Övergripande miljöfrågor

Betänkande 2017/18:MJU19

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
12 april 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Kompensationen till markägare bör ses över (MJU19)

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena handlar om att regeringen bör utreda olika modeller för kompensation till markägare som begränsas i brukandet av sin egen mark. Detta för att begränsa markägarens ekonomiska förluster. Det andra handlar om att arbetet med att förbättra tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter måste fortsätta. Bland annat vill man se konkreta åtgärder för effektivisering och förkortade handläggningstider.

När det gäller övriga inkomna motionsförslag inom området övergripande miljöfrågor sa riksdagen nej till dem. Dessa handlar bland annat om stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt, viss översyn av miljöbalken, vindkraft, hållbar utveckling och miljömål, subventioner samt finansiering av insatser för bevarande av bland annat natur och hav. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden eller att vissa satsningar redan har gjorts.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår med bifall till motion 2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 5-7 ett tillkännagivande om att ytterligare reformera tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter. Utskottet föreslår med bifall till motion 2017/18:3420 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 11 ett tillkännagivande om kompensation vid inskränkningar i äganderätten. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 30

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-03-13
Justering: 2018-03-27
Trycklov: 2018-04-03
Reservationer: 12
Betänkande 2017/18:MJU19

Alla beredningar i utskottet

2018-03-13

Kompensationen till markägare bör ses över (MJU19)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena handlar om att regeringen bör utreda olika modeller för kompensation till markägare som begränsas i brukandet av sin egen mark. Detta för att begränsa markägarens ekonomiska förluster. Det andra handlar om att arbetet med att förbättra tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter måste fortsätta. Bland annat vill man se konkreta åtgärder för effektivisering och förkortade handläggningstider.

När det gäller övriga inkomna motionsförslag inom området övergripande miljöfrågor föreslår utskottet att riksdagen ska säga nej till dem. Dessa handlar bland annat om stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt, viss översyn av miljöbalken, vindkraft, hållbar utveckling och miljömål, subventioner samt finansiering av insatser för bevarande av bland annat natur och hav. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden eller att vissa satsningar redan har gjorts.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-04-10
Debatt i kammaren: 2018-04-11
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:MJU19, Övergripande miljöfrågor

Debatt om förslag 2017/18:MJU19

Webb-tv: Övergripande miljöfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 162 Sara Karlsson (S)

Fru talman! Nu ska vi behandla miljö- och jordbruksutskottets betänkande 19 Övergripande miljöfrågor. Vissa av frågorna som behandlas är visserligen övergripande, men man skulle också kunna kalla betänkandet för Övriga miljöfrågor. Det är alltså frågor som inte riktigt passar in i något av de andra betänkanden som vi behandlar.

De motioner som behandlas kommer från den allmänna motionstiden i höstas. De spänner över olika områden och har lite olika grad av detalj och konkretion.

När det gäller förslagen om mål för minskad biltrafik och ökad tillgänglighet för kollektivtrafik, gångtrafik och cykeltrafik, om utfasningar av miljöskadliga subventioner och om integrering av Agenda 2030 i miljömålsarbetet - för att ta några exempel - är det frågor där det har gjorts ett arbete under mandatperioden och där det sker ett arbete just nu som ännu inte är färdigt. Många saker blir heller aldrig färdiga - det ska man komma ihåg. Jag vet att det inte är ett särskilt roligt svar: att saker bereds inom Regeringskansliet eller utreds. Och det kan vara frustrerande när det rör angelägna frågor. Men det gör det inte mindre sant.

Frågan om trafiken, framför allt i städerna, är en fråga som företrädesvis hanteras av ett annat utskott. Men det kommer såklart att vara en viktig del både i den kommande klimatstrategin och i skrivelsen om levande städer.

Utfasningen av miljöskadliga subventioner är ett arbete som pågår. Vi har fasat ut en del undantag, men mycket arbete återstår. En del nedsättningar och undantag kommer nog att vara svåra att ta bort utan att det görs en bredare översyn på vissa områden. Men vår riktning är tydlig. Vi ska inte subventionera miljöskadlig verksamhet - tvärtom. Vi står bakom principen att förorenaren ska betala. Det är en helt fundamental princip i miljöpolitiken.

Integreringen av Agenda 2030 är nog en fråga som vi kommer att behöva återkomma till i kammaren, på myndigheter och inom regeringen. Det är kanske inte så mycket för att vi närmar oss 2020, som man skriver om i motionen, som för att det är ett bredare sätt att närma sig dessa frågor.

Men med det sagt tror jag att alla förstår att detta är en grannlaga uppgift. Bredden i hur målen formuleras är viktig, men det får inte gå ut över den stringens som finns i miljömålssystemet. Och vi måste vara försiktiga så att det globala perspektivet i agendan, som är nog så viktigt, inte urholkar de svenska miljömålen enligt den devis som ibland visar upp sig i dessa sammanhang: att vi ändå är för små för att det vi gör ska spela någon roll. Jag menar inte att det skulle vara Centerpartiets agenda - det tror jag verkligen inte. Det är Centerpartiet som har skrivit motionen. Vi delar ambitionen, och som jag nyss sa tror jag att vi kommer att behöva återkomma till frågan på olika sätt och på olika nivåer. Det gäller också miljömålsarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Fru talman! Betänkandet innehåller två tillkännagivanden från de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna. Det första handlar om att förenkla och snabba upp handläggningen av tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Ett liknande tillkännagivande riktades även förra våren, både från detta utskott och från näringsutskottet.

Jag tycker att tillkännagivanden helst inte ska göras slentrianmässigt. Då kan det vara viktigt att titta på om det har hänt något på området sedan sist. Det är viktigt att påpeka att redan när vi stod här förra våren och antog ett sådant tillkännagivande innehöll betänkandet en rad olika initiativ som tagits för att förenkla tillståndsprocesserna och korta handläggningstiderna. Vi kan också konstatera att även nya initiativ och beslut har tillkommit sedan dess.

En rad myndigheter har haft i uppdrag att jobba med att effektivisera sin handläggning. Tillväxtverket har haft ett särskilt uppdrag att kartlägga handläggningstiderna och vad långa handläggningstider får för konsekvenser för företagens konkurrenskraft och att komma med förslag till förbättringar. Uppdraget slutredovisades den sista februari, och ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Sedan gäller det de mer konkreta frågor som togs upp i tillkännagivandet förra våren om så kallade gröna gräddfiler, alltså att miljöförbättrande åtgärder ska ges en mer skyndsam handläggning, och om att sätta olika tidsgränser utifrån ärendetyp. Denna typ av frågeställningar finns med i den interna utredning som pågår i Regeringskansliet och som ska vara klar i september i år.

