Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1, Kristdemokraternas reservation i betänkandet.

Vi är inne i något av vaccinets adventstid. Vi ser ett ljus där någonstans, men vi är samtidigt mitt uppe i att försöka hantera en kvarvarande kris som delvis vägrar släppa sitt grepp om samhället. Vi ser det i vården med sjukhusinläggningar och med allvarligt sjuka. Vi ser en vårdpersonal som sliter och som är i desperat behov av avlastning och att kunna se att det vänder.

Vi ser det också i delar av ekonomin. Det är företag som fortfarande är under mycket stark press och som är partiellt nedstängda under de restriktioner och rekommendationer som finns. De har fortsatt bekymmer i krisen. Vi ser risk för konkurser, och vi ser fortsatt risk för uppsägningar och varsel så att personal inte kan vara kvar på sina älskade arbetsplatser.

Vi måste fortsatt agera kraftfullt. Inte minst gäller detta också när det kommer till långtidsarbetslöshet, där arbetslöshet efter en viss tid riskerar att gå över i ett långvarigt utanförskap från arbetsmarknaden och arbetsgemenskapen. Det kan också leda till hälsoproblem och sociala problem, vilket vi vet av erfarenhet från tidigare kriser.

Regeringen har lagt fram förslag om att förlänga en del av företagsstöden. Det är väldigt bra. Vi kristdemokrater krävde detta av regeringen i vintras, när man återigen hade lagt fram ett kortsiktigt och ganska ryckigt förslag om någon enskild månads förlängning. Vi ansåg då att det var tid att förlänga stöden fram till sommaren, och vi drev fram ett utskottsinitiativ som såg ut att få majoritet.

Därefter kom också regeringens besked om att stöden förlängs fram till sommaren. Det är väldigt bra, och det ger långsiktighet. Det ger viss långsiktighet också för de myndigheter som ska handlägga stöden och som har haft uppenbara problem att göra det på ett bra sätt. Det ger också hårt kämpande företagare lite längre tidshorisont när det gäller stödåtgärder.

Men, herr talman, regeringens hantering har alltmer kommit att präglas av en ryckighet, där förstärkningar och förlängningar har gjorts på alltför kort sikt. Det har också blivit krångligt. Myndigheterna har inte klarat av detta, och regeringen har brustit i sin styrning av myndigheterna när det gäller att kunna få ut stöden på ett bra sätt. Det här finns det fortfarande skäl att förändra och göra bättre.

Det finns också särskilda skäl att se över hur stödet fungerar för de branscher som har speciellt stora problem. Då tänker jag på hotell, restaurang och andra branscher med mycket nära kontakter med kunder, som drabbas särskilt av de restriktioner och rekommendationer som myndigheterna utfärdar.

Vi har kunnat höra Tillväxtverket säga att permitteringsstödet inte är särskilt bra utformat för dessa branscher. Det är också något som jag och Kristdemokraterna har pekat på i ett års tid. Det gäller exempelvis kravet på att minska arbetskraftskostnaden för att få del av permitteringsstödet för de tillsvidareanställda. Detta har särskilt drabbat de här branscherna, som har många anställda med visstidsanställningar, provanställningar och vikariat. Så är det inte bara i dessa branscher, men det finns särskilt mycket här.

Konjunkturinstitutet påpekade redan i mars förra året att det här stödet inte fungerade särskilt väl för anställda i de här branscherna. Regeringens svar var då att det är viktigt att vi får ett system på plats snabbt, att det är bättre att det kommer på plats snabbt än att det blir rätt och den typen av argument. Nu har det gått över ett år, och regeringen har hårdnackat hållit fast vid detta. Man har i och med det gett de tillfälligt anställda ett långt sämre skydd under pandemin än de tillsvidareanställda.

När man försöker hålla sin verksamhet igång i de här näringarna kan man inte heller samtidigt ha den här personalen permitterad. Det leder också till att arbetskraftskostnaderna per timme faktiskt har ökat i dessa branscher, vilket har skapat bekymmer och problem när omsättningen kraftigt har fallit. Detta har påpekats många gånger från riksdagen, men regeringen har inte löst problemet.

Herr talman! Det behöver lösas. Vi behöver hitta en ordning där de här branscherna får bättre möjligheter och där stödet blir mer och bättre anpassat till dem än det hittills har varit. Annars finns risken att vi ytterligare förvärrar problemen med arbetslöshet, som lätt kan bita sig fast efter en kris.

Herr talman! Jag välkomnar en del annat som regeringen gör eller föreslår och som riksdagen ställer sig bakom i den här propositionen. Ett särskilt evenemangsstöd, som har drivits fram från riksdagens sida, är bra. Det är bra att det nu föreslås. Det är också bra med ytterligare stöd till kultur och idrott, och det är bra att man satsar på sommarlovsaktiviteter för barn.

Samtidigt är det fortsatt så att regeringen inte har svarat upp mot riksdagens tillkännagivande om att nå fram med stöd till det breda civilsamhället. Det är fortfarande bara vissa sektorer av civilsamhället som får stöd: kultur, idrott och en del andra organisationer i ytterligare en proposition som regeringen har lagt fram. Men det krävs också stöd som når fram brett – som når fram till alla de organisationer som vi så väl behöver. Vi behöver deras kraft, värme och engagemang efter krisen. Där har regeringen ytterligare något att svara upp emot eftersom riksdagen har begärt detta.

Vi ser allt fler signaler om att det finns och kommer att finnas kvardröjande bekymmer efter pandemin. Det är människor som har funnits lång tid i ensamhet och isolering och barn som inte har haft tillgång till sina normala skyddsfaktorer, till exempel deltagande i föreningslivet, på samma sätt som tidigare. De har levt en större tid i sammanhang som inte fungerar så väl och där man helt enkelt har varit mer utsatt.

Därför är det bra med sommarlovsaktiviteterna, men det behövs också ett långsiktigt tänk. Hur kan politiken bidra till att fler barn kan komma tillbaka och återfå kontakten med den fritidsverksamhet som man kanske har tappat? Det är så lätt att man i en viss ålder faller ur föreningslivet, idrotten och möjligheten att röra sig och på det sättet också skapa förutsättningar för en bättre hälsa både fysiskt och psykiskt. Det är då lätt hänt att man inte kommer tillbaka. Här menar jag att vi måste skaffa oss en bättre beredskap. Vi måste ha bättre förslag på hur vi kan stötta civilsamhället och se till att fler barn nu får de här möjligheterna långsiktigt. Samma sak gäller arbetet för att de som har varit isolerade och ensamma under lång tid ska få en större möjlighet att återfå kontakt med det omkringliggande samhället på ett långt bättre sätt än tidigare.

Här finns det varningssignaler. Här finns det saker att ta upp. En del görs i den här propositionen, men långt mer behövs, herr talman.

