Stärkt skydd för geografiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och företagsnamn i ond tro
Betänkande 2020/21:NU23
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 2 juni 2021
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Starkare skydd av geografiska beteckningar och tydligare regler om varumärkesregistrering (NU23)
Regeringen föreslår att otillåten användning av geografiska beteckningar som skyddas genom EU:s tillträde till den så kallade Genèveakten ska kunna leda till skadestånd och andra sanktioner. Det gäller även de beteckningar som skyddas av frihandelsavtalen med Singapore och Vietnam.
Regeringen föreslår också tydligare regler om registrering av varumärken och företagsnamn när sökanden agerar i så kallad ond tro - exempelvis avsiktligen ansöker om ett företagsnamn den inte har rätt till.
Riksdagen sa ja till förslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till 25 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Stärkt skydd för geografiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och företagsnamn i ond troProposition 2020/21:125
Motioner från ledamöterna
- Motion 2020/21:2107 av Markus Selin (S) Inrättande av ett kunskapscentrum för immaterialrätt
- Motion 2020/21:2108 av Markus Selin (S) Kulturella och kreativa näringar behöver en strategi för rättvis immaterialrätt
- Motion 2020/21:2120 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) Framtidens e-sport
- Motion 2020/21:2596 av Sofia Westergren och Sten Bergheden (båda M) Handel med upphovsrätt och immateriella rättigheter i Sverige
- Motion 2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) En hållbar digitalisering
- Motion 2020/21:3262 av Arman Teimouri m.fl. (L) En liberal närings- och företagarpolitik
- Motion 2020/21:3344 av Magnus Jacobsson (KD) Samerna
- Motion 2020/21:3397 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område
- Motion 2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) En långsiktig svensk konkurrenskraft
- Motion 2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) En grön återstart av kulturen i pandemins spår
- Motion 2020/21:3899 av Lars Hjälmered m.fl. (M) med anledning av prop. 2020/21:125 Stärkt skydd för geografiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och företagsnamn i ond tro
- Motion 2020/21:3916 av Camilla Brodin m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:125 Stärkt skydd för geografiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och företagsnamn i ond tro
- Motion 2020/21:667 av Josef Fransson m.fl. (SD) Immaterialrättsliga frågor i ett digitalt samhälle
- Motion 2020/21:717 av Josef Fransson m.fl. (SD) Uppfinningslandet Sverige
Beredning, Genomförd
Justering: 2021-05-27
Trycklov: 2021-05-27
Betänkande 2020/21:NU23
Alla beredningar i utskottet
Starkare skydd av geografiska beteckningar och tydligare regler om varumärkesregistrering (NU23)
Regeringen föreslår att otillåten användning av geografiska beteckningar som skyddas genom EU:s tillträde till den så kallade Genèveakten ska kunna leda till skadestånd och andra sanktioner. Det gäller även de beteckningar som skyddas av frihandelsavtalen med Singapore och Vietnam.
Regeringen föreslår också tydligare regler om registrering av varumärken och företagsnamn när sökanden agerar i så kallad ond tro - exempelvis avsiktligen ansöker om ett företagsnamn den inte har rätt till.
Näringsutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till förslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Näringsutskottet föreslår samtidigt att riksdagen ska säga nej till 25 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2021-06-02
Dokument från debatten
- Protokoll 2020/21:132 Onsdagen den 2 juniProtokoll 2020/21:132 Stärkt skydd för geografiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och företagsnamn i ond tro
Protokoll från debatten
Anf. 80 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Svenska företag verkar i en värld som blir allt mindre eller, om man så vill, som blir global, och de kunskapsbaserade tillgångarna, det vill säga immaterialrätten, blir en allt större del av företagens värde.
Dessa tillgångar är därmed också ett attraktivt byte för dem som ägnar sig åt illegal konkurrens genom att på olika sätt tillskansa sig marknadsandelar för entreprenörers och företags produkter, till exempel märkeskläder, mediciner eller läkemedel, mobiler och andra elektronikvaror, smink och leksaker. Attraktionskraften hos produkterna gör att de är utsatta för brottslighet.
Som det står i utskottets ställningstagande i detta ärende har utvecklingen skett snabbt de senaste tio åren. Denna typ av brott har också visat sig öka under hela 2000-talet. Utvecklingen har gått hand i hand med att vi blir alltmer digitala och handlar på nätet och gör fler beställningar där.
Fru talman! Moderaterna ställer sig positiva till regeringens proposition om nya regler för geografiska beteckningar, varumärken och företagsnamn. Det är viktigt att med adekvata medel kunna skydda företag och entreprenörer. Men vi vill också kombinera detta svar med att det tydligare ska belysas hur företag kan ges information om de beteckningar som skyddas av Genèveakten om internationella register över ursprungsbeteckningar, för det är viktigt att företag kan göra rätt i frihandelsavtalen. Vi tar upp att regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag för att säkerställa att systemet är lätt att använda för Sveriges företagare.