Inte minst föreslog regeringen förra året förändringar i miljöbalken som vi behandlade i utskottet och här i kammaren i höstas. Det antogs ett nytt sjätte kapitel i miljöbalken som handlar om miljöbedömningar. Ändringarna syftade bland annat till att tydliggöra att miljökonsekvensbeskrivningar bara ska göras när det är miljömässigt motiverat. Vi fattade också beslut som tydligare ringar in vad en miljökonsekvensbeskrivning ska vara. Det är viktigt för förutsägbarheten för de aktörer som arbetar med tillståndsprocesserna, såväl för företagen som för dem som handlägger ärendena.

En annan förändring som gjordes var att man skilde mellan en stor och en liten miljökonsekvensbeskrivning, med olika kravnivåer. Det förväntas såklart påverka positivt när det gäller omfattningen av utredningarna i relation till behoven.

Förändringarna i miljöbalken trädde i kraft i januari i år. Och i detta betänkande, när vi behandlade regeringens proposition, skrev vi ihop oss som ett enigt utskott kring vikten av att följa utvecklingen - på kortare sikt, senast efter tre år, vad gäller myndigheternas handläggning och arbete och på längre sikt kring praxis när tillräckligt många avgöranden i högsta instans kommit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Trots detta, fru talman, riktar nu de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna ännu ett tillkännagivande i frågan. Det går naturligtvis att förstå att det kan finnas en frustration. Detta är frågor som vi alla stöter på när vi är ute och träffar företag och branschorganisationer. Men man måste också ha respekt för att det är svåra frågor och att de tar tid om vi inte vill skapa nya problem. Det är också många saker som inte bör regleras i detalj i denna kammare.

Det kan nämnas att Naturvårdsverket, andra myndigheter, gruvornas branschorganisation samt ett antal företag och länsstyrelser gemensamt under ledning av Miljöinstitutet har tagit fram en handbok som ska underlätta prövningen av gruvverksamheter, särskilt avseende utsläpp till ytvatten. Det är ett bra exempel på samarbete - och det finns fler - som inte kan detaljstyras från denna kammare eller från Rosenbad.

Medvetenheten om att tillståndsprocesserna behöver förbättras och effektiviseras finns såklart i branschen men också i myndigheter och här hos oss.

Oppositionen får såklart skriva vilka tillkännagivanden de vill. Men, fru talman, det är en vidöppen dörr som de försöker slå in, vilket faktiskt också framgår av deras egen tillkännagivandetext.

Det andra tillkännagivandet, fru talman, är nästan detsamma som ett av de tillkännagivanden som behandlades i den tidigare debatten - det om ersättningsmodeller vid skydd av skog. Tillkännagivandet i detta betänkande är lite bredare än så, men läser man motionen som ligger till grund för det ser man att det framför allt handlar om ersättningar för skydd av skog.

Isak From, min kollega, redogjorde tydligt för vår hållning i den föregående debatten, alltså att äganderätten är en grundläggande del av vårt samhälle och att den skyddas i grundlagen. Det pågår olika rättsprocesser och analysarbeten i fråga om domar som är svåra att föregripa. Och som har påpekats ett antal gånger här inne måste man, oavsett ersättningsmodell, avsätta pengar för att skogsägare ska få ersättning för den skog som skyddas.

Det har framförts några gånger att det är lite tråkigt att här hela tiden tala om budget. Det är klart att det kan bli det om man är i den situation som flera av partierna här är i: att de har anslagit mindre pengar till den här typen av ersättningar.

Det är såklart så att man inte kan utesluta att man kan hitta nya och bättre modeller som också blir billigare för att man portionerar ut pengar över flera år. Men samma debattörer har beskrivit situationen som väldigt akut och har samtidigt anslagit mindre medel i sina budgetar. Det kan man fundera över.

Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till de delar av betänkandet som Socialdemokraterna står bakom.

(Applåder)


Anf. 163 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Nu har vi alltså att debattera, som föregående talare Sara Karlsson nämnde, miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 19, Övergripande miljöfrågor. Det, fru talman, är lite av ett gott-och-blandat-betänkande. Skämt åsido är det ett ganska spretigt betänkande som rör frågor om ekosystemtjänster och subventioner men framför allt frågor om tillstånd och tillståndsprocesser. Även fjolårets betänkande och debatt dominerades av just tillståndsfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Fru talman! Låt mig börja med att återvända till fjolårets betänkande och riksdagsbeslut. Under fjolårets debatt lyfte jag fram att miljöprövningarna är ett av miljöpolitikens mest centrala verktyg och att miljöbalken utgör grunden för en samlad och integrerad miljöprövning som belyser de många olika miljöeffekter en verksamhet kan tänkas ha. Men jag lyfte också fram att miljöbalken är långt ifrån perfekt och att miljöprövningen dras med stora problem och brister. Inte minst har vi många gånger problem med väldigt långa handläggningstider.

Fru talman! Det är ett problem som vi inte har blivit av med under det gångna året. Alliansen gjorde mycket för att förbättra och effektivisera miljöprövningarna. Men det arbetet måste uppenbarligen fortsätta, för vi är långt ifrån en situation med rimliga handläggningstider. Handläggningstiderna är ett gissel och något som regeringen måste jobba vidare med.

Tidskrävande processer ger nämligen dyra notor som företag, privatpersoner, skattebetalarna och inte minst miljön får betala. Utdragna tillståndsprocesser gör att investeringar i Sverige blir dyrare och gör att vi förlorar konkurrenskraft och skatteintäkter liksom jobb. Utdragna tillståndsprocesser gör också att miljöförbättrande investeringar i befintliga anläggningar senareläggs och att nya verksamheter dröjer eller i värsta fall inte alls blir av.

Mot denna bakgrund riktade riksdagen i fjol ett tillkännagivande till regeringen om att ta ytterligare steg för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna så att det bland annat skapas incitament och bättre förutsättningar för företag som vill vidta miljöförbättrande åtgärder i sina verksamheter. Lite mer konkret innebar det bifall för två moderata motioner som handlade om att pröva möjligheten att vid tillståndshantering införa en så kallad grön gräddfil. Det är helt enkelt ett slags snabbspår i tillståndsprocessen för företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder som behöver miljötillstånd.

Av årets betänkande framgår att det inom Regeringskansliet, och det nämnde Sara Karlsson, pågår en utredning om bland annat just detta. Uppdraget ska dock slutredovisas först efter valet. Med denna regering kommer det alltså inte att hända något konkret. Det, fru talman, gäller ju rätt generellt. Vi behöver helt enkelt en ny regering för att få saker och ting att hända.

