Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson, socialminister Jakob Forssmed, migrationsminister Johan Forssell och arbetsmarknadsminister Johan Britz.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsministern. I oktober månad hade Sverige lika hög arbetslöshet som under den värsta pandemimånaden. Numera har vi EU:s tredje högsta arbetslöshet. Arbetslösheten har ökat med 100 000 personer sedan regeringen tillträdde.

Trots detta är antalet människor som befinner sig i utbildningar som leder till jobb rekordlågt. Arbetsförmedlingen planerar att skicka tillbaka flera miljarder kronor till regeringen – miljarder som skulle ha gått till utbildningar som leder till arbete.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern: Avser regeringen att under de två veckor som är kvar av året fatta beslut om att se till att Arbetsförmedlingen faktiskt finansierar utbildningar som leder till jobb med de resurser som riksdagen tilldelat Arbetsförmedlingen? Eller accepterar regeringen att Arbetsförmedlingen låter dessa pengar brinna inne?

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågan!

Arbetsförmedlingen fungerar inte tillräckligt bra. Det tycker jag att Ardalan Shekarabi har rätt i. Bland annat därför har vi gett myndigheten i uppdrag att anvisa många fler personer till reguljär utbildning. Vi är inte framme där än. Fler måste gå yrkesutbildningarna för att kunna ta de lediga jobb som finns i Sverige. Successivt kommer den inriktningen också att innebära att anslagen går åt.

Herr talman! Jag fick inget svar på frågan. Det är två, faktiskt nästan tre, veckor kvar av 2025. Regeringen har alla möjligheter i världen att fatta beslut om att Arbetsförmedlingen ska använda dessa resurser till att bland annat finansiera arbetsmarknadsutbildningar och andra utbildningar och insatser som leder till jobb.

I ett läge när Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet, 100 000 fler arbetslösa, avser regeringen nu att fatta beslut om att se till att Arbetsförmedlingen använder resurserna på rätt sätt?

Herr talman! Som jag nämnde i mitt första svar är det klart att vi vill att Arbetsförmedlingen ska anvisa fler personer till utbildning. Det finns också många utbildningsplatser. Men man ska komma ihåg att ett skäl till de problem vi ser på Arbetsförmedlingen och till att Arbetsförmedlingen fungerar dåligt är den kaosprivatisering som Socialdemokraterna och Centerpartiet tvingade fram under förra mandatperioden. Värdefull tid har gått åt till att privatisera delar av verksamheten i stället för att stötta arbetslösa och anvisa dem till utbildningar som leder till jobb.

(Applåder)

Herr talman! Antalet nya ansökningar om a-kassa fortsätter att minska kraftigt för fjärde månaden i rad, enligt en rapport från Sveriges a-kassor som vi kunde ta del av. Glädjande är också att även antalet varsel minskar. November månads varselsiffror är de lägsta sedan augusti 2023. Detta är siffror som tydligt visar att Sverigedemokraternas och regeringens åtgärder kopplade till den konjunkturbaserade arbetslösheten har effekt.

Men det stora problemet, herr talman, är den strukturella långtidsarbetslösheten, som är tydligt kopplad till tidigare regeringars destruktiva politik. Min fråga går till arbetsmarknadsministern: Vad anser ministern vara det mest prioriterade i arbetet mot den strukturella långtidsarbetslösheten?

Herr talman! Tack så mycket, Magnus Persson, för en bra och viktig fråga!

Successivt genomför vi nu en plan för att knäcka lågkonjunkturen och därmed också komma åt den konjunkturella arbetslösheten. Men utmaningen består i den strukturella arbetslöshet vi har, där hälften av de arbetslösa är utrikes födda och saknar de språkkunskaper, formella utbildningar, kompetenser och erfarenheter som arbetsgivarna efterfrågar.

Därför är det viktigt att vi satsar på framför allt två saker, skulle jag säga. Det ena är utbildningar som leder till jobb, inte minst yrkesutbildningar, och det andra är att vi fortsätter ha en stram asylinvandring till Sverige.

Herr talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret!

Det kommer fortfarande att krävas mycket arbete framåt, men skiljelinjen i svensk politik är tydlig i frågan: Tidöpartiernas arbetslinje, som ger folk möjligheter, eller Socialdemokraternas destruktiva bidragslinje, som cementerar utanförskapet. Det är en analys som jag antar att arbetsmarknadsministern håller med om.

