),

    2020/21:838 av Heléne Björklund och Magnus Manhammar (båda S),

    2020/21:849 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),

    2020/21:889 av Hillevi Larsson (S),

    2020/21:906 av Åsa Eriksson m.fl. (S),

    2020/21:1650 av Ingemar Nilsson och Malin Larsson (båda S),

    2020/21:1783 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S),

    2020/21:1852 av Paula Holmqvist m.fl. (S),

    2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 6 och

    2020/21:3657 av Roger Hedlund (SD).
    • Reservation 5 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD100052
    C50026
    V04023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -0101
    Totalt5150293
    Ledamöternas röster
  4. Turordningsreglerna

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:513 av Emma Carlsson Löfdahl (-),

    2020/21:653 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 5,

    2020/21:1700 av Mikael Damsgaard (M) yrkande 1,

    2020/21:2343 av Boriana Åberg (M),

    2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 17 och

    2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 25.
    • Reservation 6 (M)
    • Reservation 7 (KD)
    • Reservation 8 (V)
  5. Företrädesrätten till återanställning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:176 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 4 och

    2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 18.
    • Reservation 9 (M)
    • Reservation 10 (V)
  6. Lag mot trakasserier i arbetslivet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:735 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 2.
    • Reservation 11 (V)
  7. Rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:708 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2020/21:3100 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 1 och

    2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6.
    • Reservation 12 (M, SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (M, SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD010052
    C50026
    V40023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt35210293
    Ledamöternas röster
  8. Övrigt om utökad rätt till ledighet m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:1832 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1,

    2020/21:2026 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 1,

    2020/21:2389 av Gunilla Carlsson och Johan Büser (båda S),

    2020/21:2698 av Leila Ali-Elmi (MP),

    2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 8 och 29,

    2020/21:3203 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 40 och

    2020/21:3558 av Cecilia Widegren och Ann-Britt Åsebol (båda M) yrkande 3.
    • Reservation 13 (SD)
    • Reservation 14 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD001052
    C50026
    V40023
    KD03019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt43310293
    Ledamöternas röster
  9. Stridsåtgärder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:176 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 8,

    2020/21:1286 av Mattias Karlsson i Luleå (M),

    2020/21:3281 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 1-3,

    2020/21:3284 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkandena 3 och 4,

    2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 20,

    2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 29 och 30 samt

    2020/21:3415 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD).
    • Reservation 15 (M)
    • Reservation 16 (C)
    • Reservation 17 (V)
    • Reservation 18 (KD)
    • Reservation 19 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M001159
    SD100052
    C05026
    V00423
    KD00319
    L00316
    MP30013
    -0011
    Totalt29522293
    Ledamöternas röster
  10. Återinförande av lex Laval

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:3281 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 4,

    2020/21:3284 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 5,

    2020/21:3373 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 15 och

    2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 27.
    • Reservation 20 (M, C, KD, L)
  11. Övrigt om utstationering av arbetstagare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 4-6 och

    2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 26.
    • Reservation 21 (V)
    • Reservation 22 (KD)
  12. EU-lagstiftning på det arbetsrättsliga området

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:653 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 12 och

    2020/21:3371 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 21.
    • Reservation 23 (M, KD)
    • Reservation 24 (SD)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.