Offentlig upphandling

Betänkande 2017/18:FiU34

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 mars 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Tydliga och lika krav vid offentlig upphandling (FiU34)

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att krav vid offentlig upphandling ska vara enkla, tydliga och ha likvärdiga villkor oavsett företagsform och hur stora företagen är. Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2017.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om bland annat genomförandet och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LOU), sociala kriterier och sociala företag, små och medelstora företag, djurskydd, livsmedelsproduktion, och miljökrav. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i en del frågor och att vissa krav vid offentlig upphandling redan kan ställas med dagens regler.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till motion 2017/18:3412 yrkande 1. Avslag på övriga motioner.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 26

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-02-01
Justering: 2018-02-13
Trycklov: 2018-02-13
Reservationer: 9
Betänkande 2017/18:FiU34

Alla beredningar i utskottet

2018-02-01

Tydliga och lika krav vid offentlig upphandling (FiU34)

Finansutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att krav vid offentlig upphandling ska vara enkla, tydliga och ha likvärdiga villkor oavsett företagsform och hur stora företagen är. Utskottets ställningstagande gjordes när utskottet behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2017.

Finansutskottet föreslår också att riksdagen säger nej till förslag i motioner om bland annat genomförandet och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LOU), sociala kriterier och sociala företag, små och medelstora företag, djurskydd, livsmedelsproduktion, och miljökrav. Utskottet säger nej bland annat eftersom arbete redan pågår i en del frågor och att vissa krav vid offentlig upphandling redan kan ställas med dagens regler.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-02-27
Debatt i kammaren: 2018-02-28
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:FiU34, Offentlig upphandling

Debatt om förslag 2017/18:FiU34

Webb-tv: Offentlig upphandling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 165 Monica Green (S)

Herr talman! Nu ska vi fortsätta arbetet med att förbättra upphandlingen, som det står om i finansutskottets betänkande FiU34.

Offentlig upphandling

Det är oerhört angeläget att vi använder skattepengarna på bästa sätt. Att de har använts till lönedumpning, till dålig mat och till försämrad miljö och gett oseriösa företag möjlighet att konkurrera ut seriösa företag är helt oacceptabelt. Upphandlingen, om den används rätt, kan åstadkomma flera positiva effekter för samhället. Den kan ge ökad tillväxt, sysselsättning, ordning och reda på arbetsmarknaden, jämställdhet, tekniska framsteg och ökad innovationskraft. Upphandlingen kan helt enkelt leva upp till den svenska modellen om vi använder den på rätt sätt.

Upphandlingen kan också bidra till de nationella miljömålen och genomförandet av Agenda 2030. Den nya lagstiftningen, som vi efter stor möda fick igenom förra året, och Upphandlingsmyndighetens arbete med bland annat den nationella upphandlingsstrategin har gett bättre förutsättningar för myndigheter och upphandlande enheter att upphandla mer strategiskt. Upphandlingsmyndigheten ger också stöd, information och vägledning om innovationsupphandling, miljökrav och sociala krav.

Vi vet också att det pågår ett arbete på EU-nivå med att ta fram en strategi för offentlig upphandling som sätter tydliga prioriteringar, förbättrar praxis inom upphandling och främjar investeringar inom EU.

Det är redan möjligt med den lagstiftning som vi antog förra året att ta till exempel sociala hänsyn. Det är också möjligt att göra kravställanden inom transporter. Det fick vi alltså igenom förra året.

Jag kan dock konstatera att kunskapen varierar över landet och att det fortfarande finns kommuner som absolut inte vill ställa arbetsrättsliga krav. Till exempel i min egen kommun, Skövde, gjorde M, SD, C, L och KD gemensam sak i måndags och röstade ned vår socialdemokratiska motion om sjysta villkor vid upphandling av transporter. Men det finns andra exempel, till exempel Region Skåne, som i går antog en upphandlingspolicy. Där finns en uppförandekod som innebär att varor och tjänster ska vara framställda under förhållanden som är förenliga med bland annat ILO:s åtta kärnkonventioner. Den ska innehålla FN:s barnkonvention och tillämpa den arbetsmiljölagstiftning och miljölagstiftning som gäller i de tillverkande länderna. Enligt policyn ska regionen också sträva efter att tillvarata den idéburna sektorn när det är lämpligt att ställa sociala krav, kontraktsvillkor och till exempel beakta funktionshinderspolitiken och anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Så långt Region Skåne.

