Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anf. 27 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Lokal vattenrening, vindkraftstorn i trä, odling av kiselalger och smart övervakning av kommunala va-nät - det är några av de tekniker och områden som de entreprenörer jag mötte på Chalmers förra veckan arbetar med. De utgår från lite olika samhällsproblem och har lite olika lösningar. Gemensamt är dock att de alla bär på en ambition och en dröm om att just deras företag ska växa och bli något stort och betydelsefullt. De odlade algerna kan till exempel ersätta farligare ingredienser i solkräm, men de kan också öka effektiviteten i solceller.

Detta är exempel på företag, startups, där det sker ett nära samarbete mellan forskning och forskningsresultat med några av de mest drivna entreprenörerna i Sverige i en av de främsta miljöer vi har, på Chalmers.

Chalmersexemplen visar på saker som är bra och fungerar bra i Sverige: framstående lärosäten, spännande forskningsresultat och duktiga entreprenörer. Vi vet också att merparten av alla nya jobb kommer i mindre företag som startar och växer till. Det är därför viktigt att man ger rätt förutsättningar.

Sverige gynnas och hjälps nu, herr talman, av en högkonjunktur. Det går bra, inte minst i min hemstad Göteborg, där vi ser att det säljs otroligt många Volvobilar och görs stora satsningar på framtida fordonsutveckling inom områden som elektrifiering, hybridisering och autonoma fordon. Det är bra för Göteborg och för Sverige. Konjunkturen innebär också att många människor som står en bit från arbetsmarknaden får bättre förutsättningar att komma in.

Bortom konjunkturläget är det, tror jag, herr talman, viktigt att vi som politiska ledare både kan glädjas åt och dra lärdom och nytta av högkonjunkturen men också har förmågan att tala klartext om problem och utmaningar som Sverige möter under de kommande åren.

En sak som vi inte har lyckats lösa under denna mandatperiod är bostadsbristen. Jag hade önskat att det hade kunnat ske, av flera skäl. Inte minst hindrar bostadsbrist företag att växa. Tyvärr fanns inte den politiska vilja som krävdes för detta.

Blickar vi en bit framåt finns det ett par lite större utmaningar och problem för Sverige. Det första är integrationen. Vi vet att många människor har kommit till Sverige. Alla får inte stanna; många får det. Detta är en jättestor utmaning för Sverige.

Vi vet alla hur viktigt jobbet är för integrationen och för inkomsten, språket och sammanhanget. Moderaterna och kollegorna i Alliansen har ett paket för jobb och integration, med ett antal reformer: tredubblat RUT-avdrag, ny anställningsform, inträdesjobb om det inte löser sig med partsförhandlingarna, rimliga skatteregler för småföretagare och entreprenörer och ett kraftigt regelförenklingspaket.

Ett andra område, herr talman, är konkurrensen och konkurrenskraften på sikt. Konkurrensen hårdnar, och det är inget nytt att svenska företag får konkurrera hårt med andra delar av världen eller att det är tufft både hemma och längre bort. Men vi ser också att andra länder och regioner växer till och investerar tungt i forskning och utbildning. Länder som tidigare kunde tävla med lite lägre löner har nu lösningar som är lika innovativa och tekniskt avancerade som dem som de främsta svenska ingenjörerna kan komma med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Detta manar till eftertanke, insikt och politiskt agerande. Vi måste inom politikens olika områden fundera på vad vi kan göra för att på olika sätt lyfta Sverige. Vi måste fortsätta jämföra oss med andra och i en sådan jämförelse få en insikt om att vi när det gäller utbildning måste ha längre skoldagar, högre förväntningar på eleverna och mer matematik i skolan samt få in programmering som ett skolämne. Vi måste också komma till insikt om att skattenivåerna och villkoren för både företagare och medarbetare måste vara rimliga och uppmuntra flit och duglighet.

Vi måste också se att digitalisering är kärnan i konkurrensen och konkurrenskraften. Den innebär möjligheter och en omställning i Sverige på sikt, och vi ser också stora satsningar, vilket är väldigt roligt. Till exempel har Wallenbergstiftelserna valt att avsätta stora pengar, ungefär 1 miljard kronor, till Linköpings universitet för forskning om artificiell intelligens, och ytterligare ungefär 600 miljoner kronor till Chalmers för forskning om kvantteknologi. Detta är jättespännande!

Men i detta sammanhang måste vi också lyfta blicken och se att man i andra länder gör närmast enorma satsningar. Exempelvis väljer de tre största telekomoperatörerna i Kina att de kommande åren investera ungefär 180 miljarder dollar i 5G-teknik. Detta innebär att det är svårt för oss i Sverige att konkurrera med pengar med sådana länder som Kina eller USA.

Vi måste snarast fundera på vår roll i sammanhanget och hur vi kan dra nytta av Sverige och svenska fördelar. McKinsey har till exempel påpekat att man, om man skulle dra nytta av alla möjligheter med digitaliseringen i Sverige, skulle kunna effektivisera offentlig sektor med bortåt 300 miljarder kronor. Det är förödande att vi samtidigt har en debatt som handlar om att stoppa entreprenörskap och innovation i välfärdsverksamheten.

En sak vi vill göra är en satsning på ett forskningsinstitut för tillämpad artificiell intelligens. Det skulle kunna komplettera det som lärosäten och näringsliv gör. Man gör inte allt, men man kan fokusera på saker som tillämpning, vilka system som behövs, hur man gör och gränsytan mellan teknologi, ekonomi och juridik. På det sättet skulle man kunna bidra till att Sverige kan ta en ledande position när det gäller tillämpad AI i framtiden.

Vi bör också för konkurrenskraftens skull, herr talman, över tid fokusera på att locka fler duktiga personer till Sverige för att studera, forska, starta företag eller investera pengar. Ett bra första steg är att försöka sätta stopp för de helt orimliga utvisningar av duktiga it-tekniker och andra som har skett och som sker; de kastas ut på grund av småfel.

Sverige är också ett land som är väldigt beroende av både handel och transporter. Sedan flera år lider Sverige av förödande hamnproblem i Göteborg. Häromveckan kom beskedet att företaget ACL efter 50 år, bland annat med hänvisning till hamnproblemen, slutar att köra en direktlinje mellan Göteborg och amerikanska östkusten. Dit går rätt mycket av den svenska varuexporten, så detta är riktigt illa för Sverige.

Moderaterna har sträckt ut en hand till regeringen. Vi är beredda att sitta ned för att omgående lösa hamnproblemen. Jag hoppas att regeringen har den politiska viljan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

En tredje stor fråga under de kommande åren, herr talman, är trygghet, eller snarare otrygghet. Människor ska kunna lita på att statens grunduppgifter fungerar; det kan man inte fullt ut i dag. Företagare drabbas av saker som bedrägerier och smash-and-grab men får i Löfvens Sverige beskedet att det inte är lönt att anmäla begångna brott. Detta är inte rimligt.

För att kunna återupprätta trygghet och tilltro har Moderaterna föreslagit den största trygghetssatsningen i Sverige på 20 år, med fler poliser med bättre betalt, en rad straffskärpningar och bättre möjligheter till kameraövervakning. Företagare och entreprenörer är hjältar. De måste känna trygghet i sin vardag för att kunna göra nödvändiga investeringar, som kan ge de nya jobben och säkra välfärdens finansiering.

När det gäller utvecklingen de senaste åren har Svenskt Näringsliv gjort en stor undersökning bland företagare i landet och frågat hur de upplever villkoren för att starta och driva företag i Sverige. De senaste tre åren under Mikael Dambergs ledning upplever två av tre företagare att det blivit krångligare att starta och driva företag. Jag tror inte, herr talman, att det alltid per se har blivit krångligare utan att det rör sig om en upplevd känsla.

Mycket går bra i Sverige, men man upplever att en hel del besked och beslut gällande skatter och upphandling och på andra områden har gått i fel riktning. Det pågår till exempel en förödande diskussion om vinster i välfärden - om att trycka undan viktig välfärdsverksamhet när den behövs.

Vi moderater har tillsammans med våra kollegor i Alliansen en idé om att försöka vända denna negativa utveckling. Vi har gemensamma idéer, reformer och program för att stegvis utveckla Sverige och göra det till ett bättre land för företagsamma personer, så att tanke och handling hänger ihop när vi talar gott om företagare.

(Applåder)

Anf. 28 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Det har nu gått så pass lång tid in i mandatperioden att det kan vara dags att summera lite grann - att göra en krönika, om man så vill. Det är sista gången denna mandatperiod som vi ska debattera statsbudgetens utformning inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Trots att vi har åtta partier i Sveriges riksdag, varav två sitter i regeringen, kan man konstatera att det finns bara en reservation i detta betänkande, och den är från Sverigedemokraterna. Det finns alltså ett enda alternativ till regeringens förslag att rösta på vid voteringen i morgon, och det är ett alternativ mot regeringens skattehöjarpolitik och för fler nya och växande företag. Självfallet yrkar jag bifall till denna reservation.

Herr talman! Som jag antydde lite grann i min inledning har vi under denna mandatperiod haft en exceptionellt svag opposition. Vid decemberöverenskommelsen bestämde man sig för att ge en ytterst svag minoritetsregering, med svaghet för marxistiska lösningar på dagens samhällsproblem, fritt spelrum i upp till åtta år. Sedan dess har vi haft fyra allianspartier vilkas företrädare varje dag går till jobbet med målet att få igenom så lite politik som möjligt.

I min värld är detta ett horribelt sätt att förvalta väljarnas förtroende. Vi i Sverigedemokraterna har i alla fall gång efter annat gett allianspartierna chansen att fälla sittande regering. Det har de dock varit föga intresserade av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Centerpartiets ledare Annie Lööf sa inför valet 2014 att hon hellre skulle äta upp sin sko än att agera stödparti åt Stefan Löfven. Om Annie Lööf har ätit några skor eller inte känner jag faktiskt inte till - jag har inte riktigt den insynen i Centerpartiet - men hon har i alla fall varit en garant för att den socialistiska regeringen har kunnat sitta kvar. Det står helt klart.

Samma sak är det med socialliberalerna och feministerna i Liberalerna. Jan Björklund har signalerat att man avser att stötta ett fortsatt socialistiskt styre under nästa mandatperiod hellre än att bete sig som en vuxen människa och sitta ned vid ett bord och diskutera politik med min egen partiledare.

En sådan impotent opposition torde sakna motsvarighet såväl historiskt som internationellt.

Herr talman! Socialistregeringen däremot har levererat. Det kanske inte blev så himla mycket med den nyindustrialiseringsstrategi som man gjorde ett stort nummer av i valrörelsen. Däremot har man levererat nya skatter som slår mot svenska företag, inte minst elektronikskatten som infördes för en tid sedan och som är så illa genomtänkt att man nästan trillar av stolen av förundran. Likaså driver man på för en klimatpolitik där det övergripande målet tycks vara att driva ut all industriell verksamhet ur landet. Man har också levererat en planekonomisk energistrategi, som man till och med har lyckats lura med Moderaterna på. Då får jag bara säga: Snyggt jobbat, Löfven! Att detta kommer att slå mycket hårt mot det svenska företagsklimatet behöver man knappast vara någon Einstein för att räkna ut.

Herr talman! Jag misstänker att vi om en liten stund kommer att få höra representanter för regeringspartierna stå här i talarstolen och ta på sig äran av den globala högkonjunkturen. De kommer självfallet inte att uttrycka sig på det sättet. Men jag känner mig tämligen säker på att de kommer att klappa sig själva på axeln för till exempel den sjunkande arbetslösheten och farten i den svenska industrin. De kommer kanske också att ta på sig äran för att efterfrågan på produkter i svensk industri är så stor att man inte mäktar med att leverera allt som kineserna vill ha. Vi har yttrandefrihet, och det är klart att det inte är någonting som jag på något sätt vill ändra på. Men jag menar att det kanske inte nödvändigtvis behöver vara sant bara för det.

När jag har besökt industriföretag med tillväxtpotential i Sverige har det snarare varit så att man menar att regeringens passivitet har varit ett hinder för att man ska kunna expandera sin verksamhet.

Herr talman! Sverigedemokraterna har gått in i en ny fas under denna mandatperiod. Under den förra mandatperioden kunde vi uttala självklarheter som att himlen är blå eller vad som helst. Då skulle minsann alla de andra sju partierna argumentera emot och säga att den kanske var grön eller någonting helt annat. Riktigt så är det inte längre. Under denna mandatperiod har det i stället hänt någonting, och nu har kopieringsmaskinerna börjat gå varma. Inte mig emot, det är jättekul om andra partier anammar Sverigedemokraternas politik. Men det är ganska imponerande med vilken fart som kanske framför allt Moderaterna och Socialdemokraterna har börjat anamma vår politik. Ibland har det faktiskt varit ganska tragikomiskt att skåda. Ofta har Moderaterna gått först, vänt 180 grader i en fråga för att en vecka senare angripa Socialdemokraterna för att dessa inte har sett ljuset, givetvis utan att låtsas som att det finns ett annat parti, nämligen mitt eget, som kanske har tyckt så under ett antal decennier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Nu ska jag tillstå att det nyss sagda kanske inte primärt handlar om frågor som vi behandlar i näringsutskottet. Men även i vårt utskott har vi kunnat se klara närmanden till delar av vår politik.

När Sverigedemokraterna till exempel presenterade sin strategi för svensk industri i en vårbudgetmotion dröjde det mindre än ett halvår tills Moderaterna hade en industrimotion som var mer eller mindre en nedkortad karbonkopia. Återigen: Detta är någonting som vi naturligtvis välkomnar. Vi tycker att industripolitiken är superviktig. Den är motorn i svensk ekonomi, och den är helt vital för många bruksorter och landsbygdsorter utanför stora storstäder.

Herr talman! Som kanske har framgått har Sverigedemokraterna tagit på sig ledartröjan vad gäller politik till gagn för svensk industri, som vi alltså menar är motorn i svensk ekonomi.

Vi har också lyft fram regelförenklingsfrågorna. Där menar jag att allianspartierna ett tag verkligen tappade momentum. Men nu är dessa frågor uppe på dagordningen igen. Tyvärr måste jag konstatera att vi inte har fått särskilt mycket gehör i den mycket vitala frågan om energipolitiken. Det är tragiskt att se att vi måste köra energiområdet i botten innan vi kan rensa det från politiskt korrekta dogmer som inte har så att säga med fysikens lagar att göra.

Jag kan dock stolt konstatera att allt fler egenföretagare har hittat Sverigedemokraternas politik för små och växande företag, detta inte minst då vi gör rejäla satsningar på att sänka lönekostnaderna för de först anställda. Vi är också betydligt mer återhållsamma vad gäller att straffbeskatta och subventionera saker som vi gillar respektive inte gillar och hålla på och störa ut marknadens krafter.

Ett av alla de reformförslag som vi har för en växande arbetsmarknad är en ny typ av starta-eget-bidrag som vi kallar starta-eget-bidrag för yrkesverksamma. Vi menar nämligen att de bästa företagsidéerna kanske inte nödvändigtvis återfinns hos dem som har varit långtidsarbetslösa. Vi vill ge den som är yrkesverksam på ett företag och kanske har en kanonbra affärsidé, men som inte känner att man har en sådan trygghet att man vågar lämna jobbet för att pröva vingarna, en knuff för att pröva vingarna. Därför lägger vi en ganska ansenlig satsning på just denna nya typ av starta-eget-bidrag.

Anf. 29 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Under de kommande åren menar jag att Sverige kommer att möta ett antal lite större samhällsutmaningar och problem. Vi försöker för vår del ägna rätt mycket tid åt dem. Det handlar om integration, konkurrenskraft och så vidare. Vi får glädjas över att det är ett bra konjunkturläge just nu och fundera på kommande problem och utmaningar. Det är det seriösa sättet att fundera, om vi menar allvar med att fortsätta att göra Sverige bättre.

Jag tycker att det som Josef Fransson sa var symtomatiskt, nämligen att det stora samhällsproblemet för honom och Sverigedemokraterna är att det emellanåt kunde vara en överlappning när vi lägger fram ett konkret politiskt förslag som Sverigedemokraterna råkar hålla med om, eller att Josef Fransson har sagt något i en debatt någon gång som statsrådet Damberg sedan råkar genomföra och att detta då är det stora samhällsproblemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Det som jag vill komma in på är en helt annan fråga. Josef Fransson kommer från Skövde, och i Skövde finns Volvo. Volvo har där världens största dieselmotorfabrik för stora dieselmotorer. En stor del av det som de producerar går på export. Jag tycker att en problematisk del för Josef Fransson och Sverigedemokraterna är motståndet mot EU och EU-medlemskapet.

