Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Fastighetsrätt

Betänkande 2017/18:CU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
11 april 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Fastighetsrätt(pdf, 657 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2017/18:18 Fastighetsrätt

Beslut

Nej till motioner om fastighetsrätt (CU18)

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner om fastighetsrätt. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, tomträtt och andelstal i vägsamfälligheter.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 53

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-02-27
Justering: 2018-03-27
Trycklov: 2018-04-06
Reservationer: 14
Betänkande 2017/18:CU18

Alla beredningar i utskottet

2018-02-27

Nej till motioner om fastighetsrätt (CU18)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett 60-tal förslag i motioner om fastighetsrätt. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, tomträtt och andelstal i vägsamfälligheter.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-04-10
Debatt i kammaren: 2018-04-11
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:CU18, Fastighetsrätt

Debatt om förslag 2017/18:CU18

Webb-tv: Fastighetsrätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Caroline Szyber (KD)
Anf. 48 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! I detta betänkande om fastighetsrätt behandlas många motioner och reservationer.

En stor fråga där regeringen gjort väldigt lite är tomträtten. Därför ska jag uppehålla mig lite vid den.

Systemet med tomträtter tillkom 1907 som en lösning för att mindre bemedlade skulle kunna bygga hus även om de inte hade råd att köpa tomten. Att vara tomträttshavare präglas i dag av otrygghet, och utmaningarna i de ekonomiska villkoren är stora.

Tomträttsavgälden är oförändrad under normalt tio år eller längre. Inför en ny avgäldsperiod kan markvärdesökningar ge mycket kraftiga höjningar av tomträttsavgälden. För de boende i småhus kan de nya högre avgälderna innebära att de av ekonomiska skäl tvingas flytta.

För kommunerna är de långa avgäldsperioderna problematiska då man ofta saknar tillräcklig kompetens för att reglera de nya avgälderna och därför måste anlita konsulter.

Under alliansregeringen tillsattes Tomträtts- och arrendeutredningen som i sitt betänkande Tomträttsavgäld och friköp presenterade ett antal förslag för att modernisera boendet i tomträtter. Utredningen föreslog bland annat att avgäldsperioden skulle bli ett år. För småhustomträtterna föreslogs värderingsintervallet bli tre år. Utredningen föreslog också att räntenivån på avgäldsräntan skulle bestämmas till en generell avgäldsränta utifrån den långsiktiga realräntan i stället för det varierande förfaringssätt som nu används. Utredningen blev föremål för beredning, och denna beredning pågår än i dag.

Jag vill åter fråga regeringspartierna vad som händer. Jag har under mandatperioden frågat dåvarande statsråd Kaplan, justitieminister Morgan Johansson och statsrådet Heléne Fritzon om vad de avser att ta för initiativ för att modernisera de regler som styr villkoren för tomträttshavare. De har besvarat frågan med att det är komplext och har hänvisat till att det pågår beredning i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

De regler för tomträtt som gäller i dag är besvärliga för kommunerna. Samtidigt innebär de att ett kommunalt klubbslag kan förändra förutsättningarna fullständigt för både småhusägare och bostadsrättsföreningar med tomträtt.

Jag tycker att regeringen med sin passivitet under denna mandatperiod blundar för de negativa effekter som nuvarande regelverk får för tomträtten. Varken i justitieministerns eller någon annan ministers svar kan man skönja en vilja att skapa en större trygghet för tomträttshavarna.

När utredningen Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden tillsattes fanns en möjlighet att titta på flera aspekter vad gäller situationen för till exempel bostadsrättsföreningar på tomträttsmark och att även gå vidare. Men tomträttsfrågan fanns inte med i direktiven.

Trots det tycker jag att det var positivt. Då tog nämligen utredningen i fråga initiativ till att titta lite extra på det här. Men återigen: Regeringen har inte gjort någonting mer.

Jag måste också ifrågasätta lite. Ibland känns det som att det bedrivs en politik som i slutänden driver de boende från den här boendeformen till vinstdrivande hyreshus. Det innebär att det i stället är ett externt ägande som ska göra pengar på en social rättighet, nämligen att bo.

Hur stämmer det överens med regeringens politik, som annars har en negativ syn på vinster i andra delar av samhället, såsom välfärd, utbildning och skola? Jag får det inte att gå ihop över huvud taget. Men jag har i flera debatter i dag börjat undra lite när det gäller värderingsfrågorna.

Jag vill även lyfta upp frågan om andelstal i vägsamfällighet. Mina allianskollegor kommer att ta upp den frågan här i dag. Behovet av att ändra andelstalen är väldigt stort. De har sagt så många gånger att de vill få till en utredning. Även här undrar jag: När avser regeringen att återkomma med en utredning? Kommer man att lyssna även på det yttrande som Rev har kommit med, så att det kan tas ett helhetsgrepp i frågan?

Vi behöver se till att de små gemensamma anläggningarna, de små samfälligheterna, får större möjlighet att verka i dag. Nu är de bakbundna och har svårt att göra förändringar. Det är inte bra.

Jag yrkar för tids vinnande bifall till reservation 3.

Lars Beckman (M)
Anf. 49 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag börjar med att för tids vinnande yrka bifall till reservation 4. Självklart står vi också bakom alla våra andra reservationer.

Efter den bostadspolitiska debatten som vi har haft här under förmiddagen kan vi konstatera att det är väldigt många i Sverige som inte får en bostad. Det måste byggas mer, och det måste byggas mer i hela Sverige.

Ett stort problem är Lantmäteriets handläggningstider. När jag träffade den moderate kommunstyrelseordföranden i Ljusdal, Lars Molin, pratade vi om hur det går för Ljusdal och vad som kan göras bättre. Han konstaterade just att det är ett stort problem för Ljusdal att det tar upp till två år att få tillstånd att stycka av mark i Ljusdal.

Herr talman! Det säger sig självt att det inte kan fortsätta på det sättet. Lantmäteriet måste förkorta sina handläggningstider. Men det krävs också andra lösningar. Hur vill då kommunerna lösa det här? Jo, man har desperat försökt få dispens från regeringen för att inrätta egen, kommunal lantmäteriförrättning. Tyvärr har regeringen avslagit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Jag tänker haka på Caroline Szyber i fråga om vad man kan göra åt Lantmäteriets handläggningstider. En konkret sak är att låta dem som själva vill underlätta och göra olika saker göra det.

För en tid sedan hade vi ett seminarium här i riksdagen där vi talade om just andelstal i vägsamfälligheter. Det finns konkreta förslag från branschen eller ägarna själva om att införa enkla regelförenklingar.