I Skåne var SD med och röstade för den här upphandlingspolicyn. Jag kan alltså konstatera att i Skövde är SD och de övriga borgerliga partierna emot arbetsrättsliga krav, men i Skåne är SD för sådana krav. Vad lär vi oss av det? 1. Det behövs mer upplysning och kunskap. 2. Vi kan aldrig någonsin lita på SD i något sammanhang.

Herr talman! Upphandlingsmyndigheten arbetar med att stärka kompetensen hos upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer, dels inom ramen för den nationella upphandlingsstrategin, dels genom det uppdrag som myndigheten har fått inom livsmedelsområdet.

Ett exempel som jag kan nämna är att upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett kravpaket som hjälper kommunerna i deras upphandlingar när det gäller miljö- och hälsofarliga ämnen inom förskolan. Det är för att vi socialdemokrater har drivit frågan om giftfri förskola. Kravpaketet innehåller produktområdena leksaker, hobbymaterial, köks- och serveringsutrustningar, möbler och textilier. Det är, herr talman, helt enkelt ett mycket bra exempel på hur man ska kunna jobba med upphandlingar framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Avslutningsvis något om det arbete som sker för att underlätta anbud för små och medelstora företag. Det finns ju ett stort fokus, både nationellt och på EU-nivå, på att underlätta just för små och medelstora företag. Det är alltså något anmärkningsvärt att M, SD, C, L och KD skriver att just detta arbete behöver göras. Det är kanske lite populism och att slå in öppna dörrar eller - vad vet jag - ren okunskap kanske. I alla fall pågår detta arbete redan. Därför tycker vi inte att det behöver skrivas om det en gång till.

I övrigt tycker vi att betänkandet är ett steg i rätt riktning. Vi flyttar fram positionerna och fortsätter det strategiska arbetet med att se till att upphandlingarna sker på ett så bra sätt som möjligt, så att vi inte lönedumpar eller använder dem för att slå ut seriösa företag utan ser till att vi får ordning och reda på arbetsmarknaden i upphandlingsfrågorna.

(Applåder)


Anf. 166 Anette Åkesson (M)

Herr talman! Enligt rapporten Statistik om offentlig upphandling, som Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket presenterade i höstas, motsvarar värdet av de upphandlingspliktiga inköpen i Sverige ca 642 miljarder kronor. Det handlar om enorma summor, motsvarande en dryg sjättedel av Sveriges bruttonationalprodukt, som berör en stor del av det svenska näringslivet, oavsett företagens storlek. Offentlig upphandling är därför av strategisk betydelse för jobben och tillväxten.

Syftet med offentlig upphandling är i grunden gott. Upphandlande myndigheter ska använda de offentliga medlen på bästa sätt genom att dra nytta av konkurrensen på marknaden samtidigt som leverantörerna tävlar på lika villkor. Som Upphandlingsmyndigheten uttrycker det: "En effektiv inköpsprocess lägger en grund för att skapa goda affärer." Det tjänar vi alla på. Dock kan man fråga sig om det goda syftet nås. I över hälften av upphandlingarna inkommer mellan noll och tre anbud. Det utgör ett realt problem, och det borde analyseras djupare varför, respektive om, det finns något vi lagstiftare kan göra för att förändra det.

Sverige behöver vara ett land där alla företag - stora som små, med eller utan kollektivavtal, som kan och vill - har möjlighet att delta i offentliga upphandlingar för att sälja varor och tjänster av bra kvalitet både inom landet och på export. Genom en fungerande konkurrens kan kvaliteten öka samtidigt som priserna hålls nere. Det är angeläget, inte minst för välfärdstjänster. Kvalitet kombinerat med hushållning med våra gemensamma resurser bör vara en av den offentliga sektorns högsta prioriteringar.

Som ett litet, handelsberoende land betyder nya möjligheter till export såväl ökade skatteintäkter som fler företag och arbeten. För att detta ska kunna bli verklighet behöver vi skapa goda förutsättningar för våra svenska företag så att de blir duktiga på att lägga anbud och även vinner dem internationellt. På så sätt kan svenska företag nå fler och bredare marknader ute i Europa. En sådan strategi tar sitt avstamp i Sverige.