Vi ser nu vad som har hänt i och med brexit och att Storbritannien är på väg att lämna EU - vilket kaos och vilken oreda det blir i sammanhanget. Det är alltså fullt legitimt att ha den åsikten - jag ska vara tydlig med det - men det visar också på nackdelar. EU är inte perfekt på något sätt, men när man är inne i hela brexitprocessen kan vi se hur stökigt det är till exempel på den irländska ön, mellan Nordirland och Irland. Hur ska detta med gränsövergångar fungera? Hur ska man hantera EU:s tullunion?

Den enda gemensamma nämnaren i det alla experter säger i sammanhanget är att det kommer att bli sämre. Det kommer att bli sämre för svenskar som bor och arbetar i Storbritannien och sämre för svenska företag. Det är likadant för brittiska företag om de ska finnas på den gemensamma marknaden. Därför undrar jag, Josef Fransson: Varför vill du, som ändå kommer från Skövde och med tanke på de effekter det skulle kunna få om Sverige lämnar EU, så tydligt försämra för svenska företag genom att lämna Europeiska unionen?

Anf. 30 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Jag tackar Lars Hjälmered för frågorna; jag tror att det är ungefär den femte debatten i rad som jag får nästan samma fråga från Lars Hjälmered. Som jag har sagt vid ett flertal tillfällen vid det här laget är Sverigedemokraterna för en frihandelsunion även fortsatt. Vi vill ha ett Europasamarbete på en rad områden. Vi är dock emot den överstatlighet och de Europas förenta stater som en viss Martin Schulz, var det väl, gick ut med här i dagarna.

Vi har lite olika syn på EU, och jag tror att dagens EU måste falla om vi ska återfå vår frihet. Jag kan faktiskt inte förstå varför Moderaterna anser sig behöva överförmyndare som bestämmer alltifrån stort till smått. Varför behöver man överförmyndare nere i Bryssel? Är vi inte kloka nog i denna församling att fatta kloka beslut?

Jag tror nog att svenska folket skulle uppskatta ifall det är de politiker de har möjlighet att rösta fram som faktiskt bestämmer över deras öde. Så ser det nämligen inte ut i dag. I dag har vi makthavare nere i Bryssel som bestämmer både stort och smått. Svenska folket har inte valt dem, och svenska folket kan inte heller avsätta dem. Det ser jag som ett otroligt stort problem.

Jag har suttit vid sidan av Lars Hjälmered i utskottsarbetet här i riksdagen under ganska många år, och jag vet hur Moderaterna verkligen driver på för att EU inte ska ta över svenska skogsfrågor. Det har varit det viktiga. Men den dag när EU tar skogsfrågorna och skogspolitiken ifrån Sverige kommer Moderaterna inte att bli EU-kritiska, utan då tar man det. Gång på gång tar man alla dessa dåliga saker med Bryssel och EU. Varför inte göra om, göra rätt och göra detta till en ren frihandelsunion?

Anf. 31 Lars Hjälmered (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Abortlagstiftningen och skogspolitiken tycker jag är två tydliga exempel på frågor som bäst beslutas här i kammaren och inte i Bryssel. Det är en tydlig uppfattning som inte bara Moderaterna har i svensk politik.

EU är alltså ingen perfekt organisation på något sätt, utan den måste vårdas och utvecklas. Men vi ska vara tydliga med att den trots alla sina brister innebär otroliga möjligheter för svenska ungdomar, som till exempel kan arbeta i ett annat land eller till svenska villkor plugga på universitet i Frankrike eller Italien. Den innebär också möjligheter med den inre marknaden. Det måste filas på och utvecklas, men jag skulle säga att en slutsats för oss är att vårda detta med den digitala inre marknaden och ta vara på de möjligheter som kommer med digitaliseringen.

Här ligger också en skillnad, herr talman. När vi säger att det inte är perfekt men att vi vill vårda, utveckla och finnas kvar i den här klubben och i det här sammanhanget är Josef Franssons besked att man ska lämna EU. Nu när britterna är inne på detta ser vi att det blir kaos och oordning. Alla experter - Kommerskollegium och många andra - säger att det kommer att bli sämre. Det kommer att bli sämre för britterna, sämre för svenskar och sämre för svenska företag. Det kommer att bli krångligare med tullhantering och rörlighet.

I förlängningen av det Josef Fransson och Sverigedemokraterna säger finns en swexit, det vill säga att Sverige ska lämna EU. Vad innebär det? Jo, det innebär till exempel att den viktiga dieselmotorfabriken i Skövde kommer att få - allt annat lika - sämre förutsättningar. Det slår mot de viktiga industrijobben i Skövde och Västergötland, och det är det jag har lite svårt att se. I talarstolen talar sig Josef Fransson varm för industrin och möjligheterna men missar samtidigt så fundamentalt den viktiga handelsmöjlighet som EU faktiskt innebär i sammanhanget. Varför?

Anf. 32 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Det känns som att det blir lite rundgång i diskussionen och som att detta är frågor vi har diskuterat både en och två gånger tidigare.

Lars Hjälmered hade bara två frågor som han tycker att vi kan behålla själva men som EU kanske vill ta över. Jag tycker dock att det är betydligt fler; jag tycker snarare att det är ungefär 90 procent av alla frågor som hanteras nere i Bryssel och som man har makt över där som vi gott och väl skulle kunna klara själva. Ta bara en sådan sak som den helt makabra energiunion man ska investera så astronomiska summor i att jag knappt vågar säga dem, för om jag upprepar den siffran hamnar jag väl på Youtube i ett skämtklipp. Det är sådana otroliga summor - för en energipolitik.

Vi behöver inte överrockar från Bryssel för att klara vår energipolitik. Jag tror inte att vi behöver överrockar nere i Bryssel för att klara vår arbetsmarknadspolitik, eller ens klimatpolitik eller någonting över huvud taget. När det gäller frihandel, däremot, har jag sagt att Sverigedemokraterna är positiva. Vi vill ha en frihandelsunion, och vi vill ha europeiskt samarbete kring standarder, kanske kemikalielagstiftning och sådant som är direkt kopplat till frihandel.

Lars Hjälmered lyfte fram detta med britterna, och "kaos" och "oordning" var två ord som användes. Jag säger att EU:s maktfullkomlighet väl aldrig har visat sitt fula tryne mer än under brexitförhandlingarna, där ledarskapet på fullt allvar säger att Storbritannien måste betala 400 miljarder kronor för att ens få lämna EU. Annars sitter man inte ens vid bordet och diskuterar övergångsregler. Det är en maktdemonstration av det mest vidriga slag jag har skådat. Det är inte en union jag vill vara en del av. Jag vill ha ett nytt Europasamarbete.

Anf. 33 Helena Lindahl (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! I min grannby Flarken bor Anniqa Nygård och hennes man Arne Edström. De är grisproducenter, och de gör också hemleveranser av hantverksproducerad mat till både privatpersoner och restauranger.

Det är en självklarhet för Anniqa och hennes familj att förvaring och transport av matprodukterna sker med rätt temperatur. Det litar dock inte myndigheterna på, utan de kräver att det ska göras en separat mätning varje dag. Man vill ha koll på att temperaturerna ligger i ett visst spann. Det räcker alltså inte med Anniqas temperaturmätare, utan det ska finnas en separat.

Detta är bara ett av många administrativa krav som dagligen ställs på dessa företagare. Anniqa säger att hon hade önskat att myndigheterna skulle lita mer på företagare i stället för att bara kontrollera dem. Det är ett tydligt exempel på det regelkrångel som ni regeringspartier faktiskt säger att ni vill komma ifrån.

Varje år gör Svenskt Näringsliv undersökningar bland svenska företag om företagsklimatet. Ett återkommande svar bland företagarna är att regelbördan är ett stort problem, liksom att utvecklingen verkar gå i fel riktning. I den senaste undersökningen, som gjordes 2017, svarade 60 procent av företagen att de upplever regelkrångel som en av de viktigaste frågorna att hantera. 60 procent tror att de skulle kunna spara mer än sex timmar i månaden om reglerna blev enklare. Faktum är att hela 64 procent svarar att regelbördan har blivit tyngre jämfört med för bara två år sedan.

Det är klart att regler måste finnas, men om de är så pass betungande och tidskrävande att de motverkar den ökade konkurrenskraften och påverkar företagen negativt och hämmande är det ju någonting som är fel. Den negativa trend som har utvecklats de senaste åren måste faktiskt vända. Det är i de små och växande företagen som potentialen finns för att skapa nya jobb i Sverige, och då måste jobbskaparna få rejält sänkta trösklar till att ta steget och anställa.

Ett steg i den riktningen är som sagt att minska regeldjungeln. Centerpartiet föreslår bland annat att man bör införa principen "en regel in och en regel ut". Det betyder att om en regel införs måste någon annan försvinna, eller också behöver man kompensera med ganska kraftiga kostnadsminskningar. Dessutom tycker vi att fler regler bör ges så kallade solnedgångsklausuler. Det innebär att en regel ges ett slutdatum, och ser man inte fler fördelar än nackdelar med regeln vid slutdatumet måste regeln försvinna.

Herr talman! Det största hindret för företag att växa är höga kostnader för att anställa. När det gäller enmansföretag har Centerpartiet därför föreslagit - återigen - att man ska slippa betala arbetsgivaravgifter för den förste anställde under de första två åren, och det gäller alla företagsformer. Detta är någonting som jag har testat på företag runt om i landet när jag har besökt dem och som tas emot väldigt positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Ett annat förslag, herr talman, som vi har lagt fram i vår budget är att man ska kunna starta ingångsföretag. Detta är ett tjusigt ord, men det är ganska enkelt i praktiken. Det enda man behöver är en bra företagsidé och en mobiltelefon. Maximal årlig omsättning är 250 000 kronor.

Man slipper betala moms och arbetsgivaravgifter. I stället betalar man en schablon på 25 procent via en app i mobilen som är ansluten till Skatteverket. Detta gör exempelvis att det blir enklare för nysvenskar och ungdomar att starta sitt första företag.

Vi vill höja taket för RUT så att man ska kunna göra avdrag på upp till 75 000 kronor per hushåll och år. Vi vill också bredda utbudet av tjänster som ska omfattas av RUT.

Herr talman! En annan viktig faktor för företagen är riskkapital. Det är bra att regeringen nu växlar upp statligt riskkapital med privat riskkapital, eftersom detta gör att påsen med pengar blir större.

Tyvärr ser regeringen dock inte behoven över hela landet. Regeringen lade ned riskkapitalbolaget Inlandsinnovation, som gick in med riskkapital i norra Sverige, Värmland och Dalarna. I dag rör det sig i stället om en nationell fond. Jag vet inte exakt hur det går för Saminvest - det skulle vara trevligt om näringsministern kunde säga några ord om det.

Problemet är att det kan finnas en risk att investeringarna blir mer storstadsfixerade, och det är jag väldigt rädd för. Det är jättebra att regeringen bistår Stiftelsen Norrlandsfonden med 200 miljoner, men jag kan ändå tycka att det i sammanhanget känns som ödets ironi - man tar 2 000 miljoner från utsatta områden som har svårt med riskkapital och ger sedan tillbaka 200 miljoner. Man tar nio tiondelar och ger tillbaka en tiondel.

Mikael Damberg skakar på huvudet, men jag känner att detta är enormt provocerande. När Mikael Damberg ändå sitter i kammaren kan jag säga att jag såg ett klipp på SVT där näringsministern sa att detta var väldigt bra, eftersom man gjorde det för att stärka norrländska företag. Jag vet inte om ministern ser att det är ett problem att man tar så mycket pengar från ett område och ger tillbaka så lite samtidigt som man säger att man satsar på norrländska företag och att vi nu ska vara glada. Jag känner att det snarare är en provokation, även om jag tycker att 200 miljoner är bättre än noll.

Herr talman! Ytterligare ett bevis på regeringens storstadsvurmande och negligerande av landsbygden är flygskatten och skatten på avstånd för lastbilar. Det jag inte kan begripa är detta: Man säger att man vill göra det här av miljömässiga skäl, men ändå ger man inte någon möjlighet för företag att ställa om. Man premierar inte de företag som vill vara miljövänliga, som kör på miljövänligt bränsle eller som använder biobränsle för flyg. I stället vill man beskatta alla, oavsett om de gör rätt eller om de gör fel.

För mig är detta snarare en fiskal skatt, som man använder för att täppa till alla hål i statskassan och för att uppfylla alla löften i den expansiva budget som man vill lägga fram 2018. Visserligen har man dragit tillbaka förslaget om kilometerskatt, men det behandlas fortfarande i Regeringskansliet. I stället för att slänga detta förslag i papperskorgen fortsätter man att bearbeta det, och jag skulle inte bli förvånad om det kommer tillbaka med full hastighet under våren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Avslutningsvis vill jag prata lite om kvinnors företagande. Jag har engagerat mig ganska mycket i den frågan. Jag har rest runt i Sverige och träffat många företagare som är kvinnor. I dag är en av fyra företagare kvinna, vilket är ett ganska dåligt betyg för ett av världens mest jämställda länder.

Man kan undra varför det har blivit så här. En av orsakerna är att många kvinnor började att jobba i den offentliga sektorn när kvinnor började att förvärvsarbeta på 60- och 70-talet. En av dem var min mamma. Många har jobbat där under hela sitt yrkesverksamma liv. De har haft en dålig lön och sedan fått en väldigt dålig pension.

År 2009 införde alliansregeringen rätten att välja utförare inom vård, skola och omsorg. Man kan se att kurvorna för kvinnors företagande började att peka uppåt i samband med detta, men när diskussionerna om att sätta ett vinsttak för välfärdsföretagen dök upp sjönk siffrorna igen.

Nu är regeringens särskilda utredare Ilmar Reepalu klar med sin utredning om tak på vinster i välfärden. Om förslaget i denna utredning skulle gå igenom skulle tusentals företag med kvinnor vid rodret tvingas att stänga igen sin verksamhet. Som förslaget är utformat kommer det att med kirurgisk precision riktas mot små företag, som ofta drivs och ägs av kvinnor.

Vad kan vi då göra för att stimulera fler kvinnor till att starta och driva företag? En sak är att se över socialförsäkringssystemet. Detta är någonting som hela tiden kommit upp i diskussioner med kvinnor som jag har träffat. Vad jag förstår har regeringen nu en utredning där man tittar på detta. Det välkomnar jag, för jag tror att det finns en stor problematik på detta område.

Centerpartiet föreslår även en satsning på invandrarkvinnors företagande. Ett sådant projekt har tidigare drivits väldigt framgångsrikt av Almi, men det togs tyvärr bort av den sittande regeringen. Efter samtal med Almi har jag förstått att denna satsning var väldigt lyckad. Jag hoppas att regeringen tänker om och återinför den, för den är mycket efterfrågad.

Slutligen vill Centerpartiet även öka satsningen på ungt företagande, så att fler gymnasieelever och fler elever i grundskolan får chansen. Jag är en av dem som växte upp i en miljö där jag inte kände några företagare. Mina föräldrar var arbetare. Vi umgicks inte med företagare - för mig var det en helt främmande värld. För mig var det naturligt att jag skulle bli anställd; det fanns inget annat på kartan.

Jag tror inte att det är så annorlunda i dag. Jag tror att många unga växer upp i samma miljö som jag gjorde. Därför tror jag att ju tidigare vi kan få in företagande och entreprenörskap i skolan, desto bättre.

Med det sagt skulle jag vilja ge regeringen lite beröm, för jag har nämligen kikat på budgetförslagen. Jag ser att det finns ett visst närmande när det gäller kvinnors företagande och att det finns några satsningar som inte fanns i fjol, vilket jag tycker är jättebra.

Jag vill säga att även om vi har olika sätt att bedriva denna politik har vi i alla fall ett gemensamt mål. Det tycker jag är jätteviktigt, och jag vill gärna framhålla detta. Jag hoppas att alla partier fortsätter att jobba med denna fråga. Den är inte bara viktig för jämställdhet, utan den är också väldigt viktig för svensk ekonomi.

(Applåder)

Anf. 34 Said Abdu (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Välkommen hit, näringsminister Mikael Damberg - roligt att du är med oss i debatten i dag!

