Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av civilminister Erik Slottner, socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, kulturminister Parisa Liljestrand och bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Civilminister Erik Slottner besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Tidigare i år sa SD-regeringens finansminister att pengarna är slut. Reformutrymmet för hela nästa mandatperiod har använts upp, och regeringen har lånat till skattesänkningar i så stor omfattning att vi närmar oss gränsen för vad EU tillåter för underskott, det vill säga 3 procent.

Men nu ser vi en regering som med tilltagande opinionspanik fortsätter att låna till valfläsk på valfläsk. Det framstår som ansvarslöst och i det närmaste desperat.

Min fråga är enkel och går till civilministern. Vilket är det – är pengarna slut, eller har ni råd med mer valfläsk?

(Applåder)

Herr talman! Först och främst trodde jag faktiskt att vi var överens om att vi ska låna pengar för att rusta Sveriges försvar, som behöver komma upp till Natos mål om 3,5 procent plus 1,5 procent till civilt försvar.

Jag trodde att vi var överens om att vi ska låta stödet till Ukraina ligga utanför budgetramarna för att vi ska kunna låna till att stödja Ukraina. Det kom besked så sent som i dag om att vi återigen stärker detta stöd.

Jag ser inte heller att Socialdemokraterna i sina budgetalternativ presenterar någon budget i balans. Och det är rimligt när vi är i lågkonjunktur att stödja efterfrågan i ekonomin för att kunna öka tillväxten och därmed stärka den långsiktiga ekonomin och kapaciteten inom välfärden. Det är precis det den här regeringen gör.

Mig veterligen har inte heller Socialdemokraterna protesterat när vi nu tar ned drivmedelspriserna efter att de har höjts på grund av det som händer i Hormuzsundet och även sänker priserna inom kollektivtrafiken.

Herr talman! Ja, Erik Slottner har rätt i att vi var överens om att låna för att bygga ut försvaret i snabb takt och för att stödja Ukraina.

Vi har inte godtagit några lån för att sänka skatten för höginkomsttagare, vilket är vad den här regeringen har ägnat sig åt de senaste åren. Och att lämna beskedet att pengarna är slut och sedan fortsätta låna för att försöka köpa röster i det kommande valet framstår som ansvarslöst och desperat.

Vilket är det, civilministern – är pengarna slut, eller kan man låna till mer valfläsk?

(Applåder)

Herr talman! Utrymmet för stora reformer nästa mandatperiod kommer med stor sannolikhet att vara begränsat med tanke på att vi har reserverat mycket av pengarna för exempelvis rättsväsendet och totalförsvarets uppbyggnad. Men hur ekonomin utvecklas de kommande åren är ju än så länge bara prognoser.

Vad vi vet är att den här regeringen under de här fyra åren har tagit Sverige från en bottenplacering i EU:s tillväxtliga till den absoluta toppen. Med en sådan ekonomisk politik skapar vi också bättre förutsättningar för att ha ett reformutrymme framöver.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har framgångsrikt ökat kraven på mottagare av svenskt bistånd, vilket har gjort biståndet säkrare och mer effektivt och minskat risken för att det hamnar fel, till exempel hos radikala islamister.

Facit från tidigare visar att vänsterpartierna har slussat pengar till såväl proryska separatister och palestinska terrorister som till revolutionära kommunister, och nu verkar det som om vissa krafter till vänster i svensk politik önskar återställa stödet till Muslimska brödraskapets biståndsstiftelse Islamic Relief.

Min fråga till biståndsministern är: Ser han någon risk att svenska skattepengar, ämnade att göra gott, hamnar helt fel så som vi sett under tidigare S-regeringar?

Herr talman! Tack till ledamoten för en mycket viktig fråga!

Det är ju en viktig prioritering i regeringens och Sverigedemokraternas politik att inte en enda svensk skattekrona ska hamna i fickorna på extremister, islamister eller organisationer som undergräver kvinnors och flickors rättigheter.

Det här är en moralisk fråga gentemot svenska folket, som vare sig de vill det eller inte tvingas betala till det svenska biståndet. Då ska de också veta att det biståndet gör skillnad.

Jag ska erkänna att jag är rätt oroad. Hittills har inte Socialdemokraterna vågat uttala sig i någon av de här frågorna, men de två kompispartierna till Socialdemokraterna driver definitivt på i den riktningen.

Några exempel har nämnts här. Som ett direkt resultat av regeringens politik får till exempel Islamic Relief inte längre några pengar. Men under den förra styrningen fick också Hamas och palestinska Islamiska jihad pengar för att delta i till exempel workshoppar och panelsamtal.

Det här är alltså en viktig reform, som regeringen har drivit igenom.

Herr talman! Det leder mig till en besläktad fråga som rör det partinära biståndet, inte minst med tanke på mitt eget engagemang i Sverigedemokraternas biståndsstiftelse Hepatica.

Nyligen har diktaturen i Belarus terrorklassat Liberalernas motsvarighet, Silc, vilket kan få förödande konsekvenser. Är det här något som biståndsministern har agerat på, och kan vi förvänta oss ytterligare åtgärder?

Herr talman! Tack till ledamoten för följdfrågan!

Silc har bedrivit och bedriver ett mycket viktigt arbete som är uppskattat, inte minst för de befolkningar som lever i totalitära styren. Belarus är ett konkret exempel. Det finns andra geografiska områden där Silc också har bedrivit ett viktigt arbete, inte minst i vårt östra partnerskap.

Självklart tar regeringen det här på största allvar, och vi använder alla diplomatiska kanaler vi kan för att hjälpa Silc. Men det är en diktatur vi pratar om.

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstministern.

Regeringen har ju drivit igenom ett bidragstak nu i veckan som sänker ersättningen för människor som redan lever på marginalen. Det handlar om barnfamiljer, sjuka och människor som av olika skäl befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden.

Regeringen påstår att det här ska leda till arbete, men det är ett påstående som saknar tydligt stöd. Tvärtom finns det skarp kritik mot sådana här nedskärningar, då de riskerar att öka fattigdom, stress och ohälsa – faktorer som i praktiken gör det mycket svårare, inte lättare, att ta sig in på arbetsmarknaden.