I dag vittnar många företag dock om att det är svårt att delta i upphandlingar. Upphandlingsunderlaget är ofta svårgenomträngligt och ska bearbetas och besvaras med korta svarstider. Genom att exempelvis ställa krav på erfarenheter av att ha levererat ett antal liknande affärer eller att kunna leverera stora affärer begränsas möjligheten för många eller när det offentliga ställer orimliga krav, som driver upp priset och dessutom kan krocka med varandra. Som exempel på det senare kan nämnas Fruktleveransen Sverige, som levererar fruktkorgar på prenumeration till privata företag och offentliga kunder. De har flera offentliga kunder som kräver klass 1märkning av frukt, vilket inte något enda företag gör. Klass 1 handlar om den dyraste frukten, men det har inte med färskhet eller smak att göra utan om utseende. Frukten får inte vara sned eller avvika några millimeter i storlek. Vi kan politiskt driva frågan om att minska matsvinnet. Men offentlig sektor går alltså ibland åt rakt motsatt håll - medvetet eller omedvetet, och jag vet inte vilket som är värst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

I värsta fall bidrar det offentliga till försämrad konkurrens på marknaden med resultat att vi får oligopol alternativt monopolliknande situationer. Det riskerar att fördyra processer, tjänster och produkter för medborgarna. Vi missar också kunskap inom innovativa företag med nya affärsidéer. Det finns flera goda exempel på hur innovationsupphandlingar lyckas i andra länder, till exempel i Norge. Genom att samarbeta med och ta vara på kunskap och kompetens i näringslivet ökar chansen att hitta nya, bra och kreativa lösningar för olika samhällsproblem. Det är en viktig utveckling, inte minst inom välfärden, där vi står inför stora utmaningar med tanke på befolkningsutvecklingen.

I juni 2016 lade regeringen en proposition på riksdagens bord om ett nytt regelverk för upphandling i offentlig sektor som grundade sig på tre EU-direktiv om offentlig upphandling från 2014. Riksdagen sade nej till delar av propositionen, eftersom den gick längre än vad införandet av EU-direktiven krävde. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med ett nytt förslag, så att de erforderliga EU-direktiven kunde implementeras i Sverige.

Detta förslag kom förra våren och är bättre, men långt ifrån bra. Förslaget som antogs går längre än vad EU-direktiven kräver och innebär dessutom, enligt oss, svårtolkad och otydlig lagstiftning. Våra farhågor var och är att det finns en stor risk för att de små företagen missgynnas. Många mindre företag upplever att det är för komplicerat att lämna anbud i offentliga upphandlingar. De deltar ändå.

År 2016 var drygt tre fjärdedelar av anbudsgivarna mikroföretag eller små företag, men de stod bara för hälften av de kontrakt som tecknades. Det är viktigt att kraven varken i upphandlingslagstiftningen eller i praktiken exkluderar mindre företag. Kraven ska genomsyras av tydliga, rimliga och likvärdiga villkor. Vår mest centrala kritikpunkt rör när särskilda arbetsrättsliga villkor ska ställas. Vår andra invändning handlar om de fall då en huvudentreprenör ska ställa krav även på underleverantörer genom hela leverantörskedjan. Det sistnämnda innebär en risk för komplikationer för de små företagen, trots att de nya reglerna endast gäller över tröskelvärdet. Här kan konsekvenserna för de små företagen som agerar som underleverantörer bli orimliga.

Vi moderater vill värna syftet med offentlig upphandling. Vi vill att offentlig sektor lägger skattepengar på rätt saker, att kostnaderna hålls nere och att slöseriet minskar. På så sätt värnar vi legitimiteten i vårt skattesystem och därmed grundförutsättningen för finansieringen av det som den offentliga sektorn levererar, oberoende av om det är staten, landstingen eller kommunerna som upphandlar. Man tar en risk när man ställer ytterligare krav - oavsett om det handlar om kollektivavtal, förstärkt djurskydd, miljökrav eller krav på fruktens utseende - och försöker lösa andra samhällsproblem än dem som den offentliga upphandlingen är redskapet för att lösa. Däremot bör offentlig sektor i högre grad ta vara på de möjligheter som finns genom funktions- och innovationsupphandlingar. Dessa kan medverka till att lösa våra samhällsproblem på sätt vi kanske inte känner till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Regeringen har konstaterat att det saknas statistik på upphandlingsområdet, och frågan bereds. Det är viktigt att vi har bra underlag för att bedöma hur detta strategiska område fungerar så att vi ser var vi som lagstiftare eventuellt måste skruva på förutsättningarna.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag under punkt 2 samt till reservation 8.

(Applåder)


Anf. 167 Dennis Dioukarev (SD)

Herr talman! Jag ska säga ett par saker om motion 2017/18:2381 och den alliansgemensamma motionen 2017/18:3412. Jag börjar med den förstnämnda motionen. Det är en motion som Sverigedemokraterna har väckt tidigare år, men eftersom utskottet har avstyrkt motionen gör jag ett nytt försök med förhoppningen om att man har omvärderat tidigare ställningstaganden och faktiskt tar de djurskyddsfrågorna på allvar.