Herr talman! Jag tycker att den tidigare talaren uttryckte det väldigt bra: en adventstid för vaccineringen. Det kastade mig många år tillbaka till många söndagar i kyrkan. Och det är verkligen rätt: Vi ser alla ljuset i tunneln. Vi ser hur fler och fler runt omkring oss får vaccin och äntligen kan bryta sin fysiska isolering.

Samtidigt är vi i ett mycket allvarligt läge. Smittspridningen ökar återigen på flera håll i landet, samtidigt som sjukvårdens personal är mycket hårt ansträngd efter över ett år med vård av covid-19-patienter. Situationen är allvarlig. Det är fortfarande fråga om att rädda människoliv.

Jag har sagt det många gånger här i talarstolen nu, men jag vill återigen understryka: Vi måste hålla i. Vi måste hålla ut. Vi måste jobba hemma om vi kan, stanna hemma om vi har symtom och hålla avstånd. Det är det som räddar människoliv. Jag vet att det är svårt, men vi gör det tillsammans och vi gör det för att vi vet att det spelar roll.

Även det ekonomiska läget är förstås allvarligt, inte minst för alla anställda som är oroliga för sin framtida försörjning och för de företagare som kämpar för att få verksamheten att gå runt – och, förstås, för dem som redan har blivit av med jobbet. Effekterna av pandemin syns i hela samhället, även vid sidan av själva sjukdomen och dess direkta konsekvenser – äldre som lidit av bristen på sociala och fysiska kontakter, barn som nästan hunnit glömma hur en kram från mormor känns, unga som under halva sin gymnasietid tvingats sitta hemma framför en skärm i stället för att hänga med vänner under lunchrasten.

Vi ser effekterna av tappad kunskapsinhämtning och av att vården i övrigt har fått stå tillbaka under hela den här tiden. Många unga har gått miste om sin möjlighet till praktik och sommarjobb. Många ska nu söka sig ut på en arbetsmarknad där det kommer att vara svårt att få det där första jobbet.

I torsdags lämnade regeringen över vårpropositionen till oss i riksdagen med tre tydliga fokus: jobben, jobben och jobben. Det är viktigt, för det är bara när alla som kan jobba också jobbar som vi kan lägga grunden för vår gemensamma välfärd.

Att arbetslösheten nu ökar under en kris är nästan ofrånkomligt, men vi ser att det finns särskilda grupper som drabbas extra hårt. Det gäller exempelvis våra unga. Därför lade regeringen nu fram stora satsningar för att trygga de ungas framtidstro med 15 000 nya sommarjobb, fler utbildningsplatser och också resurser för lovskola för dem som har halkat efter. I dag skjuter vi till pengar för avgiftsfria och smittsäkra lovaktiviteter. Det ska inte vara en klassfråga att kunna ha med sig ett fint sommarminne från sommarlovet.

Herr talman! Sedan pandemin slog till mot Sverige har vi lagt fram historiskt stora åtgärder för att rädda liv, jobb och välfärd. Här i dag fortsätter det arbetet med finansutskottets betänkande om den sjätte extra ändringsbudgeten för i år, med åtgärder på strax över 20 miljarder för att fortsätta lindra pandemins skadeverkningar.

I första hand är coronapandemin en fråga om liv och hälsa. Den enskilt viktigaste åtgärden för att få bukt med smittan är en snabb och effektiv vaccinering. Det räddar inte bara liv; det är också den mest effektiva åtgärden för att få fart på ekonomin igen.

Regeringens budskap har sedan dag ett varit tydligt: Pengar får inte, ska inte och kommer inte att stå i vägen för att begränsa smittspridningen. Pengar ska inte heller stå i vägen för att Sverige ska kunna ingå nya vaccinavtal för att säkra vaccin inte bara i år utan även kommande år. Det kommer sannolikt att behövas. I framtiden kan vi alla behöva förnya vaccineringen regelbundet, kanske varje år.

Därför beslutar vi i dag om att höja Folkhälsomyndighetens låneram för beredskapsinvesteringar med 10 miljarder. Eftersom den här frågan måste hanteras skyndsamt sker det på finansutskottets eget initiativ. Det är stora pengar det handlar om, och beredningen har behövt vara väldigt snabb. Jag vill tacka alla partier för ett bra samarbete för att på det här sättet göra det möjligt för Sverige att i och med dagens beslut ingå de här nya avtalen.

I den här budgeten skjuter vi också till resurser för det EU-gemensamma arbetet med vaccinationspass. Folkhälsomyndigheten får ytterligare 60 miljoner för att jobba med informationsinsatser till grupper där benägenheten att vaccinera sig är låg. Det behövs; det har vi sett inte minst i tidningarna de senaste dagarna.

I vårbudgeten skjuter vi till pengar till sjukvården för att kunna hantera uppskjuten vård och covidvård. Folkhälsomyndigheten får med dagens beslut ökat anslag för att stödja regionerna i detta viktiga arbete och också med vaccinering och transporter. Även länsstyrelserna och kommunsektorn får nya tillskott för sitt tillsynsarbete med den nya restauranglagen. Vi förlänger också det statliga stödet för ambulansflygtransporter så att det finns tillgång till ambulansflyg för covidpatienter dygnet runt över hela landet.

För att minska smittspridningen till och från jobbet beslutar vi i dag om att skattefriheten för anställda vars arbetsgivare anordnar gratis parkering på arbetsplatsen återinförs. Vi återinför också skatte- och avgiftsfrihet för gåvor så att arbetsgivare genom att ge skattefria gåvor till sina anställda kan stödja det lokala näringslivet.

Herr talman! För att minska smittspridningen förlänger vi också flera av stöden till enskilda. Det gäller det slopade kravet på läkarintyg, fortsatt slopat karensavdrag, ersättning till riskgrupper och kompensation till företag för sjuklönekostnader utöver det normala. Stöden förlängs till den 30 juni men knyts också till det nationella vaccinationsmålet. Är inte det uppfyllt den 30 juni, vilket mycket talar för i dag, kommer ersättningarna att förlängas ytterligare.

Vi höjer också anslaget till Försäkringskassan till följd av att Socialstyrelsen har bedömt att covid-19 utgör en särskild risk för gravida, vilket troligen leder till att fler har rätt till graviditetspenning när det finns risker i arbetsmiljön.

Herr talman! Pandemin är inte bara en hälsokris. De ekonomiska effekterna på samhället är stora. Sedan pandemin slog till har vi vidtagit krisåtgärder för 420 miljarder och ställt ut nära 1 000 miljarder i krediter och garantier. Aldrig tidigare har skattebetalarna räddat så många jobb i privat sektor. Genom stödet för korttidspermitteringar har hundratusentals löntagare kunnat gå ned i arbetstid och undvika risken att bli av med jobbet, samtidigt som företagen har kunnat behålla viktig arbetskraft.

Nu fortsätter vi att förlänga de företagsstöd som är så viktiga för att överbrygga den ekonomiska krisen. Omställningsstödet och omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och handelsbolag förlängs till juni, och det förstärkta omställningsstödet för särskilt drabbade företag förlängs nu till april 2021. Vi utvidgar också företagens möjligheter till anstånd genom att införa fler redovisningsperioder, förlänga anståndstiden och sänka anståndsavgiften.