När skyddet mot illegal konkurrens ska stärkas är det viktigt att seriösa och hårt arbetande entreprenörer och deras företag inte fångas i näten på grund av att systemen inte är tydliga. De måste få den kunskap de behöver när det gäller register och hur man ska leta i sökmotorerna, som ligger internationellt inom EU.
Låt mig ta ett exempel. Drycken champagne är en skyddad geografisk beteckning. Den ska tillverkas i och komma från det franska området. En känd dryck som denna är enkel att förstå sig på, men att hitta andra produkter över hela världen som inte man hört talas om eller kommit i kontakt med är knepigare. Då är det svårare att göra rätt. Därför har vi tittat på remissyttrandet från näringslivet om att detta är ett problem. Särskilt berör detta de företag som är mindre och därmed har mindre kapacitet organisatoriskt för ändamålet.
Näringslivet lyfter fram denna fråga. Det är viktigt att system är lätta att söka i och att skyddade beteckningar är lätta att få vetskap om. Därför blir det också viktigt att införande av sanktioner kopplas samman med bra lösningar.
När det gäller de föreslagna bestämmelserna om hinder mot registrering av varumärken och företagsnamn i de fall sökande är i ond tro har regeringen har valt att ta bort bestämmelsen om relativt hinder. Patent- och registreringsverket, PRV, har i sitt remissyttrande tagit upp farhågor kring detta. PRV lyfter att det enligt deras uppfattning inte är möjligt att placera in ond tro bland de relativa eller absoluta hindren, utan man kan komma att hamna i ett läge där båda är aktuella. Myndigheten skriver också att detta med ond tro ofta ses i relation till andra rättigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt skydd för geo-grafiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och före-tagsnamn i ond tro
Därför säger vi att det är viktigt att regeringen följer denna fråga när lagstiftningen ska tillämpas i vardagen. Regeringen har valt att inte ta med denna aspekt.
Att stärka förutsättningar för att värna immateriella rättigheter är en prioriterad fråga för oss moderater i den politik för företagande och innovationer som vi driver. Ett starkt skydd för immateriella rättigheter är avgörande för Sveriges växande och välfärdsskapande företag.
Vi ser att det är angeläget att inrätta en nationell strategi för immaterialrättsfrågor. Immaterialrättsområdet, som i stora delar har ett juridiskt fokus, måste på ett mycket tydligare sätt bli en integrerad del av näringspolitiken. Vi anser att regeringen borde ha gjort mer.
Vi vill se en kartläggning av de immaterialrättsliga aspekterna i det svenska näringslivet. Det är av stor vikt att vi får svenska företag att förstå att skydda sina immateriella tillgångar och att öka den andel som faktiskt gör det. Det ställer krav på att entreprenörer och företag kan få svar av personer som kan immaterialrätt. Det är viktigt att de kan få rätt kunskap för att göra rätt saker.
Vidare bör informations- och utbildningsinsatserna kring immaterialrätt stärkas. Patent- och registreringsverket har en tydlig roll att aktivt informera svenska företag om immaterialrättens möjligheter. Även andra myndigheter, som Vinnova och Tillväxtverket, bör få tydliga uppdrag att sprida kunskap och information om immaterialrätten. Ett ökat kunskapsutbyte mellan myndigheter skulle dessutom vara ett steg i rätt riktning.
En immaterialrättsstrategi bör även innefatta en plan för hur lagstiftaren löpande ska arbeta för en anpassning av lagstiftningen i relation till den rådande tekniska utvecklingen i samhället. Inom exempelvis digitalisering och artificiell intelligens går utvecklingen fort, och Sverige får inte halka efter och riskera att förlora växande företag på grund av brister i de immaterialrättsliga skydden.
Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 1 i detta ärende.
Anf. 81 Josef Fransson (SD)
Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 23, som förutom en proposition från regeringen angående skydd för geografiska beteckningar behandlar en rad motioner från den allmänna motionstiden. Det är där jag för dagen avser att lägga tonvikten, och då närmare bestämt på en reservation från Sverigedemokraterna där vi vill stärka skyddet för patent och för alla Sveriges fantastiska uppfinnare. Redan nu vill jag yrka bifall till reservation 10, och för tids vinning nöjer jag mig med det, även om vi självfallet står bakom samtliga våra reservationer.
Fru talman! Det finns ett antal viktiga komponenter när det gäller hur Sverige kunde utvecklas från ett fattigt bondesamhälle till en rik och välmående industrination på bara några decennier under 1900-talet. Naturligtvis låg en internationell industrialiseringsprocess i grunden, men att vi lyckades så bra här i Sverige beror, tror jag, väldigt mycket på att vi svenskar har fått kämpa i vårt tuffa, karga klimat och av nöden varit tvungna att jobba både hårt och smart.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt skydd för geo-grafiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och före-tagsnamn i ond tro
Jag behöver inte gå längre än till min morfars pappa för att levandegöra just detta. Trots enkla livsförhållanden kom han att bli en multientreprenör och en överlevnadskonstnär av rang som förutom försörjning till hans anställda gav diverse varor och tjänster till bygdens invånare. Ett av alla hans förehavanden var att såga ut isblock på vintern och gräva ned dem i jorden, inpackade i sågspån, för att sedan kunna sälja isen sommartid så att människor skulle kunna kyla ned matvaror.