Många svenskar äter i dag kött från djur som slaktats på ett hänsynslöst sätt utan respekt för djurets värdighet, och man äter köttet ofta helt utan att veta om detta. Djuren avlivas och avblodas utan bedövning, vilket innebär ett utdraget dödsförlopp med onödigt lidande, smärta och ångest. Den rituella slaktmetoden jag pratar om är det som heter halal- eller koscherslakt. Obedövade djur - får, lamm och kor - stängs in i en ställning som närmast kan beskrivas som en torktumlare, vänds upp och ned på ett onaturligt och plågsamt sätt för att slutligen få struparna avskurna. Nerver, artärer, mat- och luftstrupe skärs av med kniven, men den går inte tillräckligt djupt, vilket gör att blodet fortsätter att pumpas upp till hjärnan. Djuret kan efter detta leva upp till elva minuter innan det slutligen möter sitt öde och dör av blodförlust.

En veterinär beskriver tillvägagångssättet på följande sätt: Det handlar om ett jättestort operativt ingrepp utan bedövning. I alla andra sammanhang skulle jag som veterinär omedelbart bli fråntagen min legitimation om jag gjorde något liknande.

I Sverige är det fortfarande förbjudet med slakt utan bedövning, men enligt tidigare vd:n för Kött- och Charkföretagen är det vanligt att många svenskar utan att veta om det får halalslaktat kött eller koscherkött på sitt middagsbord. Slakterier i andra länder överproducerar nämligen ritualslaktat kött för att inte få brist på det, och sedan exporteras och säljs det som vanligt kött i andra länder.

I en rapport från 2011 uppskattade det franska jordbruksministeriet att 40-60 procent av djuren slaktades utan bedövning, trots att efterfrågan på halal- och koscherkött bara stod för omkring 10 procent av slakten.

Enligt en undersökning gjord av Svenska Dagbladet kunde ingen av landets största charkgrossister redovisa vare sig kontrollpapper eller avtalstexter som garanterar att kött från djur som plågats ihjäl inte når de svenska konsumenterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Eftersom det finns en marknad för dessa produkter, och därmed också ekonomiska incitament, börjar allt fler köttproducenter att övergå till de slaktmetoderna. I en rapport från EU-kommissionen framkommer det att upp till 75 procent av nötkreaturen inom vissa EU-länder slaktas utan bedövning. I vissa andra producentländer slaktas allt får- och lammkött med det tillvägagångssättet.

Det är svårt att säga exakt hur man bäst angriper det här växande problemet, men Sverigedemokraterna tror att problemet behöver angripas ur flera vinklar, vilket motionen också tar upp. Dels måste Sverige inta en stark hållning gentemot EU där man arbetar för generella förbud för denna brutala form av slakt inom hela unionen, dels måste Sverige aktivt söka undantag i EU så att vi kan förbjuda import av kött som slaktas med metoder som avviker från intentionerna i svensk djurskyddslagstiftning.

Kött från djur som slaktas och avblodas utan bedövning ska också innan Sverige har tagit fram ett importförbud märkas med en tydlig varningstext för att göra det möjligt för konsumenterna att välja bort dessa produkter.

Det som är relevant för finansutskottet är yrkandet om att kräva att all mat som upphandlas vid offentlig upphandling garanteras vara från djur som slaktas i enlighet med svenska djurskyddsregler. Sverige har kanske världens mest ambitiösa djurskydd, herr talman, och det är något som vi sverigedemokrater är stolta över och vill värna. Vi menar att en kompromiss med svensk lagstiftning och framför allt etiska normer aldrig får accepteras.

Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation 6.

Avslutningsvis vill jag säga några ord om den alliansgemensamma motionen 2017/18:3412, som SD ger sitt stöd åt i detta betänkande. Motionen tar upp en viktig aspekt gällande offentliga upphandlingar med tanke på det komplexa regelverk som företag möter i upphandlingsprocessen. För småföretag som saknar den tid och de resurser som krävs för att sätta sig in i detalj i upphandlingskraven blir det naturligtvis en hög tröskel att ta sig över. Det innebär en förlust såväl för företagsamheten som för skattebetalarna. Det är därför angeläget att vi nu kan rikta ett tillkännagivande till regeringen i frågan.