Givet den situation vi har i dag med väldigt långa handläggningstider hos Lantmäteriet är det lite anmärkningsvärt att regeringspartierna inte ser möjligheten att lyssna till dem som kan komma med konkreta insatser och åtgärder. Det blir en teknisk fråga. Men för att göra en lång historia kort kan jag säga att man skulle ha ett system som liknar det bostadsrättsföreningar har, där man själv kan ändra teknikaliteter, vilket innebär att Lantmäteriet skulle kunna avlastas.

En annan sak jag tänkte ta upp i dag är att vi moderater anser att äganderätten är en grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen. Den åsikten verkar skilja sig mycket från i alla fall minst ett av partierna i regeringsunderlaget. I dag kan man tycka att ägarställningen i Sverige är väldigt svag. Tvångsinlösning kan ske mot markägarnas vilja.

Vi tycker tvärtom, att man snarare måste stärka skyddet för äganderätten i Sverige. Det utvecklar vi i vår motion. Men jag noterar att Vänsterpartiet, i alla fall som jag uppfattar det, vill försvaga äganderätten. Vi får väl höra senare huruvida det stämmer.

Jag vill gärna få en förklaring från Socialdemokraterna till varför de inte vill se till att arbeta konkret med att förkorta handläggningstiderna på Lantmäteriet och varför de inte ställer sig bakom vår reservation. Då hade vi kunnat ha ett enigt tillkännagivande från Sveriges riksdag i dag om att det kan göras konkreta insatser för att förkorta handläggningstiderna när det gäller andelstalen i vägsamfälligheter.

Roger Hedlund (SD)
Anf. 50 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna har lagt fram ett antal motioner som behandlas i detta betänkande. Men jag väljer att lyfta fram samfällighetsföreningarna. Vi har en reservation när det gäller det.

Samfällighetsföreningarna har i dag en viktig funktion i samhället i Sverige. Man går ihop för att skapa bättre förutsättningar för gemensamma vägar, vattenförsörjning, lekplatser, bryggor, soprum, småbåtshamnar och liknande. Det är en viktig funktion i samhället och något som bygger vidare på det här med att arbeta tillsammans för att skapa bättre förutsättningar.

Många samfällighetsföreningar har i dag behov av att ompröva sina gemensamhetsanläggningar. Sådana ansökningar tar i dag lång tid och kostar mycket pengar. Här finns det ett förslag från Riksförbundet Enskilda Vägar, Rev. De föreslår något som kan liknas vid den finska modellen där samfällighetsföreningarna själva beslutar om andelstal. I dag är det Lantmäteriet som beslutar om det. Det är både kostnadsdrivande och tar lång tid.

Sverigedemokraterna menar att man i det här fallet skulle kunna förenkla, för att kunna skapa bättre förutsättningar för den viktiga verksamhet som sker i Sverige genom samfällighetsföreningarna.

Sverigedemokraterna har en reservation på det området. Jag väljer att yrka bifall till reservation 5 från Sverigedemokraterna om andelstal i samfällighetsföreningar.

Ola Johansson (C)
Anf. 51 Ola Johansson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Herr talman! Tv-tittare! Vi kan börja med att konstatera att många verkar vara överens om att de långa handläggningstiderna hos Lantmäteriet är en orsak till att bostadsbyggandet hämmas. Jag vet att Lantmäteriet jobbar med att korta handläggningstiderna. Men det är också ett förhållandevis litet antal fall av komplexa ärenden som skapar en orättvis bild av senfärdighet.

Bland andra vi i Centerpartiet har föreslagit olika sätt att förenkla handläggningen hos Lantmäteriet genom att helt enkelt lyfta bort vissa uppgifter och överlåta det åt sakägarna direkt så att de kan avgöra det tillsammans. Det gäller just omräkningen av andelstal i vägsamfälligheter och den Finlandsmodell som bland andra Riksförbundet Enskilda Vägar lyfter fram i en skrivelse till regeringen. De tycks också ha uppvaktat samtliga partier när det gäller det.

Det är också allvarligt när lokala kommunala lantmäterimyndigheter läggs ned. Centerpartiet skulle i stället vilja se en ordning där viss verksamhet som i dag finns under Lantmäteriet läggs på privata aktörer. De skulle givetvis ha samma krav på sig när det gäller att dela med sig fritt av geodata och digitala kartor.

Tillgången till just geodata i digital form är en viktig samhällsbyggnadsfråga för framtiden. Ett önskemål om en utredning skulle kunna omfatta ganska många reformer på lantmäteriområdet.

Jag tror inte att Finlandsmodellen löser alla problem som Rev beskriver. Jag föreställer mig att en vägsamfällighet med många andelsägare av varierande storlek och engagemang kan behöva redas ut med hjälp av just myndigheter och ibland kanske till och med domstolar. Men låt inte det bästa bli det godas fiende! Därför yrkar jag bifall också till Alliansens reservation 4.

När det gäller markägares rätt till ersättning vid olika intrång ser jag att det finns starka beröringspunkter mellan Moderaternas reservation 7 och vår egen reservation 9. Jag yrkar bifall till vår egen reservation men kan också här ge mitt muntliga stöd till våra gemensamma tankegångar som det ges uttryck för i Moderaternas reservationstext.

Äganderätten är inskriven i Sveriges grundlag, i Europakonventionen och i FN:s förklaring om mänskliga rättigheter. Grunden för en fungerande marknadsekonomi är att garantera skyddet för människors egendom. Om intrång måste ske ska de kompenseras på ett rättvist och rättssäkert sätt.

Tyvärr är det inte det vi ser i dag i myndighetsutövandet.

När staten gör anspråk på mark - oavsett om det gäller att skydda naturtyper och stoppa brukandet till exempel genom förbud mot avverkning av skog eller om det är för att samhället behöver nödvändig infrastruktur som ska dras fram - behöver det finnas hinder och omständigheter som försvårar det och ger markägaren rätt att invända samt möjligheter till skälig ersättning.

Ett exempel är bildandet av vattenskyddsområden. Att skydda dricksvatten är centralt. Vattnet är ju vårt viktigaste livsmedel. Men det händer att det också går ut över markägarens möjlighet att bruka åkrar för att odla mat. När naturreservat bildas är syftet förhoppningsvis gott, men den som drabbas är markägaren, som kanske har haft andra planer för sin mark. Ersättningen måste stå i proportion till intrånget, intrånget ska stå i proportion till nyttan med detsamma och markägaren ska tidigt erbjudas att bli involverad i processen vid bildandet av sådana reservat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Sedan ska skogens olika nyttor komma till uttryck. Den skog som avverkas kan användas till husbyggnad, massa och bränsle. Den ska också kunna återplanteras för att åter fånga och lagra den koldioxid som vi genom mänsklig verksamhet har fått alltför mycket av i atmosfären. Ledningsgator är ett intrång, hur nödvändiga de än är, men de ger också en indirekt miljöpåverkan, eftersom de hindrar skog från att växa där de dras fram. Vi behöver hitta former, herr talman, för att ersätta för detta - inte bara ekonomiskt, utan också med nya plantor för att fånga koldioxid och minska klimatpåverkan.

