It-politik

Anf. 33 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Moderaterna står självfallet bakom alla reservationer från Moderaterna och Alliansen, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation nr 5 och reservation nr 6.

It-politik

It-politik och digitalisering är ett politikområde som tar allt större utrymme i anspråk i våra politiska debatter och rätteligen så. Med teknikutvecklingen och med fler som har tillgång till mer avancerad teknologi ökar också efterfrågan på en medveten politik inom området. Men just tillgången på teknologi och tillgången till data och internet är avgörande för att Sverige ska kunna fortsätta att vara ett land i framkant. Vi har under de senaste åren inte lyckats att behålla riktigt den position i framkant som vi tidigare har haft.

Ett av de absolut starkaste korten i vår svenska digitaliseringspolitik är och har varit tillgången på bredband, framför allt utanför storstäderna. Men det är inte klart, herr talman. Det finns fortfarande saker kvar att göra. Det finns ett bredbandsstöd som staten tillhandahåller för att möjliggöra utbyggnad av fiber och höghastighetsbredband på landsbygden.

Det är därför särskilt oroväckande när Riksrevisionen återkommer till riksdagen och regeringen och menar att de medel som har avsatts för att bygga ut bredband där det annars inte hade gått att bygga ut i alldeles för stora delar har gått till att subventionera utbyggnad som även hade blivit av utan subvention. Det är tydlig kritik från Riksrevisionen och någonting som måste tas på absolut största allvar.

Felanvändning av skattemedel får inte inträffa, oavsett vad det handlar om. I det här fallet innebär det att vi kommer att få svårare att få ut fiber och höghastighetsbredband till den sista husknuten där det är som absolut dyrast. Därför är det viktigt att regeringen nu vidtar tydliga åtgärder för att se till att det bredbandsstöd som varje år allokeras också utnyttjas på absolut bästa sätt.

Det finns andra saker som staten kan göra för att underlätta den här utbyggnaden. Det finns ett flertal myndigheter som påverkar direkt eller indirekt huruvida man kan eller inte kan bygga ut bredband framför allt på landsbygden. Här finns också ett stort arbete att göra.

Det är tråkigt när vi nås av ständiga rapporter om att handläggningstiderna för att få bygga en bredbandsanslutning under en väg blir allt längre och längre. Vi vet att Trafikverket ständigt arbetar med att försöka att korta handläggningstiderna för att möjliggöra detta, men resultatet är nedslående, herr talman. Även här behöver tydliga åtgärder vidtas. Jag efterlyser att regeringen gör detta.

Vi ser också en tydlig och en snabb utbyggnad av den trådlösa uppkopplingen. Fler och fler har höghastighetsbredband i sina mobiltelefoner, och kraven ökar ständigt. När nya tjänster kommer som kräver större datavolymer på kortare tid måste också mobilnäten följa med.

Här finns också en rad olika saker som staten har ansvar för och som måste ske. Till exempel måste det finnas utrymme i de radiovågsspektrum som staten styr och förfogar över för att man ska kunna möjliggöra detta.

Alliansregeringen tog initiativ till att auktionera ut 700-bandet. Här måste vi se till att våra blåljusmyndigheter har fungerande kommunikationer samtidigt som vi säkerställer att det finns en väl utbyggd trådlös bredbandsinfrastruktur på vår landsbygd.

Men de signaler som nu kommer är att vi inte kan snöa in på 700-bandet. Vi måste vara redo för nästa steg i detta, och vi måste vara redo att titta på ytterligare spektrum som behöver allokeras för just den här sortens tjänster. Alternativet till det är att när 5G ska rullas ut i Sverige finns det inte de naturresurser som krävs för att detta ska vara möjligt. Vi halkar efter från att ha varit ett av de första länderna i Europa med en bred 5G-utbyggnad till att bli ett av de sista länderna. Detta slår direkt mot vår svenska konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

För att förstå vad 5G egentligen handlar om kan man exemplifiera det med att från den ena sidan av jorden till den andra sidan kunna utföra kirurgiska ingrepp. Det kan handla om styrsystem för avancerad industri. Det kan handla om möjligheterna att köra in en rökdykarrobot i ett brinnande hus i stället för mänskliga rökdykare som riskerar sina liv. Och det kan handla om en rad olika saker.

Om vi som nation ligger efter i detta och samtidigt säger att vi ska ha en högteknologisk och kunskapsintensiv arbetsmarknad, då rimmar det inte riktigt med varandra. Därför måste vi nu blicka bortom 700-bandet för att se vad som är nästa steg, och det ska självklart göras i harmoni med våra europeiska grannar.

Det är när EU och Europa håller ihop i dessa stora teknikskiften, stöttar varandra och samarbetar som vi har möjlighet att på riktigt vara konkurrenskraftiga på den internationella arenan. Men i Europeiska unionen måste Sverige självklart alltid ha ledartröjan. Det handlar om svensk export, om svenska arbetstillfällen och om svensk konkurrenskraft.

(Applåder)

Anf. 34 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Det är it- och telefonifrågor som är föremål för diskussion här och nu. Då kan vi konstatera att en bra mobiltäckning och goda uppkopplingsmöjligheter är viktigt för precis alla människor och alla verksamheter, både i människors och verksamheters arbete och i människors fritid.

Både som centerpartist och som företrädare för Alliansen är jag helt övertygad om att Sverige behöver bra mobila och digitala kommunikationer som erbjuder god geografisk täckning, och med tillräcklig kapacitet för att människor och verksamheter i precis hela landet ska kunna utvecklas och bidra i samhällsarbetet.

Under åren med alliansregeringen vidtogs en lång rad åtgärder på området, inte minst för att förbättra mobiltelefonin och mobildatans täckning. Det handlade om ändrad lagstiftning, bättre information och starkare konsumentlagstiftning. Det handlade också om att näten, teknologin och radiovågorna gjordes tillgängliga för trådlös teknologi. Det byggdes ut kraftiga ekonomiska samhällsstöd för att möjliggöra utbyggnad där de kommersiella förutsättningarna inte var tillräckliga för att människor skulle kunna ta del av bredband och teknologin.

Det är säkert så att en utbyggd digital transportinfrastruktur är och förblir en helt avgörande förutsättning för att människor ska kunna bo och vara verksamma i hela landet. Det innebär möjligheter till nya jobb och tillväxt men också tillgång till välfärdstjänster av olika slag. Föregående talare Erik Ottoson nämnde några exempel.

I en internationell jämförelse ligger Sverige fortfarande bra till, men denna utveckling står inte på något vis stilla. För att kunna möta kommande utmaningar och förväntningar måste vi som nation bli bättre på att ta till vara de möjligheter som den digitala teknologin innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Denna utveckling måste omfatta alla som bor i vårt land, i synnerhet människor som bor utanför de större tätorterna på den svenska landsbygden, som trots allt geografiskt utgör större delen av vårt land. Hindren för att de som i dag saknar tillgång till bredband ska kunna få del av det är en jätteutmaning för oss i Sveriges riksdag och den regering som har att verkställa riksdagsbesluten.

Detta förstärks sannolikt i takt med att allt fler välfärdstjänster och privata tjänster flyttar över och distribueras via internet. För att de tjänsterna och den utvecklingen ska vara tillgängliga för alla invånare i kungariket Sverige måste också alla ges samma förutsättningar att kliva på tåget. Staten kan inte i detta sammanhang, och förvisso inte heller i något annat, retirera från ambitionen att den digitala utvecklingen ska omfatta hela landet och alla människor som är verksamma här.

För den fortsatta utbyggnaden av bredbandsteknologi i områden där det saknas kommersiella förutsättningar är det statliga bredbandsstödet av central betydelse. Därför anser vi i Centerpartiet att det är viktigt att det statliga bredbandsstödet först och främst går till de områden där de kommersiella förutsättningarna för utbyggnad i dag saknas.