Herr talman! Vi vet att inte alla stöd fungerat perfekt under den här krisen. Många saker finns att dra lärdom av, också när det gäller samhällets förmåga att ge ekonomiskt stöd i framtida kriser. Det har också behövt ske stora förändringar i stöden över tid. Samtidigt har stöden varit en helt avgörande faktor för att många verksamheter över huvud taget har överlevt under dessa omständigheter.

Herr talman! De generella krisåtgärder som vi lagt fram är utformade så att ju mer drabbad du är, desto mer stöd är du berättigad till. Kultur och idrott är dock sektorer som av olika anledningar har drabbats extra hårt, och därför har vi sedan förra året skjutit till nära 13 miljarder i krisstöd till just kultur och idrott.

Här i dag beslutar vi om flera nya stöd till kulturen. Vi skjuter till pengar till den regionala kulturverksamheten, till vissa scenkonstinstitutioner, till museer och till filmstöd. Vi sätter också av 3 miljarder till ett nytt evenemangsstöd som vi sedan tidigare har enats om i finansutskottet. Riksdagen vill att evenemangsstödet ska gälla för evenemang från den 1 juni. Jag vet att det är enklare att säga än att genomföra och att det är betydligt mer komplicerat att ta fram ett fullständigt regelverk och få det godkänt av EU-kommissionen och hanterbart för myndigheter. Jag hoppas dock att detta kan komma på plats och bli så bra som möjligt. Jag vet i alla fall att regeringen arbetar för att detta ska bli både bra och träffsäkert och att regeringen också arbetar för att det här ska komma på plats så fort som möjligt.

Med dagens beslut skjuter vi till pengarna och påminner också om riksdagens tidigare tillkännagivande.

Herr talman! Vi är i ett mycket allvarligt läge, men svensk ekonomi visar också motståndskraft. Vi har en välutbildad befolkning, och vi har trots omfattande krisåtgärder fortfarande starka statsfinanser. Det är för att vi rustade oss i de goda tiderna. Vi har investerat kraftigt i Kunskapslyftet, vi har den lägsta statsskulden sedan 1977 och vi har fortfarande, trots den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, fler i arbete än när Stefan Löfven tog över statsministerposten.

Nu fortsätter vi att använda vår gemensamma ekonomiska styrka för att ta oss genom och ur pandemin och bygga samhället starkare.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

Herr talman! Jag konstaterar att våren innebär stora olikheter i vårt fantastiska land. Jag som är från Norrland återvänder hem efter riksdagsarbetet och åker skidor och njuter av vårsol. Kollegor från södra Sverige åker hem och klipper gräsmattan. Så olika ser det ut i vårt land.

Precis så olika är också verkligheterna i den här pandemin, med precis lika stora skillnader som våren innebär. Det finns människor som lever livet precis som om ingenting har hänt och som är ute och njuter av vårsol och fantastiskt väder. Det finns också människor som ligger på våra sjukhus – fler än på mycket länge – och kämpar för sina liv. Så olika ser verkligheten ut för olika människor den här våren – mer olika än det brukar vara.

Jag tänker särskilt på alla dem som jobbar inom den svenska hälso- och sjukvården som inte bara har det tufft just nu utan har haft det tufft sedan den här krisen bröt ut. Man kämpar på, jobbar långa pass och ser mycket lidande i vardagen. Det sliter på dem. Vi har också alla de som tar hand om våra äldre inom äldreomsorgen där smittan förut slog väldigt hårt.

Så olika är verkligheterna, och därför kan det ibland vara svårt att tänka att vi befinner oss mitt i en kris. Jag tänkte på det på väg till Riksdagshuset här på morgonen. Det var tyst, fridfullt, soligt och en alldeles underbar luft att andas. Samtidigt ligger människor och kämpar för sina liv. Det är väldigt stor skillnad på de verkligheterna.

Det är också en uppmaning till oss alla. Jag säger som tidigare talare har sagt: Nu gäller det att fortsätta orka hålla i och hålla ut. Vi vet vad det är som hjälper, nämligen att vi försakar mycket av det som vi tycker om. Vi försakar att umgås med människor som vi tycker om. Vi försakar mycket av det som är glädje i en människas liv för att se till att färre ska behöva drabbas av den fruktansvärda sjukdomen som skapas av detta virus.

Detta är vår önskan och uppmaning till alla där ute: Fortsätt att kämpa! Och ta vaccinet när vaccinet erbjuds, för det hjälper också till att trycka tillbaka smittan.

Herr talman! Den extra ändringsbudget som ligger på riksdagens bord i dag tycker jag visar mycket av det arbete Moderaterna har varit delaktiga i under den här pandemin. Jag konstaterar att vi från första dagen har jobbat så mycket vi kan för att rädda jobb och företag och för att säkra resurser till sjukvården, smittbekämpningen och äldreomsorgen. Vi har gjort upp med alla riksdagens partier i olika konstellationer för att faktiskt åstadkomma just detta.

När jag ser denna extra ändringsbudget kan jag se tydliga spår av moderata kollegor som gjort väldigt mycket arbete, exempelvis Niklas Wykman som har varit högst delaktig i att se till att vi får skattefrihet för gåvor och fri parkering för personal inom sjukvård och omsorg och en befrielse från att bli beskattad för den mat som har skänkts av företag och privatpersoner genom krisen.

I dag förlänger vi också möjligheten att stanna hemma om man befinner sig i riskgrupp så att man slipper gå till jobbet och utsätta sig för den risk som det innebär. Det möjliggörs till stor del av det arbete som mina moderata kollegor Camilla Waltersson Grönvall och Maria Malmer Stenergard har gjort. Detta är tydliga exempel på ansvarstagande i den här krisen.

Vi förlänger också omställningsstödet till företagen, och vi förlänger omsättningsstödet till enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag – viktiga delar för att rädda svenska jobb och svenska företag. Mycket av det arbetet har gjorts under ledning av min moderata kollega i finansutskottet Elisabeth Svantesson.

Vi gör allt vi kan för att rädda jobb och företag och säkerställa att vi på ett tryggt sätt ska ta oss igenom den här krisen. Vi fortsätter det arbetet. I morgon kommer det i finansutskottet att avgöras om vi förändrar och förbättrar omställningsstödet.

Många av de företag som har drabbats värst i pandemin är företag som restauranger och annat inom servicenäringen och alltså företag där människor möts, och de anställda i de företagen har drabbats allra mest av de restriktioner som finns till för att minska smittan. Den kombination av stöd som finns i dag fungerar inte särskilt bra för de företagen.

Nu finns det ett nytt förslag för att på allvar kunna stödja de företagen. Det är ett förslag som Moderaterna har tagit fram, och jag vet att andra partier i olika delar har försökt ta fram liknande förslag för att åstadkomma precis detta. Min förhoppning är att vi i morgon kan vara så många partier som möjligt, allra helst en majoritet, som kan rösta igenom förslaget och se till att de företag som har drabbats hårdast av den här pandemin faktiskt kan överleva.