SD kommer alltid att stå på småföretagarnas sida. Det såg vi inte minst förra året i samband med att upphandlingspropositionen behandlades, som hade exkluderat en majoritet av svenska företag från offentliga upphandlingar om den hade gått igenom. Huvudskälet till att vi stoppade det ursprungliga förslaget var att propositionen skulle snedvrida konkurrensen mellan utstationerad arbetskraft å ena sidan och svensk arbetskraft å andra sidan. Upphandlare som ställde villkor som gick längre än den så kallade hårda kärnan skulle enbart appliceras på svenska företag medan utländska företag undantogs från bestämmelserna, vilket skulle leda till en konkurrensfördel för företag med utstationerad arbetskraft. Det kunde vi naturligtvis aldrig acceptera, och därför pressade vi regeringen att revidera förslaget så att lika spelregler och rättvis konkurrens skulle råda på den svenska arbetsmarknaden. Det nya reviderade förslaget röstades sedermera igenom med hjälp av vårt stöd.


Anf. 168 Peter Helander (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Herr talman! "Sverige mest korrupta landet i Skandinavien!" Denna braskande rubrik kunde vi läsa på SVT Nyheter och i många andra medier i förra veckan. Vad är det som har hänt?

Vi står nu här och debatterar finansutskottets betänkande Offentlig upphandling, som kanske inte är världens kioskvältare, men kopplingen mellan offentlig upphandling och korruption är starkare än vad många tror.

Vi vill se Sverige som ett korruptionsfritt samhälle, och därför gör det ont att se en rubrik som lyder: "Sverige mest korrupta landet i Skandinavien!" Det är Transparency International som gör bedömningen, men vi ska för rättvisans skull också påpeka att Sverige ligger på delad sjätteplats tillsammans med Singapore av totalt 180 undersökta länder.

Det som är oroväckande är att Sverige tappar placeringar och framför allt varför Sverige tappar placeringar. Transparency International uppger att det är till stor del myndighetsskandaler, ofta kopplade till upphandlingar, som gör att Sverige får ett sämre omdöme. Man listar följande händelser under åren 2016 och 2017: Macchiariniskandalen på Karolinska, Skatteverkets generaldirektör som varnade sin vän, en riksrevisor som lovade bort tjänster som inte var utlysta till bekanta, korruptionshärvan på Statens fastighetsverk, mutskandalen på Trafikverket, oegentligheteter kring polisens upphandling av pass och haveriet på Transportstyrelsen, som fortfarande utreds. Till detta ska läggas ett antal kommunala korruptionsskandaler i samband med upphandling, där Göteborg verkar vara särskilt drabbat.

Korruption är en cancersvulst, och får korruptionen fäste i ett samhälle kan ett samhälle snabbt falla samman. Därför måste korruption bekämpas på alla nivåer.

Herr talman! LOU, lagen om offentlig upphandling, innehåller grundläggande principer om likabehandling, öppenhet och icke-diskriminering som skyddar leverantören, och den gör också att myndigheter kan dra nytta av konkurrensen på marknaden och se till att medborgarnas inbetalda skatter gör så stor nytta som möjligt.

De flesta verkar vara överens om att reglerna i offentlig upphandling kan och bör förenklas. Många leverantörer upplever upphandlingar som byråkratiska processer, och en stor majoritet väljer därför att avstå från att lägga anbud. Jag är själv företagare och vet hur tidsödande det är att räkna på detaljerade anbud på volymer som man inte vet kommer att infrias.

Det är därför glädjande att utskottet ställt sig bakom alliansmotionen som säger att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagets storlek och företagsform. Att underlätta för små företag att vara med i upphandlingar betyder att det lilla familjejordbruket utan kollektivavtal kan vara med och lämna anbud till den kommunala upphandlingen av mat. Då kanske barnen i min hemkommun Mora får lokalproducerad mat på sina tallrikar från familjen Morells lantbruk.

Herr talman! Den 30 november 2016 röstade riksdagen igenom stora delar av regeringens förslag om ett nytt regelverk för upphandling. När lagen om offentlig upphandling infördes 1994 sa Lagrådet, som granskar all lagstiftning, att lagen var för omfattande och detaljerad. Lagen innehöll då 132 paragrafer. Den nu gällande upphandlingslagen innehåller ca 1 000 paragrafer. Lagrådets kritik denna gång behövde 418 sidor för att rymmas. Kritiken var, för att uttrycka det mycket milt, brutal. Bland annat sa Lagrådet att "lagen har fått en omfattning och detaljeringsnivå som allmänt sett inte är önskvärd och som får anses strida mot den i Sverige normalt tillämpade lagstiftningstekniken".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Under perioden från den 18 april 2016, då EU-direktiven egentligen skulle ha implementerats i svensk lagstiftning, fram till den 1 januari 2017, då de nya upphandlingslagarna trädde i kraft, uppstod stor osäkerhet hos både leverantörer och upphandlande myndigheter om vilka regler som egentligen gällde. Det kommer ni säkert ihåg, alla ni som var med då. Till exempel sa Upphandlingsmyndigheten att LOU och LUF, som båda är upphandlingslagar, skulle användas men tolkas utifrån EU-direktiven.