Herr talman! Liberalerna är Sveriges socialliberala parti. Vårt parti vilar på en idé om att hålla två tankar i huvudet samtidigt - ett socialt perspektiv, för att värna de svagaste i samhället, samt ett liberalt perspektiv, för att vi älskar att se självständiga individer växa, utvecklas och starta företag.

Kombinationen av dessa två perspektiv till en välbalanserad helhet är grunden till socialliberalismen. I balansen mellan det sociala och det liberala har vi en osviklig optimism och tilltro till människan och det samhälle som vi tillsammans har skapat för att upprätthålla medborgarnas fri- och rättigheter.

Vi tror på människan, och vi tror att marknadsekonomi är en av de främsta formerna för individens självförverkligande - en marknadsekonomi som stärks av vissa kontrollmedel och ramar från det offentliga, om förtroendet mellan individ och marknad skulle riskeras.

Herr talman! Klyftorna och utanförskapet växer i Socialdemokraternas Sverige. Det är inte en slump utan en logisk följd av att vi har en regering som går i Vänsterpartiets ledband.

Här har vi roten till ruttenheten, som ständigt sätter kollektivet före individen, som hellre ser att alla har det lika dåligt än att någon får det lite bättre genom hårt arbete och djärva tankar, som hellre vill tvinga oss in kollektiva och trångsynta fyrkanter än att se kreativiteten blomma.

Låt oss tala om grunden till kreativiteten. Låt oss tala om individen och den fria tanken. Det är den minsta beståndsdel som ligger bakom vår välfärd, det som gör att vi vågar leva, drömma, pröva, misslyckas och nå segerns sötma, det som gör att vi vågar skapa näringsrika och livgivande företag.

För oss liberaler ska det vara enkelt, roligt och givande att driva företag. För oss är företagandet både ett utryck för individens möjlighet att förverkliga sina idéer och en grundförutsättning för vårt gemensamma samhällsbygge.

Det är genom företagens möjlighet att växa som jobb skapas. Fler jobb i växande företag betyder nya livschanser för individer och ett minskat utanförskap, och i förlängningen är det en förutsättning för att vi ska kunna genomföra socialpolitiska satsningar. Detta har genom åren formulerats i visioner från Bertil Ohlins "fri företagsamhet med socialt ansvar" till Bengt Westerbergs "Sverige behöver både företag och dagis" - numera skulle vi väl säga företag och förskola.

Herr talman! Vi liberaler vet att resan från ofrihet till frihet börjar med tron på människans förmåga till stordåd. Vårt mål är att alla ungar ska känna zlatanismen, en dröm om att man är kung över sin egen framtid, gro inombords.

När jag växte upp i Västsverige och jobbade på verkstadsgolvet på Saab såg jag hur viktigt ett jobb är. På verkstadsgolvet växte man som person när man fick ansvar och blev en del av en gemenskap. Den gemenskapen kallar jag för den svenska drömmen. Fler måste få chansen i Sverige, fler måste få chansen på Sveriges arbetsmarknad och fler måste få arbetsro och möjligheter att utveckla sina företag i lugn och ro bortom stoppultimatum och vinstförbud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Låt mig vara tydlig med att Sverige inte behöver fler vinstförbud i välfärden. Sverige behöver fler förbud mot klåfingriga politiker som försöker skapa näringspolitik med femårsplaner.

Jag vill fråga er som tror att ni vet bättre hur ni ska sköta ett företag än den enskilda näringsidkaren själv: Har ni någon gång drivit ett eget företag? Har ni någonsin gått upp i ottan och stannat till strax efter midnatt för att arbeta? Har ni upplevt hur det sociala skyddsnät som arbetstagaren tar för givet inte innefattar företagaren, som ändå är den som bekostar välfärdssystemet? Har ni någonsin planterat en gröda och sett den växa och utvecklas? Har ni öppnat dörren för nya människor som tagit sitt första steg på arbetsmarknaden genom att ni tagit en personlig risk och vågat anställa dem? Det har jag, herr talman, och det är en erfarenhet som jag unnar fler i denna kammare.

För att kunna stifta goda lagar som stärker näringsklimatet i ett land måste det finnas en insikt, en empati och en tacksamhet för var grunden till vårt välstånd finns. Jag har sagt det många gånger tidigare och jag säger det igen, kära kollegor: Välståndet finns i företagsamma människor.

Regeringen må tänka sig vinstförbudet som ett spel för att hålla stödet från Vänsterpartiet vid liv. Men för de näringsidkare som drabbas är det ett direkt slag mot verksamheten och de anställda. Att införa ett vinstförbud för välfärdsföretagen utgör en regelbörda som saknar motstycke.

Blotta hotet om en sådan lagstiftning har redan slagit hårt mot entreprenörskap och innovation inom välfärdsföretagandet. Ett exempel är att banker har börjat neka expanderade välfärdsföretag finansiering, eftersom återbetalningsförmågan minskar lika mycket som vinsten begränsas.

Osäkerheten drabbar välfärdsföretagande entreprenörer som vill effektivisera och skapa bättre förutsättningar i vård, skola och omsorg, exempelvis genom en centraliserad it-avdelning eller dylikt.

Herr talman! Om det är något som ska begränsas är det den här typen av lagstiftning.

Samtidigt som detta sker inrikes läser vi om hur regeringen reser utrikes för att sälja en skolkoncern som ska beläggas med vinstförbud hemma i Sverige. Hyckleriet känner här inga gränser. Man häpnar.

Den 3 december gick civilminister Ardalan Shekarabi och Ali Esbati ut i DN och slog fast att vinster inom välfärden ska begränsas. Dagen efter säger socialminister Annika Strandhäll att hon inte tror på ett vinsttak och att det inte kommer att bli något sådant.

Före valet sa man att sjuklönekostnaderna inte skulle öka för företagen. Efter valet såg vi ett jättemärkligt förslag om att vältra över 25 procent av de totala sjuklönekostnaderna i upp till två år på företagen. Som tur är realiserades inte detta förslag. Men denna ryckighet är inte välkommen bland företagen, som får svårt att planera verksamheten.

Herr talman! En aktiv näringslivspolitik måste börja och sluta i de välfärdsskapare som gör det möjligt för oss att samlas och fördela en statsbudget. Att fördela statsbudgeten över deras huvuden känns i grunden fel för den som har jobbat på Saab Automotives och för den som är entreprenör inom högskolevärlden.

En lägre skatt, en minskad regelbörda och en smartare anställningsform hade stärkt förutsättningarna för näringsidkarna. Men det är ett beslut som Sveriges riksdag inte är redo att fatta i dag.

Avslutningsvis: Liberalernas förslag i detta betänkande för hur vi ska styra landet i rätt riktning är att betrakta som en helhet. Det är ett heltäckande och välavvägt budgetförslag. Vi ser ett värde i att hålla samman budgetprocessen och undviker således enskilda utbrytningar ur rådande budgetordning - i motsats till vad Socialdemokraterna gjorde 2013 när de bröt denna ordning och i motsats till vad Sverigedemokraterna nu vill göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

(Applåder)

Anf. 35 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Jag har en kort fråga till Said Abdu, och den gäller det jag tog upp i mitt anförande.

Mycket av det som Said Abdu tar upp i sitt anförande är bra. Jag är för marknadsliberalism, frihet för företagare och allt sådant.

Liberalernas partiledare har dock sagt att man hellre stöttar ett fortsatt socialistiskt styre än sätter sig vid samma bord som min partiledare Jimmie Åkesson.

Hur går det ihop, Said Abdu? Är det med Socialdemokraterna ni ska driva igenom den frihetliga politiken för företagare?

Anf. 36 Said Abdu (L)

Herr talman! Jag tackar Josef Fransson för frågan.

Som jag nämnde i mitt anförande är det mycket vi vill göra för att underlätta företagarnas vardag. Det är ändå de som bygger vårt välstånd, och de bör vara med i diskussionerna om hur vi ska utforma denna politik.

Regeringsbildningsfrågan får vi återkomma till när väljarna har sagt sitt.

Jag har en fråga till Josef Fransson: Hur ser du att regelbördan, som du i ditt anförande lyfte fram som en väsentlig del i Sverigedemokraternas näringspolitik, skulle minska genom ett utträde ur EU eller genom ett avslut av EU:s nuvarande konstellation?

Anf. 37 Josef Fransson (SD)

Herr talman! Det är lite sent att berätta för väljarna vilka man tänker samarbeta med. Jag vet att många allianspartier slingrar sig och säger att de hoppas att Alliansen ska få egen majoritet. Men handen på hjärtat, alla vet att det inte kommer att hända.

Då finns det två alternativ. Antingen bildar man regering med stöd av Sverigedemokraterna, eller så understöder man en fortsatt socialdemokratisk regering. Sedan är det stopp; det finns inte fler alternativ.

Jag tycker att väljarna har rätt att veta detta innan. Man ska inte slingra sig och säga att man hoppas att Alliansen får egen majoritet, för den utgången existerar inte. I stället kan man vara tydlig med att från och med valet 2018 ingår Liberalerna i det rödgröna styret och inte i alliansstyret.

Anf. 38 Said Abdu (L)

Herr talman! Vad ska jag säga om detta replikskifte? Som gammal fotbollsspelare ger jag aldrig upp innan matchens 90 minuter är över. Jag kommer att slåss för mina idéer, för vad jag tror på och för min vision för Sverige tills matchen är slut. Att ge upp dessförinnan är för mig obegripligt och något jag inte kommer att göra.

Jag kommer att slåss för mina idéer fram till den 9 september. Det är vad jag tänker göra, det är vad mitt parti kommer att göra och det är vad min partiordförande har sagt. Han har gett ett första alternativ i regeringsfrågan, och han har gett ett andra alternativ i regeringsfrågan. Men vad har Sverigedemokraterna gett för alternativ i regeringsfrågan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Skulle du säga att Sverigedemokraterna är regeringsdugliga, Josef Fransson? Det är ytterst tveksamt.

Jag tycker att det är mycket ovärdigt att diskvalificera väljarna från att få syna vår politik före den 9 september.

Anf. 39 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! En god välfärd förutsätter ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv. Kristdemokraterna slår vakt om ett livskraftigt näringsliv som kan skapa fler arbetstillfällen och ökad tillväxt, såväl socialt som ekonomiskt och miljömässigt. Sverige, anser vi, behöver mer än någonsin ett företagsklimat som lägger grunden för fler jobb, för människor med olika slags bakgrund.

Men den rödgröna regeringen fortsätter att ge med ena handen och ta med den andra. Regeringen har under mandatperioden försökt hålla olika grupper i näringslivet på gott humör. Man har bildat råd, satt ihop samverkansprogram, utsett samordnare, fört samtal inom viktiga branschområden och lagt fram strategier.

Människor engageras att delta i utvecklingen av sina respektive områden, och det är något som borde vara oerhört gott och bra. Men det som sedan kommer ut i praktisk politik - från regeringen själv, inte från de engagerade i professionen - är i mångt och mycket något helt annat, som i stället motverkar de goda initiativen.

Jag ska ge ett antal exempel. Jag har haft glädjen att lyssna till mina kollegor, som också har gett en del exempel. Vi har Saminvest, som min kollega i Centerpartiet påpekat, ett omstrukturerat statligt riskkapital. Jag var en av dem som var oerhört positiva till detta, för jag vet att tanken med det var jättebra.

Vi skulle komma in tidigare, i såddfasen så att säga, även med statligt riskkapital och i samarbete med privata aktörer på marknaden. Men det har gått så långsamt att den välkände Skalman hade gått fortare än den fart med vilket detta företag drivs. Det kan inte ta så lång tid att anställa en vd och personal som ska sköta det, när man i princip tog över två befintliga riskkapitalbolag: Fouriertransform och Inlandsinnovation.

Enligt halvårsrapporten har ingenting hänt med koncernens medel. Det vore jätteintressant att få höra ministerns synpunkt om detta. Det finns fler företag som vill verka i Sverige, men om man ska kunna ta del av riskkapitalet tillsammans med annat kapital är det uppenbarligen ett hinder. Man har också lagt fram ogenomtänkta förslag om personaloptioner och om förändringar av lagen om offentlig upphandling, till exempel.

Man säger sig vilja uppmuntra att fler startar företag i Sverige men drar samtidigt ned på stöd till företagsrådgivare och utvecklare av befintliga företag och särskilt till kvinnors och invandrares företagande. Att tala om innovation och dessutom inneha titeln innovations- och näringsminister förpliktar, tycker jag.

När stödet till Svenska Uppfinnareföreningen dessutom dras in, så man därmed tvingas gå i konkurs, känns både tal och titel tämligen innehållslösa. Det ironiska i detta är också att flera svenska uppfinnare för bara någon vecka sedan vann priser vid internationella tävlingar som hölls i Kina. De skulle alltså stå och hålla fanan högt för Sverige och möjligheten att vara uppfinnare i vårt land samtidigt som de åkte dit med kunskapen och vetskapen om att stödet just hade dragits in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Uppfinnarna i Sverige har det väldigt tufft redan i dag. Vi kan ge stöd till lön för konstnärer i det här landet men inte ge stöd till uppfinnare så att de kan leva någorlunda drägligt under den tid de håller på och söker patent, vilka i förlängningen kan ge svenska arbetstillfällen. Jag tycker att detta är otroligt märkligt.

Regeringen har valt ut industrin som ett viktigt näringsområde för Sverige att utveckla, men politiken för nyindustrialisering är otillräcklig. För mig är nyindustrialisering inte bara att hitta nya branscher utan också att utveckla de branscher som vi redan har. Vi kan ta två konkreta exempel även där.

Vi har rymd- och flygsektorn. Jag kommer från Trollhättan i Västsverige, och för oss är detta en oerhört viktig bransch. Flera av oss i näringsutskottet har varit involverade i den rymdstrategi som skulle läggas fram. Vi har synpunkter från Sverige och näringsutskottet på den europeiska rymdstrategin, men vi kan banne mig inte se till att vi får till en svensk rymdstrategi.

När jag hade en interpellationsdebatt med forskningsministern för ett tag sedan sa hon: Nej, det blir ingen strategi. Vad blir det då - en tumme? Nej, det blir en skrivelse. För mig är en skrivelse väsensskild från en strategi, som involverar både kompetensutveckling och företagsutveckling.

Mitt andra exempel är en näring som har funnits i generationer: gruv och mineralindustrin. Jag vet att ministern talade på det senaste branschmötet för Svemin, med löftet att en utredning ska tillsättas som ska göra det enklare för företagen att gå in i en prospekteringsprocess. Ja, lovat är det, och jag ser fram emot ett svar på detta. Branschen tror och hoppas på detta, men vi vet inte när. Det är väldigt svårt att uttyda när beslut fattas av regeringen, men det är kanske redan gjort. Det ser jag som sagt fram emot att få höra.

Med tanke på den olika syn som Miljöpartiet och Socialdemokraterna uppenbarligen har på dessa frågor ser jag verkligen fram emot att näringsministern tar strid för denna näring, som har försett Sverige med spetskunskap och arbetstillfällen över hela landet, i generationer.

Herr talman! Lösningar saknas som vi vet på matchningsproblematiken, där grundutbildning inom en rad yrken är en förutsättning för anställning. Om vi ska kunna använda denna näring, som har försett oss med kunskap och arbetstillfällen i generationer, behövs till exempel bergsingenjörer.

Det går inte att använda denna näring så länge till om vi inte har ett fortsatt flöde av utbildad personal. Det finns en utbildning i Sverige, som har funnits hur länge som helst i Filipstad i Värmland. Jag har bott där själv tidigare, och jag vet vilken betydelse den har inte minst för den bygden. Nu har branschen själv fått ta över utbildningen därför att man från statligt håll inte ens har kunnat förse denna enda spetsutbildning med medel.

Allt hänger ihop. Detta är något som vi borde ha lärt oss - vi är ju några stycken som har suttit i riksdagen i några år. Allt hör ihop. Förr eller senare kommer vi in på det ena eller andra området och ser hur det har ett sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det är klart att när man förbereder olika förslag i Regeringskansliet kan vi som sitter på den andra sidan vattnet, som det heter här, fundera över hur klurigt vi kan tycka att det är på den andra sidan. Det läggs fram förslag som sedan får dras tillbaka: högre skatt för löntagare, försämrade villkor för småföretagare inom 3:12-reglerna, kilometerskatt och så vidare.