Då räddar vi jobb, företag och framtida skatteintäkter som kommer att behövas. De kommer att behövas för att vi ska återställa de ekonomiska uttag vi har gjort för att kunna hantera den här pandemin. Det är min stora förhoppning i detta.

I dag beslutar vi också om ett evenemangsstöd för kultur, idrott och civilsamhälle. Det gör att vi kan rädda Vätternrundan, Sweden Rock, teatrar, ungdomscuper, musikaler och festivaler – viktiga delar av den svenska folksjälen. De innebär hopp, framtidstro, glädje och gemenskap där människor kan träffas och göra saker tillsammans. Det går inte att göra mycket av det under den här pandemin. Men tro mig, allt detta vill vi ha kvar efter pandemin. Alla gillar inte allt, men de flesta av oss gillar faktiskt något av alla de här viktiga delarna i det svenska kultur, idrotts- och civilsamhället. Allt det bryr vi oss om på olika sätt. I dag har vi möjlighet att rädda det med det här krisstödet.

Vi moderater satte oss ned med aktörerna inom kulturen och idrotten och tog fram det här stödet. Vi påbörjade arbetet i julas och jobbade med det under våren. Nu har vi kommit så långt att vi i dag avsätter 3 miljarder kronor för att göra verklighet av detta.

Jag vill härifrån återigen – jag har gjort det förut – rikta ett stort tack till Petra Kauraisa som faktiskt var den som samlade stora delar av kulturen och idrotten och möjliggjorde att vi kunde få till samtal och faktiskt få det här stödet på plats.

Stort tack också till kollegor i finansutskottet: Ulla Andersson från Vänsterpartiet och Jakob Forssmed från Kristdemokraterna som också bidrog och kom med nya förslag och förbättrade förslaget som Moderaterna lade fram. Stort tack till er!

Stort tack också till Sverigedemokraterna som från början stödde det här förslaget och gjorde att vi hade en majoritet i finansutskottet.

Jag vill också säga att jag blev mycket glad när januaripartierna anslöt dagen före beslut. Det gjorde, herr talman, att vi fick en enig riksdag som ställde sig bakom att rädda de här delarna av svensk kultur och idrott. Det gör detta mycket starkare.

Herr talman! Signalen från Sveriges riksdag till regeringen är tydlig. Riksdagen vill ha det här stödet på plats den 1 juni. Många kultur- och idrottsarrangemang sker nämligen just då. Om regeringen inte hinner få fram detaljerna – så kan det absolut vara, vilket tidigare talare har sagt – får man göra delar av stödet retroaktivt. Vi vill rädda de här delarna och det svenska kultur- och idrottslivet.

Avslutningsvis vill jag kort beröra det förslag som regeringen kom till riksdagen, mer specifikt finansutskottet, med i slutet av förra veckan. Tidigare talare har också talat om det. Det handlar om 10 miljarder kronor för att kunna köpa vaccinen. Det är såklart ett nödvändigt beslut att fatta, herr talman. Men låt mig konstatera att regeringen är slarvig då man inte lägger fram det på annat sätt och med annan beredning, utan man går till riksdagen och säger: Kan ni skjuta in det här ärendet vid sidan och fatta ett snabbt beslut?

För att den som lyssnar ska förstå hur mycket 10 miljarder kronor är ska jag berätta att det i normalfallet, i en vanlig höstbudget, är halva utrymmet för nya reformer. Det förslaget slänger regeringen in, rakt in från sidan och utan någon större beredning, med ett par dagars framförhållning och ber riksdagen att fatta beslut om det. Självklart ska vi göra det. Det finns nog inget parti som är emot det. Men det är slarvigt gjort av regeringen. Man måste sköta sitt jobb på ett bättre sätt, herr talman.

Med det vill jag å Moderaternas vägnar yrka bifall till förslaget i betänkandet. Det ger oss mer kraft att rädda jobb och företag och att säkra viktiga delar av svensk kultur, idrott och civilsamhälle. Det ger oss också möjlighet att inhandla vacciner och fortsätta att bekämpa det här viruset.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i det betänkande som ligger på bordet.

I går fick jag ett mejl från Svenskt Näringsliv. De inledde med att skriva att coronapandemin är den allvarligaste krisen i fredstid sedan 1930-talets depression. Det är en hisnande tanke.

Är det något vi har lärt oss om denna pandemi är det att den slår väldigt olika, mot människor och mot företag. En grupp har det tuffare än många andra. De arbetar nonstop för att försvara oss mot coronas angrepp. Jag tänker på personalen på landets IVA-avdelningar. Trycket på platserna är i dag högre än det var under peaken i januari. Det saknas intensivvårdsplatser, det saknas personal och det saknas utrustning. Samtidigt får vi larmrapporter om att personalen gråter av utmattning. Snart orkar de inte mer. Sådana arbetsförhållanden hade aldrig accepterats före corona, men nu verkar det inte finnas någon lösning på detta akuta problem. Vi står i stor tacksamhetsskuld till vår vårdpersonal, som trots utmattning fortsätter att kämpa för att så många som möjligt av oss ska överleva.

Därför föreslår finansutskottet i dag att riksdagen ska utöka Folkhälsomyndighetens budget för vaccininköp med hisnande 10 miljarder kronor. Att vi inte insjuknar är det säkraste sättet att avlasta vår vårdpersonal. Det är också det säkraste sättet att se till att vi kan öppna upp samhället och göra det möjligt för företag och alla anställda att få igång omsättningar på samma nivå som innan coronapandemin attackerade oss.

Mycket i denna ändringsbudget är sådant som Sverigedemokraterna har efterfrågat under lång tid. Det är bra att vi i dag kan besluta om dessa åtgärder, men det är bekymmersamt att oppositionen hela tiden behöver pressa regeringen att vidta ytterligare stödåtgärder.

Sedan pandemins utbrott har det varit många turer om vilken anståndskostnad företag ska ha för uppskjuten inbetalning av skatt. Vi lyckades förra året få den sänkt, och redan före höjningen i februari påpekade Sverigedemokraterna att regeringen behövde justera ned den igen. Det är därför bra att vi i denna ändringsbudget ser en nedjustering av kreditkostnaderna till samma nivå som före februari i år.

Herr talman! Sverigedemokraterna har inkommit med ett särskilt yttrande i samband med den ändringsbudget som vi debatterar i dag. Anstånd med skatteinbetalningar används av företag som under den pågående pandemin har ont om likvider men som förhoppningsvis kommer att komma ur krisen och därefter jobba för en återgång till de omsättningar som rådde före pandemin. Vi har även tidigare efterfrågat en lösning för företag så att de kan amortera ned skatteskulden över en viss tid samtidigt som omsättningen når normal nivå. Om företag inte får igång sin omsättning tillräckligt snabbt finns det annars risk för konkurser när anståndstiden har löpt ut. Det vore olyckligt av många skäl. Dessutom ökar risken betydligt att staten inte får in skatten över huvud taget.