Därför har Centerpartiet yrkat på att regeringen ska få i uppdrag att dels utvärdera effekterna av den nya upphandlingslagstiftningen och dels utvärdera konsekvenserna för offentliga upphandlingar som inleddes mellan den 18 april 2016 och den 1 januari 2017, då vi hade ett mycket otydligt rättsläge. Tyvärr föreslår finansutskottet att denna mycket rimliga begäran ska avslås av riksdagen. Jag yrkar förstås bifall till reservation 1 i betänkandet, som handlar om just detta.

Herr talman! Jag vill slutligen uppmärksamma två motioner skrivna av mina centerpartistiska kollegor Per-Ingvar Johnsson, Eskil Erlandsson och Rickard Nordin. De pekar på det orimliga i att vi här i riksdagen ställer krav på svensk matproduktion och på svenska bönder men att dessa krav när det offentliga sedan upphandlar mat inte finns med i upphandlingsunderlaget. Vad blir effekten av detta? Jo, vi ställer höga krav på svenska bönder som ökar deras kostnader, men i upphandlingen förlorar den svenska bonden eftersom de krav vi ställt på honom försämrat hans konkurrensförmåga. Till slut kan det bli så att vi inte har några svenska bönder kvar på grund av de svenska särkraven.

Jag säger som bonden Martin Moraeus i Orsa: Det som är tillåtet att äta i Sverige borde också vara tillåtet att producera i Sverige.

(Applåder)


Anf. 169 Ulla Andersson (V)

Herr talman! Lagen om offentlig upphandling skulle man väl kunna säga är knastertorr prosa, men den är ack så viktig och avgörande för hur, i vilka syften och på vilka villkor skattepengar används. Det är väl det den här debatten handlar om.

Hur vi använder mellan 600 och 700 miljarder kronor per år har självklart stor betydelse för hur samhället utvecklas och hur kreativitet kan understödjas, upprätthållas och utvecklas. Det har självklart konsekvenser om man har konkurrens på lika villkor och hur man ser på arbetstagarnas rättigheter i dessa upphandlingar. Därför är det självklart viktigt vad som står i lagen om offentlig upphandling.

Vänsterpartiet tycker att vi ska ha sund konkurrens som bygger på sjysta arbetsförhållanden och kompetens. Vi tycker att löntagarnas rättigheter är värda att stå upp för och försvara.

I dag är faktiskt EU mer progressivt i synen på arbetstagarnas rättigheter än borgarna och Sverigedemokraterna är. Man kan undra vad det är som är så kontroversiellt med att inte acceptera social dumpning, det vill säga konkurrens genom sämre löner eller arbetsvillkor. Jag trodde att vi hade kommit längre än så i Sverige i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Det är väl det motionen som har vunnit gehör i finansutskottet handlar om. Jag tänkte citera det som borgarna och Sverigedemokraterna har skrivit i betänkandet.

"Små företag saknar i högre utsträckning kollektivavtal än större företag, vilket medför att just kravet på kollektivavtal kraftigt kan försvåra för små företag att delta i offentliga upphandlingar."

Det är alltså kollektivavtal som är det stora problemet, enligt borgarna och Sverigedemokraterna. Det säger ganska mycket, tycker jag. Men en till fundering infinner sig, i alla fall hos mig: Den lagstiftning vi har i dag kräver inte kollektivavtal - tyvärr. Det var ju det ni röstade ned.

Nu tittar vi tillbaka på hur det faktiskt var. Det fanns en proposition som föreslog att man skulle kunna ställa krav på lön, semester, försäkringar, pension och arbetstid. Det förslaget röstades ned.

Så småningom kom ett nytt förslag tack vare att Kristdemokraterna tyckte att någon form av arbetstagarperspektiv borde finnas i lagstiftningen. Det kom krav på semester, löner och arbetstid. Vilka kollektivavtal som skulle omfattas och hur detta skulle byggas upp skulle göras upp av parterna på arbetsmarknaden och Upphandlingsmyndigheten, och det skulle enbart gälla för upphandlingar över tröskelvärdena.

