Emil Källström (C)

Regeringen har lagt fram en rad förslag till åtgärder med anledning av coronapandemin. Ett förslag innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs med tre månader, till och med september 2021. Denna lagändring börjar gälla den 29 juni 2021. Riksdagen anser att det är viktigt att ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den nya stödperioden hanteras så effektivt som möjligt, så att företag inte behöver vänta längre än nödvändigt på stöd som de har rätt till.

Regeringen har vidare föreslagit ändringar i statens budget för år 2021:

• Ytterligare pengar satsas på att förlänga ersättningarna inom sjukförsäkringen och på sjuklönekostnader.
• Medel tillförs för att utöka omställningsstödet och omsättningsstödet till vissa typer av företag.
• Kultur, idrott och civilsamhälle får ytterligare stöd.
• Mer pengar satsas också på insatser som rör vaccinering och att hindra smittspridning.
• Regeringen får rätt att ge kreditgarantier eller besluta om en låneram för flygbolaget SAS.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att åtgärda brister i de befintliga krisstöden till företag. Regeringen bör se över

• reglerna om krisstöd till enskilda företagare som varit sjukskrivna eller föräldralediga
• reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin
• flexibiliteten när det gäller jämförelsemånad i reglerna kring stöd vid korttidsarbete för verksamheter som har säsongsvariationer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 79 minuter

Justering

2021-06-22

Datum

2021-06-22

Bordläggning

2021-06-22

Debatt

2021-06-23

Beslut

2021-06-23

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ändringar i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för år 2021. Regeringens förslag innehåller ytterligare åtgärder för att minska coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.

De största utgiftsökningarna är 3,2 miljarder kronor till stöd vid korttidsarbete, 3,0 miljarder till tillfälligt stöd för hyreskostnader, 2,0 miljarder till merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 1,7 miljarder till förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,0 miljarder i bidrag för att upprätthålla kollektivtrafik och 1,0 miljarder kronor till förstärkta resurser för inköp av vaccin.

Regeringen har också föreslagit en lagändring som innebär att det införs ett tillfälligt bidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av coronapandemin. Reglerna om tilläggsbidraget börjar gälla den 1 juli 2021 och sluta att gälla den 31 december 2021.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor. Ungefär 16,1 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av coronapandemin.

I en extra ändringsbudget föreslås vidare en tillfällig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. För ersättning som betalas ut till unga under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Lagändringen börjar gälla den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som ges under perioden 1 juni-31 augusti 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten och den extra ändringsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-18

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i 2021 års vårproposition.

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin väntas ta fart under det andra halvåret 2021, både i Sverige och i omvärlden. Sverige väntas dock befinna sig i en lågkonjunktur och de offentliga finanserna bedöms uppvisa underskott både år 2021 och 2022.

Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens och kommunernas sparande 2021. Den offentliga sektorns finansiella sparande avviker tydligt från det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen anser att avvikelsen är förenlig med de finanspolitiska reglerna men regeringen måste enligt budgetlagen presentera en plan för hur en återgång till överskottsmålet ska ske.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att fortsätta arbetet med reformer när det gäller klimatförändringar, kunskapsresultat och likvärdighet i skolan, segregation och brottslighet. Omfattande gröna investeringar ska genomföras, välfärden ska fortsätta att stärkas och skatten på jobb och företagande ska sänkas.

Riktlinjerna bygger på det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade de ärendena.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-11

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen har beslutat om ett stort antal åtgärder för att lindra de negativa konsekvenserna av coronapandemin för jobb och företagande. Ett av de stöd som har införts är omställningsstödet, som kan ges till företag vars nettoomsättning har minskat mycket som en följd av corona. Det kan lämnas för vissa fasta kostnader som företag har. Reglerna för omställningsstödet ändrades efter det att EU-kommissionen prövade stödet enligt EU:s regler för statsstöd. Ändringen gjorde att vissa vanligtvis livskraftiga företag fick ett försämrat stöd.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att förbättra stöden till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Det skulle till exempel kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller av täckningsbidraget så att fler kostnader kan ingå när rätten till omställningsstöd beräknas. Regeringen måste samtidigt ta hänsyn till att det är viktigt att stöd kan betalas ut snabbt.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att utskottet har lagt fram förslaget på eget initiativ och att det inte kommer från ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen håller en särskild debatt om utbetalning av krisstöd till företag. Debatten har begärts av Moderaterna. Från regeringen deltar näringsminister Ibrahim Baylan (S). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv.