Om ersättning inte kan betalas ut innan marken tas i anspråk för skydd eller annat intrång ska det inte heller kunna ske något intrång. Det är en viktig princip för Centerpartiet.

Principen vid bostadsbyggande ska vara marksnål exploatering. Jag är väl medveten om att det i en del fall inte går att undvika att åkermark behöver tas i anspråk vid bostadsbyggande, men det ska undvikas så långt det är möjligt. Oavsett om tidigare privatägd brukningsmark tas i anspråk för väg- eller bostadsändamål måste den ersättas.

Jag yrkar bifall till reservation nr 12 om jordförvärvslagen. De inskränkningar som funnits får anses otidsenliga och måste ses över för att främja det småskaliga aktiva skogs- och åkerbruket och det privata och personliga ägandet.

Sedan måste det upprepas att dagens strandskyddsregler är den största inskränkning av äganderätten som vi ser, vilket också har sagts förut i debatterna här. Dessa regler får följder för bostadsbyggandet men även för landsbygdsutvecklingen.

Nooshi Dadgostar (V)
Anf. 52 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Vi debatterar i dag fastighetsrätt. Markpolitiken och fastighetsrätten är en grundläggande del av bostadspolitiken. Utan mark för bostäder och för den delen andra typer av fastigheter kan vi inte bygga bort bostadsbristen eller bygga goda livsmiljöer. Våra städer och orter är kollektiva resurser där vi alla ska kunna samsas och ha plats för allt från föreningsliv till kaféer och skolor.

I takt med att bostadspriserna har skjutit i höjden har vi den senaste tiden också sett tecken på markspekulation. Företag köper och säljer mark bara för att kunna tjäna pengar på prisuppgången. Priserna vältras i slutändan över på dem som köper eller hyr en bostad. Det här har drivit upp priserna på bostäder. Varje aktör i samhällsbyggnadskedjan har sedan velat tjäna pengar. Det har inte varit sunt eller bra för dem som har velat ha en bostad.

De som i slutändan har bostadsförsörjningsansvaret är kommunerna och politiken. Det innebär att kommunerna behöver verktyg för att kunna garantera alla invånare en bostad. Utan verktyg för att genomföra det har vi också svårt att ställa krav på att det ska ske.

En av de viktigaste delarna i verktygslådan är just markpolitiken. Med många privata markägare är det svårt att påverka byggandet. Då blir politiken utlämnad till enskilda fastighetsägares goda vilja, vilket riskerar att ge ett ojämnt, oberäkneligt och otillräckligt byggande. Det är därför av särskild vikt att kommunernas möjligheter att köpa och äga mycket exploaterbar mark underlättas. Många kommuner har svårt att uppfylla sitt lagstadgade ansvar för bostadsförsörjningen. En del av anledningen är att det åtta år långa borgerliga regeringsinnehavet väsentligt försämrade kommunernas möjlighet att köpa mark för att kunna planera för stadsutveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Ett av de verktyg som den borgerliga regeringen avskaffade, mot kommunernas uttryckliga vilja och mot myndigheters mycket tydliga inrådan, var förköpslagen. Det har försämrat möjligheten att köpa attraktiv byggbar mark. En förköpslag innebär att kommunen har förköpsrätt för vissa typer av fast egendom. En kommun kan i vissa fall träda in i köparens ställe och ta det tecknade avtalet om förvärv av en fastighet. För säljaren innebär det ingen skillnad, eftersom det är samma köpesumma som gäller.

Kommunerna är mycket kritiska till att de inte längre har något stöd i en förköpslag. Det gör utveckling av fysisk bebyggelse och tätbebyggelse väldigt mycket krångligare. Det har också inneburit att det är mycket svårare att hålla koll på bostadsmarknaden och vilka fastighetsaffärer som försiggår i kommunen - viktig information som kommunerna förut hade tillgång till och hade stor nytta av i stadsutvecklingen. Vänsterpartiet vill införa någon variant av förköpslagen för att stärka möjligheterna att bygga fler bostäder. Jag vet att det dessutom finns regeringspartier som har kongressbeslut om att införa förköpslagen, och jag hoppas att deras företrädare röstar för detta.

För en aktiv bostadspolitik behövs en aktiv markpolitik. Mark behöver köpas in och byggas på. Det stora problem vi har sett sedan den borgerliga regeringens tid är att kommunerna, det vill säga skattebetalarna - vi allihop här inne och där ute - är de enda aktörer i hela Sverige som måste betala ett mycket högre pris än marknadspriset för fastighetsinköp. Orsaken är att den lagstadgade expropriationsersättningen ligger på ett belopp som är 25 procent högre än marknadsvärdet för en fastighet som till exempel ett byggbolag äger. Expropriationsersättningen har i grunden ingen självständig betydelse. Vi exproprierar nästan aldrig i Sverige. Men den ligger till grund för alla de köpeavtal som kommunerna ingår med olika privata fastighetsägare.

Indirekt finns det alltså i dag ett incitament att spekulera i mark - att köpa den och sedan försöka få kommunen att betala ett överpris för den. Det är en mycket märklig ordning. Stora fastighetsägare såsom byggbolag och fastighetsutvecklare blir i dag överkompenserade vid försäljning till kommunen. De får ersättning för det eventuella förväntade värdet på marken, vilket naturligtvis kan höjas i framtiden, och därutöver ytterligare 25 procent. Detta gäller alltså ingen annan privat köpare, utan lagen förordar att det ska vara en extra dålig deal endast när det är skattebetalarna som står som kunder.

Den här regelförändringen har drivit upp markpriserna och gjort att det i dag är väldigt dyrt för kommunerna att köpa in mark för bostadsbyggande. Regeringen skulle behöva ändra regelverket. Kommunerna har ett lagstadgat krav på sig att sörja för kommuninvånarnas bostadssituation. Då är det ovanligt dumt att fördyra markinköp och därmed egenhändigt skapa ett stort hinder för att bygga bort bostadsbristen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Herr talman! Att köpa en bostad är förmodligen många människors största affär. Det är inte särskilt ofta man gör det. Det är därför av särskild vikt att alla inblandade känner sig trygga med vad som gäller. Den senaste tiden har priserna varit mycket höga och tempot ganska högt. Det har varit en säljarens marknad. Mäklarna har i detta sammanhang en viktig roll. Konsumentverket beskriver fastighetsmäklarområdet som en av de mest problematiska marknader som finns. För många är räckvidden av deras ansvar oklart. Det är inte ovanligt att känna sig lite lurad eller underinformerad vid ett köp, något som man kanske helst inte pratar så mycket om, eftersom man precis då har investerat så mycket i en bostad och är orolig för vad som ska hända med värdet på bostaden om man pratar för mycket om det.