Som om detta inte vore nog väljer regeringen också bort att prioritera den växande tjänstesektorn genom att göra sänkningar av både RUT och ROT. Man håller tillbaka den privatägda vård- och omsorgssektorn och utbildningsföretag, som alla arbetar inom ramen för offentligt finansierade områden, genom att vilja införa vinstbegränsningar.

Jag tar upp detta igen. Jag vet att jag har gjort det förr, men jag tycker att det har en relevans: Vi har överallt i hela Sverige byggföretag och andra som lägger anbud via LOU för att få utföra uppdrag åt stat, kommuner och landsting. Ingen kontroll görs av dessa företag och hur stora vinster de gör på det offentligas bekostnad. Men när det handlar om vård och omsorg och om utbildning är man väldigt intresserad av att dra åt så mycket man kan för företagarna. Om det hade funnits lite sans och balans i det hela skulle man naturligtvis ha sett till att regelverket för ersättningen hade varit annorlunda från början så att det hade varit omöjligt att föra ut offentliga medel från landet. Det hör ihop, återigen.

Vinster i välfärden - ja, den största vinsten i denna diskussion har i alla fall inte den så kallade samarbetsregeringen gjort. Jag anser nog att näringsministern noga har hållit sig undan debatten, troligen i vetskap om att det inte finns någon potential i att dra undan mattan för privatägda vårdcentraler som har ökat tillgängligheten till vårdinsatser över dygnets timmar eller för friskolorna med en pedagogik som tillgodoser elevers potential att lära på nya sätt.

Skatter för både privatpersoner och företag har antingen redan höjts eller aviserats att införas eller höjas under mandatperioden till dags dato med - lyssna nu - 65,9 miljarder kronor! Frågan är varför regeringen har valt vissa av dessa skatter, som uppenbarligen har lett till färre jobb och färre som vågar fortsätta att driva företag. Regeringen slår sig för bröstet för den lägsta arbetslösheten och tror att de som står längst från ordinarie arbetsmarknad inte kommer att behöva mer stöd framöver på grund av att de helt enkelt har hamnat ännu längre ned i högen av ansökningar hos de få arbetsgivare man kan söka jobb hos. Det är en chimär.

Där regeringen nu har valt ut vilka jobb som ska få öka i antal välkomnar vi kristdemokrater i stället alla arbetstillfällen som kan skapas i både nya och befintliga företag. Alla arbetade timmar ska räknas som en tillgång såväl för den enskilda personen som för samhället. Detta är den bästa sociala åtgärden för en enskild person men också för samhället: att få ett jobb och kunna ha en egen försörjning. Där behövs alla företag, i alla storlekar och branscher, och människor som vågar driva och utveckla dem och anställa fler.

(Applåder)

David Lindvall (S)

Anf. 40 David Lindvall (S)

Herr talman! I dagens debatt har vi förmånen att få behandla näringsutskottets betänkande på detta utgiftsområde. Det är ganska skönt att i det första inlägget i denna kammare ha en stark budget på området i ryggen.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är den lägsta som någonsin uppmätts i ett EU-land. Sedan valet 2014 är det 200 000 fler som har ett arbete att gå till i Sverige. Handeln och exporten ökar. Nu ser vi också ett trendbrott för landsbygden. Det satsas igen, både i glesbygd och i tätort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! De svenska företagen växer. Produktiviteten ökar, och tillväxtviljan är stark. Den aktiva näringspolitiken och det hårda arbete som varje dag utförs i de svenska företagen har gett resultat. Även om vi i grund och botten är överens i denna kammare om att det krävs investeringar på området för att få ett starkt och växande näringsliv, en trygg välfärd och fler jobb skiljer sig våra politiska prioriteringar åt.

Jag kan med viss besvikelse, men utan särskilt stor förvåning, konstatera att samtliga partier väljer att göra avsevärt mindre anslag på området i sina förslag än vad Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör i sitt.

Regeringens prioriteringar inför nästa år är tydliga: Vi ska gemensamt investera i nyindustrialisering - en riktig tongue twister - och för att möjliggöra smarta, klimateffektiva lösningar i industrin. Vi ska gemensamt investera i digitalisering och röjda hinder för företagande och tillväxt i hela Sverige. Vi ska göra det gemensamt för att göra detta tillgängligt både på landsbygd och i storstad.

Jag vill tala om några särskilt viktiga satsningar i dag. I besöksnäringen, som ligger mig som gotlänning varmt om hjärtat, har 11 000 nya jobb skapats bara under förra året. Detta är en bransch där tillväxtviljan är som allra störst. Ser vi till vilka som i dag arbetar inom hotell- och restaurangbranschen märker vi att 30 procent är under 25 år. Även om det inte är föremål för just denna debatt, herr talman, vill jag bara poängtera att Besöksnäringsutredningen så sent som i förra veckan lämnade sitt slutbetänkande. Det är ett mycket välkommet steg för en samlad politik för besöksnäringen, som Sverige länge har saknat. Och redan nästa år tar vi fler steg för att växla upp arbetet ytterligare.

Visit Sweden tillförs 90 miljoner kronor de närmaste tre åren för att kunna stärka bilden av Sverige som ett turistland i världen. Vi vet att branschen i dag är regeltung och har många myndighetskontakter. Regeringen skjuter till 2 miljoner för att kunna utveckla den överenskommelse som i dag finns mellan regeringen och SKL för restaurangbranschen, där man med digitaliseringen som verktyg gör det enklare att driva företag inom branschen. Detta ska nu breddas till att inkludera hela besöksnäringen. Det kommer att frigöra tid och energi för företagen - tid och energi som i stället kan läggas på att växa, utvecklas och skapa fler arbetstillfällen.

Besöksnäringen är en viktig motor för tillväxt och utveckling i hela landet, inte minst i glesbygden. Framför allt är den en väg in i arbete för unga och nyanlända.

Herr talman! Förenklingsarbetet kommer att komma fler företag till del. De små och medelstora företagen har en självklar plats i regeringens näringspolitik, precis som de har en central plats i svenskt näringsliv.

Genom digitaliseringen kan det som i dag är krångligt och lite bökigt göras lite enklare. Vi använder redan i dag appar för att deklarera, anmäla vab och betala räkningar. Samma utveckling som har skett för oss som privatpersoner måste också ske för företagen. Bolagsverket gavs därför förra året i uppdrag att möjliggöra en digital hantering av årsredovisningar. Och här är den goda nyheten: Nästa år blir det verklighet! Det kommer att innebära en reell skillnad för företag runt om i hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Men vi måste också rikta resurser för att de små företagen ska få rätt förutsättningar att växa. Genom växa-stödet, som nu har utvidgats till att omfatta också aktiebolag och handelsbolag, ges ett omfattande stöd för att de små och medelstora företagen ska kunna anställa sin första medarbetare. Många av de riktigt stora företag vi har i Sverige i dag, som sysselsätter många, har en gång varit väldigt små. Därför är detta stöd helt rätt.

Vi vet att det är ett stort steg att anställa sin första medarbetare. Om vi gemensamt i den här kammaren kan göra den tröskeln lite lägre ska vi också göra det. Från den 1 januari kommer växa-stödet att träda i kraft, och jag tror att det är en välkommen nyhet bland Sveriges småföretagare.

Särskilda satsningar genomförs på kvinnors företagande, framför allt för att fler utlandsfödda kvinnor ska få möjligheten att bli företagare och förverkliga sina drömmar och förhoppningar. Det är välkommet.

Herr talman! Jag nämnde inledningsvis att arbetslösheten i Sverige har pressats tillbaka. Men för många av dem som varit arbetslösa länge eller som av andra skäl står långt från arbetsmarknaden krävs särskilt riktade insatser både från det offentliga och från det privata för att vägen till arbete ska bli så kort som möjligt. Här är de arbetsintegrerande sociala företagen - också en tongue twister - ett välkommet inslag på vår arbetsmarknad. I dag sysselsätter dessa företag nästan 10 000 personer, och 3 500 av dem har en anställning. Det här är en kraftig ökning sedan 2010. Men vad vi inte får glömma bort, vad gäller de arbetsintegrerande sociala företagen, är att det bakom varje siffra i statistiken döljer sig ett människoöde och en förhoppning om att få kunna bidra och om att få vara del av en gemenskap. Det arbetet tycker jag att vi fortsatt ska stödja.

Därför tillför regeringen ytterligare 50 miljoner kronor för att kunna stötta de sociala företagen i deras utveckling. De här företagen rymmer både tanken om att kunna leverera en tjänst eller en vara på konkurrensmässiga villkor och tanken om att kunna vara en aktiv och inkluderande samhällsaktör. Det tycker jag är viktigt.

Herr talman! Som gotlänning har jag förmånen att få representera ett län med en växande arbetsmarknad som närmast är en spegling av Sverige i stort. Vi har de tunga och viktiga processindustrierna, en kreativ besöksnäring, ett växande småföretagande och ett starkt nyföretagande.

De medskick jag får från näringslivet på Gotland är desamma som återfinns i branschorganisationernas och myndigheternas rapporter. Det är kompetensförsörjningen som är nyckeln för att företagen ska kunna växa och utvecklas också i framtiden. Omställningen är helt central. Därför bygger nu regeringen till 2021 ut utbildningssystemet med 93 000 fler utbildningsplatser med ett särskilt fokus på yrkesutbildningar. Dessutom ligger i förslaget att satsa särskilt på regionalt yrkesvux och på att göra yrkesprogrammen i gymnasiet mer attraktiva.

Detta är, herr talman, inte föremål för dagens debatt eller för utskottets betänkande, men det är väldigt viktigt i den helhet i vilken näringspolitiken ingår.

De borgerliga partiernas underinvesteringar i utbildning, infrastruktur, bostadsbyggande och välfärd har skapat stora tillväxthinder i Sverige. Samma negativa effekt skulle de borgerliga partiernas nedskärningar ha också framöver. Det är miljoner som ska skäras ned i exportfrämjande, näringslivsutveckling och innovation. Sverige som är ett litet och exportberoende land måste ha en hög ambitionsnivå i de här frågorna. Vi måste ha en hög ambitionsnivå för att vara ett föregångsland när det gäller trygghet att vara företagare och vi måste ha investeringar för att röja tillväxthinder och för det viktiga klimatarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Näringspolitiken är ett av våra viktigaste instrument för att skapa ett Sverige som håller ihop. Den regionalpolitiska profil som regeringens näringspolitik har är viktig för att skapa ett land som håller samman. Det gör skillnad när politiken läggs om från ofinansierade miljardskattesänkningar till gemensamma investeringar i välfärd, arbete och utveckling.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och i och med det också bifall till en effektiv, långsiktig och hållbar politik för fler och växande företag i hela Sverige.

(Applåder)

Anf. 41 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack, David Lindvall, för ditt anförande! Det var ditt jungfruliga tal här i näringsutskottet, och du gjorde det med den äran, även om jag kanske inte håller med om alla detaljer.

Jag har en fråga till David Lindvall. I början av ditt anförande sa du att regeringen nu satsar på landsbygden. Då blir jag lite nyfiken och skulle vilja veta: Hur då?

David Lindvall (S)

Anf. 42 David Lindvall (S)

Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för frågan och för välkomnandet!

Regeringen satsar på landsbygden nu. Det handlar dels om att bygga ut antalet utbildningsplatser i hela landet, dels om att skjuta till 200 miljoner kronor till Norrlandsfonden för att möjliggöra riskkapital för företag i hela landet. Det handlar också om att skapa en gynnsam miljö för industrierna att kunna växa också på landsbygden och om att bygga ut välfärden med miljarder till sjukvård, omsorg och utbildning över hela Sverige. Det tycker jag är viktiga investeringar i landsbygden.

Dessutom har vi att behandla i den här kammaren, förhoppningsvis alldeles snart, en landsbygdspolitisk proposition utifrån den betänkande som Landsbygdskommittén har lagt fram. Den tror jag kommer att innebära en rejäl skillnad. Där tror jag att Helena Lindahl och jag är helt överens.

Anf. 43 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack, David Lindvall, för svaret! Jag hör vad David Lindvall säger, och jag tycker att det är bra satsningar. Men det finns också saker som är negativa för landsbygden och som jag oroar mig mycket för. Inte minst handlar det om norra Sverige där de stora avstånden finns. Ett exempel är kilometerskatten. Även om den nu återigen utreds på Regeringskansliet finns den ju kvar. Det skulle vara ödesdigert med kilometerskatt för företag, inte minst i norr, eftersom det kommer att vara enormt kostsamt och bli svårare för dem att stå sig i den internationella konkurrensen.

Ett annat exempel är flygskatten. Om inte annat kommer den att påverka turistbranschen negativt. Vi har inte snabbtåg i norra Sverige. Det lär vara väldigt långt bort att norra Sverige skulle få det - i alla fall låter det så när man lyssnar på anförandena i den här kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vad gäller minskat riskkapital vill jag säga att även om Norrlandsfonden får ett tillskott på 200 miljoner har regeringen valt att ta 2 000 miljoner i riskkapital från norra Sverige, Värmland och Dalarna.

I Västerbottens inland, mitt hemlän, finns en polisbil på vardagsnätter och kvällar på en yta som är nästan lika stor som Danmark. Det säger sig självt att det är helt omöjligt för polisen att kunna göra ett bra jobb. Inte minst det som har kommit upp nu i och med vinterväglag och snöoväder är att Trafikverket har skarpare tidskontroller med gps i plogbilarna. Många entreprenörer törs därför inte ploga enskilda vägar, vilket gör att vägarna blir helt igensnöade. Entreprenörerna är rädda eftersom det ger tiotusentals kronor i vite om man överskrider tidsgränsen.

Det finns alltså många negativa saker för landsbygden, och jag undrar hur regeringen ser på den här problematiken som faktiskt är allvarlig.

David Lindvall (S)

Anf. 44 David Lindvall (S)

Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för frågorna! Vi har inte heller snabbtåg till Gotland. Jag tror att Helena Lindahl nog faktiskt får ta den största diskussionen om snabbtågen med sina allianskollegor, för där har motståndet också varit ganska stort.

Vad gäller de skatteförslag som Helena Lindahl diskuterar tycker jag att det är viktigt att flyget bär sina klimatkostnader. Det tror jag att vi alla i den här kammaren tycker, men jag saknar förslag helt och hållet från allianssidan på hur vi ska kunna få omställningen från ett mindre klimateffektivt flyg till ett mer klimateffektivt flyg till stånd.

Jag tror att flygskatten, som är en skatt på biljetten med 60 kronor, inte nämnvärt kommer att påverka turistbranschen, men regeringen ger en kompensation till flygplatser i bland annat Norrland och på Gotland.

Helena Lindahl talade om trygghet, och nu har vi en kraftigt utökad satsning på poliser och trygghet i den här budgeten på ungefär 7 miljarder. En sådan satsning saknades under alliansåren. Situationen med underinvesteringar som har lett till stora delar av den landsbygdsproblematik som vi har sett det senaste decenniet med industrier som flyttar och utbildningsplatser som försvinner vänds nu. Det är en socialdemokratiskt ledd regering som decentraliserar myndigheterna, flyttar ut statliga jobb och ser till att det nu faktiskt blir ett trendbrott för landsbygden.

Min fråga, även om Helena Lindahl inte får svara på den, är: Vad finns i Centerpartiets landsbygdspolitiska förslag annat än retorik? Inte särskilt mycket, faktiskt.

Anf. 46 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Det finns väldigt mycket. Jag tror till och med att Centerpartiet har en ännu större trygghetssatsning i sin budget än vad Socialdemokraterna har. Den ligger på ytterligare 1 miljard. Dessutom säger regeringen i sitt regleringsbrev till polisen att man ska ha en närvarande lokal polis i hela landet. Det är allt annat än vad man har i dag. Då tycker jag inte att det blir mer än floskler från regeringens sida när man talar om hela landet, för så är det definitivt inte.

Anf. 47 Lorentz Tovatt (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Från ett grönt perspektiv handlar en aktiv näringspolitik om att skapa förutsättningar för ökad sysselsättning, om att ligga längst fram i omställningen till ett innovativt och klimatsmart samhälle och om att ge förutsättningar för enskilda individer att infria sina mål och drömmar.

När vi har livskraftiga företag som vågar växa växer också jobben fram. Varje nyanställning i ett växande företag är en vinst för den enskilda individen, för företaget och i slutändan för Sverige. Och när vi har företag som ligger i global framkant inom hållbarhet bidrar vi inte bara till att minska utsläpp, utan vi ser dessutom till att vara först med den nya tekniken och först med att kunna exportera det hållbara.