Sverigedemokraterna har också efterfrågat en förlängning av företagsstöden till och med juni månad. Det är därför bra att se att just detta föreslås i ändringsbudgeten. Här finns i dag förlängt omsättningsstöd till enskilda näringsidkare, och ett förlängt omställningsstöd. Även handelsbolag och kommanditbolag får förlängt stöd till och med juni.

Ett stöd är nytt i ändringsbudgeten: evenemangsstödet. Det satt långt inne, men den 23 mars röstade riksdagen igenom att regeringen skyndsamt borde återkomma till riksdagen med ett förslag om garantistöd. Beloppet som avsattes var 3 ½ miljarder kronor, och stödet skulle gälla för evenemang som planerats från juni till december i år. Det är därför något märkligt att regeringen i denna ändringsbudget har sänkt stödet till 3 miljarder och föreslår att ersättningen ska gälla från juli månad.

Jag tycker att förslaget visar att vissa antingen inte förstår hur företag arbetar eller inte bryr sig. Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet var negativa till stödet när utskottsinitiativet lades fram. Ett av deras argument mot stödet är att politiker bär ett stort ansvar för att inte signalera att arrangörer ska börja planera för stora evenemang som kan öka smittspridningen.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men tror verkligen regeringspartierna att det är nu, under våren 2021, som arrangörer av stora evenemang sätter igång med planeringarna för årets sommar och höst? Man behöver inte ens vara företagare för att förstå sig på planeringen. Det räcker att råka läsa kvällspressen i samband med den årliga Melodifestivalperioden. Christer Björkman, hela svenska folkets Melodifestivalgeneral, får årligen frågan om när han ska börja planera inför nästa år. Varje år svarar han att han påbörjar det arbetet dagen efter finalen. Det är han inte ensam om. Stora evenemang planeras under lång tid, ibland flera år. Själva evenemanget är kulmen på en lång tids arbete. Jag har svårt att förstå hur dessa arrangörer redan förra året skulle ha kunnat förstå att coronapandemin fortfarande skulle hålla oss gisslan sommaren 2021.

Herr talman! Både här i kammaren och i medierna hör vi då och då angrepp på företagsstöden. Ofta hänvisar kritiker till att det är vad de kallar för våra skattepengar som går till att stödja privata företag. Det är viktigt att påminna om att såväl företag som alla som är anställda av något företag betalar skatt. Det är vår gemensamma ekonomi som ska ta oss tillsammans ur pandemin.

Förra veckan publicerade Företagarna en rapport som visar att i 189 av landets 290 kommuner står småföretagen och deras anställda för den största andelen av de kommunala skatteintäkterna. Samtidigt har många gånger småföretagen drabbats hårdast av pandemin. Därför är det viktigt att dessa bolag får fortsatt stöd så att vi kan återstarta Sverige när vi har besegrat pandemin.

Herr talman! Jag kan inte låta bli att inleda med en kommentar om Edward Riedls skidåkning. När jag i går kväll lämnade Örnsköldsvik, en timmes bilresa från Edwards hemstad Umeå, var det risk för gräsbränder. Det finns bara två möjliga slutsatser. Antingen går det en väldigt tydlig och definitiv klimatgräns i höjd med Nordmaling, eller så finns det åtminstone ingen större risk för att det blir särskilt bakhalt när Edward Riedl ger sig ut i skidspåret. Jag tippar att det inte heller i södra Umeå finns någon snö. Det om det.

Herr talman! Det var ett tag sedan jag senast stod i den här talarstolen. Till följd av ett halvårs föräldraledighet var min senaste kammardebatt den då vi presenterade förra årets höstbudget, det vill säga nu gällande statsbudget.

Det är fascinerande att tänka tillbaka på tonen i den debatten och de förhoppningar och farhågor som fanns. I höstas fanns ju en tydlig förhoppning om att det värsta låg bakom oss och att vi sakta men säkert gick mot en ny vår, även om det rent klimatmässigt var en vinter som väntade. Det fanns dock också tydliga farhågor om att ytterligare vågor av coronapandemin var på väg. Det fanns även en medvetenhet om att vi under hösten och vintern behövde en beredskap för ytterligare ren krispolitik.

Tyvärr var det farhågorna och inte förhoppningarna som blev det som kom att gälla. De senaste månaderna har inneburit mycket tuffa tider för Sverige och hela världen. Visst kan vi i och med den vaccinering som nu pågår för fullt i såväl Sverige som världen nu förenas i ett nytt hopp om att den kommer att förskona oss från ytterligare mycket tuffa och jobbiga tider. Men när vi i detta läge går mot, med Jakob Forssmed ord, en vaccinets advent behöver vi ha fortsatt beredskap för att det kan komma tuffa tider. Vem vet vad detta hemska virus bär på i framtiden? Vi behöver ha rådrum.

Efter ett år av ren krispolitik och extremt expansiv ekonomisk politik kan vi fortfarande slå fast att Sverige har goda möjligheter att ta sig an även kommande utmaningar och tider av krisbekämpning. Vi har fortfarande stabila statsfinanser, och vi har ett förhållandevis lågt skuldtryck. Vi har därför möjlighet att ett bra tag till fortsätta med den krispolitik som har präglat det senaste året, som så skulle krävas.

Denna trygghet är bra, tror jag, för alla samhällssektorer. Den är bra för våra företag, hushåll och givetvis oss makthavare i riksdag och regering. Vi kan känna att om situationen så kräver kommer vi även framgent att kunna agera kraftfullt.

Eftersom jag har varit borta ett tag får ni ursäkta att jag har tappat räkningen på hur många extra ändringsbudgetar som har presenterats sedan coronan kom. Jag tror att min sverigedemokratiska kollega signalerade tolv. Det är i alla fall väldigt många. Att det är många som har föregått dagens extra ändringsbudget tar inte bort det faktum att det finns väldigt viktiga åtgärder i det dokument som vi kommer att fatta beslut om i dag.

Sent i processen kom ett äskande från Folkhälsomyndigheten om ytterligare 10 miljarder i utökad låneram för att man ska kunna delta i upphandlingar av vaccin. Det är givetvis en sådan politik vi ska föra, och det är givetvis en fråga där vi i riksdagen måste ta den snabbast möjliga vägen för att underlätta detta arbete. Det är bra att vi väldigt snabbt kunde få in också det i den här produkten.

Utöver det görs stora satsningar i en bredd av viktiga samhällsområden. Den största enskilda puckeln i denna extra ändringsbudget är förlängningar av olika företagsstöd. Vi inför dessutom nya företagsstöd. Jag tänker framför allt på det evenemangsstöd som vi nu skjuter till pengar för. Jag hoppas att arbetet med att få praktikaliteterna på plats går så snabbt som möjligt. Även de rena förlängningarna av omställnings- och omsättningsstöd för enskilda företag är viktiga i ett läge då vi ser att många branscher och företag efter ett års pandemi alltjämt har svårigheter.