Fru talman! Från Moderaternas och Alliansens sida är vi verkligen angelägna om att skapa en bättre fungerade och effektivare miljöprövning. I detta betänkande finns ett tillkännagivande till regeringen om att reformera tillståndsprocessen ytterligare. Det kan sägas bygga vidare på fjolårets tillkännagivande i det betänkandet och handlar om att tillståndsprocesserna liksom tillsynen bör beakta de samlade miljöeffekterna på ett bättre sätt utifrån en riskbaserad prövning och effektivare myndighetsutövning.

Rent generellt skulle jag vilja säga att vi i Sverige behöver bli bättre på att göra riskbedömningar och få till tillstånds- och tillsynsprocesser där nytta och kostnad är proportionerliga. Nyligen enades vi fem partier som stod bakom energiöverenskommelsen om hur vattenverksamheten ska kunna få moderna miljötillstånd. I det arbetet var en mycket viktig utgångspunkt för Moderaterna och övriga allianspartier att tillståndsprocessen, inte minst för den småskaliga vattenverksamheten och vattenkraften, inte skulle bli alltför administrativt och ekonomiskt betungande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Vi måste helt enkelt säkerställa att våra skattemedel liksom företags och privatpersoners resurser används på rätt sätt och inte äts upp av administration och tillståndsprocesser utan att resurserna först och främst kan läggas på verkliga miljöåtgärder och värdeskapande investeringar. Moderat miljö- och klimatpolitik handlar om att politiken måste vara effektiv och resultatinriktad. Därför kommer vi fortsatt att driva på för att skapa tillståndsprocesser för miljötillstånd som är just det, effektiva och resultatinriktade.

Fru talman! Som jag inledningsvis sa är detta ett rätt spretigt betänkande. När jag nu går över till betänkandets andra förslag till tillkännagivande blir det ett ganska tvärt kast. Det andra tillkännagivandet som en riksdagsmajoritet på Alliansens initiativ vill göra handlar om kompensation till markägare vid inskränkningar i äganderätten.

Den som inte bara ser och följer denna debatt utan som också följde den föregående debatten om skogspolitiken kan knappast ha undgått att förstå att Moderaterna liksom övriga allianspartier är väldigt bekymrade över äganderättens ställning i Sverige i dag. Vi upplever att den ifrågasätts och undergrävs alltmer.

Den utvecklingen måste vändas. Äganderätten är fundamentalt viktig för vårt samhälle sett från både ett principiellt och ett praktiskt perspektiv. Från Moderaternas sida har vi bland annat lagt fram förslag om en bred äganderättsutredning, inte minst för att få en bättre och mer samlad bild över hur äganderätten inskränks i dag. Men det tillkännagivande som Alliansen nu vill göra är mer specifikt och handlar om kompensationsmodeller för brukandebegränsningar av mark som inskränker äganderätten.

Fru talman! Det finns tillfällen då brukanderätten på grund av olika angelägna allmänna intressen behöver begränsas, men för Moderaterna är två saker då självklara. Det första är det att det är verkligt angelägna allmänna intressen som motiverar inskränkningen, och det andra är att rimlig kompensation utgår till berörda markägare.

Fru talman! Moderaterna har också flera egna reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bara bifall till reservation nr 8 om ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är alla de produkter och tjänster som naturen ger oss i form av luft- och vattenrening eller i form av virkesproduktion, som vi nyligen diskuterade.

Just virkesproduktion är en ekosystemtjänst som har en mycket tydlig ekonomisk värdering, vilket är bra. Så är det dock inte för alla ekosystemtjänster. Många ekosystemtjänster är mer diffusa och indirekta, vilket gör att de inte lika självklart tas i beaktande i samhällsplaneringen. Att värdera sådana tjänster är svårt men inte desto mindre viktigt.

Vi vill därför fortsätta arbetet med att tydliggöra värdet av ekosystemtjänster i syfte att göra dem till en integrerad del i samhällsplaneringen. Vi kan och får inte ta våra ekosystem för givna, utan vi måste värdesätta och värna dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

(Applåder)


Anf. 164 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Vi debatterar betänkandet Övergripande miljöfrågor. Det är ett något udda betänkande som kanske inte framstår som så där särskilt exalterande, men det handlar mycket om tillståndsfrågor och även viktiga äganderättsfrågor. När det kommer till äganderättsfrågor välkomnar vi att det finns en majoritet i utskottet som vill skicka vidare tillkännagivandet.

Inledningsvis vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 4. Den tar upp frågan om handläggningen av tillståndsärenden. Det motionsyrkande som reservationen bygger på bygger i sin tur på vårt partis industristrategi. Det behövs en nyindustrialisering av Sverige. Den tidigare moderata statsministerns ord om att industrijobb praktiskt taget har försvunnit och vidare hans nedvärderande av svensk industri kan numera, tack och lov, placeras i en mörk del av svensk politisk nutidshistoria. Svensk industri är fortfarande ovärderlig för svenska jobb, export och tillväxt.

Fru talman! Vi ska ha höga ambitioner på miljöområdet, och det är naturligtvis viktigt att det finns lagar, förordningar och myndigheter med tillhörande byråkrater som gör sitt bästa för att lagstiftningen ska efterlevas. Samtidigt ska vi vara på det klara med att hur bra ambitioner vi än har med nya regleringar finns en intressekonflikt. Fler regleringar leder i allmänhet till mer regelkrångel, vilket är skadligt för svenskt företagande och svensk industri - vilket i sin tur är skadligt för vår export, vår tillväxt och våra jobb.

Utgångspunkten gällande regler i form av lagar, förordningar och föreskrifter är att de enbart ska finnas i den mån de behövs samt vara pragmatiska. Det finns i dag dubbelregleringar där två eller fler myndigheter ställer krav som i princip överlappar varandra, och det finns regler som i praktiken skulle kunna avskaffas utan att det får någon negativ effekt. Vi vill att företag ska förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt.

Entreprenörer som söker olika tillstånd för att expandera eller öppna ny verksamhet kan ibland fastna i en administrativ loop där ärenden bollas mellan olika kommunala aktörer och myndigheter utan en tydlig bortre tidsgräns. Det problemet måste vi adressera utan att för den delen göra avkall på våra höga ambitioner på miljöområdet.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill därför införa en bortre tidsgräns för ärendehantering och även förenkla hanteringen vid överklagande. Ett problem som många industriföretagare specifikt anger är att miljötillstånd för nya industrifastigheter drar ut på tiden samtidigt som affärsmöjligheterna är mycket goda för till exempel export till växande ekonomier. Detta kostar företagen pengar och samhället skatteintäkter och arbetstillfällen som vida överstiger kostnaden för erforderligt antal handläggare. Vi menar att dessa handläggare måste bli fler, och de ska arbeta proaktivt och behjälpligt gentemot företag som vill expandera. Det måste existera ett bättre servicetänk. Därutöver vill vi införa en servicepott för att förenkla olika myndigheters handläggning av tillståndsärenden.