Det finns stora problem på den här marknaden. Så kallade lockpriser gör att många deltar i budgivningar utan egentliga utsikter att vinna, vilket pressar priset uppåt. Nuvarande system för budgivning kan inte heller nog garantera att fusk i budgivningarna inte förekommer. Till exempel är det med de nuvarande reglerna möjligt för en budgivare att uppge ett falskt namn för att vara med och driva upp priset för att sedan dra sig ur en budgivning.

Köparen befinner sig inte alltid i en så härlig position. Hon har till exempel en mycket långtgående undersökningsplikt. Det allmänna rättsmedvetandet och nuvarande svensk rätt ligger långt ifrån varandra på den punkten, eftersom det helt och hållet ligger på köparen att hitta fel och brister i bostaden. Mäklarens uppgift är bara att upplysa om detta. Det öppnar verkligen för otrevliga överraskningar när köpet väl är genomfört. Varken säljare eller mäklare står där ansvariga.

Många upplever också att mäklaren inte är opartisk i sin relation med köparen och säljaren. Särskilt svårt är det när det handlar om nyproduktion och bindande förhandsavtal när bostaden inte ens är byggd ännu.

Jag tycker att det finns anledning för regeringen att se över dessa delar i syfte att stärka köparens position och att stärka konsumentskyddet. Det handlar om stora summor och ett stort risktagande för väldigt många familjer.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 11.

Robert Hannah (L)
Anf. 53 Robert Hannah (L)

Herr talman! En välmående bostadsmarknad kräver en blandning av hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och villor i olika lägen och prisklasser. Det ökar valfriheten i boendet och kan bidra till att göra ett område mer attraktivt. Det är särskilt viktigt i våra förorter där utbudet av boendeformer i dag är väldigt ensidigt. Med detta menar jag endast hyresrätter. Vill man äga sin bostad tvingas man flytta därifrån, och det är inte bra.

Jag vill särskilt lyfta fram två frågor i dagens betänkande. För det första handlar det om rätten att anordna cykelvägar. I dag kan inte gång- och cykelvägar anordnas inom ramen för väglagen om de saknar samband med allmän väg. Det måste alltså finnas en allmän väg, vilket i praktiken innebär en bilväg. Det betyder att det är svårare att anlägga gång- och cykelstråk än vanliga vägar. Markåtkomst vid byggande av cykelleder försvåras ofta av att enskilda markägare och vägföreningar motsätter sig att marken öppnas upp för cykelleder. Det innebär ökade kostnader och försämrad användarnytta, eftersom långa omvägar måste dras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Redan 2002 föreslog Lantmäteriet i sin rapport om anläggningslagen att det bör införas en möjlighet för kommuner att anordna gångvägar, cykelvägar, vandringsleder, skoterleder, motionsspår och liknande anläggningar samt att kommunen ska kunna delta i en gemensamhetsanläggning. Förslagen tillstyrktes av många remissinstanser. Det handlar helt enkelt om att vi ska kunna utnyttja Sveriges fantastiska natur. Därför vill vi i Liberalerna, precis som Lantmäteriet anser att man ska göra, införa en möjlighet för kommuner att anordna gång- och cykelvägar även om det saknar samband med allmän väg. Att kunna ha gång- och cykelvägar ska vara lika viktigt som att kunna ha bilvägar.

För det andra handlar det om tomträttshavares rättigheter gentemot kommuner. Ledningsrätt kan numera upplåtas i en tomträtt i stället för som tidigare i den fastighet som är upplåten med tomträtt. Det är ganska stor skillnad: Fastigheten ägs av fastighetsägaren och tomträtten ägs av tomträttsägaren.

De lagändringar som skett har varit nödvändiga - det anser vi, och vi står bakom dem - men de saknar tillräckliga åtgärder gällande dagens ojämna maktförhållanden mellan fastighetsägare och tomträttshavare. De tomträtter som existerar i Sverige är så gott som allihop upplåtna i fastigheter som ägs av kommuner, medan tomträttshavaren är småhusägare, bostadsrättsföreningar eller i vissa fall småföretag.

I ett förrättningsärende har kommunen i egenskap av planmyndighet, med planmonopol, ofta en intressegemenskap med den exploatör som söker tillstånd för att få dra fram till exempel en ledning för starkström, fiber eller avlopp. Kommunen i egenskap av fastighetsägare kan därmed vid förrättning vara benägen att tillgodose önskemålen från exploatören och inte bostadsrättsföreningen, den enskilda markägaren, husägaren etcetera.

Därför vill vi i Liberalerna se kompletterande bestämmelser i ledningsrättslagen som möjliggör för tomträttshavare att vid ledningsförrättning bättre hävda sina intressen när en kommun är fastighetsägare. Vi talar alltså om bostadsrättsföreningar, småhusägare och andra, för vi vill helt enkelt att vanligt folk ska kunna få hävda sina intressen gentemot kommunen på ett bättre sätt innan man drar olika ledningar i deras tomträtter.

Herr talman! För tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation 4 som är alliansgemensam, men vi står såklart bakom de två saker som jag talade om.

Vi är övertygade om att Liberalernas reformer kommer att bidra till en mer dynamisk bostadsmarknad där färre fastnar i utanförskap och fler får känna frihetskänslan och stoltheten i att stiga in i sin allra första bostad. Bostadsbristen är ingen naturlag utan resultatet av en bristfällig politik. Sverige behöver en liberalare bostadsmarknad med fler bostäder och mer marknad.

Johan Löfstrand (S)
Anf. 54 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Åhörare! Jag vill särskilt välkomna Berzeliusskolan från Linköping som sitter här och lyssnar på dagens debatt.

Civilutskottet ska nu debattera ett motionsbetänkande från allmänna motionstiden rörande fastighetsrätt. Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Civilutskottets beredningsområde är brett. Fastighetsrätt är ett område som vi kanske inte så ofta diskuterar och som vi kanske inte alla gånger riktigt vet vad det innehåller, men det är ett område som har väldigt stor inverkan både på allmänheten och i många fall också på enskilda fastigheter och individer. Det är också ett oerhört viktigt och kraftfullt verktyg för att vi ska kunna hålla uppe bostadsbyggandet och ha en fungerande samhällsutveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Därför är det centralt att lantmäteriverksamheten fungerar, då Lantmäteriet är ett av fundamenten för att vi ska ha en fungerande fastighetsrätt i vårt land. Många fastighetsrättsliga spörsmål är kopplade till Lantmäteriets verksamhet, och därför är det viktigt att processen är effektiv och enkel.