När människor får möjlighet att starta eget och se det växa växer de också själva. Därför måste glastak krossas och murar rivas, så att fler vågar och klarar av att starta och driva egna företag.

Herr talman! Den lilla tendens till positiv trend som vi har sett de senaste åren vad gäller utsläpp av växthusgaser i atmosfären verkar tyvärr ha brutits. Återigen ser vi utsläppen öka globalt. Även temperaturen slår nya rekord nästan varje år. År 2016 är det varmaste år som någonsin uppmätts, och preliminära siffror visar att 2017 antagligen kommer att bli ännu varmare.

Ett förändrat klimat rubbar ekosystem och vädermönster. I Kalifornien pågår just nu den kanske värsta skogsbranden någonsin i USA. I Sverige ser vi redan nu ökad nederbörd i framför allt vissa delar av landet samtidigt som vi ser andra ovanliga variationer i vädret i andra delar av landet. Detta och förra årets extremt låga grundvattennivåer ger en föraning om en framtid där vattenbrist och torka kan bli allt vanligare. Det påverkar tillgången till rent dricksvatten, och det påverkar avloppssystem.

Jag säger det här för att understryka vikten av att ta hänsyn till miljö och klimat på alla politikområden. Vi kan inte snäva av det och hantera det separat. De utsläpp och den påverkan som kommer från svenska företag ska bekämpas på samma sätt som inom vilken sektor som helst.

Jag är därför glad och stolt över att regeringen behandlar klimatfrågan på det här sättet. När budgeten för näringsliv tas fram är hållbarhet en integrerad del i arbetet. Genomgående beskrivs vikten av att arbeta med att uppnå Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Det är ett ansvar som ligger hos varje politiker men förstås även varje makthavare inom näringslivet.

En rad av de konkreta satsningarna handlar om just ekologisk hållbarhet. Här kan noteras en särskild satsning på nationell export- och investeringsplattform för smarta städer. Om klimatet ska lösas är städernas roll central, och här ligger Sverige dessutom i framkant. Låt oss exportera de hållbara lösningar som finns!

En rejäl satsning på elektrifiering av fordonsflottan och teknikutveckling av biogas är vidare steg. Eftersom transporterna är Sveriges största klimatutmaning behöver vi lägga krutet där. Elektrifieringen kommer nu med full kraft. Låt oss underlätta för den samtidigt som vi tar vara på kraften i den cirkulära ekonomin genom att använda biogas i största möjliga utsträckning.

För att möta utmaningarna med låga grundvattennivåer, som jag nämnde tidigare, görs en särskilt stor satsning på förebyggande åtgärder, till exempel för att skapa fler våtmarker. Denna satsning görs över flera utskottsområden, men en del ligger inom just vårt utgiftsområde. Det handlar om det viktiga arbetet som Sveriges geologiska undersökning gör när det gäller att kartlägga grundvattenresurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Nästa område jag vill fokusera på är det sociala företagandet och alla svenskars möjlighet att starta och driva företag.

Ibland reduceras företagande till att handla om enbart ekonomi och vinst. Det är förstås bredare än så. För många är företagande ett sätt att förverkliga drömmar och mål i livet. Det kan handla om att brinna för en idé man har kläckt, ett särskilt ändamål eller en generell längtan efter att göra samhället eller sin närmiljö bättre. Därför är jag glad att regeringen i sin budget lägger extra fokus på det sociala företagandet och på företagande hos grupper som annars kan ha lite svårt att komma igång.

Jag vill särskilt lyfta fram den satsning som görs på socialt företagande, men framför allt att regeringen gör särskilda satsningar på ungt företagande och på nyanlända kvinnors företagande. Ungdomsarbetslösheten i Sverige minskar kraftigt, men är fortfarande relativt hög. Ökat företagande kan vara en viktig pusselbit för att fortsätta minska den arbetslösheten. För nyanlända kvinnors del kan ett eget företag vara skillnaden mellan att bli integrerad eller segregerad. Det är centralt för den enskilda. Men i ett större perspektiv handlar det också om att öka acceptansen och om attityderna kring migration och integration.

Herr talman! Jag har valt att lyfta fram några konkreta exempel på satsningar som visar att regeringen tar samhällsutmaningarna på allvar. Fler exempel är Industriklivet, klimatsäkringen av Göta Kanal, arbetet med samverkansprogrammen och så vidare.

Budgeten är gedigen på det sättet att den kommer många till del men samtidigt markerar en riktning för vilka utmaningar vi vill lösa - klimatet, integrationen och ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Med det vill jag yrka bifall till regeringens förslag till budget och avslag på motionerna.

(Applåder)

Anf. 48 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Det är mycket i Sverige som fungerar väldigt bra. Vi har en högkonjunktur som tuffar på och som ger många svenska företag stora möjligheter. Det är verkligen glädjande. Men bortom det möter Sverige ett antal stora utmaningar inom områden som integration, konkurrenskraft, trygghet och så vidare.

Jag tror att nyckeln till många av de utmaningarna handlar om att på olika sätt utveckla villkoren för småföretagare och entreprenörer. När det gäller till exempel hela integrationsutmaningen vet vi att lejonparten av nya jobb kommer från mindre företag som växer.

Herr talman! Svenskt Näringsliv har gjort en granskning och frågat ett antal tusen företagare hur de upplever att villkoren för att starta och driva företag har utvecklats de senaste tre åren med S-MP-regeringen. Två av tre företagare upplever att det har blivit krångligare. Blott 1 av 100 svarar i undersökningen att det har blivit enklare.

Jag tror inte att det har blivit krångligare i sak alla gånger, alltså att regeringen skulle ha något ont uppsåt eller något sådant. Ibland kan det tvärtom vara en känsla. Å ena sidan fungerar mycket med konjunktur och sådant, men å andra sidan upplevs det som att olika besked och beslut leder i fel riktning när det gäller vissa skattefrågor, regelfrågor, upphandlingsregler eller på andra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag vill fråga Lorentz Tovatt varför han och regeringen har fått ett sådant kraftigt underbetyg av landets företagare.

Anf. 49 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Jag vill tacka Lars Hjälmered för frågan.

Jag håller med om problembeskrivningen. Jag har också uppfattat det som att åtminstone känslan hos företagare är att det har blivit mer krångel. Jag tror att en hel del av problemet egentligen ligger i implementeringen av EU-lagstiftning och EU-regler. Det är något som företagare själva uppger som en utmaning.

Regeringen har också agerat på området. Vi har bland annat gett Statskontoret i uppdrag att se över hur man kan förenkla implementeringen av EU-lagstiftning på olika sätt.

Utöver det ska jag nämna de uppdrag som har getts till Tillväxtverket om digitala lösningar och om att underlätta på olika sätt. Men framför allt ska myndigheternas handläggningstider ses över. Jag uppfattar att de är ett stort problem för företagare.

Jag håller med om problemformuleringen och är glad att regeringen tar frågan på allvar.

Anf. 50 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Om man ska ta en sådan här fråga seriöst ska det inte vara svart eller vitt. Det vore inte seriöst av mig som oppositionsföreträdare att säga att allt är i grå eller svarta kulörer. Det är inte den utbredda känslan, varken hos medborgare eller hos enskilda företagare.

Man gläds åt och ser en konjunktur som verkligen drar i väg. I till exempel organisationen Företagarnas barometer säger man att kompetensförsörjning är den hetaste och tuffaste förmågan att jobba med just nu. Men bortom det finns det ett antal allvarliga utmaningar, just när det gäller krångel och regler. Det är ett tydligt underbetyg för regeringen.

Det är inte heller seriöst att betvivla uppsåtet från regeringens företrädare. Men det är problematiskt på vissa områden att känslan bland företagare och entreprenörer är att det drar åt fel riktning. Ett typexempel är diskussionen om vinster i välfärden.

Det är fullt legitimt att ha synpunkter på det, vilket till exempel Vänsterpartiet har. Men vi behöver mer innovationer och entreprenörskap, som är viktiga välfärdsverksamheter. När man har långsiktiga behov av att säkra välfärdens finansiering är det problematiskt med en sådan samhällsdebatt som pådrivs av Vänsterpartiet och regeringen och där de trycker undan den typen av entreprenörskap. Slutsatsen borde snarare vara att fundera på hur vi kan reglera, gärna över blockgränsen, till exempel villkoren för tillståndsgivning, uppföljning och kontroll, vilket borgerligheten har sagt.

Men vår slutsats är att det behövs fler duktiga människor som är med och driver skolor, vårdcentraler, boenden och andra verksamheter. Vi behöver inte en samhällsdebatt som säger hur farligt eller dåligt det är. Det påverkar nog också betyget från företagarna till regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag önskar att Miljöpartiet, med den entreprenörstradition som man tidigare har haft, skulle kunna stå emot den typ av initiativ som kommer inte minst från Vänsterpartiet.

Anf. 51 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Återigen: Vi ska hålla två saker isär. Den ena handlar om regelkrångel som sådant, och det beror på hur man implementerar lagstiftning och på en rad faktor om företag uppfattar att det är ett problem. Det gäller inte minst att man lagstiftningsmässigt ska se över hur man kan minska regelkrånglet.

Den andra frågan handlar om vinster i välfärden och framför allt i skolsektorn. Där har ju regeringen en annan uppfattning än oppositionen. Vår uppfattning är att pengar som går till välfärden ska stanna där. Det är ju det mål som vi arbetar utifrån, men det är en annan fråga än regelfrågan.

Det handlar om två saker. Men när det gäller regelkrånglet instämmer jag verkligen i problembeskrivningen, och jag är villig att jobba för att minska regelkrånglet.

Anf. 52 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Det är flera saker som jag skulle kunna nämna kring det som du sa i ditt anförande, Lorentz Tovatt. Men det jag intresserar mig allra främst för är det som du avslutade med om sociala företag. Det betyder uppenbarligen olika för olika personer. Just nu är jag mest nyfiken på Miljöpartiets och din egen definition av sociala företag.

Anf. 53 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Tack, Penilla Gunther, för frågan!

Jag ska erkänna att jag inte är helt säker på om det finns några tydliga, korrekta definitioner av socialt företagande. Men min uppfattning är att sociala företag skapas för att man främst ser ett samhällsansvar och vill driva företag med ett samhällssyfte.

Om huvudsyftet är att man ska lösa en samhällsutmaning eller liknande blir lönsamheten kanske inte alltid lika bra som i andra företag. Därför kan det behövas att det offentliga går in och stöttar i vissa avseenden.

Det är min uppfattning om vad sociala företag handlar om.

Anf. 54 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Jag kunde också ha ställt samma fråga till David Lindvall från Socialdemokraterna. Han nämnde också sociala företag.

Jag lyfter den här frågan därför att det finns en officiell definition här. Det finns fyra kriterier för att ett företag ska kunna vara ett arbetsintegrerande socialt företag. Detta har näringsministern och jag dryftat ett antal gånger, och där är vi helt ense, det vill jag poängtera.

Att det görs en satsning med 50 miljoner till Tillväxtverket är jag naturligtvis väldigt glad över. Jag ställde frågan därför att det är lika viktigt för mig som för näringsministern och andra att vi rör oss med korrekta definitioner. Arbetsintegrerande sociala företag skiljer sig från det som vi traditionellt sett annars kallar för socialt företagande då en del av överskottet går till välgörande ändamål eller liknande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det stora, viktiga skillnaden som jag gärna vill poängtera och som jag hoppas att ni tar del av när ni är ute på studiebesök och annat är ju poängen med att skapa arbete för dem som deltar i företagandet och kanske också är med och skapar företaget.

Tyvärr är det många som missar delen med arbetsintegrering när man pratar om sociala företag, vilket gör att de som är seriösa, ASF, missar sina affärsmöjligheter därför att man inte förstår skillnaden.

Jag vill inte tillrättavisa, men jag vill gärna upplysa om att ni som är regeringsföreträdare har en viktig roll här att föra ut den korrekta definitionen. Det skapar arbete.

Anf. 55 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Tack, Pernilla Gunther, för replikskiftet! Tack, för upplysningen. Nu fick vi inte höra alla fyra kriterier, men jag förstår det som att det finns två olika samhällsmål, och ett handlar specifikt om jobbskapande och integrering.

Jag vet inte om det gör någon skillnad för diskussionen. Men det är naturligtvis en viktig poängtering som man ska ha med sig i debatten. För mitt anförande vet jag inte om det gör någon skillnad. Att skapa jobb ser jag som ett viktigt socialt ansvarstagande på samma sätt som jag ser till exempel skapandet av klimatinnovationer eller att hjälpa utsatta människor.

Med detta sagt är det viktigt med socialt företagande oavsett definitioner.

Anf. 56 Birger Lahti (V)

Herr talman! Kollegor i näringsutskottet, tjänstemän och närings- och innovationsministern!

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens budgetproposition i de delar som gäller utgiftsområde 24 samt 19 motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Men även enligt budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen redovisa de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

Jag tänkte beröra de målen. Det är ingen annan som har gjort det, men de finns också med i betänkandet.

Enhälligt vill utskottet framhålla att en klar och tydlig resultatredovisning bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får. Regeringens resultatredovisning är ett viktigt underlag för riksdagens budgetberedning.

En utgångspunkt för riksdagens uppföljning av budgetpropositionens resultatredovisning är att det ska vara möjligt för utskottet att följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag. Hur man har lyckats med bedriften låter jag andra bedöma.

I ett tillkännagivande - som också finns med i betänkandet och som ingen har berört - från den 18 november 2015 ställde sig riksdagen bakom det som näringsutskottet anförde i sitt betänkande om förvaltningen av SJ AB. I tillkännagivandet framhåller utskottet att regeringen bör omvärdera sina prioriteringar i förhållande till SJ AB och att regeringen inom ramen för SJ AB:s beslutade ekonomiska mål bör agera på ett mer ansvarsfullt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Regeringen återrapporterade i budgetpropositionen 2017 sin syn på förvaltningen av SJ AB och ansåg därmed att det aktuella tillkännagivandet var slutbehandlat.

I ett ytterligare tillkännagivande från våren 2017 ställde sig riksdagen bakom det som näringsutskottet anförde om handläggningstider. Utskottet anförde bland annat att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att alla myndigheter som företag kommer i kontakt med ska sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider.

När det gäller tillkännagivandet om handläggningstider konstaterar utskottet att regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att bland annat analysera och värdera effekter av åtgärder såsom maxtider, tidsgränser och servicegarantier för handläggningsprocesser. Utskottet noterar att uppdraget ska slutredovisas till regeringen den 28 februari 2018. Nog om tillkännagivanden.

Herr talman! Utgiftsområde 24 Näringsliv omfattar näringspolitik samt utrikeshandel, export och investeringsfrämjande.

Inom näringspolitiken ryms insatser för att skapa goda ramvillkor för företag, företagsutveckling, främjande av entreprenörskap, arbete för att stärka innovationskraften, arbete för att förenkla för företag, konkurrensfrämjande arbete, turistfrämjande samt immateriella och associationsrättsliga frågor. Därutöver ingår bidrag till forskning och utveckling.

Jag tänker inte ge några siffror eller nagelfara dessa nästan 7,4 miljarder kronor som fördelas, men jag kan konstatera att bra satsningar görs på forskning och utveckling som kommer att leda till att svensk industri blir än mer konkurrenskraftig. Vad som givetvis förbryllar mig lite är hur de borgerliga partierna ihop med SD kommer till samma slutsats: att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet satsar för mycket på näringslivet.

Min och Vänsterpartiets syn är att om vi ska kunna behålla vår konkurrenskraft vad gäller teknisk utveckling och uppnå de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 måste vi tordas satsa på innovation och forskning och utveckling som innefattar både testbäddar och pilotanläggningar.

Jag och Vänsterpartiet är övertygade om att Sverige inte skulle ha varit så framgångsrikt i vår position som världsledande inom flera områden när det gäller basindustrirelaterade sektorer om man bedrivit en politik som byggde på skattesänkningar, därtill sådana som oftast gick till de mest välbärgade. Det blir för mig helt obegripligt när man sedan dessutom gav signaler om att den styrande regeringen såg svensk basindustri som nästintill oviktig eller passé.