Fru talman! Miljölagstiftningen ger i dag otydliga besked om ansvarsfördelning vid förorenad mark, till exempel vad gäller industritomter där föroreningar har skett vid sedan decennier nedlagda företag. Detta vill vi avhjälpa genom att förtydliga nuvarande regelverk. Sammantaget skapar nuvarande system alltför ofta osäkerhet. Just osäkerhet är bland det värsta som finns för företagare och investerare. Reglerna måste vara tydliga, och handläggningstiden måste vara rimlig och även möjlig att förutspå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Fru talman! Utskottets majoritet har enats om ett förslag i liknande riktning. Även om vi gärna hade haft en spetsigare formulering välkomnar vi förslaget. Tillsammans sker ett pågående arbete, till exempel de nyligen genomförda förändringarna i miljöbalken. Det finns absolut anledning att se framtiden an med viss tillförsikt.


Anf. 165 Stina Bergström (MP)

Fru talman! Vi debatterar nu miljö- och jordbruksutskottets betänkande Övergripande miljöfrågor, där motioner från allmänna motionstiden 2017/18 behandlas.

I betänkandet finns två tillkännagivanden från den borgerliga oppositionen. Jag tänker inte lägga ned någon tid åt att bemöta dem, utan jag tycker att Sara Karlsson gjorde så på ett förtjänstfullt sätt. Jag kan bara säga att jag tycker att det ena tillkännagivandet om förenklade tillståndsprocesser förstås bara är en uppmaning till regeringen att göra det man redan gör. Det gäller även det andra tillkännagivandet om kompensation vid inskränkningar i äganderätten. Där har regeringen förutom att man bereder frågan om ersättningsmark och artskyddsförordningen dessutom höjt anslaget Skydd av värdefull natur rejält. Det är den viktigaste faktorn när det gäller att betala ersättning eftersom det är svårt att betala ut mycket pengar med en tunn plånbok.

Fru talman! Jag tänker i stället ägna mitt anförande åt att lyfta upp några andra frågor som tas upp i betänkandet. Jag börjar med våra miljömål.

Centern har i en partimotion föreslagit att Miljömålsberedningen ska ges i uppdrag att genomföra en bred översyn och en uppdatering av miljömålssystemet. Jag tänker att minnet är kort. Detta gjorde alliansregeringen för drygt åtta år sedan, och det tydligaste resultatet av att systemet då gjordes om var att vi tappade farten i arbetet med att nå miljömålen. Det stora problemet med miljömålsarbetet är inte att det inte finns några nya mål efter 2020 eller 2025, utan det stora problemet är att vi inte uppnår de mål vi satte i slutet av förra seklet och lovade att vi skulle uppnå inom en generation. Vi kommer inte att uppnå målet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser, som generationsmålet är formulerat. Av de 16 miljömålen är det bara två, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö, som kommer att nås inom utsatt tid.

Trots att regeringen har ökat takten ordentligt i miljöarbetet behöver det göras mer. Naturvårdsverket har i årets utvärdering bland annat tittat på ett av de etappmål som antogs under alliansregeringen, vilket jag tog upp i den tidigare debatten om skogspolitiken. Det handlar om etappmålet Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden. Målet innebär bland annat att skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkningar, och det ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark ska öka med ca 150 000 hektar skogsmark med höga naturvärden och i behov av formellt skydd nedanför gränsen för fjällnära skog. Det andra målet är att skogsbrukets frivilliga avsättningar ska öka i omfattning med ca 200 000 hektar skogsmark i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Naturvårdsverket slår i sin utvärdering fast att etappmålen inte har uppnåtts eller har bedömts kunna uppnås inom utsatt tid med rådande förutsättningar och utan ytterligare åtgärder. Både den areala omfattningen och beslutstakten behöver öka kraftigt.

När etappmålet föreslogs av Miljömålsberedningen insåg vi i Miljöpartiet att målet faktiskt var för lågt satt. Mer skogar skulle behöva skyddas om miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv ska uppnås. Det är kanske lite märkligt att det ändå är vi som får strida för att etappmålet ska uppnås och försvara det. Trots regeringens fördubbling av anslaget Åtgärder för värdefull natur nås inte riksdagens mål. Det är bara att inse att mer borde ha gjorts tidigare av den förra regeringen, som satte målet, och mer behöver göras framöver. Ska det bli gjort är det tydligt att Miljöpartiet måste sitta i regeringen.

Fru talman! Liberalerna har i betänkandet en fin motion där man yrkar att vi ska ta oss an klimat- och miljöutmaningarna med en blandning av krisinsikt, framtidstro och realism. Det är klokt sagt. Det gäller likaså konstaterandet att när det gäller skydd och bevarande av natur, hav och biologisk mångfald är marknadsekonomin inte lösningen, utan det krävs insatser som finansieras av det offentliga.

Jag tycker att Liberalerna ska ha beröm för att de har insett detta. Jag hoppas också att Lars Tysklind och hans partikamrater tar sig tid att läsa sammanställningen i betänkandet över alla de budgetsatsningar som regeringen har gjort i årets budget på allt från skydd av värdefull natur till åtgärder för att minska mängden plast i våra hav och i naturen.

I sin skuggbudget valde Liberalerna att skära bort det mesta från dessa satsningar - 2,3 miljoner, 27 procent, vill ni ta bort. Jag tycker som sagt att det är ett fint motionsyrkande, men jag måste ändå ställa frågan till Liberalerna varför det är lagt.

Liberalerna och Moderaterna har en gemensam reservation i betänkandet om ekosystemtjänster. Det gladde mig väldigt att Johan Hultberg yrkade bifall till just den reservationen, för det tycker jag är lite lovande.

Naturvårdsverket har fått ett uppdrag att kommunicera viktiga ekosystemtjänster, och det gör man förtjänstfullt. I början av månaden skickade man ut sin senaste rapport. Jag undrar om Johan Hultberg har läst den. I den kan vi se hur det står till med de 30 viktigaste ekosystemtjänsterna som vi får från skogen. Man delar upp dessa tjänsters status i god, måttlig och otillräcklig.

Vi har tidigare debatterat hur tillståndet ser ut i skogen. Det var till och med en vänsterpartist som stod i talarstolen för ett tag sedan och påstod att det nog inte är så farligt med tillståndet i skogen. Det ser nog rätt bra ut, och vi har nog ett skogsbruk som är rätt bra.

När jag tittar på det som Skogsstyrelsen har kommit med i denna rapport ser jag att just habitat och livsmiljöer och biologisk mångfald är två ekosystemtjänster som Skogsstyrelsen skriver har statusen otillräcklig.

