Postfrågor

Anf. 50 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till Moderaternas reservation nr 7. Vi betonar att vi tycker att det är olyckligt att man i Postlagsutredningen har missat perspektivet hur rättsvårdande myndigheter ska ha möjlighet att bedriva spaning och vidta åtgärder mot smuggling av till exempel narkotika och vapen inom postväsendet.

Det är prioriterat för bland annat landets inre säkerhet, brottsbekämpning i allmänhet och trygghet i synnerhet att vi kan kontrollera vad som rör sig över våra gränser och inom våra gränser vid posttransporter. Det ska inte finnas stora hinder för våra rättsvårdande myndigheter att förhindra narkotikahandel som sker mitt under näsan på oss eller för den delen handel med illegala vapen.

Postfrågan är minst sagt aktuell i dagens allmänna debatt. Det gångna året har inneburit höga svallvågor i diskussionen där kvaliteten har diskuterats. Frågan har ställts om det verkligen går att lita på att posten kommer fram. Moderaternas och Alliansens gemensamma budskap är att posten ska fram. Posten ska vara hel, och den ska komma fram i rätt tid.

Det finns diskussioner om hur man långsiktigt ska säkra postens överlevnad och funktionssätt i en digitaliserad värld. Det är en viktig diskussion för oss att ta. När fler och fler försändelser i stället kan digitaliseras minskar underlaget för att bedriva en robust verksamhet för till exempel Postnord och även andra aktörer på marknaden. Det är helt förståeligt. Digitaliseringen av samhället innebär stora nyttor som vi självfallet inte får mista.

Den stora utmaningen som politiken och de aktiva verksamma bolagen ställs inför är hur vi ska säkra en långsiktig funktion inom postväsendet. Det är inte en enkel uppgift. Det är inte något som man löser på ett lunchseminarium, utan det är ett långt och idogt arbete för att i varje givet skede längs utvecklingens långa väg se till att kvaliteten håller.

Vi moderater är inte naiva på något sätt. Vi inser att detta kommer att vara svårt, och vi inser att vissa av de åtgärder som regeringen vidtar med till exempel slopad övernattbefordran och justering av portopriser blir oundvikliga när man drar ut utvecklingen i tangentens riktning. Det innebär inte att åtgärderna är oproblematiska, och det innebär inte att man kan nöja sig med att vidta de åtgärderna.

Det finns effekter som kan framstå som oförutsedda. Jag hörde till exempel i går om assistansbolag som ska redovisa sin verksamhet till Försäkringskassan för att få ut ersättning för det arbete de har gjort i slutet av månaden. Det arbetet görs i praktiken omöjligt på grund av att övernattbefordranskravet slopas. Det fönster bolagen har på sig att samla in informationen om det arbete som har utförts under den förra månaden och lämna till Försäkringskassan är så litet att det inte går att göra med vanlig postgång. De måste i stället anställa människor som åker runt till de anställda för att samla in informationen och sedan, förhoppningsvis, hinna sammanställa och skicka in till Försäkringskassan. Detta är ett reellt hot för den formen av verksamheter och något som måste finna sin lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Den långsiktiga utvecklingen kan såklart underlättas av tekniska innovationer, av nya innovativa lösningar och sannolikt mycket av automatisering. Det är inte allena saliggörande på något vis. Vi måste vara ödmjuka inför att den formen av nya innovationer kräver en hel del framsynthet och en inkörsperiod. Vi kan till exempel notera att kvaliteten i sorteringen av post har haft vissa problem när sorteringen har automatiserats i terminaler. Det finns också exempel på att brev i större utsträckning har kommit bort. Här måste såklart alla inblandade vara på tårna.

Vilken tidshorisont vi rör oss med i utvecklingen av nya lösningar är svårt att säga. Vilken tidshorisont vi rör oss med när det gäller digitaliseringen och hur snabbt övergången från papperspost till digital post sker är också svårt att säga. Det enda vi kan vara säkra på är att den kommer. Det enda vi kan vara säkra på är att uppgiften att vidmakthålla ett robust postväsen under de förutsättningarna är svår.

Jag upplever ändå att det i kammaren finns ganska bred samsyn i fråga om att vi måste hjälpas åt att göra detta. Vi måste hjälpas åt att problematisera, och vi måste hjälpas åt att se konstruktivt och vända på alla stenar. Men vår viktiga uppgift är att skapa förutsättningar för de olika aktörerna på postmarknaden att vidmakthålla kvaliteten och leveranssäkerheten.

Jag hoppas på en fortsatt konstruktiv debatt i den här frågan.

(Applåder)

Per Klarberg (SD)

Anf. 51 Per Klarberg (SD)

Herr talman! Tänk er en skolklass med en lärare som får i uppdrag av rektorn att se till att alla elever får godkänt i svenska. Ponera att läraren efter ett år återkommer till rektorn för att avrapportera och meddelar att klassen i genomsnitt har fått godkänt i svenska. Bör då rektorn utgå från att läraren har uppfyllt sitt uppdrag?

Självklart inte. Ett genomsnitt är ett genomsnitt, och det kan dölja stora individuella skillnader. I klassexemplet kan det lika gärna vara så att alla elever fått godkänt som att en liten del fått mycket väl godkänt medan majoriteten blivit underkänd. Det är ett feltänk att tro att alla elever är likadana. Därför skulle ingen vettig rektor som ser till varje elev godkänna ett sådant upplägg.

Men det gör regeringen. När det gäller posttjänster är det exakt så här det går till.

Postnord har ett samhällsomfattande postuppdrag. Med det uppdraget följer bland annat krav om leveranstider för brev och försändelser.

Postnord presenterar självt siffror för hur många brev som kommer fram nästföljande dag - så kallad övernattbefordran - samt hur många som kommer fram efter tre dagar. Det är siffror för genomsnittet i landet. Det går alltså inte att säga någonting om geografiska skillnader.

Dessa siffror har visat sig skilja sig stort från vad oberoende granskning visar. Inte nog med att Postnord i oberoende undersökningar är sämre än sina egna resultat - man når inte ens upp till det lagstadgade kravet!

I de oberoende undersökningarna framkommer också att det skiljer i servicenivå mellan olika delar av Sverige. Det betyder att även om Postnords siffror skulle stämma kan det fortfarande vara så att företaget inte når upp till den lagstadgade nivån i stora delar av landet. Med dagens kvalitetssäkring kan vi inte veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Detta, herr talman, anser vi är ett problem som kanske är större än den allmänna försämringen av posttjänsten. De allmänna problemen slår i alla fall lika hårt mot alla.

Landsbygden har nog med utmaningar, och en icke fungerande postservice får inte bli spiken i kistan för ännu fler landsbygdsbor.

Därför anser vi att det är av största och yttersta vikt att regeringen och ministern får det underlag de behöver för att kunna utvärdera Postnord och att riksdagen ställer sig bakom vår önskan om en geografiskt uppdelad resultatutvärdering från Postnords sida.

Herr talman! Vi ställer oss bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2.

I detta anförande instämde Jimmy Ståhl (SD).

Anders Åkesson (C)

Anf. 52 Anders Åkesson (C)

Herr talman! Jag tycker att det är roligt att det ansvariga statsrådet Peter Eriksson är på plats i kammaren när vi diskuterar hans område och proposition. Det är jätteroligt och bra.

Herr talman och vänner! I takt med ökad globalisering och mycket snabbt växande digitalisering har postinfrastrukturen och hur brev och paket hanteras hamnat i fokus eftersom människor och företag måste kunna skicka och ta emot gods och varor från olika delar av landet och världen. Detta blev särskilt uppmärksammat i och med inströmningen av paket till Arlanda sistlidna jul och nyårshelg, för att ta bara ett exempel. Det är ju inte på Arlanda man vill öppna julpaketet; det är förmodligen i sitt hem.

Väl fungerande posttjänster är fortfarande och kommer också framgent att vara något väldigt viktigt för att människor och företag runt om i hela landet ska kunna både vara kvar och utvecklas och växa. Därför är god tillgång till posttjänster av hög kvalitet som inbegriper bland annat daglig utdelning helt avgörande för att människor ska kunna uppfatta det som möjligt att bo kvar och verka i hela landet.