Viktiga satsningar görs också på kultur och idrott. Ett ofta beskrivet och återberättat citat av Winston Churchill ger vid handen att den dåvarande premiärministern stoppade neddragningar på kulturpolitiken under ett brinnande andra världskrig med orden: Vad är det vi ska försvara om vi drar ned på våra kulturinstitutioner? Som vanligt när det gäller Churchillcitat gör man klokt i att inte alltför mycket efterforska huruvida han verkligen har sagt detta. Men det finns icke desto mindre en viktig klokskap i detta.

Det Sverige som vi alla älskar ska ju finnas kvar i så många delar som möjligt när vi efter pandemin kan blåsa faran över. Viktiga kulturinstitutioner, civilsamhälle, idrottsliv och föreningsliv måste fortsätta att fungera såväl nu under brinnande kris som senare när vi kan återgå till något slags normalitet då vi åter kan gå på festivaler, springa maratonlopp och göra det som tillsammans med andra viktiga saker på många sätt gör livet värt att leva.

Det är därför rätt att nu tillföra ytterligare medel till kultur och idrott. Då kan viktiga aktörer, institutioner och aktiviteter fortsätta och överleva till världen ”post corona”.

Detta är ett ständigt pågående arbete. Det finns få om några tecken på att det här skulle vara det sista krispaket som vi får på plats. Det är viktigt att följa såväl företagsstödens behov av utveckling som utvecklingen inom kultur, civilsamhälle och idrott. Vi måste inte minst följa våra kommuners och regioners verksamheter. Det är ju de som står för de viktigaste välfärdsfunktionerna som ska fortsätta fungera, oavsett hur lång coronakrisen månde vara.

Det här viktiga arbetet måste därför fortsätta. Det kommer att vara ett högt tryck såväl i riksdagen som i regeringen för att vi på alla sätt ska kunna lotsa Sverige igenom denna tuffa pandemi.

I dag tar vi ett viktigt steg på ett antal områden. Men det finns som sagt ingen anledning att tro att det här är det sista vi gör för att bekämpa coronapandemins alla effekter.

Stort tack, herr talman, för ordet! Nu fortsätter arbetet.

Herr talman! Under förra mandatperioden förhandlade Vänsterpartiet budget med regeringen. Vi förhandlade fram gratis glasögon för barn, höjda underhållsstöd, avgiftsfri tandvård för unga upp till 23 år och sommarlovsstöd som betalades ut till kommuner som satsade på att utveckla kostnadsfria sommarlovsaktiviteter. Detta är några av de reformer för barn och unga som Vänsterpartiet fick igenom.

Några av våra reformer lever kvar, medan andra är avskaffade av det nya styret. En reform som avskaffats är sommarlovsstödet. Det avslutades i och med sommaren 2019. Sommaren 2018 deltog cirka 76 000 barn i en aktivitet som helt eller delvis finansierades via statsbidraget för lovaktiviteter.

År 2020 drog de flesta kommuner ned på sina sommarlovsaktiviteter. Av de 229 kommuner som svarade på en enkät uppgav 169 att det uteblivna stödet ledde till färre aktiviteter. 17 kommuner anordnade ingenting alls förra året. I de kommuner som anordnade aktiviteter blev flera aktiviteter avgiftsbelagda, som i Sorsele, där kommunen införde en avgift på 500 kronor för simskolan. Under coronasommaren 2020 fanns det alltså kommuner som inte kunde arrangera lovaktiviteter utan det statliga stödet. I år kan kommunerna återigen anordna aktiviteter för barn och unga, då vi i och med detta betänkande tillskjuter medel till lovaktiviteter. Det är ett välkommet tillskott för våra kommuner och inte minst för våra barn och unga.

Det är också bra att ersättningen till riskgrupper nu förlängs utan glapp. Glappet som uppstod vid årsskiftet skapade stora problem för riskgrupperna. Här är därför min vädjan till regeringen: Låt det inte bli ett glapp igen som tvingar människor att arbeta med covidsjuka trots att de själva tillhör riskgrupperna! Även om vi såklart hoppas att alla är vaccinerade och att riskerna minskar framöver är en förlängning till den 30 juni relativt kort, och en eventuell ytterligare förlängning måste göras före sommaren.

I denna extra ändringsbudget tar riksdagen också beslut om att utöka Folkhälsomyndighetens möjlighet att låna för att kunna delta i EU:s vaccinupphandling för 2022 och 2023. Det är bra. Vi behöver säkra vaccin även för kommande år. Men EU måste arbeta för att få ned kostnaden för vaccinet. Vi har kunnat se hur länder inom EU förlitat sig på det billigaste vaccinet och bara köpt det, vilket påverkat andra medlemsstater när det vaccinet pausats. Priset spelar roll för tillgången till vaccin, både inom och utom EU.

Både Sverige och EU borde säga ja till de framställningar som gjorts om att länder och företag ska kunna frångå immaterialrätten tillfälligt för att under pandemin importera eller tillverka vaccin, läkemedel och tester för covid-19. Det går alldeles för långsamt att få fram vaccin, och det är de rika länderna, som Sverige, som har möjlighet att köpa det dyra vaccinet. EU borde göra och kan göra mer för att pressa priserna och underlätta för fattigare länder att få vaccin. I sammanhanget är det också värt att nämna att EU, Sverige och andra länder bidragit till finansiering av forskning om vaccin och covid-19. Denna finansiering borde också avspeglas i prissättningen.

Herr talman! Det finns många bra förslag i det här betänkandet: förlängda stöd till riskgrupper och enskilda företag, ytterligare stöd till kultur och idrott i form av bland annat ett nytt evenemangsstöd, lovaktiviteterna för barn och unga, fortsatta insatser som rör vaccinering mot covid-19 och åtgärder för att motverka ytterligare spridning. Några av förslagen har också Vänsterpartiet drivit på för att få fram.

Förhoppningsvis kan evenemangsstödet för kultur och idrott underlätta för de föreningar och företag som vill kunna planera för evenemang att också göra det. Med en viss säkerhet i att kunna få stöd för en större del av kostnaderna om arrangemanget ställs in är det fler som kommer att våga arrangera. Om vaccineringarna lyckas och vi kan börja samlas igen redan i sommar eller i höst är det viktigt att vi också har arrangemang att samlas på och kring. Föreningar, teatrar, orkestrar och andra arrangörer behöver komma igång med sin verksamhet för att den ska finnas kvar. Regeringen har agerat snabbt på riksdagens uppdrag att komma med förslag på stödets utformning, vilket är positivt.

Herr talman! Stödet till företagen är inte heltäckande. En hel del företagare hamnar mellan stolarna och passar inte in i regelverket. Samtidigt som en del går i konkurs kan andra ta emot statligt stöd och sedan göra utdelningar. Medan Sandvik och Volvo gör utdelningar, trots att de fått statligt stöd, sliter den underbetalda och underbemannade vårdpersonalen. Numera tror jag inte ens att de får några applåder som tack.