Låt mig skala bort retoriken om arbetslinjen och ställa en konkret fråga: Vad är det för underlag som ministern har för att det är just sänkta ersättningar som leder till mer arbete? Är det inte så att regeringen driver på i fråga om att öka fattigdomen av ideologiska skäl?

Herr talman! Jag vill först upplysa ledamoten om att denna fråga hör till socialförsäkringsministerns ansvarsområde.

När den här regeringen tog över tog vi över ett land med en inflation på över 10 procent. Inflationsbekämpningen fick bli den första delen i vårt arbete. Vi vet att de med absolut minst marginaler är de som får kämpa mest när värdet av våra kronor urholkas.

Sedan har vi sett till att de som tjänar minst har fått mest i skattesänkningar. Vi sänker förskoleavgiften. Vi halverar matmomsen så att varje matkasse blir billigare. Fritidskortet är en viktig del för att barn som befinner sig i utanförskap ska kunna få en meningsfull fritid. Inte minst ser vi till att bostadsbidraget för första gången på 30 år får en permanent höjning.

Detta är bara några av de delar där vi har arbetat för att just barn och utsatta människor ska kunna få bättre förutsättningar.

Herr talman! Socialtjänstministern har ju nära kontakt med socialtjänsterna runt om i landet, så det rimligt att socialtjänstministern också har ett ansvar över det här området.

Här handlar det om människor, också barn, som lever i svår fattigdom redan i dag. Den här regeringen har ökat fattigdomen i landet. Det regeringen nu har gjort genom att driva igenom det här bidragstaket är att lägga ytterligare press på de familjer som har flera barn så att de får leva i ytterligare fattigdom under mycket svåra förhållanden.

Herr talman! Sanningen är att fattigdomen totalt sett har minskat. Den reella barnfattigdomen har också minskat. Det som bekymrar regeringen är att det finns en grupp som fått det tuffare, och just därför har vi gjort alla de här insatserna.

Efter att ha besökt andra områden i världen med utanförskap, områden där man kanske har fyra generationer av utanförskap, vill jag säga att en av de absolut viktigaste insatser vi just nu gör – den bästa preventiva delen i allt detta – är att barn får se sina föräldrar gå till ett arbete och därmed bryta utanförskapet.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner.

Regeringen har under senare år tydligt uttalat principen att staten inte bör äga bolag där det saknas tydliga skäl för ägandet. Denna hållning kom bland annat till uttryck vid försäljningen av Bilprovningen 2024.

Mot denna bakgrund finns det skäl att granska varför staten genom Postnord fortsatt äger tryckeriet Postnord Strålfors på en konkurrensutsatt marknad, utanför kärnuppdraget om samhällsomfattande posttjänst.

Min fråga är: Varför ska staten äga ett tryckeri och samtidigt acceptera att ett statsägt bolag bedriver en offensiv förvärvsstrategi på en marknad där privata aktörer sedan länge verkat under konkurrens?

Herr talman! När det gäller specifika äganden och verksamheter inom enskilda myndigheter och bolag måste ändå frågorna ställas till ansvarigt statsråd. Jag tycker inte att detta kan anses som en allmänpolitisk fråga.

På det större temat är det helt uppenbart att det offentliga inte ska konkurrera med privata alternativ där det finns en fungerande marknad. Detta är ett område som näringsminister Ebba Busch ansvarar för, och hon kommer nu att lägga fram en lagstiftning för att detta inte ska vara möjligt.

Alla vi som varit kommunpolitiker vet att många kommuner i dag bedriver verksamhet där det finns en fungerande marknad med privata företag. Inte minst gym är en sådan verksamhet. Det finns många kommunala gym, trots att vi vet att vi där har en fungerande marknad.

Vi tycker inte att det offentliga ska konkurrera med privata företag, och därför vill vi nu gå fram med en skarpare lagstiftning på området.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Kan man utifrån det förvänta sig att ni även granskar en enskild affär, som det handlar om här, i den konkurrensutsatta tryckeribranschen? Annars krävs det nästan ett svar på varför man ska ge sig in på en väl fungerande marknad som också är ganska tuff. Det måste finnas starka skäl.

Herr talman! Jag ifrågasätter inte detta. Det är mycket möjligt att det kommer en sådan granskning. Huruvida det strider mot lagen får någon avgöra vid en eventuell anmälan. Men eftersom Postnord inte ligger under mig som civilminister är det väldigt svårt för mig att svara på om en sådan granskning kommer att göras med anledning av detta.

Just den specifika frågan får nog ändå ställas till ansvarigt statsråd. Den kan inte anses vara allmänpolitisk.

(Applåder)

Herr talman! I en årskurs 4 i ett utsatt område använder ungefär 90 procent av eleverna AI. Två tredjedelar ser AI som en vän. En tredjedel ser AI som en nära vän. Det första en del elever gör när de vaknar på morgonen är att fråga sin AI: Hur mår du?

Tidöregeringen uteslöt länge hela skolan från allt AI-arbete, till exempel arbetet med AI-strategin, men tryckte i sista minuten in att elever på högstadiet och gymnasiet behöver kunskap om AI:s påverkan på samhälle och individ och att lärare behöver kompetensutveckling och stöd vad gäller möjligheter och risker med AI.

I den handlingsplan som ska leda till att strategin blir verklighet finns ingenting om skolan – ingenting!

Jag undrar, Erik Slottner, vilket strategiskt ansvar regeringen tänker ta för att även tioåringar ska få den kunskap de behöver.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Frågan om AI:s påverkan på människor, inte minst på barn och unga, är viktig. Vi får inte se AI som något separat, någon egen varelse som flyger omkring, när det är så otroligt integrerat med andra områden och kommer att bli allt viktigare i allt fler parametrar i våra liv och vår tekniska utveckling.

Det stämmer inte alls att AI-strategin utesluter skolan helt. Skola och utbildning nämns i AI-strategin. Det är viktigt att det sker utbildning och kunskapsutveckling här. Jag känner inte alls igen den bilden.

Det vi har reagerat mycket mot är plattornas och skärmarnas intåg och dominans i skolan, inte minst när det gäller de mindre barnen. Det tycker vi har gått för långt. Vi tycker att skärmarna ska ta mindre plats. Vi tycker att algoritmerna i sociala medier ska ta mindre plats i barns och ungas liv. Det är dock en annan sak än att lära sig om AI och olika tekniker.