Som ni förstår var detta innan två andra svenskar, Baltzar von Platen och Carl Munters, utvecklade ett kylskåp för hemmabruk som sedan dess har revolutionerat världen till det bättre. Där och då stod ett svenskt företag, Electrolux, redo att ta sig an den fantastiska uppfinningen. Detta i sin tur genererade mängder av arbetstillfällen runt om i Sverige.
Detta exempel är bara en av en lång rad fantastiska uppfinningar som har sitt ursprung i Sverige och som sedermera gett fantastiska industriframgångar till gagn för Sverige och det svenska folket. SKF, med det svenska kullagret, och Tetra Pak är två andra lysande exempel.
Sedan har det hänt mycket här i världen, och i vår tid är det svårare att koppla specifika produkter till enskilda uppfinnare, då komplexiteten är så oändligt mycket större. I dag kan en enda konsumentprodukt innehålla komponenter med hundratals enskilda patent samtidigt som i princip varje större industriföretag lägger stora resurser på egen produktutveckling.
Med dagens globala handel och aktörer i andra världsdelar som skamlöst stjäl och nyttjar patent utan att göra rätt för sig är det dock av stor vikt att vi gör vad vi kan för att skydda svenska uppfinningar och patent.
Fru talman! Sverigedemokraterna har lagt fram en motion som vi kallar Uppfinningslandet Sverige, och den innehåller i sin tur ett antal förslag på åtgärder för att stärka skyddet mot immaterialrättsliga intrång till gagn för svenska uppfinnare och svenska företag.
Ett av Sverigedemokraternas förlag är att vi ska ta initiativ till ett kunskapscentrum där man samlar och knyter samman kompetenser inom patentfrågor och immaterialrättsliga frågor. Den ska arbeta bland annat med uppsökande verksamhet vad gäller exempelvis utbildningar och sådant, men den ska också finnas som ett stöd för svenska företag som söker kunskap eller har hamnat i trångmål. Vi tror att ett sådant kunskapscentrum fungerar bäst om det har representanter från myndigheter, akademin och näringslivet.
Vi menar också att den svenska staten kan och bör bli betydligt mer behjälplig vad gäller att skydda svenska patent och hjälpa till i patenttvister. En myndighet bör få ett tydligt uppdrag att assistera svenska företag och uppfinnare som råkar ut för intrång i sina patent. Vi har sett tydliga exempel på sådant i USA, Kina och Japan genom åren.
För att öka möjligheterna och viljan att fullfölja en kommersialisering av uppfinningar och innovationer bör en försäkringslösning med statlig garanti kunna erbjudas.
Fru talman! I en internationell jämförelse har Sverige visat sig ha ganska få patenttvister som avgörs i domstol. Det beror nog inte primärt på att det är ett lågt antal intrång. Man kan anta att det kan bero på att den svagare parten tar en väldigt stor risk genom att den eventuellt får betala stora rättegångskostnader om den förlorar målet. Därför menar vi att man från regeringens sida bör utreda möjligheten att inrätta ett tak för hur mycket en part i en rättegångstvist kan bli skyldig för motpartens ombud. På detta vis jämnas spelplanen ut för parterna. Och vi tror att fler patentinnehavare då vågar ta strid för sin rätt. Just detta har visat sig framgångsrikt i bland annat Tyskland och Storbritannien. Vi menar därmed att det är något vi borde pröva också här i Sverige.
Anf. 82 Peter Helander (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt skydd för geo-grafiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och före-tagsnamn i ond tro
Fru talman! Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 4 i betänkandet.
Skyddet av immateriella tillgångar är för Centerpartiet en självklarhet och en förlängning av äganderätten. Det är något som är grundstenen för många företag. I ett land som Sverige är skyddet för immateriella tillgångar kanske särskilt centralt eftersom en stor del av vårt välstånd bygger på de framgångsrika innovatörer, privatpersoner och företag som lyckats skapa internationella framgångsprodukter: dynamiten, respiratorn och pacemakern. Det är några produkter, men man kan nämna många fler. I dagens digitala ekonomi är det allt från den musik som skapas av Veronica Maggio till designen av en stol från Svenskt Tenn eller källkoden hos ABB:s robotar som kan vara viktigt att säkra och intressant för många att kopiera.
Den tekniska utvecklingen är snabb, och vi lever i ett alltmer digitaliserat samhälle. Därför är det viktigt att lagar och regler är anpassade efter dagens verklighet. Upphovsrättslagstiftningen är i flera avseenden föråldrad, och den reglerar i mångt och mycket förhållanden som gällde för flera decennier sedan. Ett tydligt exempel på detta är de tveksamheter som gäller om huruvida man får dela bilder på offentlig konst digitalt utan att betala ersättning till konstnären samtidigt som det är tillåtet att dela dessa bilder analogt.