Till sist, fru talman, vill jag tala om miljözoner. Regeringen presenterade ju för några veckor sedan ytterligare ett verktyg som den tänker ge kommunerna i kampen mot den dåliga luftkvaliteten i våra städer. Luft fylld med farliga partiklar från biltrafiken leder varje år till 3 000 svenskars förtida död. Som alltid är det de känsligaste - våra barn och våra äldre - som drabbas hårdast av den dåliga luften i städerna. Kommunpolitikerna ska nu få möjlighet att upprätta miljözoner, tre olika zoner, där bara miljöbättre bilar får köra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Detta har fått Moderaterna att gå i taket. Det skriks om förbud och om att landsbygdens bilägare drabbas trots att det handlar om att ge kommunpolitiker verktyg att sänka halterna av skadliga ämnen i luften för att komma under de gränsvärden vi varit med och beslutat om i EU och för att skona människors liv och hälsa.

Jag hoppas att Centerpartiet, som i betänkandet har motionerat om att kommunerna själva måste få möjligheten att ställa högre energi och miljökrav, gillar det här förslaget. Det skulle vara intressant att höra vad Kristina Yngwe säger om regeringens beslut om miljözoner. Ja, det skulle förstås vara intressant att höra även de andra oppositionspartiernas åsikt.

(Applåder)


Anf. 166 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Sverige har unika möjligheter att vara både ledare och vinnare i den globala omställningen. Vi har naturresurser som skog och åkermark och kan därmed ha en ekonomi med bas i det förnybara som ger Sverige fortsatt tillväxt och utveckling. Sverige har många både små och stora företag som ligger i framkant när det gäller att utveckla ny miljöteknik och hitta nya affärsmodeller i den cirkulära ekonomin. Att ha en dynamisk och jobbskapande ekonomi är också det enda sättet för Sverige att vara ett trovärdigt föredöme för andra länder.

Men för att Sverige ska kunna ta vara på den potential som finns krävs en politik som främjar innovation och företagande. Politiken ska möjliggöra och underlätta idéer, innovation och investeringar och undanröja hinder för den omställning som redan pågår. Sverige behöver helt enkelt en politik för grön tillväxt.

Fru talman! Något som ofta lyfts fram som ett hinder för utveckling hos svenska företag är långa handläggningstider och krångliga tillståndsprocesser. Ett förbättrat avloppssystem eller en biogasanläggning kan ta flera år i myndigheternas hantering. Detsamma gäller för företag som vill gå från en innovativ grön tanke till testverksamhet.

Miljöpåverkande verksamheter måste leva upp till högt ställda krav och regler, men processer och tillstånd måste utformas med en helhetssyn på verksamhetens miljöpåverkan - både positiv och negativ. Effektiva och rimliga system är en konkurrensfördel i en globaliserad ekonomi. Därför anser vi i Centerpartiet liksom utskottet att det behövs reformer för att förbättra hantering och prövning av miljöpåverkande verksamheter.

I grunden måste systemet utformas så att resurserna läggs på rätt saker och processens omfattning baseras på verksamhetens risk och miljöpåverkan. Krav ska ställas flexibelt och smart så att begränsad miljöpåverkan inte blir ett hinder för investeringar med stor betydelse för jobb. För verksamhet med mindre risk såsom investeringar i ny reningsteknik, en tillfällig produktionsökning eller olika former av test eller provverksamhet ska processen vara enklare och snabbare genom till exempel ett grönt spår, som utskottet har talat om tidigare. Definitionerna av vad som klassas som olika kategorier av miljöfarlig verksamhet behöver också ses över. Det är till exempel inte rimligt att lantbruk vars kor skapar biologisk mångfald klassas som miljöfarlig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

I dag varierar handläggningstiden mellan olika myndigheter stort även för likartade ärenden. Bättre stöd, samordning och effektiva arbetsmetoder behöver utvecklas och resurser prioriteras. Myndigheterna ska i större grad än i dag stödja och ge råd innan en formell prövning inleds så att det blir lättare att göra rätt från början. Myndigheterna bör också bättre och tidigare i processen precisera och samordna sina krav, och möjligheten för myndigheter att överklaga varandras beslut måste begränsas. Det här är reformer som gör att vi kan ta vara på den potential som finns i Sveriges företag när det gäller att skapa grön tillväxt.

Fru talman! Centerpartiets politik för grön tillväxt handlar också om tilltro till enskilda människor, kommuner och företags vilja och förmåga att arbeta med långsiktig hållbarhet.

Det handlar delvis om förvaltning av naturresurser. Sveriges naturresurser i form av jord, skog och vatten är avgörande för Sveriges omställning till en biobaserad ekonomi, vilket vi har hört mycket om denna afton. De gröna och blå näringarna ger oss bland annat mat, råvara till förnybara material och energi. Men detta kräver ett aktivt brukande och förvaltande med människor och företag som utvecklar och vårdar våra naturresurser.

Centerpartiet menar att engagerade markägare och brukare är det långsiktigt mest hållbara för att vårda vår natur och skapa grön tillväxt i hela landet. Men då krävs en stark äganderätt, vilket vi också har hört nämnas många gånger i dag. Det måste få genomslag i myndigheternas hantering och prövning av enskilda ärenden så att enskildas rättigheter värnas och de inte drabbas av orimliga konsekvenser.

Värdefull natur kan absolut behöva skydd. Samtidigt innebär det ofta att äganderätt och brukande begränsas. Det måste vara självklart att ägare eller brukare ersätts för de inskränkningar som görs. Kostnaden för åtgärden måste stå i proportion till den miljönytta som de naturvårdande åtgärderna leder till, och det är viktigt att markägare och brukare involveras i processen.

Ersättningsmodeller och nationella riktlinjer för tvingande avsättning av jordbruks och skogsmark men också bildande av vattenskyddsområden behöver ses över och förtydligas. Det pekade också Dricksvattenutredningen på i sitt betänkande. Det finns många frågetecken när det gäller ersättningsmodeller för inrättande av dricksvattenområden. Ändå är det något som regeringen har valt att inte gå vidare med.

Det handlar också om att decentralisera makt till lokal och regional nivå så att arbetet för grön tillväxt kan anpassas efter lokala förutsättningar. Lokala lösningar för hållbarhet bygger på lokalt engagemang. Korta beslutsvägar, lokala initiativ och växande småföretag är avgörande för att vi ska kunna skapa grön tillväxt i hela landet.

Därför är det tydligt för Centerpartiet att en nationell politik för lokala möjligheter innebär att fokus måste ligga på möjlighetsskapande. Det handlar om att ta bort nationella regler som begränsar och försvårar lokala initiativ snarare än om ökad statlig styrning genom nationella regler eller statliga investeringsprogram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

På den nationella nivån handlar det om att skapa förutsättningar genom kunskapsspridning, anpassa nationella regelverk och utveckla tekniska standarder men decentralisera ansvar och befogenheter.