Det är den lagstiftningen vi har i dag, så vad den här motionen och ställningstagandet i utskottet från borgarna och Sverigedemokraterna egentligen handlar om är att påstå att man i dag kan ställa krav på kollektivavtal enligt lagen om offentlig upphandling. Jag beklagar, men det kan man inte. Jag önskar att det var så. Ni har alltså motionerat om något som ni inte vet något om.

Dessutom verkar ni stå bakom en uppfattning som jag trodde tillhörde 1900-talets början. Att försvara arbetstagarnas rättigheter handlar om hundratusentals människors arbete och villkor. Tycker ni att det är rimligt att vi i Sverige i dag ska ha underbudskonkurrens på arbetsmarknaden? Ska vi slå ut sjysta företag? Jag tycker inte det, så jag blir rätt bedrövad.

Nu är inte Kristdemokraterna här. Jag var glad att åtminstone de ville sträcka ut en hand och försöka hitta en lösning. Helst av allt hade jag självklart velat att det första förslaget skulle gå igenom. Men nu står Kristdemokraterna helt plötsligt bakom initiativet i utskottet och pekar ut den lilla del av arbetstagarnas rättigheter som finns kvar.

Att små företag inte deltar i upphandlingar på samma sätt som stora företag finns det självklart en rad förklaringar till. Det är krångligt, som sagts här. EU har krångliga direktiv. Så ser det faktiskt ut. Bara luntan med direktiv - jag undrar hur många i den här kammaren som läst alla dessa sidor. Och när man har läst alla dessa sidor, om man har gjort det, förstår man att många av dem är väldigt krångliga att förstå även om man är van att läsa EU-direktiv.

Tyvärr är upphandlingarna många gånger också väldigt stora. Det har påbörjats ett arbete i många regioner och kommuner där man försöker bryta ned dem. Borlänge är ett bra exempel. Hemma hos mig finns det också sådana bra exempel. Man försöker bryta ned upphandlingarna till mindre volymer så att mindre företag ska kunna vara med i upphandlingsprocessen på ett helt annat sätt.

Tittar man i underlagen ser man också att av det totala antalet kontrakterade bud går 72 procent till små och medelstora företag. Det är ändå 72 procent. Visst, det kan säkert bli mer. Men den nya lagen om offentlig upphandling är ju betydligt bättre än den gamla när det gäller små och medelstora företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Nu har vi haft den i några månader. Ni vill redan omkullkasta den. Ni gör det enbart genom att peka ut arbetstagarnas löner, semester och arbetstid som problem, men i andra stunder säger ni att ni står för den svenska modellen. Jag ifrågasätter det starkt.

Jag yrkar bifall till reservation 5.

(Applåder)


Anf. 170 Said Abdu (L)

Herr talman! Vi har samlats här för att debattera finansutskottets betänkande FiU34, som behandlar ett fyrtiotal motioner från allmänna motionstiden som berör offentliga upphandlingar.

Den offentliga sektorn i Sverige, genom exempelvis myndigheter i stat, kommuner och landsting samt kommunala och statliga bolag, handlar varje år för drygt 600 miljarder kronor. Detta regleras främst genom upphandlingslagstiftningen, som syftar till att konkurrensen på marknaden ska upprätthållas och att skattemedlen ska användas kostnadseffektivt. Urvalet av leverantörer ska alltid ske på affärsmässig grund och baseras på vilken kvalitet den aktuella varan eller tjänsten har och till vilka villkor den kan levereras.

För att garantera en kostnadseffektiv service med så hög kvalitet som möjligt är det därför viktigt att vi bejakar innovation och att vi bejakar att fler aktörer och leverantörer vill delta i offentliga upphandlingar.

Regeringen skriver i sin budgetproposition att avsaknaden av konkurrens i offentlig upphandling kan vara mycket skadlig för samhället och medborgare och leda till att medborgare och skattebetalare får en sämre kvalitet och mindre innovation till ett högt pris. Jag håller med.

En av många utmaningar vi har är dock att små och medelstora företag i dag upplever att det är komplicerat - ibland alltför komplicerat - att över huvud taget delta i offentlig upphandling och därför väljer att avstå. Undersökningar visar att endast 27 procent av de små och medelstora företagen deltar i offentliga upphandlingar.