Men detta är inte det enda exemplet på att upphovsrätten inte är anpassad till den digitala verkligheten. Upphovsrättsfrågan nummer ett de senaste åren har varit implementeringen av EU:s copyrightdirektiv. Centerpartiets huvudlinje har varit att friheten att yttra sig behöver försvaras och stärkas samt att mellanhänders grundläggande ansvar och skyldighet att framföra information oförvanskad och att den inte får blockeras måste tydliggöras. Samtidigt behöver systematiska och storskaliga upphovsrättsbrott kunna stävjas i en större omfattning än i dag.
Fru talman! Upphovsrätten är en byggsten i det vi övergripande kallar immateriellt skydd. Det är en byggsten som är helt avgörande för att inte bara uppmuntra utan även stimulera kreativt skapande. Vi vill därför understryka att upphovsrätten måste värnas och respekteras även på internet. Därför är det viktigt att det finns en modern lagstiftning som på ett ändamålsenligt sätt kan hantera upphovsrättsfrågor på den digitala marknaden. Att åstadkomma detta är ingen lätt process. Inte minst riksdagens tillkännagivande relaterat till EU:s upphovsrättsdirektiv vittnar om detta. För Centerpartiet har det varit centralt att man i genomförandearbetet tar sin utgångspunkt i att bevara yttrandefriheten på internet och att detta sedan även får genomslag i lagstiftningen.
Fru talman! Systemet av immateriella rättigheter, från patent till upphovsrätt och varumärkesskydd, måste ses som en helhet och fungera som en helhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt skydd för geo-grafiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och före-tagsnamn i ond tro
Två centrala processer i nuläget på detta område är de så kallade Digital Markets Act och Digital Services Act. Beroende på hur dessa förslag utkristalliserar sig kan frågor inte bara om immateriella rättigheter generellt ställas på sin spets. Det handlar även om yttrandefriheten.
När det gäller Digital Services Act vill vi från Centerpartiets sida bland annat se en tydligare ståndpunkt till fördel för yttrandefriheten vid dessa avvägningar. Principen måste vara att användare är helt fria att kommunicera vilken information som helst och att en värdtjänst begår ett brott om den hindrar kommunikation mellan användare om denna information inte tydligt definierats som ett undantag från denna princip i lag eller användarvillkor.
Fru talman! Centerpartiet står bakom utskottsmajoritetens ställningstagande när det handlar om utökad information riktad mot företagen om olika typer av skyddade beteckningar. Det är en fråga som behöver hanteras separat från det aktuella betänkandet. Men för Centerpartiet är det självklart att regeringen måste säkerställa att det ska vara lätt att göra rätt för företagen.
Anf. 83 Camilla Brodin (KD)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 i detta betänkande.
Kristdemokraterna instämmer i huvudsak i propositionens innehåll. Huvudbudskapet innebär att det ska bli ett starkare skydd för geografiska beteckningar och företagsnamn genom att man inför förändringar i lagstiftningen. Detta är bra för rättstryggheten.
Men vi skulle vilja vässa några delar i regeringens proposition. Det handlar om vår grundläggande hållning att det ska vara lätt att göra rätt. Vi politiker ska faktiskt lyssna på vad näringslivet säger och göra vad vi kan för att hyvla bort så många trösklar som möjligt.
Vi kan ta del av de svar som framför allt har kommit under remissrundan. Där har det efterfrågats bättre möjligheter för enskilda företag att informera sig om gällande regelverk för att just minimera risken att göra fel. Detta tycker vi kristdemokrater är ett mycket bra önskemål, och därför vill vi att det förtydligas hur ett enskilt företag kan informera sig på ett snabbt och effektivt sätt om vilka beteckningar det är som ska skyddas. Ingen ska behöva göra fel för att man, trots gott uppsåt, inte lyckats tillgodogöra sig nödvändig information.
Det räcker med andra ord inte att regelverket i sig är tydligt och lättförstått. Tillämpningen måste vara lika lätt. Att enbart hänvisa till att det är den enskildes skyldighet att veta vad som gäller är inte näringslivsvänligt. Det går också stick i stäv med vad vi anser bör göras när vi pratar om regelförenklingar.
Därför bör lagstiftaren underlätta efterlevnaden i alla led. Det bör därför uppdras åt regeringen att verka för en praktisk lösning för hur företag ska kunna tillgodogöra sig nödvändiga underlag genom exempelvis någon form av gemensam databas.
Fru talman! I detta betänkande finns även frågor som rör patent, och det pågår ett arbete om den strategiska hanteringen av immateriella tillgångar. I utskottets ställningstagande påminns det om domstolsreformen, som genomfördes för några år sedan. Och det finns antydningar om att handläggningstiderna i domstolarna är på väg att kortas. Det är en utveckling som jag och mitt parti ser positivt på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt skydd för geo-grafiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och före-tagsnamn i ond tro
Men jag skulle ändå vilja framhålla att Sverige behöver fler personer och företag som ser värdet av att våga pröva att omvandla en idé till en innovation. Dagens villkor när det gäller det immateriella värdeskapandet missgynnar mindre aktörer, som till exempel startup-företag, universitetsforskare och enskilda uppfinnare. Här skiljer Sverige ut sig på ett negativt sätt jämfört med många andra EU-länder.