Herr talman! Tack, civilministern, för svaret på en helt annan fråga!

I strategin finns det skrivningar – jag beskrev dem i frågan – om vilken kunskap äldre barn behöver. I handlingsplanen finns det ingenting om skolan.

Jag vill fortfarande veta på vilket sätt regeringen kommer att se till att dessa tioåringar och deras lärare får den kunskap de behöver för att kunna hantera AI, som precis som ministern beskriver tränger sig in i allt fler livsutrymmen.

Detta är inte en fråga om val av läromedel eller plattor i skolan. Svara på frågan jag ställer, tack!

Herr talman! I frågan insinuerades på något sätt att regeringen är emot att barn får utbildning om AI på grund av något slags allmänt motstånd mot digitalisering i skolan. Det stämmer alltså inte, och därför ville jag bemöta det indirekta påståendet.

Den handlingsplan som det hänvisas till är en redogörelse för åtgärder som pågår eller har vidtagits på regeringsnivå. Utifrån den strategi regeringen antog i februari måste nu varje departement göra sin hemläxa och se hur vi kan implementera strategin i konkreta åtgärder för att uppfylla dess mål i våra respektive departement.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner.

Regeringen har under mandatperioden gjort mycket för att främja digitalisering och AI-användning i Sverige. Men det finns en sektor som har hamnat lite efter, nämligen offentlig sektor.

Nu har över 100 myndigheter i sina regleringsbrev fått i uppdrag att använda mer AI, och vi har antagit Sveriges första heltäckande AI-strategi.

Vad förväntar sig ministern kommer att hända nu?

Herr talman! Tack för denna viktiga och spännande fråga kring hur AI kan accelereras inom offentlig förvaltning. Jag möter en otroligt stor nyfikenhet runt om i Sverige när jag möter representanter för kommuner och regioner samt statliga myndigheter. Man vill verkligen öka användningen av olika AI-tjänster, och det finns en otroligt stor potential i att förbättra verksamheten och servicen till medborgarna, förbättra arbetsmiljön för dem som jobbar i olika verksamheter och göra processer mycket effektivare och därmed få ökad kvalitet för varje satsad krona.

Vi investerar nu i en AI-verkstad vars syfte är att skapa en miljö där vi kan utveckla olika AI-tjänster och AI-produkter som kan skalas upp och breddinföras i offentlig sektor.

Vi har ett stort problem med fragmentisering i den offentliga förvaltningen där mycket av innovationer stannar i en kommun, en region eller i en statlig myndighet. Det är inte bra. Vi behöver mer av uppskalning och breddinförande av bra AI-produkter.

Herr talman! Jag tackar civilministern för svaret.

Herr talman! AI medför många nya möjligheter men också risker, exempelvis när det gäller cyberattacker, integritetsintrång och spionage. Hur tänker ministern när det gäller att balansera möjligheter och innovationer med säkerhet och integritet?

Herr talman! Alla marknader behöver någon form av reglering, och det är också därför som EU har tagit steg med sin AI-förordning att reglera AI-tillämpningen. Vi kan inte förbjuda tekniken i sig, men vi ska göra allt vi kan för att AI-tekniken används för att driva samhällsnytta, vara i människans tjänst, driva hållbarhetsarbete och stärka konkurrenskraften. Men AI ska också regleras så att den inte används för att kontrollera människor, för att massövervaka människor eller för att manipulera människor – exempelvis i allmänna val.

(Applåder)

Herr talman! På Natotoppmötet i Helsingborg nyligen fick Sverige beröm av Natos chef Mark Rutte och även av Marco Rubio, USA:s utrikesminister, för den upprustning vi har gjort civilt och militärt.

Jag har följande fråga till civilministern: Hur arbetar regeringen vidare för att ytterligare stärka det civila motståndet genom robust digital infrastruktur, säkra kommunikationer och ett starkare civilsamhälle?

Jag ställer frågan mot bakgrund av det pågående kriget i Ukraina, som nu har hållit på i över fyra år. Vi ser hur Ryssland vill strypa hela samhället, men vi ser också hur Ukraina lyckas hålla igång samhället, inklusive den civila strukturen.

Min fråga handlar om vad regeringen gör. Vad har regeringen gjort, och vad görs ytterligare? Vi vet att vi befinner oss i det tuffaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.

Herr talman! Vi är många som beundrar – beundra är verkligen det rätta ordet – den motståndskraft som det ukrainska samhället, ukrainska myndigheter och ukrainska medborgare har visat. Det är något helt enastående.

Förutom ett stort engagemang hos befolkning och myndigheter att klara utmaningen – de ska vinna kriget – har också en stark civil infrastruktur varit ett av framgångsmedlen. Exempelvis är robust digital infrastruktur där man snabbt kan nå ut till allmänheten med olika typer av viktiga meddelanden ett starkt inslag. Man har haft en redundans, det vill säga när en viss del av elektronisk kommunikation förstörs finns alternativa vägar och ett starkt civilsamhälle.

Vi har mycket att lära av Ukraina i vår säkerhetspolitik. Det är också därför vi stärker skyddet av vår elektroniska infrastruktur så mycket som vi gör.

Herr talman! Låt mig göra ett påhäng. Jag tänker på frågan om den digitala infrastrukturen, som berör också Sverige.

Vi ser tyvärr hur bedrägerierna ökar, och då används modern teknik. Exempelvis kan man med hjälp av AI framstå som förtroendeingivande och luras. Detta ökar, och särskilt äldre kvinnor, 85–90 år gamla, blir uppringda och utsatta för bedrägerier.

Jag vet att regeringen har agerat, men vad kan regeringen ytterligare göra för att stoppa de hänsynslösa bedrägerierna som pågår just nu?

Herr talman! Det här är såklart en jätteviktig fråga. Det exempel som lyfts fram visar varför vi behöver reglera AI på något sätt, det vill säga sådan användning av AI ska inte vara tillåten och sådan tillämpning av AI-teknik ska inte vara tillåten utan är direkt olaglig.

Vi har nu gått vidare med en proposition till riksdagen för att med hjälp av ny lagstiftning förhindra så kallade sms-bedrägerier, vilka också är vanliga. Redan i dag stoppas 50 000 misstänkta bedrägerisamtal varje dag. Med vägledning från Post- och telestyrelsen vill vi nu göra ungefär samma sak med sms.