Datum

2021-04-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Beslutet innebär att statens utgifter 2021 ökar med 23,3 miljarder kronor och omfattar bland annat följande åtgärder:

• Omställningsstödet till företag, omsättningsstödet till egenföretagare och stödet till handelsbolag förlängs till och med juni 2021. Drygt 11 miljarder kronor avsätts till detta.
• Ersättningar i sjukförsäkringen till vissa riskgrupper, ersättningen för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare, det undantagna kravet på läkarintyg och statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med juni 2021. Cirka 6 miljarder kronor avsätts med anledning av detta.
• Ett nytt evenemangsstöd till arrangörer som innebär att staten står för delar av den ekonomiska risken om ett evenemang inte kan genomföras eller måste begränsas i stor utsträckning till följd av covid-19. 3 miljarder kronor avsätts till detta. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
• Ökade medel, 2,4 miljarder kronor under 2021, till kultur- och idrottsverksamhet i hela landet samt till lovaktiviteter för barn och unga.
• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till att även gälla under 2021.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder och nivån på anståndsavgiften ska sänkas.

Riksdagen gav regeringen befogenhet att utöka Folkhälsomyndighetens låneram med 10 miljarder kronor, till totalt 21 miljarder kronor, för att myndigheten ska kunna teckna ytterligare avtal om vaccin mot covid-19. Beslutet om utökad låneram har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet, vilket betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Regeringens förslag till extra ändringsbudget innebär att statens utgifter ökar med totalt 23,3 miljarder kronor 2021. Statens inkomster beräknas minska med 3,2 miljarder kronor 2021, till följd av den fortsatta skattefriheten för förmånerna fri parkering och gåvor och av den ytterligare utökningen av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 73 minuter

Justering

2021-04-20

Datum

2021-04-20

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Motion till riksdagen 2020/21:4001 av Emil Källström och Lars Thomsson (båda C) med anledning av skr. 2020/21:145 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2020 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa lagstiftningen om ändring av

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

1

Datum

2021-04-21

Utskottsberedning

2020/21:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Finansminister Magdalena Andersson (S) lämnar regeringens budgetproposition till riksdagen. Därefter följer en debatt med riksdagspartiernas ekonomiska företrädare. Debatten sänds via webb-tv. Den tolkas till teckenspråk.

Datum

2020-09-21

Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.

Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

71, 255 minuter

Justering

2018-06-14

Datum

2018-06-15

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola.

Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

54, 204 minuter

Justering

2018-05-29

Datum

2018-06-01

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Det införs nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom hemtjänst, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, skolverksamhet eller avlösarservice i hemmet. Syftet med förslaget är att se till att de som vill bedriva den typen av verksamhet har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och att stärka tilltron till sektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Samtidigt riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

• Även kommuner borde omfattas av kravet på tillstånd för att få bedriva verksamheter inom välfärdsområdet.
• Regeringen borde säkerställa att kraven på tillstånd och ägar- och ledningsprövning inte hindrar små välfärdsföretag från att etablera sig.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 60 minuter

Justering

2018-05-31

Datum

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Fråga 2017/18:1342 Miljöåtgärder i vattenkraften av Emil Källström (C) till Miljöminister Karolina Skog (MP) Nyligen presenterade regeringen ett förslag till ny lagstiftning för miljöprövning av vattenkraften (prop. 2017/18:243 Vattenmiljö och vattenkraft Den nya lagstiftningen är ett resultat av energiöverenskommelsen