Lantmäteriet har under många år haft en hög arbetsbelastning, och i och med det höga bostadsbyggandet har den bördan blivit större. Det här är någonting som regeringen tidigt uppmärksammade, och därför har vi också genomfört en rad åtgärder för att effektivisera Lantmäteriets verksamhet.

Regeringen har gett i uppdrag till Lantmäteriet att redovisa hur man arbetar med att attrahera nya medarbetare, hur man ska fokusera på att lösa de stora utmaningar som finns kring kompetensförsörjning och framför allt hur man kan arbeta med att hitta nya arbetssätt där man kanske kan slå ihop olika kompetenser och på så sätt lösa de utmaningar som finns inom Lantmäteriets ram och verksamhetsområde.

Regeringen har vid ett flertal tillfällen gett Lantmäteriet i uppdrag att effektivisera sin handläggning för att korta handläggningstiderna. Som ett resultat av detta minskar nu handläggningstiderna. En ny styrelse med en ny ordförande har tillsatts för Lantmäteriet, och nu har även en ny generaldirektör tillträtt.

Allt detta har regeringen gjort för att vi ska effektivisera och hantera de utmaningar som Lantmäteriet står inför till följd av att vi just nu har ett historiskt högt bostadsbyggande.

Regeringens ambition har också varit att vidare utveckla styrningen av myndigheten och korta handläggningstiderna. Därför har regeringen gjort ett antal satsningar för att digitalisera Lantmäteriet och Boverket så att stora delar av den fastighetsmassa som finns i Sverige i dag ska bli mer digital och på så sätt kunna hanteras mer effektivt och enhetligt.

Regeringen har gett ett tydligt uppdrag till Boverket att säkerställa att vi får en mer tillämplig plan- och bygglagstiftning och att även den ska finnas i ett digitalt ramverk.

Vidare har Lantmäteriet fått i uppdrag att genomföra en stor kompetenssatsning som handlar om att ge allmänheten kunskap kring hur det här ska fungera men också stödja kommuner och andra statliga instanser kring hur man ska jobba digitalt för att på så sätt effektivisera processen.

Genom att digitalisera stora delar av den här verksamheten tror jag att den också blir mer effektiv. Jag tror att detta är en av de absolut viktigaste utmaningarna när det gäller att kunna upprätthålla bostadsbyggandet framgent. Det handlar också om att enskilda och allmänheten ska kunna få en rättssäker prövning när man ska göra förändringar i fastigheter eller fastighetsbildning.

Herr talman! Jag tänkte i mitt anförande vidare fokusera på en fråga - frågan om enskilda vägar. Enskilda vägar inrättas oftast som gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen. Beslut om att skapa en gemensamhetsanläggning fattas av Lantmäteriet. Lantmäteriet bestämmer över hur kostnader för vägens utförande och drift ska fördelas mellan berörda fastigheter. Man fördelar också ett antal andelstal beroende på hur mycket drift olika andelsägare har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Andelstalen beräknas utifrån en viss typ av fastighet och kan ändras genom en ny lantmäteriförrättning eller genom att alla medlemmar är överens om hur andelstalen ska fördelas. Då räcker det med ett godkännande från Lantmäteriet.

De långa handläggningstider vi nu kan se på Lantmäteriet beror i mångt och mycket på det jag har talat om tidigare, det vill säga att det just nu sker väldigt mycket i samhället. Därför har Lantmäteriet kommit efter.

Detta är självklart ingenting som ska accepteras, utan vi måste komma ned i handläggningstider. Vi får inte hamna i ett system där enskilda eller en större grupp av individer hamnar i kläm på grund av att staten inte klarar av att hantera enskilda frågor.

Det vi diskuterar här har rört huruvida man ska ändra förslaget och det sätt som vägsamfälligheterna arbetar på. Riksförbundet Enskilda Vägar har lagt fram ett förslag och skickat en skrivelse till regeringen där man lyfter upp en lösning. Jag tycker att det är bra och viktigt att man belyser frågan. Framför allt är det bra att det har kommit konstruktiva förslag till hur man ska kunna se på och lösa utmaningarna framgent.

Samtidigt tror jag att man måste vara lite ödmjuk och konstatera att frågan är oerhört komplex. I de fall där det råder stor oenighet är det svårt att lösa ut det hela. Man ska vara medveten om att vi måste skapa ett rättssäkert system. Det kan inte vara så att minoriteter eller enskilda fastighetsägare ska komma i kläm på grund av att man ska ha ett effektivt system. Rättssäkerheten måste i ett land som Sverige komma först.

I dag är de föreningar där det råder ganska stor oenighet och där det hela är komplext också dem som det blir långa handläggningstider för. I dessa fall tror jag att det förslag som läggs fram kommer att ge precis samma effekter. Jag tror att man skulle vara tvungen att plocka in konsulter, och jag tror att man skulle vara tvungen att genomgå en ganska komplicerad process.

Däremot tycker jag att en hel del av det som finns i Riksförbundet Enskilda Vägars förslag kan vara bra och att det kan vara en utgångspunkt för vidare arbete. Detta tycker jag måste vara utgångspunkten.

(Applåder)

Lars Beckman (M)
Anf. 55 Lars Beckman (M)

Herr talman! Tack, Johan Löfstrand, för ditt inlägg! Jag tycker att det är mycket bra att vi är överens om att vi ska ha en rättssäkerhet i Sverige.

Vi har hört Vänsterpartiet under förmiddagen här i dag. Vänsterpartiet vill ha statliga byggföretag; man vill alltså förstatliga delar av byggsektorn. I det senaste inlägget hörde vi hur Vänsterpartiet vill försämra äganderätten i Sverige. Det är en äganderätt som är en av de grundläggande fri och rättigheterna i regeringsformen. Den skyddas även i ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen. Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas att avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfarande.

I Sverige har markägare en förvånansvärt svag ägarställning. Tvångsinlösning kan ske mot markägarens vilja. I dag kan det räcka med att en privatperson eller ett företag begär en så kallad lantmäteriförrättning. Vi har alltså ett väldigt svagt ägandeskydd, och jag uppfattar att det finns krafter i den här riksdagen som vill försämra det ännu mer genom att ge kommunerna makt att kunna köpa mark i princip ganska billigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Jag skulle vilja veta vad Socialdemokraterna har för syn på detta. Tror Socialdemokraterna att marknadsekonomi är bra och att det är det som ska göra att vi kommer att bygga mer? Ska vi ha ett starkt ägandeskydd i Sverige? Eller är det Vänsterpartiets linje som Socialdemokraterna vill traska iväg på? Jag uppfattade ändå att ni sa nej till statliga byggföretag och till att förstatliga byggsektorn, och det tycker jag är bra. Men vill ni stå fast vid och till och med förbättra äganderättsskyddet i Sverige, eller vill ni följa med Vänsterpartiet och försvaga detsamma? Det vore bra att få din syn på det här.