Centerpartiet kommer aldrig att acceptera att landet klyvs. Postal verksamhet - post, paket och tidningsdistribution - måste fungera väl i hela landet.

Herr talman! I denna debatt skulle jag vilja lyfta fram två perspektiv som jag som centerpartist tycker är av särskild betydelse när vi diskuterar detta. Det är samdistribution av post, paket och tidningar, som propositionen öppnar för. Det är bra. Det andra är behovet av en öppnare och mer effektiv marknad för post och paket.

När det gäller samdistribution av post och tidningar vet vi alla att volymerna sjunker för både dagstidningar och brevförsändelser, dock inte för paket. Det finns skäl att effektivisera hanteringen och utdelningen. Då är ökad möjlighet till samdistribution av brev, paket och dagstidningar en bra väg. Det kommer att främja såväl tids som kostnadseffektivitet. Som bonus får det en positiv miljöeffekt eftersom totalt sett färre transporter behöver utföras.

Jag vill också tro att samdistribution av tidningar och post bidrar till att vidmakthålla en bättre tjänst i form av större tillgänglighet och service både på landsbygden och i tätorterna.

Den gemensamma distributionen ska givetvis ske enligt tidningsdistributörens logik, det vill säga på morgonen. Om vi genom samdistribution av post, paket och tidningar ger underlag för bibehållen daglig distribution av hög kvalitet i hela landet innebär det vinster för demokratin och miljön, och vi håller emot isärdragningen av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Herr talman! Så till frågan om en effektiv och öppen postmarknad. För att främja postmarknadens effektivitet anser Centerpartiet att alla postoperatörer måste få tillgång till den postala infrastrukturen, däribland postnumren. Postnummersystemet är en viktig del av den infrastruktur som stöttar postala tjänster. Det påverkar inte bara postoperatörer utan även en rad andra aktörer, till exempel företag inom de snabbt växande sektorer som omfattar e-handel och digitala tjänster. Syftet med Centerpartiets förslag är att underlätta konkurrens och etablering av nya verksamheter.

Vi måste också ha förmåga att blicka framåt. Den nuvarande regleringen av postnummersystemet är inte fullt ut anpassad till dagens situation och riskerar att försvåra utvecklingen av en annars expansiv tjänstesektor.

Frågeställningen har behandlats av den utredning som föregått regeringsförslaget vi behandlar i dag. I Postlagsutredningen behandlades, enligt mitt och Centerpartiets sätt att se det, frågan om tillgång till postnummersystemet tillräckligt ingående för att det skulle ha varit möjligt att gå vidare med en proposition.

I Postlagsutredningen redovisas internationella erfarenheter av att postnummer ska göras tillgängliga för fler eftersom öppna data kan användas som grund för nya publika tjänster och produkter.

Det var synd att samarbetsregeringen inte gick fram med detta förslag. Det hade varit bra som en del av denna proposition.

Jag instämmer givetvis i det särskilda yttrande som allianspartierna har lagt fram med anledning av denna propositions hantering och i de reservationer som Centerpartiet har, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 4 och 7.

(Applåder)

Emma Wallrup (V)

Anf. 53 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4, som handlar om att vi vill ha postservice som fungerar i hela landet.

Det digitala samhället, som tar över mer och mer, får inte bidra till att vi skapar rättsotrygghet för medborgarna. I dag är det tyvärr väldigt ofta som post och räkningar inte kommer fram i tid. Inkassobolagen ligger på efter två veckor; förr var det en månad, men nu går det fort. Detta kan faktiskt ruinera låginkomsttagare och till och med leda till hemlöshet, vilket det finns exempel på.

Detta är inte acceptabelt på något sätt. Vi måste ha en grund i vår samhällsservice som vi kan lita på. Jag längtar verkligen till det samhälle vi hade förut, där vi tog hand om dessa nyttor och samhällstjänster och där de var prioriterade. Vi satte dem i fokus och skapade en säkerhetsgrund med marginaler för just det viktigaste.

Jag har släktingar som jobbade på posten på den tiden. Det krävdes en lång, gedigen utbildning, som de var enormt stolta över. Det var en fin, robust samhällsservice. Jag längtar tillbaka till det synsättet. Det är klart att vi måste modernisera och ta till vara den nya tekniken. Men vi måste bygga en robust samhällsservice igen, som vi kan lita på och som inte utsätter människor, framför allt människor som inte har något försvar, några extra pengar på banken eller några släktingar som kan rycka in. Det måste fungera. Räkningarna måste komma fram i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Därför behöver vi en mjuk övergång till det digitala samhället. Vi måste lätta på trycket för posten på olika sätt, bland annat se över avkastningskravet. Vänsterpartiet ställer sig positivt till många delar i den nya postlagen som går åt det hållet.

Överlag vill vi också se till att det offentliga har samma konkurrensmöjligheter som det privata. Nu när vi från 90-talet och framåt har gått mot företagens tid, där företagen ska ha fler och fler förmåner på samhällets bekostnad, har man låtit pristransparensen enbart gälla Postnord. Detta är inte bra, för det gör att Postnord får svårare att konkurrera med de andra företagen.

Vi tycker att det till att börja med åtminstone ska vara jämlika villkor, särskilt nu när vi har sett att avregleringarna på område efter område har lett till att servicen har försämrats. Detta är som sagt var en otroligt viktig, grundläggande service som alla vi medborgare vill lita på.

Anf. 54 Nina Lundström (L)

Herr talman! Jag står bakom alla förslag där Liberalerna finns med men nöjer mig för tids vinnande med att yrka bifall till reservation nr 4, som handlar om postservice i hela landet. Jag står självfallet också bakom Alliansens särskilda yttrande.

Herr talman! Välfungerande posttjänster har fortfarande central betydelse för att företag runt om i landet ska kunna växa och utvecklas. God tillgång till posttjänster har också avgörande betydelse för att människor ska kunna bo och verka i hela landet. Posten har en central betydelse för människor. Oavsett utvecklingen med digitala brevlådor fyller posten en viktig roll. Den senaste tidens debatt om post som inte kommer fram och missnöje från medborgarna måste tas på stort allvar.

I takt med globaliseringen och den ökade digitaliseringen har posten hamnat i fokus eftersom företag måste kunna skicka och ta emot gods och varor från alla delar av landet. Vi ser att e-handeln ökar, och det borde ge möjligheter till nya, smarta lösningar.

För oss liberaler utgör postservicen en del av samhällets basservice. Även om utvecklingen av digitala tjänster har lett till minskade brevvolymer är det viktigt att kunna garantera en rimlig servicenivå även på landsbygden och i glesbygd.

Vi ser möjligheten till samdistribution. Det kan handla om tidningar och andra tjänster. Vi tror också att en effektiviserad postutdelning kan bidra till bättre service och kanske också färre och bättre transporter. Vi anser dock att villkoren i postförordningen hämmar möjligheterna att samordna och utveckla nya möjligheter.

Reglerna för postgången påverkar även hur posten ska komma fram. I dag sker det med flyg, tåg och buss, och i framtiden kanske även mer med bil. Hur ser framtidens postdistribution ut? Vilka former är möjliga i framtiden? E-handeln ökar, och det innebär att det behövs olika typer av tjänster för att transportera paketen.

Vi i Liberalerna har börjat fundera på en modern form av lanthandel - framtidens servicetjänster som kan paketeras på olika sätt. Vi skulle gärna se en produktutveckling där man även kan fundera på mobilitet och transporter för brev och paket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Vi ser en snabb utveckling inom nästan alla olika sektorer i samhället, bland annat taxibranschen. Nya företag utvecklar nya tjänster och möjligheter. Det vi har lärt oss av de nya möjligheterna och företagen är att vi har regelverk som hämmar och gör att det ibland är svårt att göra den nödvändiga produktutvecklingen.

Så frågorna vi ställer oss är: Hur kommer framtidens postleveranser att se ut? Vilka tjänster kan det lokala näringslivet skapa för att medborgaren ska få tillgång till olika tjänster även på landsbygden och i glesbygd, naturligtvis även post?

Jag tänker på tandläkaren som verkar på en mindre ort ute i landet och på hur viktigt det har blivit för honom att få det material han behöver för att kunna utföra det viktiga arbete han har att göra. Där är postgången alldeles central. Vilka tjänster ska bli tillgängliga för alla?