Det är därför positivt att utskottet har ställt sig bakom alliansmotionen 3412 om krav vid offentliga upphandlingar. Yrkandet och att-satsen där är ju att offentliga upphandlingar ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform.

Herr talman! Jag skulle sedan vilja uppehålla mig vid två av Liberalernas förslag i betänkandet. För att utveckla och få fler små och medelstora företag att delta i upphandlingar borde den nya Upphandlingsmyndigheten eller Konkurrensverket få i uppgift att sätta upp en statlig plattform för offentlig upphandling. Inspiration finns att hämta från många andra EU-länder, exempelvis från den statliga danska portalen udbud.dk. En statlig plattform skulle möjliggöra för många fler leverantörer av mindre storlek att aktivt ta del i upphandlingsförfaranden och därigenom stärka konkurrensen och höja kvaliteten överlag. Därutöver skulle transparensen öka för medborgarna då de får en bättre övergripande bild av den offentliga sektorns inköp - vad som egentligen köps, av vem det köps in och till vilken kostnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Herr talman! Medborgare vill kunna välja bland flera olika utövare, oavsett om det handlar om hemtjänst, barnomsorg, sjukvård eller äldreomsorg. Man vill helt enkelt kunna välja. Konkurrens och mångfald främjar dessutom innovationer och dynamik. Därför är det viktigt att lagar och regler gynnar och inte hindrar alla sorters seriösa företag inom välfärden.

En eftersatt kategori är de ideella eller idéburna företagen, som grundats och drivs av sociala entreprenörer. Andelen idéburna företag är i dag 3 procent, och siffran har varit statisk de senaste tio åren. Samtidigt skiljer sig utvecklingen hos oss från våra grannländer Danmark och Norge, med snarlika välfärdssystem, där andelen ligger på 14 procent respektive 7 procent.

Liberalerna har i sin andra reservation försökt synliggöra detta och vill se möjligheter att bejaka de idéburna företagens möjligheter att delta i offentliga upphandlingar.

Vi har två reservationer i detta ärende, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation 2.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 1 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-03-01
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 3, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Genomförandet och tillämpningen av LOU

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:3613 av Said Abdu m.fl. (L) yrkande 5 och

    2017/18:3788 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 12 och 13.
    • Reservation 1 (C)
    • Reservation 2 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940118
    M720011
    SD39006
    MP19006
    C01606
    V16005
    L00136
    KD11005
    -2003
    Totalt253161466
    Ledamöternas röster
  2. Sociala kriterier och sociala företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:2628 av Lennart Axelsson m.fl. (S) yrkande 4,

    2017/18:2809 av Lars Beckman (M),

    2017/18:3160 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),

    2017/18:3465 av Said Abdu m.fl. (L) yrkande 3 och

    2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 26.
    • Reservation 3 (L)
    • Reservation 4 (KD)
  3. Små och medelstora företag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2017/18:3412 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1 och

    avslår motionerna

    2017/18:1203 av Margareta Cederfelt (M),

    2017/18:2167 av Betty Malmberg (M) yrkande 4,

    2017/18:2545 av Maria Plass (M),

    2017/18:2932 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

    2017/18:3395 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkandena 1 och 3-9,

    2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10 och

    2017/18:3788 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 11.
    • Reservation 5 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S095018
    M720011
    SD39006
    MP01906
    C16006
    V01605
    L13006
    KD11005
    -2003
    Totalt153130066
    Ledamöternas röster
  4. Djurskydd och livsmedelsproduktion

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:1153 av Cecilia Widegren (M),

    2017/18:2381 av Richard Jomshof (SD) yrkande 5,

    2017/18:2429 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),

    2017/18:2675 av Pål Jonson (M) och

    2017/18:2866 av Rickard Nordin (C).
    • Reservation 6 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S950018
    M720011
    SD13806
    MP19006
    C16006
    V16005
    L13006
    KD11005
    -0203
    Totalt24340066
    Ledamöternas röster
  5. Utmaningsrätt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:1290 av Finn Bengtsson (M) och

    2017/18:3158 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M).
  6. Miljökrav

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:2608 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 2.
    • Reservation 7 (KD)
  7. Innovations- och funktionsupphandling

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:1041 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),

    2017/18:2551 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkandena 1-3,

    2017/18:3395 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 2,

    2017/18:3407 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4,

    2017/18:3409 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och

    2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 27 och 28.
    • Reservation 8 (M)
    • Reservation 9 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S950018
    M072011
    SD39006
    MP19006
    C16006
    V16005
    L13006
    KD00115
    -2003
    Totalt200721166
    Ledamöternas röster