Johan Löfstrand (S)
Anf. 56 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Morgonens debatt har tydliggjort att det inte finns några nyanser i debatten över huvud taget, och det är det som jag tycker är lite sorgligt.

Jag tror inte heller att Sverige skulle må bra av några statliga byggbolag. Men jag tror inte heller att Sverige skulle må bra av att man inte fick expropriera mark över huvud taget.

Jag skulle vilja ställa en motfråga till Lars Beckman: Menar Lars Beckman att Moderata samlingspartiet eller Nya Moderaterna anser att ingen mark ska kunna exproprieras av staten? Är det så?

(LARS BECKMAN (M): Nej.)

Jag anser att om vi ska kunna ha en sund samhällsutveckling i det här landet måste det vara staten och kommunerna som, med det planmonopol man har, i stor utsträckning ansvarar för att utveckla samhällsapparaten. Och då måste det allmänna ibland få gå före det enskilda.

Vi har ganska nyligen ändrat exproprieringslagstiftningen så att den som äger egendom nu får en markant mycket högre ersättning än vad man tidigare fick. Denna förändring är vi helt överens om. Samtidigt ska man vara medveten om att detta också har gjort att det i dag blir väldigt dyrt för många kommuner om de ska skaffa mark. Även om marken inte exproprieras förväntas kommunerna betala 125 procent av marknadsvärdet. Annars kommer ägarna inte att sälja, utan man kommer att kräva att marken exproprieras.

Jag tror att det inte är riktigt så svart eller vitt som Lars Beckman vill uttrycka det som. Det handlar om att man måste hitta en balans. Därför tror jag att vi behöver en exproprieringslagstiftning som ger ett tydligt skydd för den enskilde. Jag menar att äganderätten är viktig. Men samtidigt måste vi ha en exproprieringslagstiftning som skapar möjlighet för samhället att utvecklas för det allmännas goda.

(Applåder)

Lars Beckman (M)
Anf. 57 Lars Beckman (M)

Herr talman! Det är naturligtvis stor skillnad mellan att samhället behöver bygga en damm, en järnväg eller kraftledningar i Sverige och att kommunerna vill bygga bostadshus på en enskilds mark. Det är ju dessa signaler som kommer från främst Vänsterpartiet. Det råder ingen tvekan om att det finns viktiga samhällsfunktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

När det gäller Lantmäteriet fick vi höra en lång uppräkning av saker, och det är naturligtvis bra att det går åt rätt håll. Men det är lite förvånande att Socialdemokraterna inte ställer sig bakom Alliansen i de konkreta regelförenklingar som finns om andelstal i vägsamfälligheter. Detta är en konkret åtgärd som skulle avlasta Lantmäteriet. Naturligtvis ska vi även där ha ett rättsskydd så att man som enskild kan överklaga, och såvitt jag har läst och förstått finns det ett sådant förslag.

Det här ställer till stora problem inte bara i våra storstäder. Jag tog upp ett exempel i mitt anförande där den moderata kommunstyrelseordföranden Lars Molin lyfte fram Lantmäteriets handläggningstider som ett påtagligt problem för kommunen. Det är ett påtagligt problem för investeringar, jobb och företagsamhet i Ljusdal. Och jag tror inte att Ljusdal är unikt, utan jag tror att problemet finns runt om i Sverige i många kommuner.

Tyvärr avslog din regering begäran från de sju kommunerna i bland annat Gävleborg och Dalarna som ville starta en kommunal lantmäteriförrättning för att kunna lösa de akuta problem som kommunen har. Nu är man helt i händerna på de långa handläggningstiderna. Man är helt i händerna på detta, som gör att man inte kan utveckla sin egen kommun på grund av att verksamheten inte riktigt fungerar. Då borde naturligtvis regeringen ha gett Ljusdals kommun, Malung och andra en dispens för att kunna råda över sin egen samhällsutveckling i den egna kommunen.

Det vore intressant att höra Socialdemokraternas syn på detta. Varför vill man inte ge kommunerna bättre verktyg för att lösa sina problem?

Johan Löfstrand (S)
Anf. 58 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Jag vill återgå till det förra replikskiftet. Lars Beckman anser inte att man ska kunna expropriera mark när man bygger bostäder. Liberalerna ville ju alldeles nyss att vi skulle ge gångvägar och cykelvägar en mycket större del i samhällsplaneringen, så Alliansen får väl prata ihop sig lite grann om man nu ska styra efter valet.

Medelvärdet för handläggningstiderna av lantmäteriverksamhet har minskat från 47 veckor till 40 veckor. Detta är en början. Men det måste ske mycket snabbare, för 40 veckor är alldeles för lång tid.

Slutligen har vi Lars Beckmans tredje fråga om Revs förslag om hur systemet med samfälligheter ska förenklas. Det förslag som har kommit in till regeringen från Rev är intressant och spännande, men man kan inte säga att det är enkelt. Och man kan konstatera att det är i detaljerna som problemen ligger.

Först och främst är det svårt att definiera hur man ska hantera rättssäkerhetsaspekterna i förslaget. Det andra man kan konstatera är att det inte finns beskrivet över huvud taget hur den prövning som ska göras, så kallad formaliaprövning, ska skapas. Då konstaterar åtminstone jag att i de fall där alla är överens kan man redan i dag hantera detta genom ett formellt handslag, och sedan fattar Lantmäteriet beslut. Är det ett komplext ärende tar det lång tid. Formaliaprövningen, som ska vara enkel, tror jag inte blir speciellt enkel om det är ett komplext ärende, utan det kommer att kosta många konsulttimmar.

Förslaget är en bra utgångspunkt, men det behöver revideras och utredas mycket mer.

Nooshi Dadgostar (V)
Anf. 59 Nooshi Dadgostar (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Herr talman! Jag vill tacka Johan för anförandet.

Jag blir allvarligt bekymrad över att Moderaterna inte verkar tycka att bostadsbyggande är ett allmänt intresse. Detta är mycket bekymmersamt, och då måste de vuxna i rummet styra upp det.