Posten är en viktig samhällsservice vars funktionssätt och servicenivå måste säkerställas i hela Sverige. Den senaste tidens rapportering om brister inom sortering och utdelning av post väcker oro och besvikelse hos dem som är beroende av posten, det vill säga i princip alla medborgare. Vi som sitter i utskottet har också ofta fått ta emot synpunkter på hur det fungerar.

Därför är det viktigt att regeringen i detta sammanhang vidtar de åtgärder som krävs för att uppnå en välfungerande postmarknad som möter de behov och utmaningar som den nu ställs inför. Den proposition som överlämnats till riksdagen från regeringen innehåller ett antal mindre åtgärder, och det bör noteras att regeringen har fattat beslut om ändring av postförordningen. Men frågan är: Vad mer kan göras?

Digitaliseringen tar fart och ställer successivt högre krav på effektivitet också inom postmarknaden. Myndighetsbrevlådor och e-handel skapar nya möjligheter, men frågan man ska ställa sig är: Omfattar dessa möjligheter alla? Vi ser till exempel med oro på att bredbandsutbyggnaden och målen för den inte omfattar alla ännu. Det är viktigt att alla medborgare i Sverige känner att vi arbetar för att alla ska få de viktiga möjligheter som ingår i basservicen.

Om man inte har tillgång till internet, inte får post och inte kan utföra sina banktjänster, hur ska man kunna bo på landsbygden och i glesbygd? Hur ska man kunna välja var man vill verka, bo och driva företag?

Posten omfattas av ett samhällsuppdrag. Ett tydligt samhällsuppdrag måste kunna mätas för att utvecklingen ska kunna följas. När regler ändras, det tar längre tid att få sin post och man får betala mer för servicen måste också kvalitetsfrågorna lyftas. Man måste kunna mäta resultaten, även på regional nivå.

Allt tyder på att det finns skillnader. Kvalitetsarbetet måste stå i fokus. Konsumenterna måste veta vad det är de betalar för. Företag måste veta när deras post kommer fram, och vi i riksdagen behöver bättre återkoppling. Därför måste åtgärder vidtas. Hur tänker regeringspartierna och statsrådet stärka uppföljningen och mätningen?

Herr talman! Fastighetsboxar är en omdebatterad fråga. Många nybyggda hus har redan fastighetsboxar. Men den fråga som måste ställas är: Ska lagstiftningen ändras för att tvinga fram en utveckling?

Vi i Liberalerna vill inte ställa oss bakom ett lagreglerat krav på att alla flerfamiljshus ska vara utrustade med fastighetsboxar. Det kan vara ett väldigt svårt ingrepp i vissa kulturfastigheter, och det finns också ett tillgänglighetsproblem för vissa medborgare, vilket gör att de då går miste om möjligheten att få posten på ett rimligt sätt. Därför välkomnar vi att utskottet slår fast att det är fel väg att gå att i lag reglera utdelningen i flerfamiljshus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Herr talman! För Liberalerna utgör en fungerande postservice en del av samhällets basservice. Utveckling av digitala tjänster är en stor möjlighet, men det får inte påverka utvecklingen för våra medborgare negativt. Liberalerna anser att det är viktigt att garantera en rimlig servicenivå även i landsbygd och glesbygd.

Vi anser att konsumenterna ska ha möjlighet att välja en snabbare leverans. Vi är öppna för att det kan ske en produktutveckling, för det viktiga är att posten kommer fram och i tid. Men då måste vi också skapa regler och ramverk som möjliggör utveckling och framtidens lösningar.

Vi liberaler ser framtiden och framtidens lösningar, inte gårdagens.

(Applåder)

Emma Wallrup (V)

Anf. 55 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag vill fråga Nina Lundström om fastighetsboxar. Vilken service vi än ska ha i samhället är det ju någon som ska utföra den. Arbetsmiljön på posten är inte speciellt bra. När man talar med dem som jobbar på posten får man veta att de är väldigt utslitna och stressade. Tidigare hade de lean. Men nu hinner de inte ens med det, utan det är ofta ganska kaosartat. Det ser vi också på utdelningen.

Det skulle underlätta väldigt mycket i arbetsmiljöhänseende om man hade fastighetsboxar. Det skulle innebära mindre spring i trappor, och det skulle gå fortare. Man skulle ju kunna justera detta så att det finns möjlighet att planera det hela på ett annat sätt i byggnaden för dem som har funktionshinder, så att det inte ska vara ett problem.

Jag förstår inte varför Liberalerna inte vill se detta med fastighetsboxar. Det skulle ju vara ett sätt att med de medel vi har få en högre servicegrad hos posten för mindre pengar och garantera arbetsmiljön för de anställda. Det är min fråga.

Anf. 56 Nina Lundström (L)

Herr talman! Som jag nämnde i mitt anförande inrättas fastighetsboxar i dag, inte minst i nyproduktion, där det också är möjligt att se till att de passar in i den infrastruktur som redan finns i fastigheten.

Emma Wallrup har lagt fram ett förslag om att man skulle genomföra detta, men utskottet har valt att inte gå in på hennes och Vänsterpartiets förslag. Vi menar att det är fel väg att gå att påverka möjligheterna för medborgarna för att man vill försöka lösa ett arbetsmiljöproblem på posten. Det får man se till att lösa på ett annat sätt.

Väldigt många äldre personer och personer med funktionsnedsättningar är beroende av att få den basala servicen. I och med att många fastigheter redan i dag har problem med tillgänglighet tror vi att detta skulle blir en mycket negativ utveckling ur ett medborgar- och boendeperspektiv.

Där det går att komma fram och ordna rimliga lösningar ska man göra det. Det kan vara en bra väg att gå. Men att använda lagstiftning för att tvinga fram en utveckling - en lagstiftning som inte tar hänsyn till de boendes perspektiv - tycker vi inte är rimligt.

Emma Wallrup (V)

Anf. 57 Emma Wallrup (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 5, vilket jag missade att göra i mitt eget anförande.

Under den nyliberala eran har vi sett en företagsmodell som inte är speciellt marknära. Handelshögskolan utbildar chefer på ett sätt som inte gagnar verksamheterna speciellt bra. Detta ser vi också på posten. Vi ser att de anställda har klagat mycket på att man har designat verksamheten på ett sätt som inte har funkat för de anställda. Jag hoppas att man har tittat lite bättre på detta under senare tid, men det har funnits väldigt mycket klagomål.

Jag förstår inte hur Liberalerna kan gynna en ideologi där man avreglerar mer och mer, där vinst går i första hand och där man heller inte vill lagstifta och planera för att använda medel så effektivt som möjligt.

Självklart ska vi inte lägga en pålaga på den boende här, utan man måste lösa det på ett sätt så att alla har råd och det är funktionellt. Men man måste ta ett helhetsgrepp. Vi kan inte låta den osynliga handen styra. Vi ser ju hur samhällsfunktionerna inte fungerar när det ska tas ut vinst i varje led för att man hela tiden ska gå företagens väg.

Fastighetsboxar skulle vara en viktig åtgärd just för de anställda i posten. Man skulle kunna lägga fram förslaget mjukt, så att det finns möjligheter till stöd och medel att söka eller något liknande. Vi har ett effektiviseringsbehov i postverksamheten.

Anf. 58 Nina Lundström (L)

Herr talman! Vänsterpartiet är ju ett stödparti för sittande regering. Jag tror att Emma Wallrup behöver rikta sin fråga till den regering som hon stöder. Jag noterar att hon är ensam om att driva frågan om tvingande lagregler för fastighetsboxar. Övriga utskottet har inte ställt sig bakom detta.

Vi i Liberalerna är otroligt engagerade i tillgänglighetsfrågorna. Det handlar om att få ett tillgängligt samhälle. Vi är väldigt vaksamma så att man inte stiftar lag som påverkar detta i negativ riktning. Denna typ av lagstiftning känner inte av de personer som verkligen behöver insatser.

Sedan finns det naturligtvis också kulturfastigheter och befintliga fastigheter som är svåra att bygga om, men för oss är det viktigt att vara vakthundar för att tillgängligheten inte ska försämras. Här vi tagit de boendes perspektiv.