Då undrar jag verkligen hur den borgerliga regeringen som styrde i åtta år tänkte. Blir intresset större eller mindre för investerare om fokus ligger på skattesänkningar? Skattesänkningar undergräver inte minst de gemensamma välfärdssektorerna men även möjligheterna för att ge stöd och medfinansiering till utveckling av de delar som kommer att vara extra viktiga i omställningen av världens industrier till det hållbara och fossilfria.

Om vi spelar våra kort rätt nu och gör rätt satsningar kommer vi på många områden att kunna exportera ny teknik som kommer att vara avgörande för morgondagens generationer. Sverige som ett litet land med lång framgångsrik erfarenhet av basindustri har, och kommer att ha, investerarnas blickar och intresse på sig. Men då kan man inte som styrande regeringsföreträdare gå ut med signalen att vi inte själva tror på vår industri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

När det gäller insatser inom näringspolitiken vill jag flagga för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling, som föreslås ökas med sammanlagt ca 622 miljoner kronor. Något som innefattas i dessa pengar är, som miljöpartisten nämnde, ett stöd för utveckling av biobränsle till flyg, satsningar på matchningsaktörer, smart industri på regional nivå, en nationell export- och investeringsplattform för smarta städer, automationsprogram för små och medelstora företag samt elektrifiering av fordonsparken och biogas - ett axplock av sådant som jag tycker är framåtsyftande och spännande.

Herr talman! Jag tänker inte ta mer tid i anspråk, utan jag yrkar helt sonika bifall till näringsutskottets förslag i 2017/18:NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv.

(Applåder)

Anf. 57 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Sverige är ett land som är väldigt beroende av handel, import och export. Vi brukar säga att ungefär hälften av vår ekonomi är kopplad till detta. Det är väldigt viktigt för många svenska företag att man producerar varor och tjänster och säljer lite varstans.

Detta gör handelspolitiken till ett väldigt viktigt svenskt intresse, och det är ett område, herr talman, där vi ofta är brett politiskt överens. Det är ett område där jag till exempel kan ge erkänsla till statsrådet Damberg och hans kolleger och den många gånger kloka inställningen när det gäller synen på handel, frihandel, WTO och så vidare.

Vi ser dock att ett av benen, nämligen Vänsterpartiet, på den trebenta pall som är regeringsunderlaget håller på att falla undan. Det är lite skakigt i den delen.

Tidigare har man diskuterat det som ibland kallas TTIP, handelsavtalet mellan Europa och USA. Vänsterpartiets ledare Sjöstedt har sagt att han vill sänka det avtalet, eftersom det är dåligt, samtidigt som vi vet att mycket av svensk utrikeshandel går i den riktningen. Samtidigt har till exempel TCO:s ordförande sagt att hanteringen av detta från Sveriges sida har varit en av de allra mest öppna processer hon har varit med om när det gäller att förhandla fram den typen av handelsavtal.

Riksdagen har nyligen fått ett så kallat CETA-avtal på sitt bord, alltså ett handelsavtal mellan Europa och Kanada. Kanada är ett av världens finaste länder. Det påminner väldigt mycket om oss själva: väl utvecklat med sunda värderingar och så vidare.

Birger Lahtis kolleger har varit ganska mycket emot den typen av handelsavtal, och då tycker jag, herr talman, att det lite grann kokar ned till en fråga som kan formuleras ungefär så här: Om man nu inte tycker att USA eller Kanada är okej, finns det då något land och något sammanhang där man kan vara för ett handelsavtal med allt vad det betyder för det svenska näringslivet?

Anf. 58 Birger Lahti (V)

Herr talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan! Jag skulle nästan kunna kopiera svaret från i fjol; jag kommer ihåg att frågan var ungefär densamma men då om TTIP. Nu är det CETA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Svaret blir att vi aldrig har varit emot handelsavtal som sådana. Det är inte det som är kruxet, utan kruxet är det investeringsskydd i handelsavtalet som innebär att storföretag får en fördel, en gräddfil på sidan om, som gör att de kan stämma stater om de tar beslut som på något sätt i framtiden skulle leda till att företagen fick mindre vinster än de räknat med.

Det finns många exempel, och jag tycker att det är märkligt att de här investeringsskydden och mekanismerna behövs i handelsavtal som rör demokratiska länder som Kanada, Sverige och i stort sett alla europeiska länder. Precis som jag sa i mitt anförande: Sverige har varit framgångsrikt eftersom vi har haft en exportrelaterad industri som har pumpat ut värden från detta land, och det har byggt upp vår välfärd.

Vänsterpartiets mening har aldrig varit att vi ska vara emot handelsavtal och handel med andra länder. Men Lars Hjälmered måste väl medge att det känns konstigt att storföretag får en gräddfil och kan stämma stater som med demokratiska medel tar ett beslut som efteråt kanske blir inte precis som företagen hade tänkt sig. Tycker inte Lars Hjälmered att det är konstigt att det ska behövas en oberoende investeringsmekanism som inte är demokratiskt styrd när det handlar om länder som har en bra demokratisk konstruktion på sitt statsskick?

Anf. 59 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! I Sverige brukar vi ibland prata om egendomsskydd, något som är reglerat både i Europakonventionen och regeringsformen. Svensk rätt innebär ju att om det finns någonting där min egendom kan påverkas eller riskerar att påverkas så ska jag ha rättslig möjlighet att få min sak prövad. Det är en grundläggande rättsprincip, och det tycker jag också ska finnas inom handelsavtalen.

Om vi ska förmå andra att komma till Sverige och investera pengar, eller det omvända, att svenska företag investerar någon annanstans, ska det också finnas rättsliga regler för detta. Det är riktigt att det har varit en diskussion om det som man i handelsavtalet med USA kallat ISDS. Det har också varit en diskussion om att hitta en annan sådan så kallad mekanism. Men det har ändå varit en grundläggande princip att man har ett rättsskydd för de investeringar man gör, vilket jag tycker är en jätteviktig sak i sammanhanget.

Herr talman! Om vi nu tittar utåt skulle jag säga att handeln kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Min och vår slutsats är att vi behöver världen mer än vad den behöver oss, det vill säga det är extra viktigt för ett land som Sverige att jobba med handel och frihandel och att följa och följa upp regelverk som är satta till exempel inom WTO. Att värna handelsavtal blir ännu viktigare för svenska regeringar, vare sig de är röda eller blå.

Jag kommer tillbaka till att om vi nu har ett avtal med Kanada på riksdagens bord, ett avtal med ett land som ändå är ett av de mest välfungerande om vi ser på arbetsrätt, djurskydd och övriga regelverk, och Vänsterpartiet inte ens i det läget landar i att man kan vara för ett sådant avtal, då undrar jag: Finns det något land och något sammanhang där man känner att man kan vara för ett handelsavtal och inte per se emot?

Anf. 60 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag kanske inte svarade på frågan, men jag tycker att vi ska kunna teckna handelsavtal med alla länder som har ett demokratiskt statsskick.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Lars Hjälmered talar om Kanada. Jag tvekar inte alls om det skulle röra sig om att överpröva någonting som man demokratiskt hade beslutat i Kanada. Men vi behöver inte ha något investeringsskydd som ligger utanför statsskicken i Kanada och Sverige. Vi har ju fungerande domstolar i både Kanada och Sverige, och därför behöver vi inte något investeringsskydd där tre domare som ingen rår på ska ta beslut i ärenden som två demokratiskt styrda länder rår över.

Jag förstår inte att det ska vara så krångligt att det ska behövas flera tusen sidor, i stället för att man tar bort handelshinder och säger att de här länderna styrs enligt demokratiskt statsskick och kan fixa det där.

Storföretagen får en jättefördel, och det tycker jag är konstigt gentemot små länder. Om vi skulle fatta ett demokratiskt beslut för att värna till exempel arbetsrätten eller arbetsmiljön skulle jag tycka att det vore konstigt om det skulle överprövas på grund av ett investeringsskydd.

Vi är alltså inte överens där. Men handel är bra, och jag tycker att vi ska kunna teckna handelsavtal med alla demokratiska länder.

Anf. 61 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det är roligt att få möjlighet att diskutera och debattera statsbudgeten under utgiftsområde 24 Näringsliv här i dag. Jag har lyssnat på oppositionspartierna. På ett sätt är det ganska hoppfullt, för det finns mycket som vi är överens om i den här kammaren. Det är mycket som behöver göras för att fortsatt stärka svensk konkurrenskraft, vårt näringsliv och jobbskapandet i hela Sverige.

Men det har också varit intressant att lyssna lite grann efter vad som inte har sagts i talarstolen i dag. Det påminner lite om en ledartext i Expressen i veckan, som varnade för att borgerligheten nu ställer ut så många löften om både ökade utgifter och stora skattesänkningar att notan inte går ihop. Vi ser en ny borgerlig springnota växa fram. Bilden går igen också på näringspolitikens område. Från liberaler och hela vägen ut till ytterlighetshögern slaktas egentligen utgiftsområdet. Samtidigt har vi en debatt här där partierna förklarar hur ambitionsnivån måste höjas på område efter område, allt från småföretagande till industri. Det är lite svårt att få den där ekvationen att gå ihop.

Låt mig börja med industrin. Låt oss backa tillbaka bandet en mandatperiod. I januari för fem år sedan stod Sveriges dåvarande statsminister i Davos och gjorde ett uttalande om svensk industri. Han sa så här: In Sweden we used to have people in the industry, but they are basically gone. Det betyder: I Sverige hade vi tidigare människor som arbetade inom industrin, men de är praktiskt taget borta. De finns inte.

Nu står vi här en mandatperiod senare. Industrin skapar fler jobb än när Fredrik Reinfeldt dödförklarade den för fem år sedan. I dag finns över 1 miljon anställda inom industrin och de industrinära tjänsteföretagen runt om i landet. Tillsammans skapar de ungefär 75 procent av Sveriges export. Nu ökar exporten. Första halvåret i år gick den upp med 12 procent, och industrins investeringar i Sverige är på rekordnivåer. För andra året i rad anställer industrin fler i Sverige än i utlandet. Allt fler företag väljer att flytta hem produktion till Sverige. Industriföretagens framtidstro är den högsta på 20 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vad vi ser just nu är ett fönster som öppnas för nyindustrialisering av Sverige. Då kan inte politiken sitta med armarna i kors. Då kan vi inte göra som den förra regeringen gjorde under finanskrisen 2008-2009, då man sa nej till ett system med korttidsarbete. Detta kostade Sverige ungefär 60 000 industrijobb i onödan. Det var ett misstag av den borgerliga regeringen att ignorera svensk industri. Industrin är fortsatt en jobbmotor i vårt land, men är också en innovationsmotor. Vilka kommer att bygga våra nya elbilar? Vilka kommer att elektrifiera Sverige? Kommer vi att kunna göra det utan industrin, utan gruvarbetare, utan designer, utan maskinoperatörer, utan elektriker, utan ingenjörer och utan kodare? Svaret är nej. Sverige behöver industrins innovationskraft för att klara de stora samhällsutmaningar vi står inför.

Därför har den här regeringen satt industrin i fokus. Förra veckan presenterade vi en andra handlingsplan för att stärka industrin, som vill vända hem. Det finns 37 nya åtgärder, och jag ska nämna några av dem. Ett nationellt testcentrum för elfordon ska byggas upp och medfinansieras från näringslivet. Ett robotlyft genomförs för att främja introduktionen av automations- och robotlösningar i små och medelstora företag i hela landet. Industriklivet introduceras för att svensk industri ska stöttas och gå mot nollutsläpp av växthusgaser. Kunskapslyftet byggs ut för att kompetensförsörjningen i dag är företagens största utmaning och det främsta tillväxthindret. Bara yrkeshögskolan kommer de närmaste åren att få 12 800 nya platser. Yrkesprogrammen uppvärderas också. Nästan hälften av eleverna försvann när den förra regeringen förändrade gymnasieskolan. Nu ökar vi statusen på yrkesprogrammen utan att försvaga yrkesämnena.

Regeringen arbetar tillsammans med industrin och akademin inom ramen för våra samverkansprogram, som ska vara fullt utbyggda 2020 och innebär 500 miljoner per år till innovationsprojekt som växlas upp med lika mycket pengar från näringslivet. Några exempel: I Göteborg körs redan i dag elbussar i verklig linjetrafik med inomhusstationer och mindre buller. I Västerås tar man fram lösningar för morgondagens äldreomsorg, som ökar äldres och sjukas frihet och självbestämmande genom digitalisering och ny teknik. På en rad andra platser runt om i Sverige visar man hur höga hus kan byggas av trä, hur fabriker, gruvor och städer kan kopplas upp med 5G-teknik och alla de möjligheter det innebär för framtiden. Sverige behöver sådana här testbäddar i verkliga miljöer. Det hjälper oss att tackla framtidsutmaningar, men det skapar också jobb och framtida exportprodukter.

Industrin är viktig för Sverige, men det är också våra entreprenörer och företagare. Vi vet att majoriteten av de nya jobben skapas i växande små och medelstora företag. Därför är det positivt att de senaste åren varit starka för Sveriges entreprenörer och småföretag. Oktober var en rekordmånad för antalet nystartade företag; hela 6 049 nya företag startades. Det är det högsta antalet sedan 2004.

Men det är också så att svenska företag växer rejält. I Sveriges största företagsundersökning Företagens villkor och verklighet 2017 framgår det att hela sju av tio företag vill växa. Samtidigt ser vi utmaningar för de små företagens möjligheter att ta nästa kliv, att göra den där nödvändiga investeringen, att anställa eller kliva upp på en ny marknad. Under året har vi därför växlat upp småföretagarpolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

För det första har ett växa-stöd införts för att fler ska våga göra sin första anställning. Alla egenföretagare som gör sin första anställning kan få en rabatt på upp till 63 000 kronor första året. För första gången i Sverige införs nu ett program för personaloptioner för att underlätta för små snabbväxande företag att rekrytera den kompetens som behövs i uppstartsfasen.

För det andra förbättrar vi förutsättningarna för att låna. Entreprenörer över hela landet har vittnat om svårigheter att få lån hos affärsbankerna, framför allt i mindre städer och i glesbygd. Därför fick Almi redan 2015 ökat anslag och kunde utveckla nya låneformer, som innebar att deras nyutlåning steg med hela 38 procent under 2016. Under året har jag inlett en bankdialog med affärsbankerna som bland annat resulterat i två pilotprojekt där bankerna i tidiga skeden tar över Almis lånekunder så att Almi kan bevilja nya lån till fler företag. I höstens budget tillförs Norrlandsfonden 200 miljoner för att öka tillgången på kapital i de fem Norrlandslänen.

För det tredje har småföretag under lång tid använts som bank av storföretag. Nu har jag tillsammans med näringslivet fått de allra största företagen att ställa sig bakom principer för en frivillig kod som innebär 30 dagars betaltid som regel.

För det fjärde ska vi också se till att entreprenörer kan fokusera på sitt företag och inte behöva lägga onödig tid på kontakter med myndigheter - på att hantera tillstånd, lämna uppgifter eller försöka förstå hur de ska göra rätt. Därför har vi inlett en förenklingsoffensiv. Förra året fick Bolagsverket i uppdrag att införa digital hantering av årsredovisning. Det kommer äntligen att vara möjligt nästa år. Den digitala plattformen verksamt.se har fått ytterligare medel för att utveckla sin verksamhet. Vi skyndar på och satsar på digitaliseringsarbeten i särskilt regeltunga branscher. Vi började med restaurangbranschen. Nu går vi vidare inom besöksnäringen med företag för hotell och evenemang. Dessutom arbetar vi vidare med att korta handläggningstider hos myndigheter och hitta smartare vägar att implementera nya lagar och regler.

För det femte är ett av de främsta hindren för att bli företagare frågan om trygghet, inte minst under den första tiden, när inkomsterna är osäkra. Vad händer till exempel om man blir sjuk eller går på föräldraledighet? För att skapa större förutsägbarhet förbättrar vi försäkringsskyddet för personer som startar företag. Uppbyggnadsperioden för sjukpenningen förlängs till 36 månader och utvidgas till att även omfatta aktiebolag. Men på detta område kommer vi att behöva ta fler steg. Jag tror att det här är viktiga frågor, inte minst om vi vill få fler kvinnor att våga vilja starta företag i Sverige.

Låt mig avslutningsvis återvända till Davos 2013. Där på toppmötet sa den borgerlige statsministern även så här: I am not saying I want a larger portion of low income jobs, because it does not sound very nice. Han säger inte att han vill se en större andel jobb med låga löner, för det låter inte så trevligt.