Kommuner som vill ska ha möjlighet att satsa på spjutspetsprojekt och hårdare energikrav eller att testa nya tekniker. Kommuner och regioner som vill använda ekonomiska styrmedel som trängselskatter, miljöavgifter eller andra lokala miljö eller trafikregler ska kunna göra det. Det ska vara tillåtet att utforma regler och avgifter efter miljöprestanda och råda över eventuella intäkter som dessa ger.

Jag kan också svara på de frågor som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har haft när det gäller vår motion om att integrera och se över miljömålssystemet. Det handlar om att vi numera har 17 globala hållbarhetsmål till 2030. Vi anser från Centerpartiets sida att det är viktigt att vi får ett miljömålssystem som faktiskt tar hänsyn till att vi också har globala hållbarhetsmål.

Vid den rundringning som alltinget under våren gjorde till olika aktörer som är engagerade i miljöfrågor lyfte ganska många upp dels att man måste se över miljömålssystemet för att se vad som ska hända efter 2020 när det gäller till exempel delmål, dels behovet av att anpassa och se över miljömålssystemet utifrån Agenda 2030. Jag tycker därför att detta är en högst relevant fråga för oss att driva även i fortsättningen, och jag hoppas att Miljömålsberedningen kommer att kunna ta tag i den.

Avslutningsvis, fru talman, tycker jag att det är positivt att utskottet i dag med sina två tillkännagivanden markerar att grön tillväxt är framtiden och att det är viktigt att skapa förutsättningar för sådan tillväxt, dels genom snabbare och enklare tillståndsprocesser, dels genom att utreda kompensationsmodeller vid brukandebegränsning av mark som inskränker äganderätten. Vi i Centerpartiet står bakom alla reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar vi bara bifall till reservation 1 om stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt.

(Applåder)


Anf. 167 Jens Holm (V)

Fru talman! Som redan har anförts i denna debatt är detta ett ärende som gäller lite olika miljörelaterade frågor. Den som läser betänkandet ser att det finns två uppmaningar, det vill säga två tillkännagivanden, som de borgerliga partierna gör med stöd av Sverigedemokraterna. Det är två uppmaningar som slår in öppna dörrar.

Den första handlar om att tillståndsprocesser ska reformeras. Precis som Sara Karlsson från Socialdemokraterna anförde tidigare görs en mängd arbete för att vi ska få till stånd enklare tillståndsprocesser. De förändringar som tidigare gjorts av miljöbalken är inte minst en viktig del i det arbetet. Man ska komma ihåg att det arbetet inte heller kan drivas för långt. Vi måste hela tiden komma ihåg vad tillståndsprocesserna handlar om, nämligen att vi ska värna miljön.

Det andra tillkännagivandet handlar om kompensation vid så kallade inskränkningar av äganderätten. Vi hade en lång debatt om detta tidigare, och det är obegripligt hur de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna kan strida så mycket för denna fråga när de i praktiken inte har några pengar för att kompensera markägarna vid politiska beslut. Det rör sig alltså om två tillkännagivanden som antingen slår in öppna dörrar eller är tämligen meningslösa, om jag får säga så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Fru talman! Det var synd att Kristina Yngwe från Centerpartiet gick, för jag hade en del ytterligare frågor kring reservation nr 7, som handlar om att förändra miljömålssystemet. Jag ser att även Moderaterna är inne på detta i reservation 6, åtminstone om man läser rubriken.

Jag kan väl bara göra ett väldigt starkt medskick här: Kasta inte ut barnet med badvattnet! Vi har ett miljömålssystem som ändå fungerar som ett sätt att följa upp hur miljöpolitik drivs och efterlevs i Sverige. Om vi ska förändra det vill jag i alla fall veta att vi får något som är mer robust och välfungerande än det vi redan har. Jag har inte sett att vare sig Moderaterna eller Centerpartiet har presenterat något alternativ som skulle fungera bättre.

Fru talman! Jag står bakom alla reservationer från Vänsterpartiet. Jag yrkar för tids vinnande bifall endast till reservation nr 11 - jag återkommer snart till den. I reservation nr 9 talar vi i Vänsterpartiet om vikten av att förändra miljömålet God bebyggd miljö. I det miljömålet ryms många stadsplaneringsfrågor och frågor om hur vi ska kunna bygga hållbarare städer med mer kollektivtrafik, smartare stadsplanering och så vidare.

Vi tycker att det som kallas för stadsmiljöavtal, som numera finns i regeringens budget som vi i Vänsterpartiet stöder, är något väldigt bra. Det handlar om att man när man planerar nya städer och nya kvarter måste integrera kollektivtrafik fullt ut, och då kan man få bidrag från staten. Ett stort antal kommuner har redan fått sådana bidrag, och fler kommer att få det.

Men vi ser att det finns en del förbättringspotential här. Vi i Vänsterpartiet vill ha en klar och tydlig målsättning om minskad biltrafik, ökat resande med kollektivtrafik och cykel och ökad trafik till fots. Just cykel och gångtrafik glöms ofta bort i dessa sammanhang. Vi vill lägga in detta som ett etappmål inom ramen för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet föreslår i detta betänkande att regeringen ska anta en utfasningsplan för de miljöskadliga subventionerna. Sverige är i många internationella sammanhang, såsom EU, G20 och OECD, tämligen pådrivande för att andra länder ska fasa ut sina ekonomiska bidrag till det som smutsar ned miljön. Jag kommer ihåg att Stefan Löfven höll ett brandtal mot fossilsubventioner på klimattoppmötet i Paris för ett par år sedan. Jättebra!

Men hur ser det egentligen ut här hemma? Jo, det är faktiskt så att vi i Sverige subventionerar miljöfarlig verksamhet med mellan 30 och 60 miljarder kronor årligen. Naturskyddsföreningen säger i sin senaste rapport att endast de klimatskadliga subventionerna i Sverige kostar 30 miljarder kronor. Naturvårdsverket har vid ett antal tillfällen kartlagt de miljöskadliga subventionerna; det handlar alltså inte bara om klimat utan om miljö i ett vidare perspektiv. Summerar vi de subventionerna - skattenedsättningar, direkta ekonomiska bidrag och så vidare - landar vi på ungefär 60 miljarder kronor. Det är väldigt mycket pengar till det som faktiskt smutsar ned och ökar utsläppen, och de pengarna skulle kunna göra mycket bättre nytta på annat håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Jag ska nämna några exempel på vad det kan handla om. Det kan röra sig om skattenedsättning för fossil diesel, att utrikesflyget är helt och hållet momsbefriat, att gruvindustrin i Sverige inte betalar någon koldioxidskatt alls, att vi har stora bränslesubventioner till yrkesfisket, vilket premierar till exempel bottentrålning som kräver väldigt mycket bränsle, att vi har en intensiv djuruppfödning och stora subventioner till köttindustrin i Sverige, att vi har ett reseavdrag som borde gynna kollektivtrafik men i stället gynnar massbilism samt ett antal andra förmåner för privatägda bilar.