Där det är möjligt ska man komma fram i de här frågorna. Vi respekterar att det finns arbetsmiljöfrågor i detta. De måste lösas på sitt sätt. Men att använda tvingande lagstiftning som skulle kunna drabba de boende är vi inte beredda till.

Robert Halef (KD)

Anf. 59 Robert Halef (KD)

Herr talman! Jag vill yrka bifall till Kristdemokraternas reservationer 2 och 6 samt instämma i vårt alliansgemensamma särskilda yttrande.

Regeringen föreslår riksdagen att anta regeringens förslag till ändringar i postlagen, att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska meddela föreskrifter om på vilket sätt den samhällsomfattande posttjänstens krav på utdelning av postförsändelser ska fullgöras och att den som tillhandahåller en posttjänst ska lämna vissa uppgifter om sin ekonomi och verksamhet till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Utöver dessa ändringar i postlagen har regeringen redan beslutat, genom en förordning den 12 oktober 2017, att avskaffa kravet på övernattbefordran i postförordningen, vilket innebär att från och med 1 januari 2018 gäller ett krav på att minst 95 procent av inrikesbreven ska ha delats ut inom två påföljande arbetsdagar oavsett var i landet breven har lämnats in.

Regeringen har även beslutat om en prishöjning på portot från 7 kronor till 9 kronor. Detta innebär högre portokostnad och en försämring av postservicen. Jag beklagar att regeringen har bestämt att överge övernattbefordran och väljer två dagars leverans av brev, men det är samtidigt positivt att regeringen höjer minimikravet i postförordningen från dagens 85 procent till att minst 95 procent av breven ska vara levererade efter två dagar. Vi får hoppas att Postnord klarar av denna utmaning. Vi kommer självklart att noga följa utvecklingen, så att ingen drabbas av sena utdelningar.

Herr talman! Regeringens förändringar är drastiska och beror delvis på att det är färre brevförsändelser, främst i Danmark men även i Sverige. Allt fler väljer digital kommunikation. Det handlar om att minska utgifterna för Postnord, som Sverige äger tillsammans med Danmark, för bland annat dyra flygtransporter. Postnord går med förlust och har fått ekonomiskt tillskott från Danmark med 1,8 miljarder. Svenska staten har dessutom gått in med 400 miljoner kronor för att hjälpa Postnord.

Det råder utan tvekan kris i Postnord, både ekonomiskt och förtroendemässigt. Det handlar årligen om tusentals personer och företagare som inte får posten levererad i tid. En del försändelser försvinner på vägen och kommer aldrig fram. Sjuka, arbetslösa, landsbygdsbor och inte minst företagare på landsbygden har blivit hårt drabbade av detta.

Kristdemokraterna är oroliga över denna utveckling. Därför har vi i vår kommittémotion krävt en ny lagstiftning med skärpta krav på service och leverans av post till befolkningen och företagen. Vi föreslår även i vår kommittémotion att Postnord ska göra de strukturella förändringar som behövs för att effektivisera verksamheten och säkra att breven kommer fram i tid. Vi anser att Postnord måste förbättra leveranstillförlitligheten, så att inte invånare och företagare på landsbygden också fortsättningsvis drabbas av olägenheter.

Herr talman! Postservice är en viktig samhällsservice. Funktionssättet och servicenivån måste säkerställas i hela Sverige. Den senaste tidens rapportering om brister inom sortering och utdelning av post väcker stor oro och besvikelse hos dem som är beroende av posten på olika sätt. Det är därför viktigt att regeringen vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå en väl fungerande postmarknad som möter de behov och utmaningar som den nu ställs inför.

Den proposition som överlämnats till riksdagen från regeringen omfattar vissa mindre åtgärder. Vi vill dock poängtera att mer behöver ske. Digitaliseringen tar fart och ställer successivt högre krav på effektivitet inom postmarknaden. Det är i detta sammanhang viktigt med ett tydligt samhällsuppdrag som kan mätas för att utvecklingen ska kunna följas noggrant, så att återkoppling kan ske och så att nödvändiga åtgärder kan vidtas.

Vi förutsätter att regeringens proposition och de beslut som regeringen för egen del har fattat regelbundet följs upp och analyseras för att andra relevanta åtgärder ska kunna vidtas utan fördröjning. Genom regeringens proposition kommer föreskrifter att kunna tas fram som tydliggör för den postoperatör som är utsedd att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten, det vill säga Postnord, vad som krävs. Vi är positiva till att detta förtydligas, men det behöver noggrant följas upp. Kristdemokraterna anser därutöver att det i regleringen behövs skärpta krav på leverans och service för att vända utvecklingen på postområdet åt rätt håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Herr talman! Vi kristdemokrater ser med stor oro på Postnords förutsättningar att klara av sitt samhällsuppdrag. Postnord måste förbättra leveranstillförlitligheten för att inte invånare och företag ska drabbas av exempelvis inkassokrav eller missade sjukhusbesök. Enligt vår uppfattning behövs det strukturella förändringar inom bolaget för att effektivisera verksamheten och säkerställa att breven kommer fram i tid. Kristdemokraterna anser att regeringen och Post- och telestyrelsen bör återkomma till utskottet med en uppdatering av effekterna av regeringens fattade beslut gällande postservice.

(Applåder)

Anf. 60 Teres Lindberg (S)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i trafikutskottets betänkande nr 4 om postfrågor.

I dag behandlar vi å ena sidan en ny postlagstiftning och å andra sidan ett antal motioner från den allmänna motionstiden på postområdet. Det man kan konstatera är att postfrågorna berör.

Det är en samhällelig grundläggande infrastruktur som garanterar att vi kan kommunicera med varandra. Teknikutvecklingen har lett till att vi har en bransch i väldigt stor förändring, på både gott och ont. Sedan millennieskiftet har antalet fysiska brev minskat med ungefär en tredjedel. Digitaliseringen leder till förändringar i vårt sätt att kommunicera med varandra. Man efterfrågar snarare ett snabbt bredband än att man ska få brev varenda dag.

Anslutningar till de privata digitala brevlådorna för myndighetspost växer mycket snabbt. I dag finns det flera olika varianter. Förra våren meddelade Skatteverket att drygt 1,1 miljoner svenskar hade anslutit sig till någon digital brevlåda inför det årets deklarationer. Det handlar i dag om myndighetspost från totalt 18 myndigheter. Och det är ett växande antal kommuner som är anslutna till de digitala brevlådorna. En av de större brevlådorna har totalt 1 400 anslutna avsändare - man inkluderar också olika former av företag. Man uppgav vid årsskiftet att man hade knappt 2 miljoner anslutna kunder. Utifrån den siffran kan man anta att antalet användare av de digitala postlådorna fördubblades under förra året.

Det är i den kontexten vi måste se den nya lagstiftning som vi i dag behandlar. Vi behöver nämligen en lagstiftning som fungerar i den tid som vi lever i, där utvecklingen går väldigt fort. Vi behöver en infrastruktur som gör att medborgarna i hela landet kan lita på att posttjänsten fungerar och att post kommer fram i tid.

Bara det senaste året har vi i medierna kunnat följa otaliga rapporter om en verksamhet som fungerar sämre och sämre. Vi vill se en bättre uppföljning. Vi konstaterar att allt annat än en postverksamhet som är tillförlitlig för användare - såväl medborgare som företag - är oacceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Herr talman! Frågan om fastighetsboxar har under många år varit aktuell, inte bara för trafikutskottets ledamöter utan även för boende, fastighetsägare och postoperatörer. Tidigare har utskottet hänvisat till att berörda parter är de som i första hand bäst löser införandet av fastighetsboxar. Sakta men säkert ökar också antalet hushåll med fastighetsboxar. Under förra året var det totalt 66 000 hushåll som fick en ändrad utdelningsform, från brevinkast till fastighetsbox. I nybyggnation är i dag fastighetsboxar i princip standard.