På det området har vi sett stora förändringar den här mandatperioden. I dag säger de borgerliga partierna rakt ut, utan att skämmas för det, att de vill se lägre löner i Sverige. De är till och med beredda att tvinga fram det genom egen lagstiftning. Om jag förstår det rätt tänker Moderaterna göra det trots att parterna nu enats om en egen lösning. Det är en modell där arbetsgivarnas kostnader sänks radikalt men där inte en enda person får sänkt lön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

I länder där man har andra modeller på arbetsmarknaden blir löner lätt en valfråga där partierna tävlar om vem som vill höja minimilönerna mest. Svensk borgerlighet är nu på väg att gå till historien genom att gå till val med löften om inte höjda utan sänkta lägstalöner i Sverige. Här står en viktig strid i nästa års valrörelse. Ska vi respektera den svenska modellen och fortsätta låta arbetsgivare och arbetstagare förhandla om löner och villkor, eller ska vi politiker börja lagstifta om sådana saker?

Ska vi värna stabilitet på svensk arbetsmarknad, eller ska ni ge er på grunden för vårt ekonomiska välstånd? Få saker har en så fundamental betydelse för vårt näringslivs förutsättningar att växa och skapa jobb som en stabil arbetsmarknad. Låt oss tillsammans värna den svenska modellen och sträva efter mer samarbete i svensk politik. Det är jobbpolitik som ger långsiktigt riktiga resultat.

(Applåder)

Anf. 62 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! Sverige är på många sätt ett fantastiskt land. Det finns väldigt mycket i Sverige som fungerar väldigt bra. Vi dras till exempel fram av en fantastisk högkonjunktur. Det är väldigt roligt inte minst i min hemstad, där man ser hur bra det går för den viktiga fordonsindustrin.

Om vi lyfter blicken och ser en del av de större utmaningarna vi möter med integration, otrygghet och konkurrenskraft hoppas jag att det finns områden där vi kan finna varandra över blockgränserna. Jag tror att handelspolitiken fortsatt är ett sådant område där det är viktigt att stå upp för viktiga svenska värden om handel, frihandel, Sveriges roll inom EU och WTO, för att ge några exempel.

Herr talman! Det är likadant när det gäller de förödande hamnproblemen i Göteborg. Där har vi tydligt sträckt ut en hand till regeringen och har en genuin och uppriktig vilja att lösa dem omgående. Där hoppas jag att vi kan göra upp med regeringen så att det kan få ett slut innan vi går till val nästa gång, alltså i praktiken att det kommer ett lagförslag.

Jämte att det går väldigt bra har det utvärderats. Svenskt Näringsliv har frågat ett antal tusen företagare hur de upplever villkoren i Sverige. Två av tre har sagt att de upplever att det är krångligare under Mikael Dambergs ledning och blott en av hundra att det har blivit enklare.

Jag tror ärligt talat inte att det var något ont uppsåt eller att det är enskilda regler som har gjort att det de facto alla gånger har blivit krångligare utan att det kanske mer landar i olika besked och beslut. Man talar väldigt gott om entreprenörskap och småföretagande. Men det kanske finns en känsla ibland när det gäller reglerna för upphandling, skattevillkoren med RUT och ROT eller liknande saker. Där kommer också vinst i välvärden in, skulle jag tippa.

Herr talman! Jag vill fråga Mikael Damberg: Vad tror du är skälet till att du och regeringen har fått ett så kraftigt underbetyg i Svenskt Näringslivs undersökning?

Anf. 63 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Först ger vi Svenskt Näringsliv ett väldigt gott betyg, efter det skapar väldigt mycket nya jobb i Sverige även i privat sektor. De är väldigt optimistiska inför framtiden.

Jag tror att Lars Hjälmered har en poäng. Det finns en förväntan om att livet som företagare ska vara enklare. Vad är det som driver det? Jag tror att det är mobiltelefonerna. Våra vanliga liv har blivit så mycket enklare med mobiltelefonen, men det har inte riktigt hängt med hur man driver ett företag, hur man rapporterar och hur man sköter tillståndsärenden. Varför fungerar inte det på samma sätt som när jag swishar eller sköter mina vanliga bankärenden?

I rankningarna internationellt över till exempel digitalisering ligger Sverige fortfarande väldigt högt upp på många av rankningarna. På ett område har vi verkligen tappat ungefär de senaste tio åren. Det är offentlig sektor och digitalisering. Våra myndigheter och organisationer har inte hängt med. Vi erbjuder inte företag och företagare det bästa stödet genom att göra enklare regler.

Jag tror väldigt mycket på att man måste driva en förenklingsoffensiv. Jag välkomnar att näringsutskottet tagit initiativ. Vi har redovisat att vi tar ett antal initiativ för att driva frågorna framåt. Det är viktiga frågor för oss att följa och fortsätta att driva. Jag tror att mer kan göras.

Jag vill återkomma till utgiftsområde 24 lite grann och ställa en fråga till Moderaterna. När jag läser förslagen får jag ett intryck just när det gäller 1:5 Näringslivsutveckling. Där känns det som att ni vill ta bort alla nya satsningar för nästa år. Ni vill inte bevilja någon ökning, utan ni ligger kvar på förra årets satsning.

Vad händer då med elektromobilitetslaboratoriet, som antagligen kommer att ha sitt säte i Göteborg? Vad händer med Norrlandsfondens 200 miljoner för utlåning till företag i de fem Norrlandslänen? Det är viktigt att också våga diskutera de konkreta effekterna av budgetförslagen.

Jag hoppas att Moderaterna kan vara tydliga med effekten av sina besparingar. Någonstans måste man spara om man ska dra ned så kraftigt på utgiftsområdet.

Anf. 64 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! En genomgående trend för Mikael Damberg och hans kollegor har varit att kraftfullt öka skatterna på både företag och arbete under de senaste åren. Devisen för en enskild företagare har varit att Mikael Damberg gett ungefär en tiokrona och tagit en femtiolapp tillbaka. Det är där nettot i stora stycken har legat.

Herr talman! Det kommer ändå tillbaka till att mycket i Sverige fungerar väldigt bra. Vi har en konjunktur som verkligen drar. Det gynnar företagen och hjälper både nationellt och i handeln externt. Men bortom det har vi ett antal lite större utmaningar för Sverige.

Vi funderar rätt mycket på de större utmaningarna med integration, otrygghet och konkurrenskraften. Där finns ett antal områden där jag hoppas att vi kan finna varandra. Jag nämnde till exempel den viktiga handelspolitiken, att vi har en järnaxel och driver det fortsatt.

Det andra hoppas jag att Mikael Damberg kan ge någon typ av svar på. Det gäller de förödande hamnproblemen. Det är ett typexempel på en konkurrenskraft. Vi kan i akt och mening titta på Göteborgs hamn när till exempel containrar ska ut och in i hamnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Bara häromveckan gav containerrederiet ACL beskedet att man efter 50 år slutar att köra direktlinjen mellan Göteborg och amerikanska östkusten. Det finns flera skäl. Ett viktigt skäl är de pågående hamnproblemen. Många företag har vittnat om det - de båda Volvobolagen, Akzo Nobel, Löfbergs Lila och många andra.

I den rätt tuffa miljö vi ser framför oss måste vi på olika sätt genom delar av politikens områden med utbildning, forskning, skatter och andra delar med kraft agera om vi menar allvar med den välfärd, roll och situation som Sverige har.

Då kommer en sådan sak som hamnproblemen att bli en fråga om politisk vilja. När vi ser att det pågår och slår så hårt mot konkurrenskraften och näringslivet menar jag att vi inte kan sitta still. Frågan är då: Har regeringen den politiska viljan att omgående lösa problemen?

Anf. 65 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Vi har redan tillsatt en utredning om den allvarliga situationen i Göteborgs hamn. Vi ser att det är en allvarlig situation. Då gäller det att göra rätt också juridiskt.

Jag hoppas verkligen att vi kan enas brett i kammaren om nya, moderniserade regler som gör det möjligt att försvara den svenska modellen med konfliktregler men inte att missbruka de regler vi har på svensk arbetsmarknad. Uppdraget ska redovisas senast i maj nästa år. Jag hoppas gärna, om de är färdiga tidigare, att de kommer tidigare till regeringen och partierna i riksdagen med ett förslag i den delen. Där samarbetar vi gärna.

Vi samarbetar också gärna om handelspolitik, konkurrenskraft och integrationsfrågorna. Jag hoppas att Moderaterna i framtida debatter också nämner klimatutmaningen som en stor utmaning i vår tid. Jag tror verkligen att det avgör konkurrenskraften för svensk industri på lite längre sikt om vi klarar det. Det ligger stora satsningar i budgeten för att hjälpa svensk industri att ligga i framkant i utvecklingen mot klimatsmalare produktion.

Återigen blir jag lite nervös av att Lars Hjälmered inte med ett ord svarar på frågan: Vad händer när man tar bort 60 procent av anslaget på 1:5, hela ökningen för i år? Jag sitter med inte minst Volvobolagen, och de säger: Vi vill investera i ett elektromobilitetslaboratorium. Det är vår förutsättning för att ställa om till elfordon i framtiden. De vill att vi från statens sida är med och gör den innovationssatsningen tillsammans.

Det handlar om att vi från statens sida ska investera hundratals miljoner, och de måste punga ut med lika mycket. Det ligger i närtid. Jag skulle gärna vilja komma till bolagen och säga: Nu har jag diskuterat det i Sveriges riksdags kammare. Det finns en stor uppställning bakom ett elektromobilitetslaboratorium som säkrar långsiktigheten för fordonsindustrin i Sverige. Jag hoppas att Moderaterna kanske inte i den här debatten men längre fram kan klargöra att den satsningen blir långsiktig och på riktigt.

(Applåder)

Anf. 66 Penilla Gunther (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag ställde några frågor till statsrådet i mitt anförande. Jag upplevde inte riktigt att jag fick svar i ditt anförande, Mikael Damberg, så därför tänker jag utveckla frågorna och ställa dem igen.

Jag tror att vi har ett gemensamt intresse av en fortsatt utveckling av industrin i Sverige. Jag är själv uppvuxen på en bruksort, och det är klart att jag förstår betydelsen för hela landet av en livskraftig industri. Nyindustrialiseringen kan gälla moderna, högteknologiska företag inom den något mer moderna rymdforskningen, där vi har en roll att spela inom Europa och övriga världen. Nu ser vi att en planerad strategi bara blir en skrivelse med lite oklart innehåll. Men näringsministern måste ändå kunna tala om hur viktig den här industrin är för Sverige: Ska vi nöja oss med att det bara blev en tummetott här, eller ska vi faktiskt försöka få till stånd en strategi, så att dessa företag får veta sina förutsättningar den närmaste framtiden?

Jag återkommer senare med mina frågor om gruv- och mineralindustrin.

Anf. 67 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Industristrategin är ju bred. Den tar vara på den kraft som finns i hela den svenska industrin, som står för en väldigt stor del av vår export och många jobb i hela landet. Vi har valt att inte fokusera branschvis och specifikt, även om vi träffar branscher och diskuterar vad vi kan göra tillsammans.

När det gäller specifikt rymdindustrin har den här regeringen tillsatt en utredning för att titta på om inte till exempel småsatelliter är ett affärsområde som kan få väldigt stor betydelse för Sverige långsiktigt. Vi har tagit initiativ för att driva frågan om rymdindustrins framtid. Regeringen har alltså tagit initiativ på det här området.

Jag tror att de flesta utanför den här kammaren inte ser så stor skillnad mellan strategier, skrivelser och propositioner. Det viktiga är ju vad man gör och om man tar det på allvar eller inte.

Sedan blir det lite märkligt. Vi talar om innovationskraften i svensk industri. Kristdemokraterna vill radikalt minska anslaget till Vinnova. Vinnova är ju den myndighet som jobbar med innovationssatsningar. I princip varenda satsning från Vinnova är en satsning där industrin och näringslivet har finansierat hälften. Det gör att svensk industri kan ligga lite före och vara lite snabbare på bollen, så att vi kan skapa framtidens exportprodukter.

När jag läser Kristdemokraternas budgetmotion förstår jag inte motiven till att just innovationspolitiken ska bli så lidande. Vi kanske också har lite tid över till att resonera om varför man ska ta bort Växa-stödet - det stöd som ges till enmansföretagare runt om i Sverige som anställer sin första person. Då kan man få en skatterabatt på 63 000 kronor. Det är väl en riktad skattesänkning som verkligen ger effekt på sysselsättningen? Jag uppfattar att det finns andra partier, inte minst Centerpartiet, som ligger väldigt nära detta, har egna förslag och till och med vill gå lite längre än regeringen på det här området. Det borde finnas en samsyn när det gäller riktade insatser för företag som vill växa.

Anf. 68 Penilla Gunther (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! För att hinna med att svara på ministerns frågor börjar jag med detta med Vinnova. Det är väl inte så konstigt om vi anser att det går att fördela stödet till företag och företagare på ett helt annat sätt än bara genom Vinnova, som regeringen sätter stor tilltro till?

Ministern nämner nästan bara storföretag som drar nytta av Vinnovas satsningar. Volvo är ett exempel. Jag tror att Volvo är så livskraftigt att man själv skulle kunna finansiera det labb som det talades om i ett tidigare inlägg. Det är ju inte i första hand dessa företag som vi ska stötta med offentliga medel. I så fall ska det ske i samarbete med mindre och medelstora företag på ett mycket tydligare sätt.

När det gäller Växa-stödet var idén ursprungligen att folk med enskilda firmor skulle kunna anställa en person. Själva definitionen av enskild firma är att man är en enskild person som väljer att driva företag. Att då anställa någon är otroligt administrativt krångligt. Tro mig, jag vet. Jag har haft enmansföretagare i familjen och kan verkligen tala om att detta inte är någon framgångsfaktor. Även om man senare har utökat det hela är själva idén från början inte särskilt väl genomtänkt.

Men jag ville också hinna med att ställa min fråga om vår traditionsrika gruv- och mineralindustri, som jag är rädd att jag inte heller denna gång får svar på. Kommer nu den utredning som ministern aviserade på Svemins höstmöte, om förenklingar i prospektering, så att även denna näring kan fortsätta att växa ytterligare ett par generationer i Sverige?

Anf. 69 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag börjar med att svara på frågan.

Miljötillstånden tar i dag lång tid att få fram, och det är väldigt osäkra processer. Jag har varit väldigt tydlig med att jag inte vill sänka några miljökrav. Miljöministern vill inte heller göra det. Men vi vill hitta en mer förutsägbar ordning när det gäller att hantera miljötillstånd, för det kostar på investeringar att inte göra det på ett bra sätt. Vi återkommer med en utredning om detta för att se över vad man kan göra. Detta ingick redan i den första handlingsplanen för smart industri, som vi nu kommer att leverera de sista delarna av.

Vi jobbar långsiktigt med de här frågorna, som är viktiga för gruvnäringen och också för andra industrier där miljötillstånden är viktiga för investeringar och framtida jobb.

Jag blir nervös när jag hör att Kristdemokraterna tycker att vi inte ska jobba ihop med svensk fordonsindustri om elektrifiering. Detta är grunden för svensk exportindustri. Hela fordonssektorn håller på att ställa om. Sverige måste ligga i framkant. Industrin visar tydliga tecken på att vilja samarbeta med oss i de här frågorna. Regeringen kommer att gå vidare med detta.

Men just testmiljöer är ett unikt tillfälle att låta forskningsresurser och innovationsmiljöer också nå småföretag. Om man inte har dessa testlaboratorier, som också småföretag kan använda, har de inte möjlighet att vara med i innovationsprocesserna. Att just jobba med testmiljöer som blir öppna är ett sätt att involvera små och medelstora företag i innovationsprocesserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Växa-stödet gäller ju också aktiebolag i dag. Vi har breddat reformen så att alla enmansföretagare kan få skatterabatt när de anställer sin första anställd. Jag hade hoppats att Sveriges riksdag skulle säga: Jippi, detta sluter vi upp kring! Det kan få stor jobbeffekt att rikta skattesänkningar till de företag som väljer att växa till antalet anställda.