När det gäller tvister kring patent är det en låg andel som går till rättegång eller skiljemannaförfarande i Sverige. Dagens system gör att det kan vara mycket kostsamt att driva en process. Kostnaden har man ingen aning om på förhand, och det finns tyvärr skäl att tro att det är många mindre aktörer som har avstått från att hävda sina rättigheter på grund av just den osäkerheten.
Jag förordade tidigare i våras, när forskningspropositionen behandlades, att riksdagen skulle uppmana regeringen att utreda hur obalansen mellan parterna vid rättegångar kan minimeras. En utgångspunkt för en sådan översyn skulle vara att undersöka hur obalansen påverkar nyttiggörandet av forskningen och innovationsviljan. Någon sådan uttalad inriktning kan jag dock inte se i de förslag som framförs inom ramen för detta ärende. För att poängtera det har jag därför ett särskilt yttrande i just den frågan.
Anf. 84 Joar Forssell (L)
Fru talman! Det vi debatterar här i dag är en oerhört viktig grundbult för hela den fria ekonomin och hela vårt välstånd. Just det här betänkandet har en rubrik som kanske inte riktigt fångar in hela den vidden av patent- och immaterialrätt. Det rör fler frågor än vad man anar av rubriken.
Fru talman! Från Liberalernas sida står vi bakom mycket av det som har kommit i propositionen från regeringen. Vi tycker i grunden att det är bra. Vi behöver tydliga, starka regler som både värnar de människor som är innovatörer, som har nya idéer, och ser till att skydda våra immateriella rättigheter. Det är bara när människor faktiskt har sina rättigheter skyddade som vi kan se ett ökat välstånd också i morgon.
Fru talman! Det räcker dock inte att ha en lagstiftning som är formulerad på ett bra och tydligt sätt. Det krävs också att de som blir utsatta för olika former av brott och hamnar i trångmål därför att någon annan har klivit över den gräns som immateriella rättigheter innebär har möjlighet att försvara sig mot detta, har möjlighet att använda lagen och har möjlighet att få rätt inte bara i lagtextens mening utan också i lagens mening.
Av det skälet har vi två reservationer. Vi står såklart bakom båda, men jag kommer för att spara tid vid voteringen att yrka bifall endast till reservation 6 om kostnader i mål om patent. Det handlar just om detta: Även om lagen är formulerad på ett kraftfullt och tydligt sätt och även om man får information om sina rättigheter, vilket såklart också är väldigt viktigt, är det i dag så att kostnaderna för att gå in i ett mål där man försvarar sina rättigheter ofta är väldigt höga. Det handlar både om långa handläggningstider, som ju innebär stora kostnader särskilt i den här typen av frågor, och om kostnader kopplade till en eventuell rättegång.
Fru talman! Om vi vill att människor ska fortsätta att våga vara innovativa och fortsätta att driva ekonomin, Sverige och världen framför sig behöver vi jobba med att få ned de kostnaderna och slipa ned trösklarna så att någon som har blivit utsatt för någon form av intrång helt enkelt ska kunna värja sig mot det med hjälp av lagen. Lagen behöver inte bara vara skarp i sin formulering; även tillämpningen måste bli mer tillgänglig för fler. Därför har vi tillsammans med Moderaterna den här reservationen, som handlar om att se över och se till att kostnaderna och därmed trösklarna blir lägre för att faktiskt tillämpa detta, som vi nu tar ställning för, på ett ordentligt sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt skydd för geo-grafiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och före-tagsnamn i ond tro
Fru talman! Med detta yrkar jag alltså bifall till reservation 6.
Anf. 85 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner som behandlar den viktiga immaterialrätten.
Förra året rankades Sverige återigen som det andra mest innovativa landet i världen efter Schweiz. Det är jag otroligt stolt över. Men vi har mer att göra när det gäller till exempel betalning vid användande av digitalt material, vi har mer att göra när det gäller upphovsrätt och patentmöjligheter för små och medelstora företag och vi har mer att göra när det gäller jämställdhetsaspekten - mer om det senare.
Att vi nu ändrar en del regler för de geografiska beteckningarna och registrering av varumärken i ond tro är ett led i att ständigt uppdatera, modernisera och skruva i regelverket för att underlätta och effektivisera för företagen. Till de partier som i sina anföranden har tagit upp frågan om information om vad som gäller vill jag bara meddela att det finns alldeles utmärkt information hos Livsmedelsverket och dessutom i en databas som EU-kommissionen ansvarar för. Det finns alltså mycket information.
Däremot håller jag med om att vi generellt sett behöver hjälpa fler företag av alla möjliga storlekar och i alla möjliga branscher att bli bättre på att värna sina immateriella tillgångar och att själva ha en plan för när man ska skydda, om man ska skydda, hur man ska skydda och när man ska tillgängliggöra. Det håller jag med om, och vi jobbar på det.