Men det är angeläget att denna utveckling påskyndas. Även om vi i trafikutskottet inte ser lagstiftning som metod för att öka takten i omställningen är det önskvärt att medborgare får en högre servicegrad genom att de kan motta större försändelser, som brevinkast i dörr i dag inte medger. Att slippa ett hål i dörren medför också en ökad trygghet för boende i framför allt flerbostadshus. Det kanske allra viktigaste är att fastighetsboxar skulle medföra en förbättrad arbetsmiljö för brevbärarna.

Herr talman! För lite mer än en månad sedan - i mitten av december - beslutade denna kammare om ett extra kapitaltillskott till Postnord om 400 miljoner kronor. År 2009 genomfördes nämligen en av tidernas sämsta affärer för svenska staten. Det var centerpartisten och dåvarande näringsministern Maud Olofsson som drev igenom affären med stöd av resten av alliansregeringen och dess ledamöter i kammaren. Moderater, liberaler, centerpartister och kristdemokrater! Det är ni som bär ansvar för denna exceptionellt dåliga affär för Sveriges skattebetalare. Detta gjordes trots att affären ifrågasattes på grund av bristande analyser och bristande underlag samt av rent affärsmässiga skäl.

Under de åtta år som gått sedan dåvarande näringsministern Maud Olofsson och hennes regering lekte affär har vi fram till det senaste bokslutet kunna se att den svenska delen av Postnords verksamhet har visat en vinst på 6 miljarder, medan den danska delen har gjort förluster på 2 miljarder. Det var dessa förluster och den för Sveriges räkning minst sagt dåliga uppgörelsen med danska staten som i kombination med deras svårigheter att anpassa verksamheten till förändrade marknadsförutsättningar ledde till det kapitaltillskott som riksdagen tvingades fatta beslut om.

Syftet med tillskottet var naturligtvis att säkerställa att posttjänsten håller en god kvalitet. Tillskottet på 400 miljoner räckte dock inte. Totalt var det 2,2 miljarder, varav 1,8 miljarder var ett tillskott från Danmark, eftersom bolaget ägs tillsammans med Danmark.

Att fördelningen såg ut på det sättet får vi svenska skattebetalare tacka den nuvarande socialdemokratiska näringsministern Mikael Damberg för, som till skillnad från sin företrädare gjorde en exceptionellt bra förhandling. I samband med tillskottet ses också styrningsmodellen över för att det ska säkerställas att den är ändamålsenlig, vilket är mycket, mycket välkommet.

Fru talman! Man kan konstatera att fusionen i sig inte varit ekonomiskt gynnsam för vårt land. Avtalskonstruktionen vid bildandet av Postnord har inte varit bra vare sig för svenska skattebetalare, kunder eller medborgare. Det här är grunden till de problem som människor i dag upplever på postmarknaden. Postnord måste förbättra sitt förtroende och garantera kvalitet i sin verksamhet. Vi medborgare i det här landet måste kunna lita på att posten kommer i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Vid årsskiftet trädde den nya postförordning i kraft som innebär både ökade kvalitetskrav och möjlighet till större effektivitet i posthanteringen. Den nya förordningen i kombination med den lagstiftning som vi nu behandlar ger förutsättningar för att posten ska fungera bättre framöver.

Att posten fungerar har en avgörande betydelse för såväl näringslivet och näringsidkare som enskilda medborgare i hela landet. För enskilda kan det få förödande konsekvenser när posten inte fungerar. En enskild individ kan hamna hos Kronofogden eller få betalningsanmärkningar. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt.

Fru talman! Efter en del anföranden här i kammaren väcks en del funderingar. Postlagen ska övergripande tillse att medborgare har tillgång till postservice av hög kvalitet i hela landet. Naturligtvis är vi alla oroade av ett ökande narkotikamissbruk och en ökad tillgång till vapen i vårt land, och det är klart att mycket av det handlar om smuggling. Men menar verkligen Erik Ottosson och Moderaterna att Post- och telestyrelsen också ska vara kontrollmyndighet för brottsbekämpning? På vilket sätt ska detta finansieras?

Vad jag har sett i Moderaternas budgetförslag sätts det inte av en krona till detta. Hur tänker sig Moderaterna att det här ska fungera? Ska butiksbiträden, postombud och postanställda godtyckligt eller allmänt ges rätt att öppna försändelser för att kontrollera dem? Det är inte riktigt så enkelt.

Vi socialdemokrater anser att postlagens värnande om integritet är en förutsättning för pålitlig postservice. Samtidigt måste vi naturligtvis se till att de brottsbekämpande myndigheterna, som åklagarväsendet, polis och Tullverket, ges resurser att prioritera dessa frågor. Det är också därför som regeringens budget för innevarande år som vi behandlade här i december också höjer anslagen till såväl Tullverket som polisen.

När det gäller inlägget från Anders Åkesson kan jag inte sluta förvånas över Centerpartiet. Naturligtvis har jag ingenting emot samdistribution, det som Åkesson lyfter fram som lösningen för de postala utmaningarna. Men att vi riksdagsledamöter här i kammaren ska diktera på vilket sätt postoperatörer, tidningsombud och paketdistributörer på smartaste sätt ska genomföra detta är för mig främmande.

Jag är av den bestämda uppfattningen att de som har kompetens för detta också är de som löser det på allra bästa sätt. I slutändan handlar effektivisering om lönsamhet, och där det uppstår vinster kommer samdistribution också att ske.

När vi sedan kommer till Åkessons reservation kring tillgång till postnummersystemet konstaterar utskottet och regeringen att underlaget för att motivera en lagändring är bristfälligt. Det är förvisso inte första gången som Centerpartiet driver på förändringar vad gäller postal verksamhet utan att ha gjort analyser. Vi har ju alla Postnordfusionen i färskt minne. Men man blir förvånad.

Fru talman! Bortsett från mina sista tvivel kan jag ändå understryka att vi på det stora hela har en ganska stor samsyn inom trafikutskottet när det gäller vilka utmaningar vi står inför. Det tycker jag är mycket positivt, för det som är allra viktigast är att vi har en postverksamhet som går att lita på - att människor och företag i vårt land får posten när den ska komma.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

I detta anförande instämde Johan Andersson och Jasenko Omanovic (båda S).

Anf. 61 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Jag inledde debatten i dag på det sätt som Teres Lindberg avslutar sitt anförande - med att konstatera att det i grunden finns en ganska bred samsyn kring de utmaningar som finns inom arbetet med post i dag.

Teres Lindberg valde dock att i stället för att anamma en konstruktiv samtalston gå till frontalangrepp mot vår reservation när det gäller just smuggling av narkotika och vapen genom post, och i samma veva medvetet, förutsätter jag, missförstå grunderna i vad vi sa.

Vi sa att det var tråkigt att de rättsvårdande myndigheternas perspektiv i detta arbete inte hade lyfts in i större utsträckning i Postlagsutredningen. Det var inte ett ord om att det skulle läggas något ytterligare ansvar på Post- och telestyrelsen, vilket Teres Lindberg står här och påstår att vi skulle ha sagt eller på något sätt verkat för.

Det var inte vad jag sa. Jag sa att det var tråkigt att man inte valde att lägga in det perspektivet i Postlagsutredningen i större utsträckning för att de rättsvårdande myndigheterna kanske skulle kunna få ännu bättre förutsättningar att göra sitt jobb.

Det är väl lovvärt med mer resurser till de rättsvårdande myndigheterna. Det enda vi föreslog var att man också skulle ta in deras perspektiv och se vilka regler som eventuellt skulle kunna behöva utvecklas och förändras.

Kan Teres Lindberg ansluta sig till att vi kanske behöver ge också verktyg till myndigheterna att utföra sitt arbete och inte endast mer resurser?

Anf. 62 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Jag förstår inte riktigt vad Erik Ottoson och Moderaterna menar med sin reservation. Jag har själv en bakgrund som postanställd, dock innan posten blev Postnord. Redan då hade vi ett ganska långtgående samarbete med såväl Tullverket som med polisen. När jag jobbade på posten ute på Arlanda och vi såg en misstänkt försändelse kontaktade vi varje gång Tullverket, som exempel. Det var för oss en självklarhet, och jag kan inte i min vildaste fantasi se att det här skulle ha blivit sämre.

Det handlar snarare om resurser, om Tullverkets möjlighet att komma när personal på posten kontaktar dem och så vidare.