Den expropriationsersättningslagstiftning som förändrades för åtta år sedan är absurd. Jag vill fråga Johan Löfstrand om han verkligen står bakom den. Alla civiliserade moderna länder har försökt dämpa markspekulation. Detta handlar i grunden om att köpa och sälja mark på ett sätt som driver upp bostadspriserna. Därför har vi haft system för att dämpa detta, så att inte människor med mycket pengar bara ska köpa upp mark och försöka driva upp priserna. Hur ser Johan Löfstrand på detta i förhållande till expropriationsersättningen? Tänker han aldrig ändra på den? I Sverige får man ett enormt överpris när man frivilligt förhandlar om markköp, och det är därför kommunerna inte kan köpa mark i dag.

Johan Löfstrands eget parti har ett kongressbeslut om att återinföra förköpslagen, och i dag kl. 16.00 kommer det att finnas en chans att rösta för att återinföra denna lag. Grundförutsättningen måste vara att man följer medlemmarnas starka önskan. Visst är det så, Johan Löfstrand, att Socialdemokraterna i kväll kommer att rösta ja till reservationen om att återinföra förköpslagen, som kommer att underlätta kommunernas markinköp?

Johan Löfstrand (S)
Anf. 60 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Som sagt: Om debattklimatet har varit högt och lågt fortsätter detta även när Nooshi Dadgostar har sin replikrunda, men jag ska försöka svara på de två frågor jag har fått.

Jag håller med Nooshi om att expropriationsersättningen i vissa avseenden kan vara problematisk. Jag och mitt parti står fortfarande fast vid den proposition och de förslag som ligger, men jag är väl medveten om att verkligheten har ändrats avsevärt sedan förändringen gjordes och att kommuner i dag tvingas expropriera mark därför att säljare av mark inser att de får mycket bättre betalt genom att tvinga fram en expropriering än genom att sälja. De ser till att tillskansa sig de extra 25 procenten när de i själva verket i stället skulle vilja sälja marken.

Jag är väl medveten om utmaningarna, och jag tror att detta är en av de frågor som man måste börja fundera på hur vi ska hantera framgent. Markfrågan är, precis som Nooshi lyfter fram, en av de stora utmaningarna, framför allt om vi ska kunna bygga billiga bostäder.

I vissa kommuner har man den stora förmånen att äga mycket mark, och då är det enkelt att både planlägga mark och bedriva bostadsexploatering. Men i de kommuner där man inte äger marken är denna fråga jättestor, och där finns en koppling till förslaget om förköpslag. Vår partikongress har sagt att vi vill återinföra förköpslagen. Däremot kan vi konstatera att det inte är så enkelt och att verkligheten har förändrats avsevärt sedan förköpslagen togs bort.

Vi på vår sida tittar på att man kanske i ett visst avseende skulle behöva föra samman dessa frågor. Jag tror att vi inom regeringen, men också generellt, skulle behöva ha en diskussion om hur markpolitiken och marken som resurs ska användas bättre. Detta tror jag att man måste ta ett samlat grepp kring.

Nooshi Dadgostar (V)
Anf. 61 Nooshi Dadgostar (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Herr talman! Jag ska förenkla detta mycket för Johan Löfstrand. Det finns en reservation som man kan rösta för i eftermiddag och som innebär att regeringen kommer att inleda en utredning av frågan om att införa en förköpslag.

För min del får man gärna utreda också frågan om expropriationsersättning, som är unik för Sverige och som på ett ovanligt sätt driver upp priserna på mark. Precis som Johan Löfstrand nämnde äger vissa kommuner mycket mark och kan därmed se till att det byggs många bostäder. Då har man en helt annan kontroll över bostadsbyggandet. Men faktum är att det i de kommuner där det nästan bara är privata fastighetsägare är svårt att ställa kommunpolitikerna till svars. Det blir svårt att få till bostadsbyggandet, särskilt om man har oturen att bo i en kommun där det är borgerliga partier och högerpartier som styr och som inte anser att bostadsbyggande är ett allmänt intresse.

Jag vill återigen fråga Johan Löfstrand: När ni ändå tycker som vi och er kongress har slagit fast att ett av de viktigaste kraven för att få igång bostadsbyggandet är att återinföra förköpslagen och delvis få bukt med fördyringen och försvårandet av markåtkomsten, vore det då inte lämpligt att rösta för en sådan reservation? Vi vet att det finns en lång rad socialdemokratiska riksdagsledamöter som själva har motionerat om att återinföra förköpslagen. Jag kan inte för mitt liv tänka mig att dessa individer skulle rösta emot sin egen motion.

Är det så det kommer att bli, Johan Löfstrand? Det hoppas jag verkligen inte.

Johan Löfstrand (S)
Anf. 62 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Nooshi Dadgostar är väl medveten om hur riksdagen fungerar. Vi har under de senaste veckorna fått se hur man ägnar sig åt plakatpolitik. Det finns partier i denna kammare som ägnar sig mer åt plakatpolitik än vad Vänsterpartiet har gjort, så jag är glad om Vänsterpartiet fortsätter att ha en pragmatisk inställning till hur kammaren jobbar. Jag vore glad om fler partier hade den ingången.

I grund och botten kommer vi inte att ställa oss bakom detta, för i dagsläget pågår ett arbete i regeringen kring dessa frågor, där det fokuseras på markfrågan. Detta måste hanteras i en mycket större kontext än att bara lyfta in förköpslagen. Det är i ett sådant samtal vi kan utgå från verkligheten och olika utmaningar.

Jag tror att vi i mångt och mycket delar en grundsyn på de problem som finns, och jag hoppas att fler i kammaren ser problemet med expropriationsersättningen. Där tror jag att vi har grunden för att ta oss vidare.

Sedan tror jag att det finns andra verktyg. Jag hävdar att ett verktyg som vi måste resonera kring är hur samhället ska kunna ställa krav på att kommuner tar ett större ansvar för bostadsbyggandet. I dag finns inte tillräckligt mycket piskor och morötter som ser till att kommuner tar sitt bostadsförsörjningsansvar, planlägger mark och bygger bostäder så att alla medborgare i detta land har någonstans att bo. Detta ansvar måste tydliggöras, och det är också ett område som regeringen jobbar med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Slutligen är det ett utmärkt tips till Riksrevisionen att granska och titta på frågan om expropriation generellt, för vi kan tydligt se hur markpolitiken och kostnaden för mark är förknippad med expropriation. Jag säger inte att man ska ändra den, men man behöver definitivt analysera vad konsekvenserna har blivit.

Emma Hult (MP)
Anf. 63 Emma Hult (MP)

Herr talman! I dag debatterar vi alltså fastighetsrättsregler som rör nyttjande, köp och ägande av fast egendom. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och därmed avslag på samtliga motioner. Motionerna rör bland annat arrende, tomträtt, rätt att anordna cykelvägar och andelstal i vägsamfälligheter.