I detta sammanhang finns det också skäl att peka på det som många enskilda människor, byalag och samfällighetsföreningar med flera vittnar om: svårigheterna i handläggningsprocessen för bredbandsstödet. Jag anser att detta ger skäl att se över hur handläggningsprocessen för bredbandsstödet fungerar och att göra den mer effektiv och enkel att nyttja för användarna.

En annan problematik som vi ofta springer på är att det gamla kopparnätet, som i decennier användes för ren telefoni och under en övergångstid använts också för datakommunikation, stängs av i allt fler delar av landet. Centerpartiet och Alliansen anser att det, när någon utsätts för att den gamla teknologin tas bort, krävs bättre eller åtminstone likvärdiga alternativ till det nätet innan den som har operatörsansvar tillåts klippa ned eller upphöra med tjänsten.

Nedklippningen av kopparnätet riskerar att drabba de glesast befolkade delarna av vårt land absolut hårdast eftersom det ofta är där alternativen till den gamla fasta förbindelsen, till exempel i form av ett fibernät eller ett mobilt nät med hög överföringshastighet, saknas. Det är därför rimligt att kräva att de aktörer som tillhandahållit teknologin via kopparnät kan erbjuda en fullgod ersättning till en rimlig kostnad för både telefoni och bredbandstjänster innan den gamla tjänsten får upphöra.

Sverige behöver ett snabbt och säkert mobilt nät med god kapacitet och bättre geografisk täckning än i dag. Det finns anledning att påminna om alliansregeringens viktiga beslut att frigöra det som kallas 700-megahertzbandet i syfte att förbättra möjligheterna till mobil kommunikation i hela landet. Min och Centerpartiets uppfattning är att ett kommersiellt tillgängliggörande av 700-megahertzbandet är ett viktigt steg för att skapa en bättre bredbandstäckning i hela landet.

Vi beklagar därför det vi upplever som regeringens saktfärdighet vad gäller hanteringen av frågan, något som vi anser har försenat arbetet med att förbättra täckningen, inte minst på den svenska landsbygden. Det får inte bli fler förseningar i denna process. När 700-megahertzbandet väl auktioneras ut är det rimligen både möjligt och viktigt att tillgodose såväl civilsamhällets som blåljusmyndigheternas behov av nödvändigt frekvensutrymme.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Herr talman! Jag står givetvis bakom det betänkande som här avlämnats, så när som på de punkter där Centerpartiet eller Alliansen anfört en reservation, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 7 och 9.

(Applåder)

Emma Wallrup (V)

Anf. 35 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.

Det är väldigt viktigt att vi verkligen innefattar alla i samhällsbygget. Det är lätt hänt att landsbygden glöms bort; det faller sig naturligt eftersom Sverige är ett stort land. Men det är viktigt att vi just nu verkligen arbetar för att läka klyftorna i vårt land i all infrastruktursatsning, även när det gäller bredband och it-infrastruktur.

Det är därför viktigt att vi ser över det statliga stödet till utbyggnad av bredband så att det går till just de områden där det behövs som mest. Vi har i trafikutskottet fått rapporter om att det system vi nu har byggt upp inte riktigt gör att pengarna hamnar där de som mest behövs. Detta måste regeringen se över så att vi prioriterar det viktigaste först, i hela samhällsbygget. Det gäller allt från grundsäkerhet till infrastruktur som gör att man kan leva och verka.

Digitaliseringen spelar en stor roll, inte minst för att människor ska kunna bo och arbeta på landsbygden i andra delar av Sverige, inte bara i storstäderna. Satsningar på digitala tjänster kan vara både kostsamma och svåra att genomföra för små kommuner. Det är viktigt att vi har en regional och nationell samverkan för att underlätta uppgiften just för de små kommunerna.

Min partikamrat Håkan Svenneling kommer att tala vidare om Vänsterpartiets hållning i denna fråga. Jag yrkar som sagt bifall till reservation 2.

Nina Lundström (L)

Anf. 36 Nina Lundström (L)

Herr talman! Jag står bakom alla förslag där Liberalerna finns med, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna nr 3 och 5.

Herr talman! Digitaliseringen är fantastisk. Vilka möjligheter som öppnas för att både knyta ihop samhällen och utveckla de tjänster som finns därute! Att hålla kontakten med familj och vänner med bildöverföring, att kunna arbeta på distans, att kunna shoppa och handla, få myndighetspost, göra läkarbesök, studera och till och med få matleveranser - ja, framtiden är fylld med möjligheter!

En god tillgänglighet till bredband gör det möjligt att bo och verka i hela landet och att driva företag. En stabil och snabb uppkoppling i hela landet gör det även möjligt att utveckla resfria kommunikationer, vilket också är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Det innebär att man kan organisera och medverka i möten genom kommunikation över nätet - bra ur hållbarhetssynpunkt men också för att det underlättar för fler att vara delaktiga. Till och med riksdagen har ett Skyperum, som en del av oss använder då och då. Skype, Facetime, Viber och andra plattformar gör det möjligt att kommunicera, att delta i utbildningar och att ha kontakt med företag, utöver släkt och vänner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Herr talman! Sverige ska ha en bredbandsuppkoppling i världsklass, och alla ska kunna vara delaktiga i det digitala samhället. Därför vill vi i Liberalerna införa en digital allemansrätt som garanterar en stabil och snabb uppkoppling i hela landet. Bredband är enligt vår uppfattning en grundläggande del av Sveriges infrastruktur.

Tillgång till en bra it-infrastruktur har en avgörande betydelse för företagen, den offentliga sektorn och hushållen. Tyvärr har i många fall de som bor och verkar utanför tätorter fortfarande inte alltid tillgång till en god uppkoppling.

Regeringen anger i sin skrivelse om digitaliseringspolitiken att man har som ambition att så många som möjligt ska ha tillgång till bredbandsuppkoppling, vilket i praktiken innebär att det 2025 fortfarande kommer att finnas hushåll och företag som inte har tillgång till 100 megabit per sekund. Enligt vår mening är detta problematiskt.

Vi konstaterar dock med tillfredsställelse att regeringen nyligen har ändrat i förordningen om elektronisk kommunikation, vilket innebär att nivån för den lägsta hastigheten i den internetanslutning som ingår i den samhällsomfattande tjänsten har höjts från en megabit till tio megabit från och med den 1 mars 2018. Det är något som vi har lagt fram förslag om och efterlyst för att man ska kunna möta den utveckling som skett med allt snabbare uppkoppling och växande datamängder.

För att digitaliseringen av hela Sverige ska ta ytterligare fart krävs därför en fortsatt utbyggnad. Detta förutsätter också kreativa lösningar, som exempelvis samförläggning av bredbandsinfrastruktur och annan infrastruktur samt en mer snabbfotad användning av frekvenser för mobilt bredband.

I takt med att kopparnätet stängs av i flera delar av landet anser vi att det krävs likvärdiga alternativ till kopparnätet för att kompensera de hushåll som påverkas. Detta riskerar annars att drabba landsbygdens invånare hårdast eftersom alternativen där till en fast förbindelse, till exempel i form av fibernät eller mobilt nät med hög överföringshastighet, inte alltid finns eller är väldigt kostsamma.

Vi vill därför se över möjligheten att ansvariga aktörer ska kunna erbjuda en fullgod ersättning till en rimlig kostnad när man gör de här förändringarna. Det anser vi vara avgörande för att säkerställa att den digitala tillgängligheten i hela landet inte försämras när kopparnätet försvinner.

Fortfarande är det så att även i så kallade täta regioner, som Stockholms län, finns det ställen där man saknar uppkoppling till mobilnätet. Vi ska inte glömma bort att landsbygd och glesbygd finns på många håll i Sverige.