På vilket sätt postlagen skulle reglera detta har jag väldigt svårt att se, inte för att jag inte tycker att vare sig narkotikasmuggling eller vapensmuggling är allvarligt nog, för det är mycket allvarligt och behöver prioriteras högt. Men jag tror inte att postlagen skulle vara det som löser problemen. Jag kopplar inte ihop det. Jag tycker snarare att det är så otroligt mycket viktigare att postlagen värnar den integritet som finns där i dag.

Anf. 63 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Jag håller helt och hållet med om att det är viktigt med det samarbete som har funnits och att de resurser som behövs absolut ska finnas. Det är helt och hållet rätt och riktigt. Men när vi får signaler från våra rättsvårdande myndigheter om att man skulle vilja ha ett bättre perspektiv på de här frågorna i fråga om postlagens utredning och vad som sedan blev av den kan man inte inta Teres Lindbergs hållning och bara ifrågasätta alltihop. Är det så att de har synpunkter måste dessa framkomma. Jag ser inte varför detta skulle vara ett bekymmer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Jag ser heller inte varför Teres Lindberg väljer att ta just denna fråga till att gå till ett osakligt frontalangrepp på oss när vi försöker föra en konstruktiv debatt om hur vi kan förbättra för postförsändelser och postväsendet i Sverige.

Jag har en annan fråga till Teres Lindberg, om fastighetsboxar som hon talar sig varm för. När får vi propositionen om fastighetsboxar, som du verkar tycka är så väldigt bra?

Anf. 64 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Jag tror inte, som Erik Ottoson verkar tro, att vi genom att frånta de rättsvårdande myndigheterna deras eget ansvar att jobba med brottsbekämpning skulle lösa problemen. Jag tror inte att vi kan lämpa över det ansvaret eller delar av ansvaret på till exempel Post- och telestyrelsen. Tvärtom behöver de rättsvårdande myndigheterna ta ett större ansvar - det ansvar som de redan har i dag i lagstiftningen. Nog sagt om detta.

Erik Ottoson frågar också om fastighetsboxarna. Du är hjärtligt välkommen, Erik Ottoson, att samtala om det! Jag tror att vi och våra partier skulle kunna hitta en uppgörelse vad gäller fastighetsboxar så, vänligen, när du är redo kör vi.

Anders Åkesson (C)

Anf. 65 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Jag ska passa på att göra en korrigering. Det är reservation 8 i stället för reservation 7 som jag yrkar bifall till.

Det var värst, fru talman, hur jag förvånade socialdemokratin och Teres Lindberg med att berömma att det nu läggs fram förslag som öppnar för samdistribution. Det var bra att jag förvånade Teres Lindberg, för Lindbergs analys och anförande förvånade ju ingen. Socialdemokraterna är alltid bäst på allt och alltid, oavsett vad. Den analysen förvånar ingen. Men det är trots allt i samarbetsregeringen, bestående av Miljöpartiet och Socialdemokraterna, som ni har arbetat fram propositionen.

Det som förvånade Lindberg, fru talman, var mitt argumenterande för de möjligheter som möjligtvis öppnar sig för miljövinster, demokrativinster och ett land som inte klyvs i och med att vi öppnar för samdistribution. Eftersom jag, till skillnad från ledamoten Lindberg, saknar erfarenhet av anställning i Posten eller Postnord avhöll jag mig från detaljresonemang om hur detta skulle gå till. Jag är alldeles säker på att Lindberg begriper det mycket bättre än jag. Men så mycket begriper jag, fru talman, att vi genom att bryta upp gamla strukturer, öppna för samarbete, nya affärsmodeller, konkurrens och öppenhet och inte skydda gamla statliga strukturer rimligen når effekter som är bra för samhället, miljön och medborgarna.

Postdistributionen måste bli bättre.

Anf. 66 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Tack så mycket, Anders Åkesson, för repliken!

Jag kan inte annat än instämma i att postverksamheten måste bli bättre. Jag var också tydlig med att jag heller inte har några problem med samdistributionen. Men i ditt anförande lät det som att den är lösningen på allt. Jag tror inte att vi i politiken ska diktera villkoren eller gå in på detaljnivå och tala om hur man ska lösa faktisk affärsmässighet. Vad det någonstans handlar om är ju att kunna göra bra affärer, ha bra vinst och bra lönsamhet i den verksamhet man bedriver, eller att den åtminstone ska gå runt. Detta tror jag i mycket uppstår av sig självt. Jag tror inte på att politiken ska diktera villkoren. Men politiken har ju dikterat detta. Det är inget nytt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Vi har gjort ett tillkännagivande från kammaren, och den nya lagstiftning som nu kommer och det som Anders Åkesson lyfter fram är också en följd av det tillkännagivande som riksdagen har gjort. Den verkligheten står vi inför. Men att det i sig skulle vara en superlösning för den postala verksamheten i Sverige tycker jag är väldigt överdrivet, för jag tror inte att det är vi i den här kammaren som i slutänden löser marknadsvillkoren och marknadens förutsättningar för effektivisering i den postala verksamheten - nej, tyvärr.

Anders Åkesson (C)

Anf. 67 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Nej, men politiken ska ge de rätta förutsättningarna. Att aktörerna i det postala systemet eller infrastrukturen för postala tjänster ska utnyttja de förutsättningar som ges är helt rätt.

Tillkännagivanden, fru talman, har den här riksdagen gjort och gör eftersom man återkommande då och då, oberoende av färg på regering, tycker att regeringen är lite saktfärdig med att komma med sina förslag. Så är det.

Anf. 68 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Ja, det är nog så att vi i kammaren emellanåt kan tycka att regeringen är lite saktfärdig. Det handlar om att vi ledamöter också ska driva på regeringen i deras arbete.

Jag håller med dig. Det är ingen skillnad i sak där.

Anf. 69 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Jag vill börja med att säga, som några av de tidigare talarna, att jag är glad över att vi har ett brett samförstånd i grundläggande frågor kring posten och hur den ska fungera.

Situationen har inte varit acceptabel under en relativt lång tid. Vi behöver göra förändringar för att få postservicen att fungera bättre och också förändra lagstiftning och regler så att de är i takt med vår tid. Det är otroligt viktigt, för även om samhället och posten förändrats - vi skickar inte lika mycket brev som tidigare - är det otroligt viktigt att vi har en fungerande och bra postservice.

En ledamot, som tyvärr har lämnat kammaren, framhöll däremot vid flera tillfällen att hon längtar tillbaka. Man kan ibland känna så. Men jag är glad att vi ändå är en majoritet som känner att vi vill vara med och tillsammans forma framtiden och försöka få moderniseringen att nå ut till alla, i stället för att längta tillbaka. Det fanns nog saker som var bättre förr. Men sammantaget har det skett väldigt mycket förbättringar när det gäller just kommunikationer. I dag kan vi till exempel skicka ett brev som är framme inom en sekund i stället för att ta dagar, som det gjorde förr.

Moderniseringens stora symboler var förr flyget, järnvägen med järnvägsstationen som hamnade mitt i byn och samhället samt posten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

I dag är symbolerna snarare drönare, robotar och smarta telefoner som vi är upptagna med hela tiden. Brev har till stor del ersatts av digitalisering i form av e-post, sms och, som Teres var inne på, digitala postlådor.

Detta förändrar givetvis förutsättningarna för de gamla institutionerna. Vi har dessutom avskaffat Postverket, och det gamla monopolet har konkurrensutsatt både paket- och brevutdelningen.

Men regelverket och vår styrning av dessa system har inte hängt med i denna förändring. Här menar jag att det finns en hel del kvar att göra. När vi lämnar ut centrala funktioner i samhället till företag som inte längre är statliga måste vi också skärpa styrningen och kontrollen så att det fungerar och når ut till alla.

Den proposition som riksdagen ska besluta om är ett steg på vägen. Det ger möjlighet för regeringen och Post- och telestyrelsen att fatta beslut om hur styrningen ska vara i framtiden och vilka regler och krav som ska gälla för Postnord som har den samhällsomfattande tjänsten.

Det handlar till exempel om hur snabbt breven måste delas ut. I den förordning som regeringen tagit beslut om måste nu 90 procent, mot tidigare 85 procent, av breven delas ut inom två dagar.