Vi har tidigare hört flera av mina kollegor i utskottet beskriva de utmaningar som vi står inför inom det fastighetsrättsliga området, och jag kan instämma i många av dessa beskrivningar.

Jag vill tala om vägsamfällighetsföreningar och de utmaningar som jag ser framöver med denna form av gemensamt ansvar. I en framtid där människor kommer att bo på nya sätt och under nya förhållanden behövs det ett anpassat och moderniserat regelverk. Det finns exempel på när lagen inte förmår att underlätta eller vägleda för gemensamägda vägar.

Jag har ett exempel från verkligheten. Det gäller en liten väg utanför ett större samhälle och en vägsamfällighetsförening med 42 hushåll. Föreningen har nu i många år ägnat sig åt att vara oense om hur vägen ska förändras. Det rör sig om några äldre personer med gott om tid och med ett stort engagemang och en passion för föreningen. Föreningen leds av en före detta samhällsbyggnadschef som med stora kunskap har initierat en lantmäteriförrättning om att bredda vägen.

Konflikter, överklaganden och flera års trätande har nu slutat med en nota på flera hundra tusen kronor för förrättningen. Längs vägen har det flyttat in ett antal småbarnsfamiljer. De har flyttat dit därför att de vill bo utanför stadens puls och leva sitt liv på landet. De tvingas nu flytta på grund av dessa kostnader.

Massor av pengar har gått åt till att förändra vägen, och man har fortfarande inte nått vägs ände för hur man ska göra. Jag vet att det finns fler liknande exempel, och det är en stor utmaning.

Dagens människors tid, vilja och engagemang, vilja att engagera sig i såväl idrottsföreningen som vägsamfälligheter, väg- och avloppsföreningar och andra typer av föreningar har drastiskt minskat. Det märks även i vägsamfälligheternas styrelsearbete och processer.

Med detta vill jag säga att utmaningarna med vägsamfällighetsföreningar och reglerna för dem är mångt fler än bara hur andelstalen bestäms.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-04-11
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 8, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Störningsservitut

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:24 av Emma Carlsson Löfdahl (L),

      2016/17:1104 av Finn Bengtsson och Hans Rothenberg (båda M),

      2016/17:2431 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

      2016/17:2916 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

      2017/18:214 av Emma Carlsson Löfdahl (L),

      2017/18:1274 av Finn Bengtsson och Hans Rothenberg (båda M),

      2017/18:2295 av Markus Wiechel (SD) yrkande 5,

      2017/18:2751 av Krister Hammarbergh (M) och

      2017/18:3272 av Roger Richtoff och Robert Stenkvist (båda SD).
    2. Arrende

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:1528 av Gunilla Nordgren (M),

      2016/17:1821 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 11,

      2016/17:2435 av Markus Wiechel (SD),

      2016/17:3142 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 3,

      2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 2,

      2017/18:3216 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2,

      2017/18:3338 av Markus Wiechel (SD) och

      2017/18:3345 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (SD)
    3. Tomträtt

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:1554 av Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (båda M) yrkande 2,

      2017/18:2830 av Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (båda M) yrkande 1 och

      2017/18:3652 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 19.
      • Reservation 3 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S950018
      M700013
      SD36007
      MP20005
      C19003
      V18003
      L13006
      KD01303
      -4003
      Totalt27513061
      Ledamöternas röster
    4. Andelstal i vägsamfälligheter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:347 av Anders Åkesson och Ola Johansson (båda C),

      2016/17:1821 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 12,

      2016/17:2984 av Per Åsling och Peter Helander (båda C) yrkande 1,

      2016/17:3119 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 13,

      2017/18:257 av Anders Åkesson och Ola Johansson (båda C),

      2017/18:516 av Lars Beckman (M),

      2017/18:2000 av Sten Bergheden (M),

      2017/18:2690 av Patrik Björck m.fl. (S),

      2017/18:3233 av Cecilia Widegren (M),

      2017/18:3484 av Per Åsling och Peter Helander (båda C) yrkande 1,

      2017/18:3652 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 27 och

      2017/18:3758 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 19.
      • Reservation 4 (M, C, L, KD)
      • Reservation 5 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M, C, L, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S950018
      M070013
      SD00367
      MP20005
      C01903
      V18003
      L01306
      KD01303
      -0043
      Totalt1331154061
      Ledamöternas röster
    5. Rätt att anordna cykelvägar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:804 av Lotta Finstorp (M),

      2016/17:3192 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 45 och

      2017/18:3580 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 44.
      • Reservation 6 (L)
    6. Expropriationsersättning m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:344 av Anders Åkesson och Peter Helander (båda C),

      2016/17:1434 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) yrkande 4,

      2016/17:1821 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10,

      2016/17:2011 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 4,

      2016/17:3142 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 6,

      2016/17:3192 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 43,

      2017/18:245 av Anders Åkesson och Peter Helander (båda C),

      2017/18:255 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) yrkande 4,

      2017/18:3216 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 5,

      2017/18:3580 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 46 och

      2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 3.
      • Reservation 7 (M)
      • Reservation 8 (SD)
      • Reservation 9 (C)
      • Reservation 10 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930218
      M007013
      SD10357
      MP19015
      C01903
      V18003
      L00136
      KD13003
      -0043
      Totalt1441912561
      Ledamöternas röster
    7. Skymmande vegetation

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:109 av Jonas Eriksson (MP).
    8. Förköpslag

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:1139 av Mathias Tegnér (S),

      2016/17:1736 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4,

      2016/17:2819 av Niklas Karlsson m.fl. (S) och

      2017/18:2344 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7.
      • Reservation 11 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S950018
      M700013
      SD36007
      MP20005
      C19003
      V01803
      L13006
      KD13003
      -4003
      Totalt27018061
      Ledamöternas röster
    9. Jordförvärvslagstiftningen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:268 av Dennis Dioukarev (SD),

      2017/18:270 av Staffan Danielsson och Solveig Zander (båda C),

      2017/18:3426 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 23 och

      2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 34.
      • Reservation 12 (C, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (C, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S950018
      M700013
      SD36007
      MP20005
      C01903
      V18003
      L13006
      KD01303
      -4003
      Totalt25632061
      Ledamöternas röster
    10. Lagfartskapning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:556 av Olle Felten och David Lång (båda SD).
    11. Översyn av fastighetsmäklarlagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:2685 av Cecilia Magnusson (M),

      2017/18:74 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1-7 och

      2017/18:2344 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 32.
      • Reservation 13 (V)
    12. Fideikommiss

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:904 av Helén Pettersson i Umeå och Sara Karlsson (båda S) och

      2016/17:2474 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 17.
      • Reservation 14 (V)
    13. Friköp av historiska arrenden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:2710 av Peter Jeppsson m.fl. (S).