Herr talman! Min fråga går till Erik Slottner.

Svensk offentlig sektor har ett stort behov av att effektivisera sin verksamhet så att de offentliga medlen på ett bättre sätt kan användas till tjänster som direkt gynnar våra medborgare.

En tidigare studie visar att 140 miljarder skulle kunna sparas om vi använder AI och digitalisering. Samtidigt är Sverige världens mest innovativa land och ligger långt fram när det gäller AI och digitalisering.

Vad gör regeringen för att kombinera behovet av att effektivisera den offentliga sektorn och den innovationskraft som finns runt om i Sverige?

Herr talman! Regeringen gör mycket för att effektivisera offentlig sektor, men det finns långt mycket mer att göra. Det behövs minst fyra år till för att fortsätta detta arbete. Det finns en stor potential till ökad effektivisering. En av dem är bättre offentliga upphandlingar och ökad digitalisering.

Här har regeringen gjort mycket för att skapa bättre förutsättningar för statliga myndigheter och för kommuner och regioner att göra bättre offentliga upphandlingar, bland annat genom den färdplan för offentlig upphandling som regeringen fattade beslut om i oktober och genom många uppdrag till bland annat Upphandlingsmyndigheten för att stödja offentliga myndigheter, kommuner och regioner inom upphandlingar av digitala tjänster.

Vi har också gjort insatser för att sänka trösklarna in till den offentliga sektorn, så att fler små och medelstora företag, många startups, ska kunna delta i offentlig upphandling och vinna kontrakt. Ett sådant exempel är en förstudie av dynamiska inköpssystem, som det heter, för att sänka trösklarna och göra offentliga affärer lättare för små företag.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Samtidigt är nya innovativa digitala lösningar starkt kopplade till frågan om tillgång till data. Man måste kunna testa sina idéer på stora mängder data för att se om tjänsterna fungerar i alla sammanhang.

Hur ser ministern på att vi kan ge innovatörer runt om i Sverige tillgång till testdata för att kunna utveckla nya tjänster för den offentliga sektorn, samtidigt som man tar hänsyn till den personliga integriteten?

Herr talman! Jag ser positivt på detta. Inom några veckor ska jag ta emot en utredning om så kallade privacy-enhancing technologies. Man ska kunna använda sekretessbelagda och skyddade data, där man genom olika tekniska lösningar ”tvättar” datan för att därmed kunna använda den i bland annat forskning, utveckling och innovation.

Vi gör mycket annat för att ta bort hindren som vår datalagstiftning skapar. Vi ska kunna öka mängden data och höja kvaliteten i den data vi producerar.

Herr talman! Finansminister Elisabeth Svantesson har tidigare sagt att svensk ekonomi är Trumpsäkrad. Men verkligheten ser annorlunda ut. Det vet vi alla nu.

Samma dag som regeringen presenterade budgeten medgav man direkt att den egna tillväxtprognosen inte längre höll. Vi vet alla att tillväxt är oerhört viktigt för jobben och för välfärden. Det är olyckligt att SD-regeringen inte driver en mer tillväxtvänlig politik. Då hade det kunnat finnas pengar för reformer utan att behöva låna till dem.

Min fråga gäller att ministern tidigare svarade att det inte finns pengar till stora reformer nästa år. Hur kan det då finnas pengar till valfläsk nu?

(Applåder)

Herr talman! Det är intressant att det som här kallas valfläsk ändå – vad jag har förstått – får stöd från Socialdemokraterna. Ena dagen kallar man det valfläsk, och den andra dagen tycker man i olika intervjuer att det är jättebra och säger: Det här har vi föreslagit i flera år. Det är alltså lite oordning i argumentationen.

Vad gäller tillväxten har vi under de här fyra åren gått från att vara i EU:s bottenliga till att nu vara i EU:s toppliga. Därmed skapar vi bättre förutsättningar för reformer i framtiden. Så nog har den här regeringen fört en tillväxtfrämjande politik.

Men vi är självklart inte isolerade från omvärlden. Vi är beroende av vår omvärld. När det är krig runt om i världen, när transporter inte kan skickas på och genom olika hav och sund på andra kontinenter påverkar det också svensk ekonomi. Och när USA lägger tullar på olika varor och tjänster påverkar det självklart svensk ekonomi, som är väldigt beroende av omvärlden. Det är självklart.

Det innebär dock inte att den här regeringen inte för en tillväxtfrämjande politik. Det visar också siffrorna att vi gör.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till bistånds- och utrikeshandelsministern.

Bistånd, återvandring och familjeåterförening är frågor som på många sätt hänger samman. Familjeåterförening i Sverige är en betydligt svårare och kostsammare process än om återföreningen sker i den del av världen där man har sina rötter. Att återförenas med familjen i den region där man har sitt ursprung ger goda möjligheter att skapa en djupare känsla av tillhörighet och hemhörighet. Det är ett betydligt bättre alternativ än ett liv i utanförskap i Sverige.

Delar biståndsministern uppfattningen att familjeåterförening när den är möjlig bör ske i det land eller den region där familjen har sina rötter?

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Egentligen för första gången i svensk modern politisk historia använder vi nu biståndspolitiken tillsammans med migrationspolitiken. Det känns närmast som att biståndspolitiken tidigare har fått leva sitt eget lilla liv. Vi har därför en alldeles egen migrationsstrategi, just för att minska den irreguljära migrationen till Europa och till Sverige. Den fokuserar också specifikt på de migrantrutter som är viktiga.

Jag var själv i Mogadishu i slutet på förra året för att träffa Somalias president, också för att ställa motkrav. Om Somalia varje år får hundratals miljoner av svenska folket förväntar vi oss att Somalia följer internationell lagstiftning och tar emot sina egna medborgare.

Resultatet av den politiken har vi sett de senaste två åren. Personer som inte är svenska medborgare och som har begått mycket grova brott – som medhjälp till mord, som grov misshandel, som våldtäkt mot barn – har nu lämnat Sverige för att åka till Somalia.

Herr talman! Den så kallade tekniska förhandlingen med talibanerna för att kunna utvisa afghaner som inte får vara i Sverige eller i andra EU-länder ska fortfarande genomföras av tjänstemän på neutral mark i Bryssel, typ på ett hotell. Ni hör själva hur kontroversiellt det här är. Det är så känsligt att de regeringar som driver på uppvisar en viss beröringsskräck.