Socialdemokraternas målsättning är att Sverige även fortsättningsvis ska rankas som ett av de mest innovativa och kreativa länderna i världen och att vi ska dra största möjliga nytta av den tekniska revolution som vi är mitt inne i.
Min vision för immaterialrättspolitiken är att alla upphovspersoner och innovatörer, oavsett storlek och oavsett kön, ska ha tillräcklig kunskap för att kunna avgöra om, när och hur en innovation eller ett verk bör skyddas och kunskap nog att hantera sin upphovsrätt på ett klokt och medvetet sätt. Jag vill att alla ska kunna ingå kreativa, nyskapande samarbeten med öppna ögon och ha en långsiktig plan för hur det som skapas ska skyddas, tillgängliggöras och användas. Jag vill också att vi ska förbättra balansen mellan de immaterialrättsinnehavare och de stora drakar som ibland utnyttjar mindre innovatörers och upphovspersoners framgångar utan att betala rättmätigt för det. Där finns mer att göra.
För att stärka svenska företags konkurrenskraft har regeringen visat att man ser en fungerande immaterialrätt och en strategisk hantering av immateriella tillgångar som viktiga grundförutsättningar. Vi kan inte lyckas annars. Det här är en oerhört viktig del av näringspolitiken som jag anser inte alltid får sin rättmätiga del av utrymmet i debatten. Därför är jag jätteglad, fru talman, att vi har den här debatten i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt skydd för geo-grafiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och före-tagsnamn i ond tro
För att utveckla ytterligare om socialdemokratisk immaterialrättspolitik anser vi att det är oerhört viktigt att värna de svagares ställning, möjliggöra kollektiv förvaltning som vi har i dag och andra former av att små blir starka tillsammans - precis som en del i den svenska modellen. Vi vill också möjliggöra för olika typer av upphovspersoner med olika behov att kunna leva på sina verk och innovationer. Det ser inte likadant ut för alla, så det måste finnas olika möjligheter att hantera sin upphovsrätt.
Vi socialdemokrater hävdar med emfas det som står i lagboken om att alla IP-intrång är brott. Det borde vara självklart men är det dessvärre inte för alla. Man kan inte utnyttja det som tillhör någon annan, inte ens digitalt, utan att betala för det på något sätt. Det är oerhört viktigt att slå fast.
Fru talman! Dessutom måste regelverket hela tiden vara modernt och enkelt, som någon sa före mig i debatten. Det ska också vara teknikneutralt så att regelverket hänger med när tekniken hela tiden utvecklas. Det ska vara lätt att göra rätt. Det ska vara enkelt att skydda sina tillgångar, men det ska också vara enkelt att dela, tillgängliggöra och samarbeta med andra. Det krävs för att hitta den dynamik och det nytänkande som behövs för att vi ska få ytterligare fler innovationer och utveckling.
Framför allt, och som jag inledde med, måste vi höja kunskapen så att både stora och små innovatörer kan ha en strategi för sina immateriella tillgångar, göra medvetna val om och när någonting ska skyddas och hur man klokast förvaltar de rättigheter man har.
Fru talman! Det finns mer att göra, och vi behöver bli bättre på att använda den information som finns tillgänglig, till exempel i patentdatabaser, så att vi slipper gå omvägar i framtiden. Vi behöver bli mer effektiva i hur vi använder redan skyddade tillgångar.
Fler kvinnor behöver få stöd att utveckla sina innovationer och förverkliga sina drömmar. Vidare behöver vi hitta sätt, gärna på EU-nivå, för att skydda små och medelstora innovatörer så att de kan få sina rättigheter tillgodosedda. Flera talare före mig har varit inne på området i dag. En nationell försäkringslösning har utretts, men det blir alldeles för dyrt. Däremot har regeringen drivit frågan att vi bör titta på en sådan lösning på EU-nivå. Med ett större underlag kan det bli ekonomiskt bärkraftigt. Däremot, fru talman, att staten skulle gå in och direkt stödja en part i en tvist anser jag vara helt orimligt, och det är inte rättssäkert.
Fru talman! Vid samma tidpunkt förra året hade vi motsvarande debatt där vi hanterade motioner om immaterialrätt från AMT. Då handlade hela diskussionen om DSM-direktivet, som jag hade hoppats att vi skulle kunna implementera om en vecka så som var bestämt. Men på grund av förseningar av de riktlinjer som vi väntar på från EU-kommissionen har det fortfarande ännu inte kommit en departementspromemoria.
DSM-direktivet låter inte så himla tjusigt, men det ska tydliggöra hur upphovspersoner har rätt att få betalt när deras material används digitalt. Det är oerhört viktigt eftersom vi streamar alltmer. Många i de kreativa branscherna väntar och längtar efter direktivet, och tyvärr var vi socialdemokrater de enda som röstade för direktivet i EU-nämnden. Men jag ser fram emot att vi ska hitta sätt att implementera direktivet i svensk lagstiftning.
Fru talman! Med ökad kunskap hos fler kreatörer och innovatörer, med en utvecklad samverkan mellan olika samhällssektorer samt stabila trygghetssystem som gör att fler människor vågar gå vidare och prova sin idé och förverkliga sina drömmar kan vi både fortsätta att vara en världsledande nation inom innovation och fortsätta att vara en världsledande kulturexportnation.