Trafikverket såväl som affärsverken i övrigt samt ytterligare ett antal statliga aktörer har fiberoptiska nätverk som sträcker sig över hela landet. De används i huvudsak för att styra järnvägs- och kraftledningsanläggningar. Delar av dessa fibernät är i dagsläget inte fullt utnyttjade, vilket också Riksrevisionen har framhållit i sin studie. I likhet med Riksrevisionen och flera tidigare utredningar anser vi att det är tydligt att den statligt ägda it-infrastrukturen inte utnyttjas optimalt. Det anser vi att den borde göras.

Herr talman! Sedan gäller det 700-megahertzbandet. Tillgång till ett bra mobilnät i hela landet omfattar också frågan om 700-megahertzbandet. Vår uppfattning är att man bör tillgängliggöra en del av 700-megahertzbandet, vilket är ett viktigt steg i att förbättra bredbandstäckningen. Men vi vill också framhålla att blåljusmyndigheternas behov självfallet ska finnas med i det arbetet och i den analysen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Slutligen, herr talman! När det gäller frågan om bredbandsstöd vill jag särskilt uppmärksamma att vi i Liberalerna i vår budgetmotion för 2018 hade större anslag än vad regeringen hade - ungefär 100 miljoner kronor mer per år.

Bredbandet utgör en väldigt viktig del av den infrastruktur som vi bygger upp samhället med. Våra invånare ska kunna delta på likvärdiga villkor. En god digital uppkoppling är viktig för såväl privatpersoner som företag, och det är en oerhört viktig del för den regionala tillväxten. Men det är också en fråga om att kunna vara delaktig i ett demokratiskt samhälle och få likvärdiga villkor.

(Applåder)

Robert Halef (KD)

Anf. 37 Robert Halef (KD)

Herr talman! Tillgång till bredband med hög hastighet för internetuppkoppling är en förutsättning för att människor ska kunna driva företag, jobba och studera på distans. Samhället är alltmer beroende av internetuppkoppling med hög hastighet och av ett robust system som bidrar till bättre tillväxt, ökad tillgänglighet och delaktighet och som bidrar till snabb och effektiv kommunikation.

Alliansregeringen gjorde stora satsningar på bredband inom ramen för landsbygdsprogrammet, och arbetet med att förbättra bredbandstäckningen måste fortsätta, framför allt i glesbygd och på landsbygd.

Målet med bredbandsstrategin är att minst 95 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund år 2020 och att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband 2025.

Herr talman! Alliansregeringen tog de första stegen för att frigöra det så kallade 700-megahertzbandet till marknaden. Det är nu viktigt att regeringen fullföljer arbetet. Samtidigt som 700-megahertzbandet auktioneras ut måste blåljusmyndigheternas behov bli tillgodosedda. Polisen, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Säpo påpekar alla vikten av att de fortsätter ha kontroll över delar av 700-megahertzbandet för eget bruk.

Kristdemokraterna anser att resterande bandutrymme ska auktioneras ut och lämnas till marknaden för en bättre täckning av bredband även på glesbygden. Enligt Post- och telestyrelsen är 700-megahertzbandet särskilt gynnsamt för mobila bredbandstjänster i glesbygden.

År 2014 beslutade regeringen att öppna 700-bandet för mobilt bredband från år 2017, och under hösten 2016 beslutade nuvarande regering att skjuta upp tillgängliggörandet av 700-bandet med två år.

Ett kommersiellt tillgängliggörande av 700-megahertzbandet är ett viktigt steg för att skapa bättre bredbandstäckning i hela landet. Jag beklagar därför regeringens hantering av frågan, som försenat arbetet med att förbättra täckningen, inte minst i glesbygden.

Nu har Post- och telestyrelsen preliminärt fastställt tidpunkten för en auktion, i slutet av året. Vi vill i sammanhanget understryka vikten av att man undviker ytterligare förseningar i denna process.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Herr talman! Ett problem som sätter käppar i hjulet för utbyggnaden av bredband är den kommunala lokaliseringsprincipen, som hämmar och stoppar de kommunala stadsnätens utveckling och i förlängningen även bredbandsutbyggnaden på landsbygden.

220 av Sveriges 290 kommuner har stadsnät. Dessa kompletterar andra aktörer och bidrar till målet om ett helt uppkopplat Sverige. För att man ska kunna uppnå statens bredbandsmål krävs en skyndsam förändring i kommunallagen, liknande den som gjort det möjligt för kommunala energibolag att erbjuda sina tjänster över kommungränser. Kristdemokraterna har drivit denna fråga, och vi förväntar oss att regeringen gör detta möjligt inom en snar tid.

Herr talman! Kristdemokraterna vill att Sverige ska bli världsbäst på att använda digitaliseringens möjligheter. Det förutsätter tillgång till ett robust bredband över hela landet med hög överföringskapacitet. Vi föreslår att satsningen på bredbandskoordinatorerna ska fortsätta. Koordinatorerna fungerar som en kontaktpunkt för bredbandsfrågor i länen, för både offentliga och privata aktörer, och underlättar bredbandsarbetet i hela landet.

Herr talman! Telia har påbörjat en avveckling av det fasta telefonnätet i syfte att ersätta detta med fiber eller mobil teknik. Det innebär att Telia i vissa områden ersätter vanlig fast telefoni med lösningar via mobilnätet och bredband via telejacket med fiber eller mobilt bredband.

Detta har medfört att många abonnenter som tidigare haft fungerande bredbandstäckning förlorat denna. När det fasta bredbandet försvinner uppstår dessutom stora merkostnader för abonnenten, som tvingas gå över till en mobil bredbandslösning som inte alla hushåll har tillgång till.

Hittills har Telia tagit bort den fasta förbindelsen via koppartråd för ca 30 000 abonnenter. Från många håll rapporteras om problem med anslutningen efter det att kopparnätet ersatts med mobilt bredband. Landsbygdens invånare drabbas hårdast eftersom alternativen där till en fast förbindelse, till exempel i form av ett fibernät eller mobilt nät med hög överföringshastighet, inte finns eller är alltför kostsamma.

Kristdemokraterna anser att det borde vara självklart att inte klippa bort befintliga förbindelser innan ett fungerande alternativ finns på plats i det enskilda fallet.

Herr talman! Kapaciteten i datanäten blir en allt större utmaning i takt med att nya tjänster tillkommer samtidigt som konsumenterna blir alltmer uppkopplade och efterfrågar ständigt högre hastigheter.

Delar av fibernätet är i dagsläget inte fullt utnyttjade, vilket också Riksrevisionen framhåller i sin granskning Bredband i världsklass?. Det är tydligt att den statligt ägda it-infrastrukturen i dag inte utnyttjas optimalt och att den skulle kunna användas mer effektivt om det fanns mer samordning mellan aktörerna. Utöver minskade kostnader samt ökad säkerhet och robusthet i näten skulle detta också bidra till att underlätta bredbandsutbyggnaden och därmed att uppnå de politiska bredbandsmålen.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna 5 och 8.

(Applåder)

Anf. 38 Teres Lindberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Herr talman! Ledamöter, åhörare! Vi behandlar i dag trafikutskottets betänkande It-politik med ett 40-tal yrkanden från allmänna motionstiden, regeringens skrivelse Hur Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och Riksrevisionens rapport kring regeringens insatser för att uppfylla det bredbandspolitiska målet.

Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i TU9.

Sverige ska, enligt det it-politiska målet, vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Det är en målsättning som förpliktar.

Egentligen handlar det framför allt om två övergripande saker: å ena sidan om robusta och pålitliga system, å andra sidan om tillgänglighet och användbarhet. Annorlunda uttryckt skulle man kunna säga att det ska fungera, och det ska fungera för alla. Detta sätter it-politiken i både ett tekniskt och ett demokratiskt sammanhang.

Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet visar att den uppkopplade delen av befolkningen har ökat kraftigt de senaste tio åren. I dag utnyttjar hela 94 procent av befolkningen internet. Samtliga upp till 45 år är i dag internetanvändare. Bland 46-55-åringarna är det 99 procent, och bland 56-68-åringarna är det 98 procent.