Volvo har permitterat tusentals anställda och fått över 1 miljard i krisstöd från staten. Ändå betalar företaget i år ut 118 miljoner i bonusar till sin ledning. Inget annat parti än Vänsterpartiet vill förändra reglerna för att förhindra dessa utdelningar. Borde inte Volvos ledning kunna nöja sig med applåder? Behöver de verkligen mångmiljonbonusar också? Det är mångmiljonbonusar som vi alla varit med och betalat, pensionären såväl som läraren och undersköterskan.

Skattebetalarna – hårt arbetande människor, sjukpensionärer och pensionärer – får mangrant vara med och rädda jobb och företag i krisen. Ledningen i de räddade bolagen tackar för pengarna och firar med lite bonusar, trots att det var skattebetalarna, inte ledningen, som räddade företaget. Det sticker i ögonen, men inget annat parti än Vänsterpartiet vill göra något åt det.

Från Vänsterpartiets sida vill vi också understryka, vilket vi gör i vårt särskilda yttrande, att vi vill se ett mer balanserat svar på den ekonomiska krisen. Det är inte hållbart att ge stöd till näringslivet på hundratals miljarder kronor samtidigt som det råder stor resursbrist inom till exempel äldreomsorgen och sjukvården. Många hushåll har drabbats hårt av krisen i spåren av ökad arbetslöshet och av att extrajobb kanske har försvunnit. Vänsterpartiet har lagt och kommer att lägga en rad förslag i syfte att stärka hushållens ekonomi, stärka välfärden och pressa ned arbetslösheten.

Jag sa visserligen tidigare att vårdpersonalen inte ens får applåder som tack, men de får i alla fall i detta betänkande fortsatt skattefri gratis parkering och behöver inte skatta för gåvor. Jämfört med Volvos vd:s bonus på 21 miljoner, betalad av skattebetalarna, är det förstås småsmulor, men det är alltid något att inte behöva skatta för de blygsamma gåvor man får som tack för sitt arbete, gåvor som till viss del är till för att stödja det lokala näringslivet, som Åsa Westlund påpekade i sitt inlägg.

Herr talman! Coronapandemin berör oss alla. Några av oss har tur och känner ingen som dött eller fått långtidscovid. Andra av oss har mist nära och kära. Men alla berörs vi på olika sätt. Över ett år av inskränkningar av vart vi kan gå och vilka vi kan träffa tär på oss människor och på samhället. Det märks på människors ilska mot sjuksköterskan som har Astra i sin spruta. Det märks på tonen i sociala medier. Det märks på så många olika sätt.

Det är min förhoppning att vi snart får bukt med pandemin och att livet kan återgå till det normala eller åtminstone något så när normala. Några av förslagen i detta betänkande är steg i rätt riktning. Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Coronapandemin och coronakrisen svepte över Sverige för ungefär ett år sedan och präglar fortfarande vår vardag på ett mer eller mindre tydligt sätt. För en del människor innebär det att man jobbar hemma, sitter framför en dator och har möten i Zoom i stället för att träffa sina kollegor på jobbet. För en del har det inneburit att man får mer tid över till familjen och till att syssla med trädgården. För andra får effekten mycket större betydelse. Den som jobbar på en intensivvårdsavdelning i Sverige har det väldigt tufft och har haft det väldigt länge. Det är tufft att gå till jobbet. I 13–14 månader har det här präglat ens arbetsliv. En del har i sin närhet haft någon anhörig som drabbats och dött.

Herr talman! Från politikens sida måste det viktigaste vara att göra det som krävs för att säkra hälsa och liv men också jobb och företagare. Den ändringsbudget som nu är på riksdagens bord handlar just om det. Det handlar om att vi gör en rad olika insatser för att se till att Sveriges företagare kan behålla sina livsverk och på det sättet behålla sina anställda. Det handlar om jobb, men det handlar också om kött och blod. Det är människor som ser att det de har skapat med sina bara händer nu riskerar att gå upp i rök för att ett virus spritts runt om på vår planet.

En viktig del i det handlar naturligtvis om vaccinet. Man måste i den här kammaren vara brutalt ärlig och uppriktig. EU:s hantering av och strategi för vaccinet har varit ett misslyckande. Under pandemin har det varit uppenbart att USA:s strategi både sjukvårdsmässigt och i hantering av corona har varit mycket sämre än den vi har haft i Sverige. Men i USA vaccinerar man nu 3 miljoner människor varje dag.

I Storbritannien, som nu dessvärre har lämnat EU, har man valt att sköta detta på egen hand, och man ligger väsentligt mycket längre fram än vad man gör i Sverige och i övriga Europa. Det går inte att beskriva på något annat sätt än som ett misslyckande. Det vi kan göra från svensk horisont är att göra det vi kan för att se till att fler människor kan vaccinera sig. Det vi fattar beslut om i budgeten i dag är ett led i detta som är väldigt viktigt. Men måste vara uppriktig och säga att EU:s hantering av detta har varit ett misslyckande. Besvikelsen från oss alla är mycket stor över detta.

Herr talman! Vi förlänger nu med den extra ändringsbudgeten en rad olika stöd som finns till Sveriges företagare och till svenska jobb. Det handlar om att vi förlänger möjligheten att skjuta upp sin skatt. Det handlar om olika typer av omställnings- och omsättningsstöd och en rad olika reformer som i grund och botten handlar om att se till att så många människor som möjligt har ett jobb att gå till. Så få människor som möjligt ska behöva kastas ut i ovisshet och arbetslöshet, och så många människor som möjligt ska ha kvar arbetsplatsens gemenskap och den trygghet och den glädje det innebär att ha ett jobb att gå till.

Den här budgeten innehåller också stöd till idrotts- och kultursektorn, som är en så väldigt viktig del av det svenska samhället. Den får nu med evenemangsstödet möjlighet att bedriva en rad verksamheter som man annars inte hade kunnat göra. Den innehåller också stöd som handlar om att barn och unga ska kunna få göra lovaktiviteter. Det kan kombineras med att de under helger, kvällar och lov kan gå i skolan mer för att ta igen det väldiga kunskapstapp som de nu har drabbats av.

Vi ser framväxten av en coronageneration i svensk skola. Det är inte samma sak att sitta framför en skärm hemma som att träffa sin lärare i klassrummet. Konsekvenserna av det kan bli väldigt stora när barn och ungdomar inte lär sig läsa, skriva och räkna tillräckligt bra. Vi ser en coronageneration som riskerar att falla efter och inte ha tillräckliga kunskaper. Det är en viktig uppgift för politiken att se till att alla barn får den utbildning de har rätt till och att alla barn lär sig tillräckligt mycket.

Herr talman! Svensk politik har tagit ansvar, och Liberalerna har tagit ansvar under krisen. Vi ser vår roll som att driva på för reformer när det gäller skola och rättsväsen och framför allt att under krisen se till att sjukvården får sitt och att vi kan säkra jobben i en väldigt svår tid.