Anf. 86 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt skydd för geo-grafiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och före-tagsnamn i ond tro
Fru talman! Jag tackar Åsa Eriksson för ett klarläggande om regeringens uppfattning och att det finns möjligheter framåt.
Jag begärde ordet därför att jag vill fråga om geografiska beteckningar och sökmotorerna som finns att tillgå inom EU som är avgörande för att företag ska kunna delta i olika handelsavtal.
Åsa Eriksson sa att dessa databaser redan finns via Livsmedelsverket, och hon sa att de är utmärkta. Samtidigt sa hon att det ska vara lätt att göra rätt. Om näringslivet säger att det inte är enkelt utan svårt, speciellt för ett litet företag, att få tillgång till de olika databaserna behövs något annat. En ledamot sa tidigare att det gäller att se från dörr till dörr, var företagaren befinner sig och vad denna har att göra på sin resa framåt. I det perspektivet vill jag gärna höra vad Åsa Eriksson anser. Det är lätt att konstatera att det är bra som det är. Där står inte jag, utan jag upplever att det är viktigt att sänka trösklarna så att vi kan ta till oss kunskapen så att vi kan hitta lösningar som hjälper svenska företag ute i världen.
Anf. 87 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag tackar Ann-Charlotte Hammar Johnsson för att jag får chansen att utveckla dessa frågor lite mer.
Jag vill inte påstå att det är bra som det är, och jag hoppas att det framgick av mitt anförande att vi behöver öka kunskapen hos många olika aktörer.
Till exempel har regeringen lagt ut uppdrag till PRV, Vinnova och Tillväxtverket för att öka kunskapen på olika sätt. Det har också gjorts insatser för att öka kunskaperna hos Almi så att företag kan vägledas att hitta mer kunskap och förbättra sin förmåga. Här har ledamoten helt rätt. Det är alldeles för få företag som i dag har en genomtänkt strategi och vet hur man ska agera på ett klokt sätt. Där behöver vi öka kunskapen.
Men precis som regeringen skriver i propositionen är inte det här ärendet rätt plats, utan andra informationsinsatser görs. Till exempel har mer pengar tillförts till PRV för att fortsätta att göra kunskapshöjande insatser. Jag är inte säker på att det räcker, utan vi kommer säkert att behöva fortsätta.
Jag tror att vi behöver hjälpas åt och jobba tillsammans på olika sätt. Det ska vara - jag återger ledamoten Camilla Brodin - lätt att göra rätt. Och vi kommer att hela tiden behöva jobba med detta. Jag menar att informationen finns, men nu måste vi visa att den finns och hur den kan användas på bästa sätt.
Anf. 88 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Patent- och registreringsverket är en fantastisk myndighet, och det finns sökvägar där. Men det finns företag som inte känner till detta. Det är bra och riktigt att informationen finns och att det ska vara lätt att ta del av den. Man ska inte sitta i sin vardag och avstå från att delta i handelsavtal eller råka illa ut och fastna i nätet på grund av det goda som vi vill åstadkomma med skyddet. Jag ser fram emot att få höra mer om detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt skydd för geo-grafiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och före-tagsnamn i ond tro
Jag har ytterligare en fråga, och den handlar om att mycket i underlaget innebär att det pågår en hel del arbete på EU-nivå i olika sammanhang. Man väntas presentera olika förslag. Samtidigt har det kommit information från näringslivet där man säger att regeringen är för passiv, att deltagandet i Bryssel i dessa sammanhang är för passivt. Man inväntar vad som ska hända i stället för att vår fantastiska kunskapsnation tar ett steg till och blir aktiv genom att ta med vår kunskap till Bryssel för att sätta agendan. Det får ledamoten gärna utveckla.
Anf. 89 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Fler företag i Sverige behöver få hjälp för att få bättre kunskap. Då vill jag lyfta fram det uppdrag som Vinnova hade från regeringen, bland annat tillgängliggjordes IP-checkar som många små och medelstora företag använde. Jag kommer inte ihåg den exakta siffran, men det var en bra bit över 90 procent som menade att de kunde jobba mer affärsstrategiskt. Det berodde på att de fick mer kunskap. Det är ett alldeles utmärkt exempel på hur vi kan arbeta för att höja kunskapen hos små och medelstora företag och innovatörer. Det behöver vi fortsätta med.
När det gäller arbetet på EU-nivå stämmer det att mycket är på gång, till exempel IP Action Plan. Vi ser fram emot One Stop Shop, som ska vara ett informationscenter dit alla företag kan vända sig för att få bättre kunskap och vägledning om immaterialrätt. Det är viktigt.
Det pratas också om att införa handläggningsfrister så att det till exempel blir max ett års handläggningstid i olika instanser. Det finns annat också.
Jag håller inte med om bilden att Sverige och den svenska regeringen skulle vara passiv i dessa samtal. Tvärtom är min bild att vi driver på och försöker bidra med all den kunskap vi har och föra in de inspel som vi får från näringslivet. Jag ser fram emot en fortsatt progressiv utveckling för innovation och utveckling i Sverige och i resten av Europa.