Jag tror att många av dessa skattenedsättningar och ekonomiska bidrag har kommit till med goda föresatser. Man kanske vill kompensera vissa utsatta regioner eller grupper i samhället. Man vill bedriva en industripolitik i Sverige som gör att de stora företagen inte bara flyttar till andra länder. Jag har full förståelse för detta. Men vi måste ändå fråga oss om det är rimligt att vi lägger tre till sex gånger mer på att subventionera det som smutsar ned än vi lägger på miljöåtgärder - ungefär 10 miljarder kronor i miljöbudgeten.

Kan det vara så att särintressen har styrt denna utveckling en hel del? Det skulle kunna vara biltillverkare, stora industrier, köttindustri och annat.

Hur effektiva är dessa subventioner? Det finns en mängd frågor som jag i alla fall ställer mig. Det är därför som vi i Vänsterpartiet vill ha en utfasningsplan för de miljöskadliga subventionerna. I en sådan utfasningsplan tänker jag mig att man får väga den påstådda nyttan mot de negativa konsekvenser som detta får för miljön, och man får helt enkelt göra en avvägning. Men jag är helt övertygad om att vi skulle kunna avskaffa många av dessa mycket kostsamma och helt enkelt miljöskadliga subventionerna.

Det kan inte vara så att Sverige i internationella sammanhang talar om att andra länder ska avskaffa sina miljöskadliga subventioner men att vi här i Sverige inte riktigt klarar av att sopa framför egen dörr.

Jag har tagit upp denna fråga många gånger både med den tidigare borgerliga regeringen och med den nuvarande S- och MP-regeringen. Det svar som jag brukar få från Sara Karlsson och Socialdemokraterna är att frågan bereds i Regeringskansliet. Men, Sara Karlsson, vad betyder det egentligen? Har ni en plan för att fasa ut de miljöskadliga subventionerna? Det vore mycket intressant att få höra.

Jag yrkar bifall till reservation 11.


Anf. 168 Lars Tysklind (L)

Fru talman! Jag tänkte att jag skulle börja med att hålla med några av de föregående talarna, och jag tänkte börja med Sara Karlsson. Hon talade om principen om att förorenaren ska betala. Det är en grundläggande princip också för Liberalerna. Det tycker jag är en bra princip.

Jens Holm talade om att avveckla miljöskadliga subventioner. Det är en uppfattning som vi också delar. Vi har en del förslag redan i vår budget. Det handlar om ett reformerat reseavdrag och minskade dieselsubventioner till bland annat gruvindustrin och jordbruket. Det är ingen färdig plan, men det är ändå en tanke som vi kan dela. Och jag tror inte att det är någon här som egentligen tycker att miljöskadliga subventioner är någon speciellt bra idé.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Fru talman! Detta betänkande är mångfasetterat eller spretigt, om man använder ett annat ord. Det finns ändå vissa röda trådar i det. En del handlar om regelverket som styr olika tillståndsprocesser. Det finns även en diskussion om ersättningsmodeller. Denna diskussion är mycket parallell med den diskussion som vi hade alldeles nyss om skogspolitiken.

När det gäller de två tillkännagivandena har det kanske blivit dagens tema att vi talar om vidöppna dörrar som slås in. Jag vill återkomma till det som jag sa tidigare om att detta ändå ska ses som en otålighet och att det ändå är resultaten som räknas. Att det pågår en massa arbete är vi nog mycket medvetna om allihop. Men det gäller ändå att regeringen får fram något resultat. Johan Hultberg sa under debatten om det förra betänkandet att man någon gång måste sluta bereda och gå till aktion i stället. Det är egentligen på det sättet som man ska se dessa tillkännagivanden.

Vi ser, som sagt, att det pågår en del arbete kring detta. Men dessa tillkännagivanden är en tydlig signal från riksdagen om vad vi vill se för resultat och att vi vill se detta resultat ganska snabbt.

Det handlar i grunden inte om att man ska ställa lägre miljökrav, utan det handlar om att få fram effektiva och ändamålsenliga tillståndsprocesser.

Vi vill från Liberalerna verkligen framhålla olika myndigheters roll i detta. I alla sammanhang när vi diskuterar tillståndsprocesser handlar det om att vi måste gå från myndighetsperspektivet till brukarperspektivet. När vi talar om brukarperspektivet är just långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser det som lamslår en verksamhet och som till och med gör att man avstår från att ge sig på en verksamhet.

Jag ser en tydlig parallell med den diskussion vi har haft kring att vi vill ha mer flexibla tillståndsprocesser när det gäller vattenverksamhet. Liberalerna är inte med i energiöverenskommelsen, men i denna del har vi varit med och gjort tillkännagivanden från riksdagen. Vi står alltså bakom delen om att man måste kunna anpassa tillståndsprocesserna till verksamhetens storlek och risk för miljöpåverkan. Som jag kan utläsa det nu är det dit vi är på väg. Även här handlar det om att man ska kunna ställa tydliga och relevanta miljökrav men ändå lägga fokus på själva miljöåtgärderna, så att inte kostnaderna för själva tillståndsprocessen suddar utan alla typer av möjligheter att gå vidare.

Tillkännagivandet om kompensation vid inskränkningar i äganderätten behöver jag inte upprepa. Vi hade denna diskussion nästan alldeles nyss.

Jag tror att det var Sara Karlsson som sa att vi har sagt att det är tråkigt att diskutera budgetanslag. Det är inte tråkigt, men jag tror att jag sa att det blev en mycket ensidig diskussion och att vi måste öppna upp för nya kompensationsmodeller för att kunna få effektivare ersättningsmodeller där vi verkligen får ett skydd av skogen på ett bra sätt.

Jag yrkar bifall till reservation 8, där vi stöder en moderatmotion om ekosystemtjänster. Man måste tydliggöra värdet av dem och sätta dem i ett samhällsplaneringsperspektiv. Det är inte en helt enkel uppgift hur man ska värdera och sätta ett värde. Men ofta handlar detta också mycket om kunskap och medvetenhet kring känslan av att de finns. Många har försökt sätta ett exakt krontal, men det är inte alldeles enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Jag ska kommentera det som togs upp av Stina Bergström och Miljöpartiet när det gäller att skydd av värdefull natur, hav och biologisk mångfald kräver finansiering från det offentliga. Liberalernas utgångspunkt är ändå att framtagandet av smarta och hållbara lösningar ändå bygger på vetenskap, teknikutveckling, marknadsekonomi och frihandel men att vi även ser att det finns tillfällen där det offentliga måste gå in och finansiera vissa skyddsåtgärder.