Inlämnad

2018-05-23

Besvarare

Miljöminister Karolina Skog (MP)

Motion till riksdagen 2017/18:4156 av Annie Lööf m.fl. (C) med anledning av prop. 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Ett bättre Sverige är möjligt 2 Alliansens bedömning av det ekonomiska läget 2.1 Stark internationell konjunktur

Inlämnad

2018-04-27

Förslag

1

Datum

2018-04-27

Utskottsberedning

2017/18:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) med anledning av prop. 2017/18:158 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2017/18:158. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska

Inlämnad

2018-04-11

Förslag

3

Datum

2018-04-11

Utskottsberedning

2017/18:FiU43

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 1 avslag, 2 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:4112 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, C, KD) med anledning av prop. 2017/18:159 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2017/18:159 Tillstånd att

Inlämnad

2018-04-11

Förslag

2

Datum

2018-04-11

Utskottsberedning

2017/18:FiU44

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:4035 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, KD, L) med anledning av prop. 2017/18:137 Upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa och vissa andra frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att den utökade föreskriftsrätt

Inlämnad

2018-03-28

Förslag

1

Datum

2018-03-28

Utskottsberedning

2017/18:FiU47

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Interpellation 2017/18:371 Mannaminnes framtid av Emil Källström (C) till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) Den 23 januari kom budet om att Anders Åberg har gått bort. Anders Åberg är en av Sveriges kändaste konstnärer och har bidragit med verk till Nationalmuseum, Arlanda flygplats och Stockholms

Inlämnad

2018-02-08

Besvarare

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2018. Riksdagen ställde sig också bakom förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2018 samt förslag till utgiftstak för åren 2018, 2019 och 2020.

Riksdagen tog beslut om en ny nivå på överskottsmålet, det vill säga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande: Den nya nivån ska fastställas till i snitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, det vill säga hela den offentliga sektorns skuld, fastställs samtidigt till 35 procent av BNP.

Utgifterna i regeringens förslag till budget 2018 uppgår till 999 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Det beräknas därmed bli ett överskott i statens budget på 44 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen delar regeringens bedömning att de ekonomiska framgångarna ska komma alla, i hela landet, till del. Därför välkomnas att regeringen fortsätter investera i jobb, skola och klimat och en politik som bidrar till en bättre fördelning. Riksdagen välkomnar också förslagen om att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

104, 320 minuter

Justering

2017-11-16

Datum

2017-07-04

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Motion till riksdagen 2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) Landsbygd och regional utveckling Sammanfattning I Sverige ska alla kunna leva och förverkliga sina drömmar oavsett var i landet man bor. Grunden till utveckling i hela landet är goda villkor för de små och medelstora företagen som skapar jobb. En välfungerande

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

78

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:AU9 2017/18:CU1 2017/18:CU16 2017/18:CU18 2017/18:FiU22 2017/18:JuU36 2017/18:KrU2 2017/18:KU33 2017/18:MJU1 2017/18:MJU10 2017/18:MJU13 2017/18:MJU16 2017/18:MJU17 2017/18:MJU18 2017/18:MJU19 2017/18:MJU24 2017/18:MJU8 2017/18:MJU9 2017/18:NU12 2017/18:NU19 2017/18:SkU8 2017/18:SkU9 2017/18:SoU8 2017/18:TU18 2017/18:TU4 2017/18:TU9 2018/19:TU5

Riksdagsbeslut

(78 yrkanden): 69 avslag, 9 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:3788 av Helena Lindahl m.fl. (C) Företagande för fler jobb i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att öka möjligheten till lärlingsjobb som även småföretag kan erbjuda och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

24

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:AU4 2017/18:AU7 2017/18:AU9 2017/18:FiU25 2017/18:FiU34 2017/18:KU37 2017/18:NU1 2017/18:NU11 2017/18:NU12 2017/18:NU19 2017/18:SoU9 2017/18:TU9

Riksdagsbeslut

(24 yrkanden): 24 avslag