Näst intill hela befolkningen i arbetsför ålder använder alltså internet i dag. Det är först när vi ser på dem som passerat pensionsåldern som vi behöver bli lite eller ganska oroliga. Totalt är det 8 procent av dem som är mellan 66 och 75 år som inte använder internet, och när vi kommer till gruppen som är över 75 år är det så mycket som 43 procent.

Även om förändringen är positiv och går ganska snabbt är det en ganska stor grupp som fortfarande står utanför det som blir allt viktigare för att få vårt demokratiska samhälle att fungera. I dag behövs i praktiken kunskap om såväl internet som användandet av detsamma. Därför måste också den fortsatta digitaliseringen av samhället kombineras med en satsning på folkbildning.

Svenskarnas vardagliga digitalisering går i en rasande takt. När Skatteverket 2017 skickade ut deklarationerna till invånarna var det 1 miljon som fick den via sin digitala brevlåda. I år, alltså nu i början av mars, när deklarationerna gick iväg har siffran mer än fördubblats. Totalt var det 2,3 miljoner som fick sin deklaration via en digital brevlåda. Det är en stor andel av dem som har deklarationer, för det är ju inte alla som får en deklaration.

Detta säger inte bara att vi behöver ha en snabbare bredbandsutbyggnad utan också hur den digitala mognaden faktiskt ser ut.

Tillgången till bredband är därför en förutsättning - inte bara för människor i allmänhet. Det är också en förutsättning för svensk konkurrenskraft och såklart för en levande landsbygd. Det är också därför som vi under många år ekonomiskt har stöttat bredbandsutbyggnad på landsbygden både genom regionalfondsprogrammet, som kopplar ihop olika orter, och inom landsbygdsprogrammet, som stärker utbyggnaden till hemmen, där det har saknats en kommersiell grund för utbyggnad.

Det är inte bara privatpersonerna, utan det handlar lika mycket om näringslivet. Vi behöver ha snabbhet och robusthet i bredbandet för att näringslivet ska kunna fungera, såväl på landsbygden och på mindre orter som i de större städerna. Det är också den snabba utbyggnaden och teknikutvecklingen som faktiskt har gjort att vår huvudstad i dag är ett av världens främsta startup-områden. Det här är alltså en jätteviktig del för den svenska konkurrenskraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Det är också välkommet att regeringen det senaste året inte bara har höjt målsättningen rejält i bredbandsstrategin utan också när det gäller målsättningarna för hur många som ska ha bredband. De nya målen är ambitiösa, men de är inte orealistiska. Tvärtom går de mycket väl att uppfylla, och de nya målen anger ju att 2025 ska alla ha tillgång till snabbt bredband.

Regeringen har också presenterat en ny digitaliseringsstrategi och aviserat en ny myndighet för offentlig sektors eget arbete med digitalisering.

Herr talman! Det här är den sista it-politiska debatten den här mandatperioden, och även om jag har en fast övertygelse om vilka jag tror och vill ska bilda regering är det ändå så att vårt förtroende prövas av väljarna. Väljarna är de som vägleder oss i vilken konstellation det så småningom kommer att bli, så om ni så tillåter skulle jag gärna vilja ge några rekommendationer kring framtidens utmaningar.

Jag tror att it-politik som politiskt område är förbi. Framöver behöver vi se digitalisering och informationsteknik snarare som ett medel för att uppnå andra politiska mål. För trafikutskottets del kommer såklart den tekniska infrastrukturen att vara viktig, och ansvaret för den borde fortsatt ligga där. Med stor sannolikhet kommer det att vara den viktigaste infrastrukturen vi har framöver, eftersom den kommer att relatera till all annan infrastruktur. Den tillåter oss att kommunicera snabbt och effektivt utan att förflytta oss, och den kommer att betyda mer än vad vi nog kan föreställa oss.

Men utöver detta behövs inte ett särskilt politikområde. Det här är en förutsättning för demokratin och utbildningspolitiken. Det handlar om vår integritet och att få vardagen att fungera för oss som medborgare. Det handlar om att kunna effektivisera sjukvården och byggandet - i princip allt.

Informationstekniken är antagligen också vår svagaste länk när det kommer till frågor om yttre hot och hur vi ska förhålla oss till försvar och säkerhet i framtiden. Den är den framtida konkurrensmöjligheten för våra företag, och den är kanske vår allra viktigaste utbildningspolitiska fråga över huvud taget. Men den är också en mycket viktig del när det handlar om hur vi och resten av världen förhåller sig till FN:s hållbarhetsmål och världsfattigdomen. Ja, det finns nog ingenting som inte behöver förhålla sig till it-frågorna.

Jag vill avsluta mandatperiodens sista debatt på området med att uppmana den regering som kommer att forma sig efter valet att faktiskt tänka om och sätta frågorna i en bredare kontext. Digitaliseringen och teknikutvecklingen måste ligga högt på dagordningen på alla politiska områden. Den är ett medel för att uppnå politiska mål, och det samlade ansvaret kan bara den högsta ledningen av vårt land ta.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Lars Mejern Larsson, Rikard Larsson, Jasenko Omanovic, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).

Anf. 39 Anders Åkesson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Herr talman! Tack, Teres Lindberg, för en avslutande och intressant reflektion över it-politiken! Jag måste säga att det är lätt att instämma i den reflektionen.

Det fanns en tid när företag i sina årsredovisningar rapporterade att under fjolåret investerade företaget i si och så många nya datamaskiner och så vidare. Den tiden är förbi eftersom det anses vara ett naturligt arbetsredskap, och man skriver lika lite in nya investeringar i datamaskinväg eller infrastrukturväg som att man har bytt tak på huset. Det anses vara en självklarhet.

Jag tror att Teres Lindberg har rätt i att för att få ett fungerande samhälle är it-infrastrukturen en rimlig transportväg. Centerpartiet, som jag företräder i riksdagen, har lyft fram tankar om att betrakta it - bredband, fiber och radiovågor - som det femte transportslaget, det vill säga att hantera som sjöfart, väg, järnväg och flyg. Det är viktigt och en absolut förutsättning för att livet ska fungera. Likaså har Centerpartiet övervägt och diskuterat möjligheten att varför inte också göra it-investeringar till ett valbart alternativ när Trafikverket föreslår lösningar för hur människors liv ska bli lättare.

En it-infrastruktur ska också göra det möjligt för människor att få del av utbildning, samhällsservice och arbete. Jag vill gärna höra Teres Lindberg reflektera över detta.

Anf. 40 Teres Lindberg (S)

Herr talman! Anders Åkesson och Centerpartiet har länge drivit att it ska vara det femte transportslaget. Det är en intressant inställning. Men som jag ser det landar man helt fel här. Informationstekniken är ju en förutsättning för alla transportslag. Det skulle bli konstigt om man delade upp det som ett alldeles eget transportslag. Det måste snarare göras i symbios. Redan i dag skulle inte vare sig flyget eller vägarna i form av bilar eller transporter fungera - eller sjöfarten, för den delen. Alla är beroende av teknik.

I framtiden kommer vi att vara ännu mer beroende av teknik. Tekniken gör det på ett helt annat sätt möjligt att få effektivare transporter. Vi ser helt enkelt mycket olika på frågan. Den är liksom mer mainstream än att kunna tänka sig att göra den till ett eget transportslag.

Anf. 41 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Jag hade ett öppet och vänligt sinne när jag begärde replik, men jag tror att vi ändå kan samlas i en samsyn, Teres Lindberg, i att it, oavsett om vi betraktar det som ett femte transportslag eller hur vi väljer att etikettera det, står för en betydande potential i att effektivisera de transportslag som i dag betraktas som traditionella för att den logistiska delen ska fungera.

Lika lite som vi kan tänka oss ett samhälle utan it kan vi tänka oss ett samhälle utan sjöfart eller flyg. Det är en närmast meningslös diskussion.