EU-parlamentet har med bedövande majoritet sagt nej. Det struntar man i.

Nu har vi fått veta att talibanerna å sin sida vill ha ett öppet erkännande för sitt styre genom att ha diplomater i EU:s länder. Sveriges regering har inga planer på att gå detta till mötes, men alla typer av förhandlingar handlar om att ge och att ta.

Frågan kvarstår alltså även denna vecka. Vad är regeringen beredd att ge till talibanerna?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för också denna fråga.

Jag tycker att det är fullt naturligt att Sverige som land har dialog med andra länder, även länder som inte delar vår syn på jämställdhet, mänskliga rättigheter och en massa andra frågor. Det är inte bara talibanregimen i Afghanistan, som är en av de mest brutala regimer som finns på detta jordklot, som vi ändå har någon form av dialog eller kontakt med.

Det betyder inte att det finns några planer på utvecklingssamarbete i Afghanistan för att ge talibanregimen pengar. Vi har avvecklat den biståndsstrategi som rör Afghanistan, men vi fortsätter såklart med viktiga livräddande insatser, framför allt via FN-systemet. Inga svenska biståndspengar ska gå till talibanregimen. Men vi ska göra vad vi kan för de barn och flickor som far mycket illa som ett resultat av talibanregimen.

(Applåder)

Herr talman! AI är dagens ämne, och även min fråga går till Erik Slottner.

De stora pensionärsorganisationerna har engagerat sig i frågor om AI och äldre. Från PRO hör jag att två tre av de viktigaste frågorna handlar om att AI ska vara tillgängligt, begripligt och lätt att använda. I den mån det handlar om vård och omsorg är det användbart, men det ersätter inte människor utan är något som ska förbättra hela vårderbjudandet.

Det här är angelägna frågor. Vi ska ju alla vara äldre resten av våra liv.

I AI-strategins handlingsplan finns det inte särskilt mycket om det här. Jag vill därför höra lite grann från ministern hur han ser på att faktiskt inkludera äldre i framtagandet och utvecklingen av den typen av tjänster.

Herr talman! Det är jätteroligt att det diskuteras så mycket AI i kammaren i dag. Det gläder såklart AI-ministern.

Vi lägger i budgeten 25 miljoner kronor på att öka digital inkludering och minska det digitala utanförskapet. Mycket är riktat till personer i den äldre åldersgruppen men även till en del andra målgrupper i samhället.

Jag har nu många möten runt om i Sverige med lokala PRO, SPF- och RPG-föreningar för att tala om just digitalt utanförskap men också om de möjligheter som digitalisering och AI kan ge, bland annat för hälso- och sjukvården och äldreomsorgen.

Ett mål i digitaliseringsstrategin, som antogs för ett år sedan, är just att digitaliseringen ska bidra till att frigöra tid för medarbetarna i omsorgen och i sjukvården och minska den administrativa bördan – för att förbättra både verksamheten och arbetsmiljön.

Läser man digitaliseringsstrategin ser man att den också är fokuserad på just användarvänlighet.

Jag rekommenderar en läsning av digitaliseringsstrategin, eftersom den faktiskt tar upp de här frågorna mycket mer än vad AI-strategin gör.

Herr talman! Min fråga går till biståndsministern.

Här i riksdagen har jag ofta fått höra att Sverige helt hejdlöst har mutat Somalias premiärminister med hundratals miljoner kronor. Men när jag själv tittade på ärendet såg jag att Sverige har betalat ut pengar till UNDP, som är ett FN-organ. Jag vill därför be ministern prata lite om vilket organ UNDP faktiskt är, så att den här församlingen förstår det.

Jag undrar också: Hur länge har Sverige samarbetat med FN-organet UNDP? Anser Sveriges regering att UNDP är ett korrupt organ?

Herr talman! Jag har haft det mycket stora nöjet att diskutera just denna fråga i åtskilliga timmar, inklusive i denna fantastiska kammare.

De beslut som har fattats har fattats enligt alla rutiner som finns på plats. Det är inte regeringen som har fattat beslutet; det är Sida som har fattat beslutet tillsammans med ambassaden, precis som de gör i fråga om alla andra geografier.

Sida har just nu globalt över 100 direktavtal med UNDP. Svenska folket har sedan 1998 gått in med 10 miljarder kronor till Somalia. Världsbanksfonden står för den andra halvan av de 100 miljoner det handlar om, och exakt samma struktur stöttades av den socialdemokratiska regeringen 2018. Det finns inget som är annorlunda där.

Det som är annorlunda är att över 30 personer, som är brottsdömda i Sverige men inte är svenska medborgare, nu har lämnat Sverige och är tillbaka i Somalia. Det är det enda som är nytt med det här samarbetet.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har länge varit ett av världens mest innovativa länder. Vi har starka techbolag, hög digital mognad och goda förutsättningar för entreprenörskap. Men den internationella konkurrensen hårdnar snabbt. Länder runt om i världen investerar nu kraftfullt i AI-datakapacitet, digital infrastruktur och moderna offentliga system för att attrahera framtidens företag och investeringar.

För att Sverige ska fortsätta ligga i framkant krävs inte bara innovation i näringslivet utan också en stat och en offentlig sektor som driver digital utveckling framåt, minskar regelkrångel och skapar goda förutsättningar för etableringar och tillväxt. Sverige ska vara ett land där framtidens teknikföretag vill etablera sig, investera och växa.

Min fråga går till minister Erik Slottner. Vilka åtgärder vidtar regeringen för att stärka Sveriges position som ledande digital nation och därigenom attrahera fler AI-tech- och framtidsföretag till Sverige?

Herr talman! Det här gör vi på bred front, och många olika departement är inblandade. Ta bara den största forsknings- och innovationspropositionen, som vi kunde presentera här runt julen 2024. Där flyttade vi verkligen fram positionerna inom de här områdena – AI och annan ny teknik.

Inom Klimat- och näringslivsdepartementet har näringsminister Ebba Busch ett stort ansvar för regelförenkling. Vi har tillsatt både ett förenklingsråd och ett implementeringsråd för att komma undan den sjuka Sverige många gånger haft med överimplementering av ny EU-lagstiftning.