Anf. 70 Helena Lindahl (C)

Herr talman! För drygt 100 år sedan kom den första kvinnan in i Sveriges riksdag. I dag ser vi att vi är nästan 50 procent, tursamt nog. På 1800-talet var det inte heller ovanligt att kvinnor jobbade i den privata sektorn, inom företag som tvätterier eller ysterier. Jag har själv jobbat i ett projekt som heter Ostriket i Västerbotten. Det grundar sig egentligen på de hundratals mejerier som fanns runt om i länet, bland annat ett i Mångbyn, där Västerbottensosten kom till. Nu vet ni det.

På 1960- och 1970-talen var det väldigt många kvinnor som började förvärvsarbeta, vilket gjorde att Sverige blev ett av världens mest jämställda länder när det gällde arbetsmarknaden. Men det ironiska är att det som på ett sätt har bidragit till att vi arbetsmarknadsmässigt är ett av världens mest jämställda länder också har hämmat kvinnors företagande eftersom många kvinnor arbetar inom vård och omsorg, där det inte har varit tillåtet att på samma grunder som offentlig sektor starta och driva företag förrän 2009, när LOV kom.

Min fråga till näringsministern ska ses mot bakgrund av att det bara är en av fyra företagare som är kvinna. Kvinnorna utgör ungefär 25 procent. Det är ett ganska dåligt betyg för ett jämställt land som Sverige.

Då skulle jag vilja veta: Hur jobbar näringsministern med att öka andelen kvinnor som är och ska bli företagare? Det får gärna specifikt handla om det som är inom ministerns område.

Anf. 71 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Tack för frågan! Det är en viktig fråga. Vi har kommit långt i jämställdhetsarbetet. Det är inte bara tursamt, utan det har varit ganska mycket politiskt hårt arbete bakom det. Det handlar inte minst om kvinnors kamp för ökad jämställdhet i fråga om representation här men också om hur vårt välfärdssystem har byggts upp. Jag vill för protokollet säga att jag inte tror att kvinnor skulle ha större möjligheter att vare sig vara företagare eller göra karriär om inte barnomsorg och äldreomsorg hade funnits och fungerat på ett bra sätt i Sverige. Jag tror att vi har genomfört många välfärdsreformer som har betytt mycket för kvinnors frigörelse. Men vi har mer att göra. Inte minst handlar det om företagande.

Jag kan ta upp exempel på det som jag också nämnde i mitt anförande. Jag tror att det vi nu gör för att skapa trygghet för företagare spelar jättestor roll. Vi utökar så att den som startar företag får beräkna SGI på ett motsvarande jobb i 36 månader. Det är en enorm skillnad mot hur det har varit tidigare. Det behöver inte vara lika riskabelt, så att säga, att starta företag och ge upp den fasta anställningen.

En annan sak är att vi jobbar mycket med Almi och utlåning. När det gäller finansiering har det visat sig att män ofta får låna mer pengar än kvinnor. De statliga aktörerna spelar en jättestor roll. Vi är de enda som egentligen följer upp kvinnor och män på lånemarknaden. Almi har ett särskilt uppdrag att jobba med underrepresenterade grupper - det är tyvärr kvinnor och personer som har kommit till Sverige. Vi gör riktade insatser i budgeten som handlar om nyanlända kvinnors företagande - det säger jag bara för att nämna ett väldigt närliggande exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Men jag tror att vi behöver ta ett bredare grepp om trygghetsfrågorna och företagandefrågorna. Det tror jag är frågor som vi skulle kunna enas om i riksdagen. När allt fler människor väljer att vara företagare, eller i vissa delar av sitt liv är företagare, måste trygghetssystemen funka. Det har ännu större betydelse för kvinnor än för män eftersom ansvaret i familjerna tyvärr är så illa fördelat i dag.

Anf. 72 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jag håller med om trygghetsfrågan för företagande. Jag tror att den är ganska avgörande. Jag kan nämna ett exempel som jag blev medveten om för inte så länge sedan. Om man har en enskild firma får man grunda föräldrapenningen på den högsta lön man har haft två år tillbaka i tiden. Startar man däremot ett aktiebolag börjar man om från noll, vilket egentligen är galet, om man ska vara ärlig. I dag är det nästan så att företagare tillhör ett B-lag när det gäller trygghetssystemen i jämförelse med anställda. Detta måste vi verkligen se över.

När det gäller invandrarkvinnors företagande tycker jag att det är bra. Jag har sett i Socialdemokraternas budget att ni satsar på det. Men jag önskar också att man återinför satsningen via Almi när det gäller invandrarkvinnors företagande, för den var otroligt lyckad. På Almi höjer de den själva till skyarna, och jag tror att de har gjort väldigt mycket gott på det området. Samma sak är det när det gäller Styrelsekraft för att få in kvinnor i styrelser och på ledande befattningar. Där gjorde Almi också ett väldigt bra jobb.

Jag ser näringsminister Mikael Damberg som en pragmatisk socialdemokrat. Jag hoppas att Mikael Damberg kommer att förhindra taket för vinster i välfärden, för det förslag som nu ligger handlar om operativt kapital. Detta gynnar bara de större företagen. Det gynnar definitivt inte de små företagen, och det är ofta kvinnor som äger och driver de företagen.

Anf. 73 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag börjar med det område där jag tror att det finns utrymme för mer samarbete mellan Centerpartiet och regeringen men också brett i riksdagen. Det är frågan om kvinnor och företagande. Där finns det ett stort intresse från många partier av att göra mer. Jag tror att det finns en hemläxa att göra för alla partier, för detta är en situation som har funnits under en väldigt lång tid.

Jag blir lite fundersam nu. Jag tror att det som Helena Lindahl tar upp om 24-månadersregeln och enskilt företagande är exakt det som vi nu justerar. Vi går till 36 månader i stället för 24. Och vi går till aktiebolag. Det är väldigt få som vet om denna förändring. Jag blir lite frustrerad. Om vi inte ens vet om det med full kraft i denna kammare undrar jag: Hur ska de kvinnor som funderar på att starta företag veta att det finns en ökad trygghet i att starta företag från och med nästa år? Jag tror att det är viktigt att bli offensiv och våga tala om de förbättringar som genomförs för att vi ska få den attitydförändringen att funka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det var flera ordväxlingar om regionalpolitik tidigare. Det tror jag också är ett område där det finns utrymme att hitta mer samarbete. Norrlandsfonden nämndes. Jag tror att den är enormt viktig för utvecklingen av företagande i hela Sverige. Jag nämnde själv Växa-stödet. Ni har en variant av det. Men vi är väldigt nära varandra i fråga om att man ska stödja de småföretagare som tar steget och börjar anställa. Det handlar också om regionalpolitik i form av Norrbotniabanan och andra insatser som jag tror är viktiga både för klimatet och för regional utveckling i landet.

Jag hoppas att Centerpartiet inser att det finns en del partier som tar dessa frågor på väldigt stort allvar och kommer att fortsätta att göra det. Tyvärr läser jag inte i de alternativa budgetmotionerna från dina allianskollegor att de prioriteringarna ligger fast på samma sätt som för Centerpartiet, Helena Lindahl. Men här finns det utrymme för mer samarbete i framtiden.

Anf. 74 Birger Lahti (V)

Herr talman! Närings- och innovationsministern! Vi var på samma seminarium för ett tag sedan på Svemins höstmöte. Du höll ett anförande om snabbare tillståndsprocesser för gruvnäringen.

Jag vill bara fråga: Vad är tanken med det? Det finns inget tvivel om var jag står. Det som händer i min hemkommun vad gäller en gruva är jättespännande. Jag tycker att Sverige har en bra syn vad gäller miljötillstånd. Men jag håller med om att det ibland hämmar när det tar tiotals år och någon har investerat 70 miljoner och det sedan går i stöpet. Vad är tanken med det som du framförde på seminariet?

Anf. 75 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Tack för frågan, Birger Lahti!

Detta beskrev regeringen redan i den första handlingsplanen, Smart industri. Vi identifierade att en faktisk broms för ökat hållbarhetsarbete i Sverige inte är våra miljökrav utan det faktum att miljötillståndsprocesserna ibland tar väldigt lång tid och är väldigt oklara. Aktörer kan då inte veta hur processerna ska genomföras. Det skapar en osäkerhet. Nya investeringar är ofta bättre än gamla investeringar - det har vi sett när vi har introducerat ny teknik och så vidare. Den utvecklingen bromsas i och med detta.

Gruvnäringen är ett specialfall. Där är det enormt långa tillståndsprocesser, eftersom det är hårda miljökrav som ska gälla för en hållbar gruvverksamhet. Det som vi kom överens om redan där var att vi skulle göra en översyn. Hur lång tid tar processen med miljötillstånden på olika ställen? Vi skulle också knyta en referensgrupp till detta för att kunna följa arbetet. Det handlar inte om att jobba med lägre krav, utan det handlar om mer effektiva processer och mer förutsägbara processer. Både miljölagstiftningen och näringslivet tjänar på att det är bättre förutsättningar och att man vet vilka regler som gäller.

Anf. 76 Birger Lahti (V)

Herr talman! Tack för svaret, ministern! Det var ungefär det jag ville veta. Jag försöker verkligen vara en talesperson för hållbar gruvnäring i norr, och jag vill inte hamna i den situationen att det låter som att man försöker luckra upp detta. Det vill jag inte höra. Men detta känns bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vad som också skulle vara bra att höra någon gång är att man väger in andra intressen redan i startskedet. Man skulle kunna säga: Med 90 procents säkerhet kommer du inte att få koncession. Det skulle, så att säga, gynna debatten.

Jag tycker att vi har en bra lagstiftning. Vi har bättre gruvor än man har i övriga delar av världen. Därmed är det inte sagt att jag skulle säga ja till varje gruva. Någon gång skulle jag kunna säga: Ja, kanske någon gång men inte nu. Det skulle kanske gynna båda parter att man redan i startskedet kan säga: Nej, den här gruvan tror jag inte att du kommer att få tillstånd för. Den är i dag för känslig för andra näringar.

Anf. 77 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag tror att Birger Lahti är någonting på spåret. När jag talar med näringslivet i denna sektor säger de att det nästan är skönare att få ett besked lite tidigare än att det tar så lång tid. Även om det blir ett nej är det bättre än att leva så länge i ovisshet. Det finns ett problem med utsträckningen i tid och osäkerhet i processen, vilket vi bör hantera.

Jag tycker att gruvnäringen är spännande - Birger Lahti är ju engagerad i frågan - för där har vi nästa lite större diskussion som handlar om den gröna omställningen. Hur ska vi egentligen klara av den? Exempelvis är batterier en förutsättning för den gröna omställningen. Vilka mineraler och metaller behövs för utvecklingen av dem? I dag finns ett hållbarhetsproblem.

Många av mineralerna och metallerna tas fram i länder långt ifrån Sverige där hållbarheten är väldigt dålig. Det är viktigt att Europa ställer krav på att det finns hållbarhetsdimensioner för de mineraler och metaller som tas in utifrån. I Europa måste vi själva också fundera över om vi har kapacitet. Har vi bra gruvor som skulle kunna förse oss med en del av de metaller som är kritiska för innovationer i framtiden?

Jag tror att det kommer att finnas ett ökat intresse för att titta på det här, och det gäller inte bara nya gruvor utan också återvinningsmaterial. Gamla gruvområden har tagit upp mycket material som man skulle kunna använda. Det handlar även om hela återvinningssystemet. Sverige har historiskt sett varit bra på att utvidga återvinningssystem så att vi tar vara på de metaller och mineraler som kanske redan finns i produkter sedan tidigare.

Anf. 78 Said Abdu (L)

Herr talman! Tack för anförandet, närings- och innovationsminister Mikael Damberg!

Jag vill anknyta till den del av anförandet som handlade om välfärdsutmaningarna. Vi är ense om att vi har stora välfärdsutmaningar framför oss i både Sverige och Europa. Vi behöver fler aktörer som är med och effektiviserar och utvecklar välfärden.

I den artikel som du hänvisade till, Mikael Damberg, var det ändå ganska tydligt att en av de företrädare som du sa inte flaggade för en eventuell sänkning var just min partiordförande Jan Björklund. Han sa att vi möjligen på det totala inte kommer att kunna göra en skattesänkning. Jag tycker att det är viktigt att nämna att det även stod i artikeln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag vill säga något om det som sas om ett uttalande av den tidigare statsministern. Det kan kanske väcka en orons klocka för vad nuvarande ministrar säger. Exempelvis har civilministern sagt att vinst är stöld från folket, och statsministern har - hör och häpna - sagt att företag säljer barn på börsen. Jag blir mycket oroad när jag hör saker som dessa. Det är den nuvarande statsministern som har sagt detta. Om man tycker att företag säljer barn på börsen undrar jag vad man tycker att trafficking är. Jag ville bara lyfta upp det här.

Avslutningsvis vill jag säga något om betänkandet. Näringsministern sa att vi i Alliansen satsar för lite på detta utgiftsområde. Jag vill använda den jämförelse som min kollega Lars Hjälmered tog upp. Man tvingar företagen att betala in 50 kronor. Sedan ger man dem 1 krona tillbaka, men denna krona kan de inte vara säkra på att de får tillbaka, för den är riktad. Jag är inte säker på att regeringen vet bättre vad som är bäst för företagen än vad företagen själva gör.

Anf. 79 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Låt mig säga något om hela diskussionen om vad olika aktörer har sagt i fråga om välfärden. När jag var utbildningspolitisk talesperson förut debatterade jag ofta med Jan Björklund. Jag noterade hur han sa att vi i det svenska politiska systemet har varit naiva i vår syn på både valfrihet och vinstfrågan i samband med att en del företag gjorde en del konstigheter. Jag vet inte om Jan Björklund står fast vid detta, men då ville han stoppa riskkapitalbolag från att agera på skolmarknaden.

Det är alltså inte bara några få partier som har varit kritiska till de skandaler och problem som har funnits i och med att en del bolag faktiskt inte har uppträtt helt seriöst. För mycket av våra gemensamma skattepengar har inte gått till det de är till för.

Det här gäller inte minst nu, när vi har haft en period med fallande skolresultat. Förhoppningsvis ser vi dock en liten vändning nu med stora investeringar i utbildningssystemet. Det är viktigt att de stora miljardsatsningar på skolsystemet som finns både i vår budget och i Liberalernas budget kommer både lärare och elever till godo. Det måste bli riktiga kvalitetshöjningar i verksamheten. Vi har ett gemensamt arbete att göra där.

Regeringen återkommer med hur man ska kunna garantera att mer av skattepengarna går till det de ska.

Man kan självklart säga att vi har gjort en del skattejusteringar, inte minst vad gäller arbetsgivaravgifterna för unga. De borgerliga argumenterade kraftigt mot det och sa att det skulle leda till högre ungdomsarbetslöshet. I stället har vi rekordlåg ungdomsarbetslöshet. Vi har en väldigt god utveckling på arbetsmarknaden.

I den budget vi nu diskuterar har vi satsningar på Norrlandsfonden och de fem Norrlandslänen för att företag ska kunna växa. Vi satsar på elektromobilitetslabb för att fordonsindustrin ska ställa om.

Det här är viktiga satsningar. Någonstans får man ta ansvar. Om man stryker dessa budgetposter får man också stå för det och vara tydlig med varför man gör det.

Anf. 80 Said Abdu (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Tack, närings- och innovationsminister Mikael Damberg!

Vi är överens om att det finns välfärdsutmaningar som behöver adresseras. Jag tror att det behövs flera aktörer som utvecklar och effektiviserar välfärden. Sedan kan vi alltid debattera och diskutera hur detta ska gå till.

Jag tror att den beskrivning som min partiordförande och även de flesta här i kammaren ger uttryck för är att vi behöver ha större kontroll och styrning av välfärdssektorn. Att införa ett vinstförbud tror jag dock inte är rätt väg.

Vår syn på satsningar inom detta utgiftsområde är att de människor, företag och individer som genererar välstånd och intäkter själva vet bättre vad som är bäst för dem. Vi politiska företrädare ska inte bestämma vilka satsningar som bör prioriteras och vilka som inte bör prioriteras.

Jag tycker att föräldrar själva kan bestämma vilken skola barnen ska gå i. Jag tycker att mina föräldrar själva kan bestämma vilken vårdcentral och vilket äldreboende de ska välja. Jag tycker också att de som har behov av LSS själva ska få bestämma utförare. Jag undrar lite över varför man vill att politiker ska bestämma detta. Varför låter man inte människor själva bestämma och ger dem den friheten? Det vill jag göra. Jag vill ge människor friheten att göra val och fatta beslut själva.