Låt mig då ta upp den andra frågan. Skulle Teres Lindberg kunna tänka sig att åtminstone fundera på frågan över påskhelgen? Skulle it-infrastruktur - alltså transportinfrastruktur, jag kallar dem inte tjänster eftersom vi inte diskuterar kollektivtrafiken och bussarna utan själva motorvägen på vilken tjänsterna transporteras - kunna göras till ett valbart alternativ när Trafikverket i sina nationella och regionala planer lägger fram förslag till åtgärder för att underlätta människors vardag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Om vi inte lyckas med detta, herr talman, om inte motorvägen finns för de visioner som Lindberg och alla vi andra ser fram emot, till exempel 5G-telefoni och tingens internet, då finns inte heller tjänsterna för alla människor. Då blir det en extrem klyvning av vårt samhälle. Det kan i varje fall Centerpartiet inte tänka sig att ställa upp på.

Anf. 42 Teres Lindberg (S)

Herr talman! Jag vet att vi har en stor samsyn i frågorna. Det handlar snarare om valet av ord och hur man formerar sig.

Oavsett hur man ser på själva ingången är it-infrastrukturen en förutsättning för att samhället ska fungera i dag, och vi blir alltmer beroende av just it-infrastruktur.

Jag uppfattade att Anders Åkessons fråga delvis handlade om Trafikverkets innehav av just it-infrastruktur. Jag tror att vi i framtiden behöver använda all den infrastruktur som finns så att vi kan bygga de robusta system som verkligen behövs. Om vi inte har robusta system kommer vi att få problem med hela samhällets funktion. Det är den stora utmaning vi står inför i framtiden.

Vi behöver hitta bra och säkra sätt för att använda alla de möjligheter och tillgångar som finns. Vi behöver dessutom bygga ut och byta ut it-infrastruktur i en hög takt för att hålla takt med samtiden och framtiden.

Anf. 43 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Tack, Teres Lindberg, för ett intressant anförande!

Jag hänger upp mig lite grann på det som Teres Lindberg valde att avsluta med, det vill säga utblicken bortom it-politiken och in i den fulla implementeringen av digitaliseringen i alla våra olika politikområden. Jag delar till stor del den ambitionen, och det är nog helt rätt att sträva i den riktningen.

För att kunna nå dit upplever jag och många med mig att det fortfarande är en lång väg att vandra, framför allt vad gäller den generella kunskapen om vilken potential som digitaliseringen bär med sig i alla våra myndigheter, i näringsliv och i ideell sektor.

Teres Lindberg avslutade förståndigt med att konstatera att de enda som kan bära ledarskapet så att vi går i rätt riktning är rikets yttersta ledning. Där är bekymret att det finns två eller tre statsråd som delar på frågorna. Ett av dem är i kammaren, och vi får lyssna på honom alldeles strax. Sedan har vi Ardalan Shekarabi, som har hand om den offentliga sektorns digitalisering. Den digitala säkerhetspolitiken ligger på försvarsministern och brottsbekämpning på ett annat statsråd. Detta måste såklart hållas ihop för att vi ska kunna få bättre och tydligare ledning för vart vi som offentlig sektor är på väg. Då finns det en tjänsteman på Näringsdepartementet med ett högst oklart mandat.

Hur skulle Teres Lindberg vilja att det funkade för att det ska funka bättre?

Anf. 44 Teres Lindberg (S)

Herr talman! Erik Ottoson tar upp en viktig fråga. Det var också det som jag reflekterade över i mitt inlägg. I mångt och mycket instämmer jag i det som Erik Ottoson säger. Jag tror också att det är tiden som har sin gång. Ska vi i framtiden kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga kan vi inte se it-politik som ett eget politikområde, utan vi måste se det som ett medel för att fullfölja alla de ambitioner som en politisk majoritet - oavsett vilken den är - har på alla andra politikområden. Det var egentligen det min reflektion handlade om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Jag tror att regeringen gör rätt när den nu inrättar en ny myndighet för att ta tag i digitaliseringen av den offentliga sektorn. Vi har halkat efter lite där. Det har inte fungerat så bra. Oavsett om vi talar om sjukvården eller Skatteverket eller hur vi köper våra kollektivtrafikbiljetter över olika länsgränser tror jag att vi är många som tycker att det inte har fungerat på ett fullgott sätt. Därför är det jättebra att man tar tag i just den frågan, men jag tror att man också behöver se detta i en bredare kontext och i ett större perspektiv.

Tack för din replik, Erik Ottoson! Nu får jag prata lite mer om det här.

Anf. 45 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Det vi är överens om är ju att det inte fungerar. Då måste det finnas någon form av svar på vad man ska göra i stället.

Jag tror att vi behöver se till att man har tänder på central nivå så att man kan leda utvecklingen är rätt håll. Vi behöver se till att ha institutioner och personer med befogenhet som tydligt kan peka ut vartåt vi är på väg - framför allt i en decentraliserad stat som Sverige, där vi har ett starkt kommunalt självstyre med 290 kommuner som alla har olika uppfattningar. Då kan det finnas goda skäl, menar jag, att ha ett tydligt ledarskap.

Jag har talat med Teres Lindbergs partikollega, statsrådet Ardalan Shekarabi, upprepade gånger på detta tema och efterlyst just ledarskap. Jag efterlyser det fortfarande, för det ledarskap som i dag finns är alltså en myndighet som ännu inte har bildats och som att döma av de direktiv som har kommit inte kommer att få särskilt mycket tänder utan mer av en stödjande roll för framför allt de myndigheter som visar intresse. Det finns också en tjänsteman på Näringsdepartementet, och sedan är det högst oklart vilken minister man ska gå till. Det har att göra med vilken del av digitaliseringen det handlar om. Allt är alltså väldigt otydligt.

Vi är överens om att det inte funkar, men vad är Teres Lindbergs recept för att få det att funka?

Anf. 46 Teres Lindberg (S)

Herr talman! Jag tror att det är tiden som har gått sin gilla gång. Vi hade ju även under alliansregeringen en it-minister med ansvar för digitaliseringsfrågorna och så vidare. Vi är förbi det nu.

Vi befinner oss också i slutet av en mandatperiod. Jag tror att det vore ganska korkat av en regering att omforma sig ett par månader före valet. Däremot tror jag att den nästkommande regeringen måste forma sig annorlunda för att det ska bli och fungera bättre. Det är min uppmaning, och jag hoppas att jag och Erik Ottoson kan ta i hand på att oavsett vilka som får väljarnas förtroende att leda vår regering och vårt land nästkommande mandatperiod ska åtminstone vi båda göra det vi kan för att se till att vi får ett bättre system som fungerar bättre och som också gör att vi kan fortsätta vara i framkant när det gäller att tillvarata digitaliseringens möjligheter - det som också är målet för politiken på området.

Anf. 47 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Herr talman! Ledamöter! Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, säger vi. Det kanske låter naivt eller inskränkt nationellt, men jag tror att det är både möjligt och önskvärt.

Sverige och världen förändras i snabb takt genom digitaliseringen, och vårt land är ett av alla som har möjligheten att vara med och ta ledningen i denna förändring. Vi har hög och bred kompetens. Vi har många som använder nätet och digitala verktyg varje dag, både i arbetet och på fritiden. Vi har en spets inom innovationer och entreprenörskap som gör att nya företag växer fram med globala ambitioner. Vi har också en infrastruktur med hög kapacitet som når många, och vi har målsättningar och investeringar som gör att alla som bor i vårt land ska kunna vara med på framtidståget. Vi är ett fungerande samhälle med erfarenhet av att bygga demokrati och tillit. Vi kan inte vara bäst på allt, men vi har potential att vara en global ledare när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter och göra det på ett sätt som främjar hela samhället.

Bredbandsstrategin och digitaliseringsstrategin ska ses tillsammans. Men också cyberssäkerhetsstrategin, som beslutades av regeringen bara några veckor efter att digitaliseringsstrategin antogs för ett år sedan, bör finnas med i diskussionen för att helheten ska behandlas.