Inom mitt område har vi ansvar för digitalisering. Vi gör nu väldigt mycket för att öka tillgången till data. Beräkningskraften ökas med en ny superdator, Mimer, vid Linköpings universitet. Vi investerar i en AI-verkstad för offentlig sektor för att kunna skala upp ny innovation i hela den offentliga sektorn. Vi ger också olika uppdrag inom offentlig upphandling för att det ska bli lättare att upphandla svenska och europeiska molntjänstleverantörer exempelvis.

Herr talman! Jag har en fråga till kulturminister Parisa Liljestrand.

I Sverige finns det många statliga museer inom en mängd olika områden i samhället. Det finns museer för konst, arkitektur, naturhistoria, marin, järnvägar, flygvapen, historia, världskultur – listan kan göras hur lång som helst. Vi har till och med ett hovbeslagsmuseum och ett vrakmuseum.

En av Sveriges mest framgångsrika delar av kulturen är filmen. Sverige har en storhetstid internationellt från 1920-talet och framåt. I dag finns det bara små lokala museer, som ofta bara täcker en enskild ort och en viss tid. Sverige behöver ett statligt filmmuseum som belyser svensk film från 1897 fram till våra dagar. Ett lämpligt område skulle vara Filmstaden i Råsunda, som var centrum för svensk film under 50 år.

Min fråga är om statsrådet är beredd att verka för att det inrättas ett statligt filmmuseum.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Precis som ledamoten säger finns det i svensk film ett stort kulturarv som sträcker sig över 100 år tillbaka i tiden, och det är fantastiskt. Det här såg också Filmutredningen. En av de saker som Filmutredningen slog fast var att man behöver ta hand om det här kulturarvet och titta på bevarandefrågor för svensk film. Det är många olika delar av detta som man behöver titta på. Man behöver till exempel hitta anpassade lokaler och jobba med att vidmakthålla teknisk kompetens och utrustning. Det är många olika delar i det här som behöver lira.

Med anledning av detta gav regeringen i början av året Filminstitutet i uppgift att lämna ett förslag om ett nationellt filmarvscentrum. Den redovisningen ser vi fram emot att få i slutet av oktober. Vi har också gjort särskilda riktade satsningar på digitisering av både föremål och material ur filmsamlingarna. Digitiseringen kommer att vara en jätteviktig del av byggandet och bevarandet av filmarvet.

Herr talman! Regeringen lovade att få igång svensk ekonomi och få fart på den, men i stället har vi haft rekordhög arbetslöshet, svag tillväxt och hushåll som pressats av hårda och höga kostnader. Nu tvingas regeringen ännu en gång skriva ned tillväxtprognosen, och arbetslösheten bedöms inte minska i den takt som planerats. Sverige har dessutom presterat svagare än flera jämförbara länder och får nu en av de största tillväxtnedskrivningarna i EU.

Detta är inget annat än ett resultat av regeringens felaktiga prioriteringar. Sverige går helt enkelt svagare ur denna kris än vi hade behövt göra. Vi ser uppskjutna investeringar och fortsatt hög arbetslöshet. Företag efterfrågar stabila spelregler i stället för politiskt tjafs.

När tänker regeringen ta ansvar för dessa felprioriteringar och för att Sverige halkar efter?

(Applåder)

Herr talman! Falska påståenden blir inte sanna bara för att de upprepas som av en raspig grammofonskiva. Det upplever jag i kammaren just nu.

Svensk tillväxt har gått från bottenligan till toppenligan under de här fyra åren. Vi ärvde en låg tillväxt i Sverige. Den är fortfarande inte så hög som den borde vara – av ganska lätt insedda skäl. Om man följer nyheterna någon gång per dag i alla fall vet man att den globala tillväxten minskar. Den har fått sig en törn på grund av handelshinder och det som sker i Mellanöstern, men också naturligtvis Rysslands krig mot Ukraina.

Arbetslösheten minskar nu och har minskat flera månader i följd. Vi har kunnat stimulera efterfrågan genom att stärka hushållens ekonomi utan att driva på inflationen. Vi ärvde en inflation som var tvåsiffrig. Den är nu långt under Riksbankens mål. Räntorna har kunnat halveras. Vi har kunnat stärka en tvåbarnsfamiljs ekonomi med inte mindre än 5 000 kronor i månaden.

(Applåder)

Herr talman! Frustrationen var enorm inom funktionsrättsrörelsen när man i höstas upptäckte att regeringen hade blåst dem på den utlovade indexeringen av personlig assistans. Att ersättningen behöver både höjas och indexeras är de allra flesta överens om, eftersom den i dag är så låg att det har blivit väldigt svårt att över huvud taget bedriva personlig assistans.

I vårbudgeten uppgav regeringen att man i stället för indexering ska ge Försäkringskassan i uppdrag att ta fram ett förslag till uppräkning. Men Försäkringskassan har redan lämnat sitt budgetunderlag inför 2027 och har ännu inte fått något uppdrag om att komplettera det här underlaget.

Min fråga till socialtjänstministern är: När avser socialtjänstministern att lämna ett uppdrag till Försäkringskassan om uppräkning av assistansen? Eller är tanken att det här ska ske först inför budgeten för 2028?

(Applåder)

Herr talman! Att personer i behov av assistans ska få långsiktiga förutsättningar för att ha sina assistenter har varit en väldigt viktig del i regeringens arbete. Det var också därför vi bara för några dagar sedan presenterade en utredning som syftar till att ge bättre förutsättningar inför det arbete som bedrivs för att få en långsiktig statlig assistans på plats.

Ledamoten uppvisar kanske en viss faktaresistens genom att fortsätta upprepa att indexeringen har utlovats. I budgeten inför 2025 liksom i budgeten för 2026 säger regeringen att man undersöker möjligheten att införa en indexering. Det kvarstår – ingenting har förändrats.

Samtidigt presenterades ganska nyligen ett uppdrag till Försäkringskassan. Det uppdraget förbereds just nu. Det har varit tydligt och klart att det kommer att vara på plats inför nästa års budgethantering.

Herr talman! Min fråga går till civilminister Slottner. I dag har jag fått hjälp med frågan av våra två praoelever Sheron och Jessica Kaur, som dessutom sitter på läktaren och följer frågestunden.