Det var ingen som tog upp vindkraften här, och jag tror att även jag avstår. Men när vi för denna diskussion finns det säkert väldigt mycket att göra i fråga om den modell som finns. Men kommunerna måste fortsatt även ha en viktig roll i planeringen av sina markområden. Det gäller alla andra områden. Jag tycker att den jämförelse som Vänsterpartiet gör i sin motion om fossil brytning inte är riktigt relevant. Den är helt väsensskild. Vindkraftverk byggs i mycket större utsträckning än man över huvud taget kommer att utvinna fossila bränslen. Jag tycker att Vänsterpartiet förenklar detta när man bara säger att det så kallade kommunala vetot ska tas bort. Jag brukar aldrig använda detta ord. Detta handlar om att kommunerna ska göra en tillstyrkan och att man ska få till denna process på ett bra sätt.

(Applåder)


Anf. 169 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! Som flera har påpekat är det betänkande som nu diskuteras spretigt och innehåller lite av varje. Det ligger bitvis ganska nära det förra betänkandet vi debatterade, MJU17 om skogspolitik. Jag väljer i alla fall att i mitt anförande beröra två frågor, dels prövningen av djurhållande verksamheter, dels frågor om äganderätten.

Tillståndsprocessen inom animalieproduktionen är i dagsläget ofta betungande. I SOU 2013:5 konstaterades också att det ställdes krav som är relativt ingripande utan att det finns motiveringar i det enskilda fallet och trots att det vetenskapliga underlaget är osäkert. Det är viktigt att tillståndsprocesserna är effektiva och rättssäkra. För att uppnå detta föreslog Konkurrenskraftsutredningen i SOU 2015:15 tre konkreta åtgärder som vi kristdemokrater instämmer i och som jag vill nämna.

Det behövs en ny vägledning för anmälnings- och tillståndsprövning. Regeringen bör ge i uppdrag till Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten att utarbeta en ny vägledning för anmälnings- och tillståndsprövning inom animalieproduktionen. Detta uppdrag ska syfta till att förkorta prövningsprocessen, öka kompetensen hos handläggare och främja en enhetlig rättstillämpning i olika delar av landet.

Dessutom menar vi att prövningen av djurhållande verksamhet behöver koncentreras till färre miljöprövningsdelegationer, detta för att få en mer enhetlig rättstillämpning, underlätta för specialisering av miljösakkunniga och effektivisera själva prövningen.

I vår kommittémotion föreslår vi också att regeringen tar initiativ till att ta bort kravet på samrådsförfarande för anmälningspliktiga verksamheter. Den typen av verksamhet betraktas som mindre miljöpåverkande. Kravet på samrådsförfarande innebär extra kostnader för den enskilde, och det tar längre tid att genomföra verksamhetsförändringar.

Fru talman! När det gäller äganderätten anser regeringen att jordförvärvslagen har en hämmande inverkan på konkurrenskraften i svenskt jordbruk genom att den försvårar extern kapitalförsörjning. Regeringen vill med andra ord göra det lättare för aktiebolag att köpa upp jordbruksmark. Kristdemokraterna säger nej till en uppluckring av jordförvärvslagen. Vi menar att äganderätten till skogen måste respekteras. Visst finns det utmaningar när det gäller kapitalförsörjning inom jordbruket, men dessa utmaningar bör lösas genom förenklingar och förbättringar i andra regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

För att underlätta generationsövergångar föreslår Kristdemokraterna att skattereglerna modifieras så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas. Även de olika regler som finns i våra nordiska grannländer för att underlätta generationsskiften bör övervägas i vårt land.

Konkurrenskraftsutredningen konstaterade att det stora hindret för investeringar är den generellt låga lönsamheten i jordbruks- och trädgårdssektorn. Slutsatsen av detta bör enligt Kristdemokraterna vara att man ska fokusera på ökad lönsamhet, vilket i sin tur kommer att attrahera kapital och investeringar.

Med dessa ord, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet, inklusive de två tillkännagivandena, samt till Kristdemokraternas reservation nr 5 om prövning av djurhållande verksamhet med mera.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-04-12
Förslagspunkter: 15, Acklamationer: 10, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 78 och 79.
    • Reservation 1 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S980015
    M700013
    SD34009
    MP20005
    C01606
    V17004
    L18001
    KD12004
    -4003
    Totalt27316060
    Ledamöternas röster
  2. Viss översyn av miljöbalken

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:2399 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M).
  3. Kommunalt veto mot vindkraft

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:3393 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 5.
    • Reservation 2 (V)
  4. Vindkraft i fjällmiljöer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:2306 av Cassandra Sundin och Aron Emilsson (båda SD).
  5. Tillståndsprocesser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ytterligare reformera tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 5-7 och

    avslår motion

    2017/18:1489 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkande 1.
    • Reservation 3 (S, MP, V)
  6. Handläggningen av tillståndsärenden

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 16.
    • Reservation 4 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S980015
    M690014
    SD03409
    MP20005
    C16006
    V17004
    L18001
    KD12004
    -0403
    Totalt25038061
    Ledamöternas röster
  7. Prövningen av djurhållande verksamhet m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:3426 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 8 och 9.
    • Reservation 5 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S980015
    M700013
    SD34009
    MP20005
    C16006
    V17004
    L18001
    KD01204
    -4003
    Totalt27712060
    Ledamöternas röster
  8. Förändring av miljömålssystemet m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:1489 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) yrkandena 2 och 3,

    2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 1 och

    2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 32.
    • Reservation 6 (M)
    • Reservation 7 (C)
  9. Ekosystemtjänster

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:3354 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 2.
    • Reservation 8 (M, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (M, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S980015
    M070013
    SD34009
    MP20005
    C16006
    V17004
    L01801
    KD12004
    -4003
    Totalt20188060
    Ledamöternas röster
  10. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:3363 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2.
    • Reservation 9 (V)
  11. Finansiering av insatser för bevarande av bl.a. natur och hav

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:2820 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 4.
    • Reservation 10 (L)
  12. Subventioner

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:1149 av Jens Holm m.fl. (V) yrkande 20.
    • Reservation 11 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970016
    M700013
    SD34009
    MP20005
    C16006
    V01704
    L18001
    KD12004
    -4003
    Totalt27117061
    Ledamöternas röster
  13. Kompensation vid inskränkningar i äganderätten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kompensation vid inskränkningar i äganderätten och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2017/18:3420 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 11.
    • Reservation 12 (S, MP, V)
  14. Buller från idrottsanläggningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:961 av Per Lodenius och Peter Helander (båda C).
  15. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.