Infrastruktur lägger grunden, kan man säga. Inom både fiberutbyggnad och mobila nät ligger vi bra till, även om det finns hinder och problem på vägen som vi måste hantera. De uppdrag och de arbeten som bredbandsstrategin nämner har till stor del också genomförts nu, bara ett år senare, men det kräver fortsatt arbete och ytterligare resurser från statens sida i samma omfattning som den här mandatperioden för att målen ska kunna nås.

Målet att alla ska kunna vara med och få snabbt bredband senast 2025 är helt avgörande, menar jag, för att vi ska få acceptans i hela Sverige för att ta detta tekniksteg. Det är också ett viktigt beslut därför att den tidigare och gamla strategin som handlade om att 90 procent ska nås aldrig kan få samma demokratiska förankring som ett mål om att hela samhället ska kunna vara med.

Vi har i debatten lyssnat på bland andra Anders Åkesson och Robert Halef, som har tagit upp frågor om kopparnätet och 700-bandet och hur vi ska kunna fortsätta utbyggnaden där. Jag tycker att vi ska vara glada över att se att 4G har rullats ut och byggts vidare på under mandatperioden. Men att vi får ut 700-bandet är nästa viktiga steg för det mobila nätet, och jag är den förste att hålla med om att det redan borde ha gjorts. Det har tagit för lång tid. Det har att göra med diskussioner med Försvarsmakten och blåljusmyndigheterna, som ganska sent insåg att de ville vara med på ett hörn och dela på de frekvenserna. Men nu är det på väg ut, och Post och telestyrelsen har mandat att göra det.

När det gäller kopparnätet är det en diskussion som har funnits länge, i över tio år. Jag deltog i diskussionen här för tio år sedan, när kopparnätet släcktes ned i de första områdena i Norrbotten, och undrade vad ersättningen är. Där har det hänt väldigt lite under tidigare år, under tiden som det har diskuterats, men nu kan vi säga att vi har en lösning på området som är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Vi har infört en internetgaranti från den 1 mars som betyder att var och en som bor i landet när kopparnätet släcks ned har rätt att söka ett stöd, även om man inte haft del av det nätet tidigare. Om man inte kan få ersättning från en annan aktör som fungerar bra och som innebär minst tio megabit per sekund har man rätt att söka stöd från Post- och telestyrelsen och få hjälp med att få inte bara telefon utan också en hygglig internetanslutning som gör att man kan använda nätet för att sköta sina bankkonton och se på SVT Play. Det tycker jag är en bra och rimlig lösning, som innebär att man bara behöver betala högst 5 000 kronor om man inte finns med i övriga nät och system. Det måste sägas att det är en mycket human lösning vi har hittat.

Det är inte bara infrastrukturen som är avgörande, utan kompetensfrågorna är lika avgörande. Den digitala klyfta som vi talar om handlar om att 400 000-500 000 människor fortfarande inte har möjlighet, kan eller vill vara med. När allt fler tjänster från myndigheter, vårdinrättningar och kommuner läggs över på nätet och när det blir dyrt och svårt att klara livet utanför det digitala samhället måste vi andra göra allt vi kan för att hjälpa till och hitta vägar in och stöd till dem som riskerar att hamna efter.

Det händer en hel del här runt om i kommunerna. Biblioteken är till exempel centrala platser på allt fler ställen för dem som behöver hjälp, och regeringen har tilldelat kraftigt ökade resurser till biblioteken. Post- och telestyrelsen har särskilda resurser för funktionshindrade och äldre för att dessa ska få hjälp och stöd och kunna vara med i det digitala samhället. En rad andra vägar och insatser kommer också att behövas framöver.

Kompetensfrågorna är också avgörande för de nya företagen och för startups - de som växer och som ska göra att Sverige är med och tar plats i den internationella konkurrensen. Här finns i dag inga möjligheter att klara kompetensen med enbart inhemsk arbetskraft. Därför är det avgörande att till exempel få rekryteringen från andra länder att fungera bättre och smidigare. Vi har inte råd att fastna i paragrafrytteri och oflexibel byråkrati och brist på bostäder om vi vill få svenska företag att växa i Sverige.

I går hade vi på Näringsdepartementet ett seminarium för att samla in var vi är och vad som har hänt ett år efter det att digitaliseringsstrategin beslutades. Vi fick en lång lista - det har hänt rätt mycket. Vi fick in över 140 olika initiativ och beslut som har tagits inom en mängd olika områden av myndigheter och regeringen för att genomföra strategin.

Sverige är långt framme, och det händer en hel del. Men vi har också utmaningar att ta oss an där vi inte ligger i täten. Vi har ett strukturellt problem som innebär svårigheter. Jag talar om den svenska konstitutionen. Flera hundra kommuner och regioner har en hög grad av självständighet gentemot statsmakten, som flera varit inne på här. Vi har dessutom myndigheter som visserligen lyder under regeringen men som är vana att agera och besluta inom sina områden.

Den decentraliserade förvaltningsstrukturen har varit bra för Sverige på många sätt, men när det gäller att fatta snabba beslut i en omställning som kräver stora investeringar och där saker händer samtidigt på många ställen är det inte det effektivaste sättet. Det kräver också ett ökat ledarskap.

Om vi ska ta till vara digitaliseringens möjligheter krävs en större samordning och ett tydligare ledarskap från statens sida. Vi har till exempel inte råd med att alla ska agera och investera oberoende av varandra. Det blir extremt dyrt och ineffektivt. Svenska kommuner och myndigheter måste samordnas i ett sammanhållet system med en nationell infrastruktur. Ett steg på vägen är den nya digitaliseringsmyndighet för offentlig sektor som nu är på väg att byggas upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Den så kallade mjuka infrastrukturen blir en huvudfråga de närmaste åren. Här behövs omfattande investeringar, och kontakterna mellan och med myndigheter måste förenklas. Även AI, artificiell intelligens, är ett bra exempel på varför detta är nödvändigt. För att vi ska få AI att bli en del av ett fungerande beslutssystem behöver vi få ordning på den data som behandlas. Vi måste utveckla standarder och strukturer för hur data och begrepp ska behandlas. Då kan vi i nästa steg effektivisera handläggningen och beslutsfattandet radikalt, vilket gynnar människor och livskvalitet.

Vården är ett annat område som måste samordnas för att digitaliseringens möjligheter och skalfördelar ska tas till vara. Också här pågår ett grundarbete, men det återstår en hel del. Inom mitt eget område - samhällsbyggnadsprocessen - har vi nu försökt visa hur ett sådant ledarskap skulle kunna se ut. Vi har satsat mycket på att få fram standarder och resurser till Lantmäteriet och Boverket för att få ihop en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess. Detta kommer att göra skillnad och också tvinga kommuner att vara med och delta och använda det nya systemet, även om de inte har det engagemanget från början.

(Applåder)

Anf. 48 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Tack, statsrådet, för att du deltar i denna betänkandedebatt! Det är bra, och det hedrar.

En fråga: Jag delar regeringens och statsrådets ambitioner. Jag tycker att den av regeringen beslutade ambitionen om bredbandstäckning och kapacitet är den enda rimliga. 90 procent kanske var rimligt när det beslutet togs - det är alltid svårt att värdera i efterhand - men det innebar att 10 procent av hushållen inte skulle komma att omfattas av ambitionen. Med dagens kunskap är det lätt att räkna ut ungefär var dessa 10 procent bodde - det är en gigantisk yta. Det är ingen skiljaktighet där.

Vi har pratat mycket om det tekniska. Det så kallade 700-megahertzbandet har varit och är en möjlighet. Det möjliggör för mobil täckning och mobilt nyttjande över ytor, framför allt landsbygdsytor, och det fungerar bra. Det har ändå varit en del strul med att rulla ut det. Hösten 2016, vid allhelgonatid, var regeringen i princip färdig och myndigheten kunde starta en auktion för att få operatörer i nätet. Det stoppades, sinkades och gick i långbänk, och branschen bedömde att det kanske skulle bli ett par års fördröjning.