Det finns naturligtvis en del som kunde ha gjorts bättre. Mycket av detta har skett under väldigt kort tid med horisonten att vi måste få reformer på plats under tidsbrist. Det är klart att det finns enskilda reformer som kunde ha bedrivits på ett bättre sätt. Men den sammantagna bilden från de flesta bedömare är att den ekonomiska politiken under coronakrisen har varit rätt så bra.

Det har handlat om att satsa uppemot 400 miljarder kronor på att se till att välfärden byggs ut, att sjukvården får sitt, att skolan får tillräckliga pengar och att äldreomsorgen får tillräckliga pengar. Det handlar också om att se till att det finns reformer som gör att företagen kan överleva och behålla sina anställda. Vi ser på det sättet till att så många människor som möjligt har ett arbete att gå till.

Det finns delar av detta som kunde ha gjorts bättre. Men mycket av det har ändå skett på ett väldigt gott sätt. Mycket av det har också skett i ett brett samarbete i svensk politik där alla partier har visat sig från sin bästa sida och i konstruktiv anda bidragit till att förbättra. Där har det politiska spelet varit mindre viktigt, och att ta ansvar för Sverige har varit viktigare. Det välkomnar vi från Liberalernas sida.

Herr talman! Allra sist vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag ser det som ett led i det gedigna arbete som vi måste fortsätta att bedriva för att se till att säkra svenska jobb framåt.

Herr talman! När man går igenom den extra ändringsbudget som vi debatterar här i dag får man en bild av alla de insatser som just nu görs i Sverige. Det handlar om alla de människor som anpassar sina liv och framför allt om alla verksamheter som har ställt om och gör det som krävs just nu. Det är alltifrån skolan och självklart vården och omsorgen till kulturverksamhet, föreningar och fritidsverksamhet. Alla har ansträngt sig för att ställa om och anpassa verksamheten och nå ut så bra det bara går just nu.

Jag vill också påminna om alla dem i riskgrupper som har behövt göra stora anpassningar av sina liv och det som gjorts av myndigheter för att göra det möjligt för dem som är i riskgrupp att vidta de åtgärder de behöver. Den som känner minsta symtom ska kunna stanna hemma utan att tveka: Ska jag göra det? Kan jag förlora inkomst på det? Det handlar om praktiska saker som att det nu inte krävs ett läkarintyg för att vara sjukskriven.

Många av dessa åtgärder för att göra detta möjligt ekonomiskt förlänger vi i dag. Det är en bra och viktig påminnelse om hur stora ansträngningar som görs för att hantera pandemin på bästa sätt. Vi är mitt i den. Smittspridningen är hög. Trycket på IVA runt om i landet är väldigt högt. Det är mycket vård som inte kan utföras i det här läget. Det behöver vi ha med oss framåt.

För att öka tydligheten ger vi i den här budgeten besked om att många stöd kommer att knytas till vaccinationsmålet. Vi säger att så länge vi fortfarande håller på att vaccinera befolkningen kommer det att finnas anledning att ge stöd. Det blir en tydlighet framåt. Vi får ta en diskussion senare när vi försöker att bedöma hur samhället kommer att se ut när vi har klarat vaccinationsmålet. Vi behöver leva med att vi inte har trollat bort det här förfärliga viruset.

Vi har en sommar framför oss. Den kommer att innebära nya utmaningar. Det är oerhört viktigt för framför allt barn och unga. De har fått göra uppoffringar. Vi får signaler om att de rör sig mindre, bland annat för att många aktiviteter inte har kunnat genomföras. Det gäller att vi och samhället finns där så att barn och unga får meningsfulla aktiviteter under lovet.

De som är stora nog ska få möjlighet att söka och få ett sommarlovsjobb. Vi vet hur oerhört viktigt det är i unga medmänniskors liv att få testa arbetslivet tidigt. Det kommer att vara svårare att få det på den privata marknaden i år. Därför är det relevant och viktigt att det offentliga finns där för att erbjuda sommarlovsjobb.

Det är också viktigt att de som har haft digital undervisning där detta har påverkat deras resultat får möjlighet att under lovet hämta tillbaka det de har missat. Det är ytterligare anpassningar som vi ska göra under sommaren.

En stor fråga för väldigt många just nu är hur man ska tänka framåt. Vilka typer av evenemang, tillfällen att mötas, konserter eller för den delen partievenemang kan vi planera framöver? Vi har ännu inte fullt ut svaret på den frågan.

Det sker mycket dialog regionalt mellan evenemangsarrangörer och det regionala smittskyddet, och det är viktigt, för alla typer av evenemang kommer inte att kunna genomföras. Därför är det relevant att vi också går in med stöd för att göra evenemangen smittsäkra. Det kan innebära att evenemangen behöver bli mer kostsamma, och då finns det ett stöd som man kan söka för att göra dem smittsäkra. Men några evenemang kommer att bli inställda. Därför införs nu en försäkringslösning för dem.

Det är viktigt att vi nu börjar tänka på, längta efter och hoppas på det samhälle som vi kan återgå till, där vi möts igen, trängs igen och njuter av kultur och föreställningar igen. Där får samfunden samlas igen för gudstjänster, begravningar och dop. Det är viktiga delar i allas våra liv. Vi ska längta till det och våga planera inför det. Vi behöver göra det i ett samtal.

Ekonomin behöver det offentliga till ganska stora delar ta ansvar för. Det gör vi i viss mån med den här budgeten.

Det är en del i budgeten som sticker ut. Det är en akutlösning som riksdagen gör. Det tycker jag är ett bevis på hur vi har kunnat samlas och har ett väldigt nära samarbete mellan regeringen och riksdagen och hur partierna i riksdagen har kunnat samverka.

För cirka två veckor sedan kom ett besked från EU om nya upphandlingar och om nya möjligheter att köpa in vaccin. Då var det viktigt att svara snabbt för att kunna vara med. Därför vidtar vi i den här budgeten en exceptionell åtgärd och ökar Folkhälsomyndighetens möjligheter att sluta nya avtal med en så stor summa som 10 miljarder.

I normalt riksdagsarbete hade det varit otänkbart att ta in en så stor åtgärd snabbt. Det skulle ha beretts länge i en vanlig värld. Men nu är vi inte i en vanlig värld. Vi är i en värld där vi måste kunna agera snabbt eftersom möjligheten att köpa in stora volymer vaccin är det viktigaste nu, liksom möjligheten att se till att många blir vaccinerade. Därför är jag stolt och glad över att vårt parlamentariska system har sådan agilitet och kan agera så snabbt att vi redan i dag kan ge besked till Folkhälsomyndigheten om att de kan vara med i det europeiska samarbetet och köpa stora mängder vaccin.

Nu vilar vårt hopp på att vi får in stora mängder vaccin, att vi får ut dem i befolkningen och att många tackar ja till sprutan. Det är det som är vår nyckel till frihet.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)