Att det är två dagar i stället för en dag upplevs nog av väldigt få som en försämring. En del vill ändå göra gällande att det är en försämring, men det viktiga är att breven kommer fram och att man kan lita på posten. Det viktigaste är inte att de kommer fram snabbt, för har man bråttom och vill ha snabba resultat och kommunikation med andra inom kort använder man digitaliseringen.

Här finns som sagt en hel del kvar att göra vad gäller styrningen. Till exempel handlar det om vilka krav och regler som ska gälla för oss som bor på långt ute på landsbygden. Att fortsätta med femdagarsutdelning är viktigt, men det handlar också om hur långt det får vara till brevlådan. Själv har jag sex kilometer till brevlådan de flesta dagarna i veckan.

I framtiden kan det inte vara Postnord eller de som delar ut breven som bestämmer reglerna, så som det har varit alldeles för länge. Det måste vara myndigheterna som bestämmer vad det får vara för avstånd till brevlådan.

Detta är en förutsättning för att människor ska veta vad som gäller och för att man ska kunna kräva sin rätt vad gäller kommunikation. Även om breven blir färre i brevlådan blir paketen allt fler. Särskilt för människor som bor på landsbygden där det ofta blir allt längre till affären kommer paketutdelningen att fortsätta att vara central och kanske bli ännu viktigare. Då måste man veta vad som gäller, vilka krav man kan ställa på dem som ska dela ut paketen och vart man ska vända sig om det inte fungerar.

Vi måste också se helheten i politiken. Jag är stolt över att vi har antagit en bredbandsstrategi som för första gången gäller alla. Nu ska 100 procent av den svenska befolkningen få tillgång till en snabb kommunikation med det moderna kommunikationssättet.

Jag tror att Nina Lundström har missuppfattat situationen. Under den förra regeringen tog bredbandsstrategin sikte på 90 procent av befolkningen. Det låter ju bra, men man lämnade 1 miljon människor utanför. Det är skillnaden mellan den tidigare och den nuvarande strategin.

Dessutom beslutade regeringen häromveckan att man från och med den 1 mars ska vara garanterad tio megabit per sekund var man än bor i Sverige och därmed ha en funktionell tillgång till internet. Någon sådan garanti har aldrig tidigare funnits.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Detta kombineras med ett stöd där man om man bor otillgängligt och inte automatiskt nås av mobilsystem bara ska behöva betala högst 5 000 kronor för att få en uppkoppling på minst tio megabit. Detta innebär att företag och hushåll kan sköta sina affärer, att man kan nå SVT Play och titta på tv-program och att man kan hantera andra affärer och tjänster som man behöver.

Detta är en miniminivå som för de allra flesta måste kännas som en trygghet och en möjlighet att vara med i det nya och moderna. Nu behöver vi inte vara kvar i den situation som har rått länge där man nätt och jämnt har haft rätt till telefoni. Den gamla statliga garantin innebar endast 1 megabit per sekund, vilket gav tillgång till telefoni men ingen funktionell tillgång till internet.

Här får vi också en bättre funktion och ett bättre system som ser till helheten i människors möjlighet att vara med.

Fru talman! Jag längtar inte tillbaka. Jag tycker att moderniseringen ska nå alla, och det är bra om vi är många som driver den linjen så att det nya samhället når ut till hela Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jasenko Omanovic och Leif Pettersson (båda S).

Anf. 70 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Jag gillar statsrådets hoppfulla anslag. Han skulle nästan kunna ansluta sig till Moderaternas slogan Ett land för hoppfulla. Det är roligt att höra honom tala om visionerna för hur vi ska få med alla i den utveckling som sker.

I grunden har vi ingen djupare konfliktlinje i de saker som nu är föreslagna. Jag har dock några följdfrågor till statsrådet. Vad sker nu? Vilka åtgärder kommer man att vidta för att se till att det inte blir några orimliga konsekvenser av de aktuella förändringarna i förordning och lag? Som jag nämnde tidigare i debatten har olika verksamheter myndighetskrav på sig att leverera information inom ett visst tidsutrymme. Tar Regeringskansliet ett helhetsgrepp för att se till att staten inte i ena änden stjälper och i andra änden kräver och att dessa två saker inte går ihop?

Vad är regeringens vision för hur postväsendet ska fungera på längre sikt? De åtgärder som nu görs av dem som arbetar med detta på marknaden är att betrakta som kortsiktiga lättnader för att så att säga hålla näsan över vattenytan ett tag till. Vad är nästa steg, och hur ser regeringens vision ut på detta område?

Anf. 71 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Efter beslutet kommer det först och främst att handla om en process där reglerna förtydligas, preciseras och skärps gentemot Postnord så att människor ska veta vilka krav som ställs och vilka rättigheter som konsumenter och hushåll runt om i Sverige har. Det är det grundläggande. Det kommer att ta en viss tid att få fram de nya reglerna, och det kommer säkerligen att ske i dialog mellan regeringen och Post- och telestyrelsen.

Den långsiktiga visionen är naturligtvis att vi ska ha en bra och fungerande postservice i hela landet. Vi måste följa utvecklingen så att vi förändrar reglerna i takt med vad som händer. Nu är det paketen som växer, och då måste regelverket förändras i takt med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Det har diskuterats en del i dag om postboxar och fastighetsboxar, och där hade jag gärna sett att vi hade gjort förändringar. Vi förde samtal med oppositionen innan vi lade fram propositionen. Det hade varit bra om vi hade kommit överens om ytterligare åtgärder där. Men det kunde vi inte göra, och då avstod vi från det kravet. Jag tror att det kommer att bli så i alla fall inom några år. Nästa regering kanske tar upp frågan igen.

Som jag ser är det inte en försämring för hushållen utan en förbättring om man kan få fastighetsboxar där också paketen får plats, i stället för de små brevinkasten som gör att man måste gå till en affär betydligt längre bort för att få sina paket.

Anf. 72 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

En viktig följdfråga på det som statsrådet sa om att paketdelen växer och brevdelen krymper är om detta innebär att regeringen ser framför sig att brevleveranserna på sikt kommer att behöva acceptera normerna för paketleveranser och snarare bli en del av det flödet eller om statsrådet anser att vi fortsatt kommer att kunna ha ett separerat flöde av brev som följer lite andra strukturer. Detta är separerade flöden, som det ser ut i dag, och jag tror att det är viktigt för att hålla den nivå som många förväntar sig i den postservice vi har.

Jag har en annan fråga som anknyter till detta och till konsekvenserna: När man förändrar regleringen i postlagstiftningen, som vi var inne på tidigare när det gäller oförutsedda konsekvenser, måste framför allt myndigheter men också företag vara beredda att ställa upp på detta. Statsrådet pratade om leverans av meddelanden på under en sekund, till exempel.

Alla våra myndigheter är inte riktigt där. Det är visserligen ett annat statsråd, Ardalan Shekarabi, som har ansvar för digitaliseringen inom offentlig sektor, och jag förstår att det finns ett visst samarbete. Men något som tydligt efterfrågas av såväl näringsliv som myndighetsföreträdare och den kommunala sektorn är tydliga kommandostrukturer och inriktningar för vad som gäller. Det upplever man inte riktigt finns i dag.

Digitaliseringsmyndigheten, som är på gång, är möjligen ett verktyg man kan hålla i handen, men den har inte de befogenheter som skulle krävas för att se till att utvecklingen möter det som den nya postlagen i alla dess olika delar innebär. Den är för tandlös för det, åtminstone de direktiv vi har sett här.

Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att se till att de beslut, regleringar och direktiv som behöver finnas på plats också kommer på plats i tid?

Anf. 73 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Jag måste säga att det är bra frågor.

Jag har varit digitaliseringsminister i ungefär ett och ett halvt år. Det händer otroligt mycket inom detta område. En alldeles uppenbar grundfråga handlar om att vi i politiken och regeringen måste ta ett tydligare och starkare ledarskap i dessa frågor. Detta är förändringar som är så omfattande och kräver så stora investeringar att man inte kan fortsätta att i alla avseenden bara låta saker hända inom olika sektorer. Det blir väldigt dyrt och spretigt, och vi utnyttjar inte digitaliseringens möjligheter till effektivitet på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Om jag får svara på ett mer samlat sätt är min bedömning att regeringen under kommande mandatperioder måste ta ett tydligare ledarskap och vara beredd att fatta centrala beslut i vissa avseenden för att vi ska hänga med i omställningen och ta till vara digitaliseringens möjligheter.