Min fråga till statsrådet är: När händer det något, med vilket tempo och med vilka ambitioner?

Anf. 49 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag tackar Anders Åkesson för att han och många andra stöder de nya och höjda ambitioner vi har när det gäller bredbandsstrategin. Det hade varit sorgligt om vi åter skulle fatta ett beslut som innebär att 1 miljon människor står utanför, även långsiktigt, när det gäller den nya tekniken. Jag tycker att det är viktigt att vi är överens om förändringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

När det gäller 700-bandet är det, som jag sa tidigare, synd att fördröjningen har skett. Det är nog alla inblandade medvetna om i dag. PTS jobbar nu i den takt de kan för att vi ska få ut det så snart som möjligt. Det kommer en auktion i höst om 700-bandet. Det finns en tidsplan som PTS har lagt ut, och därefter kommer investeringarna att påbörjas. Jag tycker att det är viktigt, för i detta ligger också en inriktning. Man kan inte välja att sätta upp det precis var som helst, utan det finns en tydlig inriktning: att de vita fläckar som finns kvar på kartan och som inte har bra täckning i dag ska täckas. Det är en del i en viktig strategi för att få en säker och bra mobiltäckning i hela landet.

Anf. 50 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Därmed bekräftas det som branschen bedömde till två års försinkning vid det förra stoppet. Det var synd att det skedde - det är två tappade år i digital utveckling i stora delar av vårt land. Men det blir hösten 2018.

Statsrådet tog i sitt anförande upp kompetensförsörjningen av it-branschen. Det är en tjänstebransch som växer jättesnabbt. Människor tituleras med yrken som, på den tiden vi hade telefonkatalog, vilket vi inte har nu, inte skulle funnits i årets upplaga, för det sker en tjänsteutveckling. Precis som statsrådet sa drivs denna bransch av globala företag, en global tjänsteutveckling och landöverskridande arbetssätt. Statsrådet tog själv upp det, och det var därför jag ville ta upp det. Vi har sett en del exempel på byråkrati och paragrafrytteri som sticker upp och är hårresande. Just dessa fall har blivit uppmärksammade eftersom de gäller en het och mycket angelägen bransch som lider av kompetensbrist.

Statsrådet är en del av en regering som faktiskt styr sina myndigheter med regleringsbrev, tillsyn och annat. Då har jag en generell fråga, men den hänger samman med denna it-debatt. På vilket sätt har statsrådet och regeringen stramat upp dessa byråkratiska och paragrafridande myndigheter, som faktiskt försvårar bland annat kompetensförsörjningen av it-branschen i vårt land men också rent generellt bråkar med folk? Men det är it som vi diskuterar, och det är inte en generell kompetensförsörjningsdebatt.

Anf. 51 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag kan inte svara på alla frågor om hur myndigheter generellt bråkar med folk och vad vi har gjort.

Men när det gäller just arbetskraftsinvandringen har det nu gjorts en hel del för att de berörda myndigheterna ska agera effektivare och snabbare för att dessa problem ska kunna lösas. Det är ett antal företag och människor som har drabbats av beslut som uppfattas som väl byråkratiska och fyrkantiga - det tycker även jag - i stället för att myndigheterna har försökt hitta lösningar när det har varit problem som i grunden uppenbart inte har handlat om att man har försökt att fuska.

Här har vi alltså gjort saker nu. Man kan tycka att det har tagit lite för lång tid. Men det har nu gjorts. Detta är också någonting som jag tycker att vi framöver behöver titta vidare på. Detta är nämligen inte något tillfälligt och övergående. Enligt många skulle 40 000 jobb kunna tillsättas inom denna sektor - programmeringssektorn, it-sektorn och techsektorn - om det bara hade funnits folk och kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Vi ska nu naturligtvis satsa på att bygga ut utbildningarna i Sverige, vilket nu görs, och få fler intresserade av detta område. Till och med i grundskolan har vi nu fört in programmeringskurser. Men vi kommer ändå långsiktigt att behöva få in folk utifrån. Det bidrar till Sverige och gör Sverige och företagen starkare. Det skapar möjligheter för företagen att växa i Sverige. Det är bra. Vi får också mer skatteinkomster på detta sätt.

Nina Lundström (L)

Anf. 52 Nina Lundström (L)

Herr talman! Digitaliseringen är fantastisk med de möjligheter som finns där. I Liberalerna har vi till och med uttryckt det som att vi gärna skulle vilja se en digital allemansrätt för att verkligen fokusera på hur viktig digitaliseringen är.

Jag noterade en sak som Teres Lindberg sa i ett tidigare replikskifte, nämligen att informationstekniken är en grundförutsättning för alla transportslag. Det kan jag hålla med om. Det skapar också möjligheter inom övriga områden som vi arbetar med.

Min fråga handlar om vilket ansvar som statsrådet och regeringen har för att samla ansvaret för det som är statens infrastruktur för att möjliggöra konsekvenser för övriga transportslag. Låt mig ge ett exempel.

Digitaliseringen är mycket viktig när man reser - möjligheten att köpa biljetter och att ha dem tillgängliga och så vidare. Det förutsätter att det finns en uppkopplingsmöjlighet inom kollektivtrafiken men kanske också att man gör kollektivtrafiken och resandet i sig attraktivt, så att människor kan arbeta när de reser, att de kan välja bort bilen och att de kan göra annat på sin resa. Då finns det ett bekymmer med att statens ansvar för denna digitala infrastruktur inte alltid fungerar. Ett typexempel gäller denna region, där man inte alltid har en internetuppkoppling. Men det kan inte de lokala huvudmännen göra någonting åt. Det är ett statligt ansvar. Då tycker jag att man måste kraftsamla på den statliga nivån och se till att de verk och myndigheter som ansvarar för infrastrukturen verkligen gör någonting åt detta, så att det blir en samverkan och att vi alla tillsammans arbetar för att komma till rätta med de utmaningar som finns.

Min fråga är: Vilka åtgärder kan statsrådet tänka sig att vidta för att komma till rätta med denna typ av utmaningar, så att internet verkligen fungerar även i kollektivtrafiken?

Anf. 53 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! För enskilda hushåll och företag är det beslut som jag tidigare talade om ett slags beslut om en digital allemansrätt, alltså att vi nu har en garanti. Det innebär att alla som inte har tillgång till uppkoppling via de publika näten och de system som är uppbyggda, och om de inte kan få en operatör som erbjuder en bra uppkoppling och en bra nätförbindelse, kan vända sig till Post- och telestyrelsen för att få hjälp och stöd att få till det. Det gäller naturligtvis även i Stockholmsregionen. Jag vet att det finns enstaka hushåll även här som kan ha en alldeles för dålig uppkoppling för att få det att funka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

När det gäller hur det fungerar när man är i kollektivtrafiken är målsättningen att vi 2025 ska ha också mobila nät som är stabila och säkra även när man rör sig i trafiken. Det bygger på att vi hinner ta ytterligare steg för att bygga ut näten och införa åtminstone delar av det 5G-nät som planeras och diskuteras.

Nina Lundström (L)

Anf. 54 Nina Lundström (L)

Herr talman! Det vore alldeles utmärkt om de olika statsråden tillsammans kunde kraftsamla i dessa frågor. Detta innebär exempelvis att den statliga huvudman som är ansvarig för tunnlar eller delar av spårinfrastrukturen måste samverka med den lokala för att se till att detta nät kommer att fungera. Mitt tips är att man gärna tar ett helhetsgrepp om dessa frågor.

Konsekvenserna för resenärerna blir nämligen mycket stora. Har resenären inte sina appar igång, som till exempel visar att man är student eller att man har sina digitala biljetter, är det resenären som får ta konsekvenserna och exempelvis får en tilläggsavgift.