Anf. 90 Lorena Delgado Varas (V)
Fru talman! Vi debatterar förslag till lagändringar för att stärka skyddet för geografiska beteckningar och ge tydligare regler vid registrering av varumärken och företagsnamn i ond tro.
Vi från Vänsterpartiet kommer att ställa oss bakom utskottets förslag, men jag vill förtydliga vårt ställningstagande genom ett särskilt yttrande.
I ärendet lyfter man fram att handläggningstiderna i domstolarna är på väg att kortas, och det tycker vi är väldigt positivt. Men jag menar att patent hos småföretag, startup-företag och uppfinnare behöver säkras på ett bättre sätt om Sveriges innovationskraft ska stärkas.
Patenträttegångar är väldigt dyra, vilket gör att få vågar ta risken att inleda en rättslig process. Ju mindre företag, desto svårare att ta risken att inleda en sådan process. Det finns återkommande exempel på att småföretag, innovatörer och uppfinnare går i konkurs på grund av rättegångskostnader eller utdragna domstolsprocesser.
Under våren 2021 framhöll jag vid riksdagens behandling av regeringens proposition Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige att vi behöver stärka innovationskraften genom att se över rättsprocesserna. Det tangerar det här ärendet. Vi behöver se över detta för att stärka innovationskraften.
Europeiska kommissionen och World Intellectual Property Organization bland många andra har studerat dessa frågor. Sammanfattningsvis har de kommit fram till att reglerna för rättegångar är en grundpelare i ett patentsystem, att kostnadsfördelning har en fundamental betydelse och att tiden till det rättsliga utslaget har stor betydelse men också att data för jämförelse mellan olika system saknas.
I Sverige tar rättegångarna lång tid jämfört med liknande rättegångar i andra delar av världen, och kostnaderna skrämmer. Mekanismerna måste helt enkelt demokratiseras.
Stärkt skydd för geo-grafiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och före-tagsnamn i ond tro
Jag förespråkade då och förespråkar nu att riksdagen ska uppmana regeringen att utreda hur obalansen mellan parterna vid rättegångar kan minimeras. En utgångspunkt för en sådan översyn bör vara att undersöka hur obalansen påverkar nyttiggörandet av forskning och innovationsviljan, för det här påverkar såklart vår innovationskraft.
Tyvärr lyfter man inte fram behovet av detta i ärendet. Även om jag har lagt förslag om detta under en annan proposition väljer jag att lägga fram ett särskilt yttrande för att belysa detta.
Bara att se över domstolsprocesserna räcker såklart inte för att stärka innovationskraften. Det krävs även satsningar på att stärka till exempel kvinnors innovation och företags sociala rättigheter. Det skulle vara ett stort stöd för småföretag som jobbar med innovation så att de kan känna sig tryggare i sitt arbete. Allt det här stärker vårt lands innovationskraft.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 18.)
Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2020/21:132 Onsdagen den 2 juniProtokoll 2020/21:132
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877),
2. lag om ändring i lagen (2018:1653) om företagsnamn,
3. lag om ändring i lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:125 punkterna 1-3.Information om skyddade geografiska beteckningar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3899 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och
2020/21:3916 av Camilla Brodin m.fl. (KD).- Reservation 1 (M, KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 11 0 59 SD 10 0 0 52 C 5 0 0 26 V 4 0 0 23 KD 0 3 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 42 14 0 293 Uppföljning av ny lagstiftning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2020/21:3899 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.- Reservation 2 (M)
Vissa frågor om upphovsrätt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:667 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1-5,
2020/21:2120 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 7,
2020/21:2596 av Sofia Westergren och Sten Bergheden (båda M) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 10,
2020/21:3397 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) och
2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 10.- Reservation 3 (SD)
- Reservation 4 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 11 0 0 59 SD 0 0 10 52 C 0 5 0 26 V 4 0 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 41 5 10 293 Upphovsrättsskyddade konstverk på offentliga platser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:667 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 8 och
2020/21:2921 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 30.- Reservation 5 (SD, C)
Kostnader i mål om patent
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:717 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,
2020/21:3262 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 6 i denna del och
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 13 i denna del.- Reservation 6 (M, L)
- Reservation 7 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M, L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 11 0 59 SD 0 0 10 52 C 5 0 0 26 V 4 0 0 23 KD 3 0 0 19 L 0 3 0 16 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 32 14 10 293 Åtalsprövning vid patentintrång
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3262 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 6 i denna del och
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 13 i denna del.- Reservation 8 (M, L)
Övriga frågor om immaterialrätt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:667 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 6,
2020/21:717 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2020/21:2107 av Markus Selin (S),
2020/21:2108 av Markus Selin (S),
2020/21:3344 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 6 och
2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 12 och 14.- Reservation 9 (M)
- Reservation 10 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 0 11 59 SD 0 9 1 52 C 5 0 0 26 V 4 0 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 35 9 12 293