Anf. 74 Nina Lundström (L)

Fru talman! Peter Eriksson kopplade ihop digitaliseringen med postdistribution, vilket jag tycker är en viktig fråga, för de hänger ihop.

Med tanke på att jag blev apostroferad vill jag påpeka några delar i dessa frågor som hänger ihop. Om den vanliga snigelposten inte kommer fram till medborgare ute i landet, speciellt på landsbygden och i glesbygden, är en förutsättning för att man ska få posten i digitala brevlådor att man har en uppkoppling.

Digitaliseringsministern och regeringen har lagt fram en skrivelse, och jag vill påminna om de nyckeltal som finns där. Det är viktigt för denna debatt om posten. Om det hänvisas till att man kan gå till den digitala brevlådan och en sådan inte finns får vi ett jättebekymmer, för hur ska dessa medborgare kunna vara delaktiga i samhället?

I skrivelse 47 valde regeringen att inte gå på Landsbygdskommitténs förslag, som handlade om 100 megabit fram till 2025, utan regeringen har föreslagit att 95 procent ska ha fått bredband fram till 2025. Jag kan bara hänvisa till den motion som Liberalerna har lagt fram om skrivelsen. Jag ska inte fördjupa mig i det nu, för det kommer att tas upp i en annan debatt. Vi tror dock att dessa frågor hänger nära ihop.

Om folk som bor ute i landet - på landsbygden och i glesbygden - känner att de halkar efter om politiken här riktar in sig på att de, för att få sin viktiga information, ska gå till en digital brevlåda som inte finns har vi ett jättebekymmer.

Jag skulle vilja fråga Peter Eriksson: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att vi inte ska få personer som halkar efter? Hur ska statsrådet och regeringen foga ihop dessa frågor så att vi garanterar att medborgarna får den information de behöver och sin post?

Anf. 75 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Jag vill starkt hävda att den bredbandsstrategi som regeringen har valt är skarpare och tuffare än det som Landsbygdskommittén lade fram. Det handlar om att vi säger att 95 procent av befolkningen ska ha 1 gigabit till 2025. Det är betydligt tuffare mål.

Vi som bor allra längst ut och kanske tillhör den del av 1 procent som inte kan få fiber eller åtminstone 100 megabit per sekund ska ändå kunna få minst 30 megabit per sekund vid det tillfället. Det är en väldigt stark förbättring.

Jämfört med vilket land som helst i dag har vi en strategi som är tuffare, når ut till fler och har kommit längre än vad de andra har gjort, trots att vi är ett ganska glest befolkat och relativt stort land i förhållande till folkmängden.

Anf. 76 Nina Lundström (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Fru talman! Jag vill fokusera på de procent av medborgarna som inte omfattas av målsättningen.

Jag minns en utfrågning som vi hade i trafikutskottet och som handlade om den företagare som fick åka nio mil för att fylla i formulär som drog mycket kapacitet, för att myndigheterna skulle få in hans rapportering.

Jag är orolig för de procent som inte kommer med på tåget in i framtiden. Jag menar att vi måste följa upp på regional nivå hur det ser ut. Jag är för att vi ska se över ramverket. Jag ser framför mig en modern utveckling av olika typer av paketering av tjänster som når ut till medborgaren, och där är vi i Liberalerna villiga att bidra.

Jag känner dock oro för de människor som inte finns med i detta, som inte kommer att få sin vanliga postgång och som kanske inte finns med på digitaliseringståget. Dem tycker jag att vi verkligen ska fånga upp, för posten är en del av basservicen liksom det är för den tandläkare som måste skicka sitt tandmaterial med vanlig post.

Jag tycker att det är en riktigt viktig hygienfaktor att vi klarar av basservicen oavsett var vi verkar och bor. En annan sak är att detta påverkar möjligheten att verka och bo i alla delar av landet. Jag vill hänvisa statsrådet till att läsa Liberalernas motion, där vi har lyft fram ett antal bekymmer. Likaså har Riksrevisionen i sin rapport nr 14 tagit upp att Sverige halkar efter när det gäller e-förvaltning. Det är samma sak där: En mängd information ska ut till våra medborgare.

Men hur avser statsrådet att följa upp detta? Vi har de nationella siffrorna. Hur tänker statsrådet se till att vi får de regionala siffrorna på hur detta kommer att se ut? Vi måste följa detta mycket mer noggrant nu när vi också luckrar upp regelverket.

Anf. 77 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Jag känner att det blev lite rörigt här. Vi luckrar inte upp regelverket. Vi skärper regelverket.

Jag kan berätta att vi nu för första gången, vilket borde vara positivt, har en strategi som gäller alla - till skillnad mot den förra regeringen. Moderniseringen ska nå ut till alla.

Redan den 1 mars i år kommer vi att ha en garanti att alla ska rätt till minst 10 megabit per sekund var man än bor i landet - alla företag som finns i det här landet. Det är en höjning med 1 000 procent jämfört med den tidigare regeringens krav. Jag tror att de flesta i Sverige tycker att det är en rätt så bra modell.

Dessutom sänker vi kraven på att man själv ska betala. I den nya samhällsomfattande tjänsten, där man får tillgång till internet i hela Sverige, behöver man betala bara 5 000 kronor. Tidigare kunde man få betala 20 000 kronor för att få tillgång till telefon. Det är en stor förbättring i hela Sverige för alla som bor otillgängligt till och för alla företag som har svårt att sköta betalningarna och få kundservice via nätet.

Robert Halef (KD)

Anf. 78 Robert Halef (KD)

Fru talman! Att antalet brevförsändelser minskar på grund av digitaliseringen har alla tidigare sagt i talarstolen. Det sker en omställning till en mer digitaliserad kommunikation. Men samtidigt finns det människor och företag som bor och verkar på landsbygden som är i behov av att brev och paket kommer i tid. Därför är det mycket viktigt att vi håller ögonen på postverksamheten, så att den kan leverera utifrån de kriterier som ministern var inne på i sitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor

Det är också mycket viktigt att det sker en utbyggnad av bredband på landsbygden för att människor ska kunna ha tillgång till internet.

I dag finns det bredband via 700-megahertzbandet, vilket vi tidigare i andra sammanhang har talat om i utskottet. Det har än så länge inte gjorts tillgängligt för marknaden. Detta skulle göra att fler människor ute på landsbygden får tillgång till bredband och internet. På det sättet skulle vi kanske också få bukt med tillgänglighetsproblemen. Fler människor och företag på landsbygden skulle kunna använda sig av digitala brev och annat. Staten har problem med att brev och paket inte kommer fram i tid.

Min fråga till ministern är: Vad gör regeringen i dag? När kommer 700megahertzbandet att göras tillgängligt för marknaden?

Anf. 79 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Jag kan inte ge ett exakt datum, men det kommer att ske inom kort. PTS kommer att auktionera ut 700-megahertzbandet och se till att vi därigenom kommer att få en ökad tillgänglighet och en bra mobiluppkoppling och mobiltäckning över hela landet. Det är ett steg i den bredbandsstrategi som vi har och som innebär att vi kommer att få bättre och stabilare mobiltelefonitäckning även i områden som i dag har dålig täckning.

Robert Halef (KD)

Anf. 80 Robert Halef (KD)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag vill fortsätta på samma spår. Det handlar i dag om bättre täckning och bättre tillgänglighet i den digitaliserade värld som vi lever i. Det har helt enkelt stor betydelse för människors liv och för att de ska kunna bo och verka i olika delar av landet att de kan ta del av denna teknik och de fördelar som finns med den.

För att de kommunala stadsnäten ska ha möjlighet att bidra till denna utveckling måste regeringen ta fram en lag som gör det möjligt för dessa stadsnät att verka över kommungränserna. Det tror jag skulle påskynda och göra det möjligt för fler mindre kommuner ute på landsbygden att få bredband och internet. Vad har regeringen för planer för att ändra på denna lagstiftning?