Detta kan inte den lokala huvudmannen lösa. Här krävs det ett gemensamt statligt grepp, där de olika statsråden kan samverka och försöka lösa dessa frågor.

Det har många gånger diskuterats om man inte borde ha en myndighet eller ett verk som har hand om all statlig infrastruktur för att man ska se att det verkligen görs en insats där.

I och med att vi ofta tycker att det är en lokal fråga och att operatörerna ska göra sitt tycker jag att man också från statens sida ska se på hur man kan använda de befintliga näten på ett bättre sätt. Hur kan man se till att lösa problemen? Vi tycker alla att kollektivtrafiken är ett bra sätt för människor att kunna resa.

Om vi ska göra kollektivtrafiken intressant för väldigt många människor måste människor känna att de kan lita på att internetuppkopplingarna fungerar och att inte resenärerna får ta konsekvenserna när de inte fungerar. Då måste vi alla samverka. Detta kan inte lösas av den lokala aktören. Men staten kan bidra till en lösning.

Mitt medskick till statsrådet är att han gärna kan tala med infrastrukturministern för att försöka hitta en lösning. Det tror jag skulle vara mycket bra för resenärerna i denna region, som också kommer från andra ställen och drabbas av att detta inte fungerar.

Anf. 55 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag tackar för detta tips. Det pågår faktiskt en ganska omfattande diskussion om just den nationella infrastrukturen och också om den mjuka infrastrukturen, som jag var inne på. Det handlar mer om regelverk, standarder och system för att vi ska kunna nå myndigheter. Det ska räcka att gå in en väg, och sedan ska information kunna delas i den omfattning som är rimligt. Men vi måste fortsätta att bygga ut den fysiska infrastrukturen lite till för att den ska vara tillgänglig överallt.

Målet är att vi ska ha stabila och säkra mobila nät i hela Sverige. Det betyder också att man, när man till exempel åker tåg, ska kunna ha tillgång till internetuppkoppling under hela resan. Detta var Nina Lundström också inne på.

Robert Halef (KD)

Anf. 56 Robert Halef (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Herr talman! Tack för inlägget, Peter Eriksson! Mycket av det du sa håller vi med om. Detta är en väldigt viktig fråga. Digitaliseringens möjligheter har stor betydelse för samhället och dess utveckling.

Målet är att vi ska ha bredbandstäckning över hela landet, och frågan är hur vi kommer dit. Vi vet att 700 megahertz-bandet kommer att bidra till bättre täckning, speciellt ute på landsbygden. En fråga jag saknade i inlägget från ministern är dock de kommunala stadsnätens betydelse för ytterligare utbyggnad eller täckning i områden som i dag inte har bredband och internetuppkoppling. Med lokaliseringsprincipen begränsar man stadsnätens möjligheter att erbjuda tjänster över kommungränserna.

Herr talman! Min fråga till minister Peter Eriksson är om regeringen kommer att verka för att göra det möjligt att tillåta även de kommunala stadsnäten att erbjuda bredbands- och internettjänster över kommungränserna. Det är en fråga som Kristdemokraterna har drivit under en tid.

Anf. 57 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag tycker att det är bra att Kristdemokraterna driver frågan. Den fanns också med i bredbandsstrategin, som vi antog för drygt ett år sedan, och vi har gett det uppdraget till Post- och telestyrelsen. Frågan håller alltså på att utredas, och det gör vi inte för skojs skull utan för att vi vill ha en förändring och för att det behövs en förändring.

Det finns rätt många kommuner där man har aktiva och bra kommunala bredbandsbolag som når ut till kommungränsen och där det vore mer praktiskt att den kommun som ligger bredvid byn eller samhället tog hand om detta. Där kommungränserna är i vägen för en effektiv hantering borde vi alltså kunna få en förändring. Jag väntar på att vi ska få det förslaget så att vi från regeringens sida kan lägga fram konkreta förslag och göra de förändringarna. Jag har absolut inget emot det, utan jag är tvärtom för att vi ska göra det.

Robert Halef (KD)

Anf. 58 Robert Halef (KD)

Herr talman! Det gläder mig att vi är överens i den här frågan. Jag delar din beskrivning av vad de lokala, kommunala stadsnäten kan bidra med, Peter Eriksson. Vi vet redan att 220 av Sveriges 290 kommuner har egna stadsnät som skulle kunna bidra till bättre täckning ute på landsbygden. Min följdfråga är när ministern tror att lagändringen kan komma på plats.

Anf. 59 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag kan inte ge ett exakt datum, men jag hoppas att vi ska kunna få tillbaka ett förslag till regeringen under våren. Därefter blir det väl i praktiken den nya regeringen som under hösten får lägga fram ett förslag, som då förhoppningsvis kan träda i kraft nästa år.

Anf. 60 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för ett intressant inlägg och ett intressant tillägg till debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It-politik

Jag tänkte uppehålla mig lite grann vid spektrumtilldelningen. Vi har talat om 700-bandet, och jag nämnde i mitt anförande att vi nu också måste börja se bortom 700-bandet och titta på vilka ytterligare spektrum som kommer att behöva bli aktuella för tilldelning under de kommande åren. Där tror jag att vi håller med varandra.

Något som har berörts lite grann i debatten och som statsrådet själv var inne på är blåljusmyndigheternas behov av ett fungerande kommunikationssystem och tillgång till en snabb uppkoppling. Jag exemplifierade det i mitt anförande med detta med sakernas internet, som också blir mer aktuellt även för våra blåljusmyndigheter. Till exempel skulle en rökdykarrobot kunna ersätta en rökdykare, och poliser vill ha kroppskameror med direkt uppkoppling till ledningscentral för att kunna överföra information om pågående svåra situationer. Man kan även använda drönare på liknande sätt.

Det har nu kommit en utredning, som Holmgren har gjort, om hur man ska arbeta med detta. Jag är därför intresserad av att höra statsrådets reflektioner om hur han ser på vägen framåt i den här frågan och om hans syn på resultatet av utredningen.

Anf. 61 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag tycker nog inte att det är min uppgift att ta försvarsmyndigheternas och blåljusmyndigheternas roll här gällande hur de ska jobba med sitt nät framöver. Det talas nu om ett Rakel 2, men vad vi har gjort är att avdela en del av just 700-bandet för blåljusmyndigheterna. De har alltså möjlighet att använda det, och de har naturligtvis möjlighet att använda en del andra band i den mån de behöver framöver. Det har ändå skapat förutsättningar och en grund för att det resterande också ska kunna gå ut till allmänheten och till det allmänna nätet.

Jag tycker dock kanske att det är bättre att den frågan hanteras med berörda ministrar.

Anf. 62 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Då har jag en annan fråga, som inte rör exakt detta. Det gäller Riksrevisionens kritik av hur det bredbandsstöd som har betalats ut har fördelats. Man gör bedömningen att det har fördelats till flertalet projekt och att ganska stora summor pengar har landat i projekt som hade blivit av även utan stöd från staten.

Revisionsrapporten var ju besvärande, eftersom jag tror att jag och statsrådet är överens om att varje skattekrona som avsätts för detta också måste få fulländad effekt om vi ska nå bredbandsmålet om 100 procents utbyggnad. Man ska utnyttja de platser där det byggs ut kommersiellt - det ska utnyttjas utan subvention - och där vi lägger subvention ska det vara absolut nödvändigt. Jag är intresserad av att höra statsrådets reflektioner kring detta och hur man väljer att gå vidare.

Samtidigt har vi även ganska stora problem framför allt med handläggningstider och ett ökat antal avslag på ansökningar om att till exempel få dra fiberanslutningar under statliga vägar. Handläggningstiderna blir längre och längre, och man upptäcker också att avslagen blir fler och fler. Hur avser regeringen och statsrådet att få bukt med detta?