Utvecklingen av AI går i rasande fart. Vi tar dagligen del av nya funktioner som de olika AI-tjänsterna kan bidra med. Vi vet att en stor del av den framtida arbetsmarknaden kommer att se väldigt annorlunda ut på grund av AI.

I praoelevernas skoldatorer är AI i dag blockerat. Det visar sig att olika skolor har väldigt olika strategier för hur man hanterar AI i skolan och samtidigt håller undervisningen relevant i förhållande till AI.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen för att dessa praoelever och alla andra elever i grundskolan ska förberedas för AI-användning både för gymnasiet och för arbetslivet?

Herr talman! Jag tackar Jacob Risberg för frågan!

Jag trodde först att ledamoten skulle säga att han hade fått hjälp av AI att ta fram frågan. Det är ett välkänt knep, i varje fall från någon av ledamöterna. Jag tycker att det var bättre att han i stället fått två assistenter.

Vi har inte alla svar på de här frågorna. Jag tror också att den specifika frågan just hur skolorna jobbar kanske ska ställas i en interpellation eller i en frågestund till skolministern som är ansvarigt statsråd.

Det här är någonting som skolorna naturligtvis måste jobba med väldigt mycket framöver och som de såklart jobbar mycket med i dag. AI är en så naturlig del av de flesta barns och ungdomars liv i dag att jag skulle säga att det är omöjligt som både lärare och rektor att inte komma i kontakt med detta.

Med tanke på hur vi kan se exempel på hur AI har en negativ plats i vissa barns liv med algoritmer och annat som kan skada barns psykiska välbefinnande är det självklart väldigt viktigt att skolan också tar en mer aktiv roll för att se att AI främjar barns utveckling och inte exempelvis spär på psykisk ohälsa.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Dousa.

Det finns två olika typer av bistånd: långsiktigt utvecklingsbistånd och det akuta humanitära biståndet, eller katastrofbistånd som det också kan kallas.

Det humanitära biståndet handlar om att rädda liv. Det är mat, vatten och mediciner till människor i absolut nöd. Jag tror att när människor tänker på bistånd är det framför allt det humanitära biståndet som de tänker på.

Dock är det humanitära biståndet, det akuta biståndet som handlar om att rädda liv, en förhållandevis liten del av allt bistånd. Åren 2014–2024 låg det på runt 10 procent av allt bistånd för att förra året, 2025, öka till 17 procent av allt bistånd.

Jag undrar vad ministern har för inställning. Bör det humanitära biståndet som andel av svenskt bistånd öka?

Herr talman! Tack för en mycket viktig fråga!

Det har inte minst fått effekter att USA så kraftigt har dragit sig tillbaka. Ett vanligt år innan Trump som president stod USA för ungefär 40 procent av det humanitära biståndet. Det är det som handlar om matpaket, rent vatten och i grund och botten om mänsklig värdighet.

Regeringen har minskat biståndsbudgeten så att hårt arbetande familjer i Sverige får behålla mer av sina egna pengar. Vi har också behov i vården och skolan här hemma. Trots det har vi hela tiden värnat just det humanitära biståndet. Det handlar om sexuell och reproduktiv hälsa, säkra abortkliniker och säker förlossningsvård. Det gäller såklart också biståndet till Ukraina, som vi nästan har dubblerat på bara ett och ett halvt års tid.

För mig som biståndsminister är det humanitära biståndet och just det som handlar om mänsklig värdighet otroligt viktigt. Jag hade gärna sett att det kunde öka.

Herr talman! Ministern verkar så nöjd. SD-regeringen sa att man skulle föra en ansvarsfull politik. När ministern står här och svarar på våra frågor är han nöjd. Det är svårt att förstå.

Det är 100 000 fler arbetslösa, och många tusentals fler hos Kronofogden. Sverige ligger i bottenligan i tillväxt när man jämför med EU-länderna. Regeringen borde vara allt annat än nöjd.

Kanske fick vi lite vittnesmål om det i debatten då ministern uttryckte att reformutrymmet för nästa mandatperiod är intecknat. Någonting i den stilen var det han sa.

Man har alltså tömt visthusbodarna. Nästa regering får det svårt att kunna hjälpa svenska folket framåt. Är det den ansvarsfulla politiken från SD-regeringen? Det undrar vi socialdemokrater.

Vi undrar också varför svenska folket ska lita på en regering som sa att man skulle ta ansvar för ekonomin.

(Applåder)

Herr talman! Jag står inte och är allmänt nöjd, som något slags fet, lat katt här. Men jag tänker inte låta osanningar stå oemotsagda. När oppositionen säger att Sverige ligger i tillväxtligans botten är det inte sant. Enligt prognosen kommer Sverige att vara etta.

Det är sant att vi i början av mandatperioden var just i botten, för vi ärvde ju den låga tillväxten efter åtta år av socialdemokratiskt och miljöpartistiskt styre. Då hamnade vi långt ned i tillväxtligan.

Sedan har regeringen styrt i fyra år. Vi ser hur vi klättrar och klättrar, och vi ser att den ekonomiska utvecklingen ser allt ljusare ut. Det är jag stolt över, men jag är ännu inte helt nöjd. Vi har mycket att ta tag i framöver.

I en lågkonjunktur, efter den höga inflation som vi har varit inne i, har vi genom att sänka skatterna och höja vissa strategiska bidrag kunnat stärka hushållens och familjernas ekonomier. Det har varit väldigt bra.

Det har varit viktigt att göra detta i en lågkonjunktur för att stötta hushållen genom en tuff tid.

(Applåder)

Herr talman! Ingen regering har gjort så stora insatser för att öka kontrollen och effektiviteten av svenskt bistånd som dagens moderatledda regering. Genom att se över och skärpa hanteringen har vi fått betydligt ökad effekt av svenskt bistånd, trots en lägre biståndsbudget.

Tiden är förbi när det viktigaste målet i svenskt bistånd var att göra slut på en viss summa pengar i stället för att se till resultaten. Det är klassisk moderat politik att vi ska få maximal effekt av skattepengarna. Det gäller självklart även biståndet.

Nu kommer oroväckande förslag från oppositionen om en kraftigt höjd biståndsbudget om den vinner valet. Detta kommer såklart att öka oppositionspartiernas stora budgethål och medföra behov av skattehöjningar för vanligt folk.

Det finns ett ytterligare hot inbyggt i dessa förslag. Hur ser biståndsministern på risken att en kraftfull höjning av biståndsbudgeten skulle leda Sverige tillbaka till den tid då målet med svenskt bistånd var att göra slut på maximalt med pengar i stället för att ha tydliga mål med effekterna av det bistånd som Sverige lämnar?

Herr talman! Tack för en mycket viktig fråga!

På vänsterkanten ser vi hur alla fyra partier vill tillbaka till enprocentsmålet. Centerpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna vill alla lägga 25 miljarder kronor mer per år på biståndet från och med 2028.

Det finns tre sätt att finansiera det på. Det vore hederligt från den vänstra sidan att svara på: Var ska pengarna komma ifrån? Man kan för det första höja skatten för hårt arbetande människor. Svara då ärligt att ni vill höja skatten.

Det andra är att man kan skära i utgifterna. Svara då hederligt: Vilka sjukhus ska läggas ned? Vilka skolor ska få mindre pengar för att mer ska till utlandet? Eller man kan låna på den unga generationens bekostnad, som tvingas betala för det i framtiden.

Jag tycker att det är ohederligt från den vänstra sidan. Man svarar inte ärligt. Det kommer såklart att slösas mer med skattebetalarnas pengar. Det är jag väldigt oroad för.

(Applåder)

Herr talman! Vi har alla kunnat följa hur SD-regeringen skär ned på allmänhetens tillgång till fria och oberoende medier och hur regeringens politik mot svenskarnas public service slår mot lokala medier, mot bredd och mot beredskapsförmåga.

Trots kulturministerns tal om kompensation sker noll handling – noll! Nedskärningarna pågår, och det märks i utbudet. Men låt oss ändå ta kulturministern på orden. Ge allmänheten besked här och nu: När kommer pengarna för marknätskostnaderna? När kommer pengarna att betalas ut?

(Applåder)

Herr talman! Det verkar vara en sport under frågestunden i dag att beskriva verkligheten i falska ord och inte säga som det de facto är.

Att regeringen skulle ha skurit ned på fria och oberoende medier stämmer alltså inte. Vi har tillsatt ett nytt mediestöd som består av ungefär 1 miljard kronor. Vi ger ungefär 10 miljarder om året till public service. Med den nya propositionen för public service och det nya sändningstillståndet får public service mer pengar i dag än vad man fick under er tid och det gamla sändningstillståndet. Public service kommer att få ungefär 83 miljarder av skattebetalarnas pengar.

Det är alldeles riktigt att marknätet är en viktig fråga. Men när Björn Wiechel står i kammaren och säger att jag ska lämna besked är han nog inte så påläst, herr talman – då har han missat det faktum att det inte är regeringen som fattar beslut, utan det är riksdagens kammare som ytterst ska fatta beslutet.

Regeringen har sagt att vi kommer att remittera ett underlag. Vi bereder det just nu, och vi avser att återkomma.

Herr talman! Över tid har vi kunnat se hur den organiserade brottsligheten har ätit sig in i hela samhällskroppen, och larmen angående välfärdsbrottsligheten har varit många. Den förra regeringen hade kunnat stoppa detta i tid, men det var inte prioriterat av Socialdemokraterna. Myndigheterna ville ha verktygen. De ville ha ekonomiskt starkare muskler men fick dem inte.

Moderaterna har prioriterat helt annorlunda, och resultatet är att Ivo tillsammans med polisen har stängt ned 40 HVB-hem som hade en otillräcklig verksamhet och kopplingar till kriminella gäng.

Nu undrar jag hur regeringen säkerställer att den skärpta tillsynen från Ivos sida faktiskt säkerställer både vårdkvalitet och tryggheten för barnen på HVB-hemmen också framöver.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågan!

När den här mandatperioden inleddes hade alltså Ivo, myndigheten som är ansvarig för tillsynen av HVB-hemmen, varken resurser, lagstiftning, mandat eller verktyg för att kunna stänga ned kriminella hem. Den förra regeringen gav helt enkelt inte myndigheten de förutsättningarna, trots att Ivo till och med hörde av sig med en hemställan till den förra socialdemokratiska regeringen med 40 olika förslag på sådant som de ansåg sig behöva för att kunna sköta sitt uppdrag.

Den här regeringen har tagit fram den listan och vidtagit flera åtgärder när det gäller resurser och verktyg som myndigheten behöver, och arbetet är nu i full gång med att både identifiera och stänga de här hemmen. Inte mindre än ett fyrtiotal hem har fått stänga till följd av de här satsningarna.

I dag finns både resurserna, lagstiftningen, mandaten och verktygen för att se till att barn som befinner sig i samhällets vård ska få känna sig trygga.

(Applåder)

Herr talman! Även min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

För ett år sedan trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Det innebär att socialtjänsten inte bara kan utan också ska arbeta mer förebyggande. Samtidigt har sekretessen mellan polis, skola och socialtjänst förändrats för att göra det lättare att samarbeta med barns bästa i centrum. Förhoppningen är att fler barn ska få skydd och stöd i tid innan de hamnar i destruktiva miljöer eller kriminalitet.

Nu har lagen varit på plats en tid. Min fråga till ministern är därför: Hur ser regeringen på hur lagen används ute i landet? Ser ministern redan nu positiva resultat, eller är det för tidigt att dra den slutsatsen?

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågan!

Det har naturligtvis varit fantastiskt roligt att få genomföra en lagstiftning som har varit efterlängtad så länge och som en moderatledd regering nu genomför för våra kommuner.

Jag reser mycket i landet och har sett många kommuner som nu ligger i framkant och som gjorde det redan innan lagstiftningen trädde i kraft. Där ser man nu effekter av tidigt och förebyggande stöd.

Det finns också kommuner som trots väldigt goda förutsättningar ligger långt, långt efter. Här handlar det ofta om politisk vilja och mod.

Det är så här: Lagstiftning i sig själv gör ingen skillnad, utan nu handlar det verkligen om att alla måste hjälpas åt – regeringen, kommunledningar och den enskilda socialsekreteraren. Det är inte valfritt att använda den nya socialtjänstlagen och den nya sekretesslagstiftningen, utan alla måste använda den nya lagstiftningen.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.