Herr talman! Jag delar helt och hållet Magnus Perssons bild av läget. Jag blir mycket bekymrad när jag hör hur Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, framför allt, föreslår att vi ska höja bidragen för dem som inte har försörjt sig under lång tid. Detta skulle leda till ännu längre arbetslöshetsperioder och ännu större utanförskap och till stora problem inte bara för vårt land utan också för de människor som drabbas av den destruktiva politiken.

Herr talman! Johan Britz kan stå kvar. För ungefär en månad sedan stod jag här och frågade Johan Britz vad han tänkte göra åt alla de dåliga alternativ och utbildningar som ska få människor i arbete men inte får det. Senast för bara några dagar sedan läste vi om människor som får sortera skruvar och skruva isär pallar för att det är ett sätt att kolla deras arbetsförmåga.

Johan Britz sa då till mig att detta verkligen inte är bra; alla människor ska rustas på ett bra sätt för att kunna få ett arbete. Han sa att den privatiseringsiver som rådde under förra mandatperioden måste stoppas. Nu blev jag ännu gladare när Johan Britz använde begreppet kaosprivatisering, något vi från första början har tyckt att det var.

Men då blir min fråga till Johan Britz: Hur tycker Johan Britz att det går när det gäller att stoppa de här dåliga alternativen och faktiskt se till att människor rustas för att få ett jobb?

(Applåder)

Herr talman! Tack, Ciczie Weidby, för frågan!

Jag tror att vi är helt överens om att de insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder – oavsett om det är i egen eller privat regi – ska hålla hög kvalitet och innebära att människor kommer närmare arbetsmarknaden.

Tyvärr har vi en situation där kontrollen inte har fungerat. Men Arbetsförmedlingen har successivt ökat kontrollen och sagt upp ett antal kontrakt med externa leverantörer för att kvaliteten inte har hållit måttet.

Det här är en resa som bara har påbörjats. Det kommer att ta ett bra tag att städa upp efter förra mandatperiodens kaosprivatiseringar och den börda och ryggsäck vi har med oss från den.

Herr talman! Tack så jättemycket för svaret, arbetsmarknadsministern!

Det gläder mig att man har påbörjat ett arbete för att på ett värdigt sätt få människor i arbete. Det är ju det vi vill, för människor vill komma ut i arbete. Människor är inte bara en börda för samhället, utan vi ska se alla människor som en tillgång för att de ska kunna komma ut i arbete och göra rätt för sig. Man ska inte straffa personer hela vägen utan också ge dem kraft och möjlighet. Jag är jätteglad att jag får detta besked också från arbetsmarknadsministern.

Herr talman! Tack, Ciczie Weidby, för kommentaren! Jag är inte säker på att jag uppfattade någon fråga, men om det var en fråga får vi ta den sedan.

Jag håller med; den politik som Socialdemokraterna och Centerpartiet bedrev under förra mandatperioden har varit skadlig för Arbetsförmedlingens möjligheter att göra rätt. Nu städar vi successivt upp efter detta, men det kommer som sagt att ta en del tid.

Herr talman! Jag har en fråga till skol- och integrationsminister Mohamsson, just för att hon är både och.

Vi har varje år 20 000 elever i svensk grundskola som inte klarar skolan och som i stället direkt får ta sig vidare till ett yrke. Det är en av sex elever. I våra grannländer är det en av tjugo. Varför är det så här, och varför gör regeringen ingenting? Det är den stora frågan.

Ni pratar om tioårig grundskola. Det kommer inte att göra någon skillnad förrän om kanske 13 år. Ni pratar om ett nytt betygssystem. Då ska Skolverket först lära sig att göra it-system, och ni ska börja lägga fram propositioner. Det kan tydligen ta ett tag.

Det här är en katastrof för den enskilde individen. Det ökar arbetslösheten, det ökar kriminaliteten, det är en katastrof för integrationen och det gör också att företagen inte kan få kompetens. Det drabbar särskilt utanförskapsområden och landsbygden. Varför vill inte regeringen göra något åt detta här och nu? Det är det här som skapar arbetslösheten.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Vi vet att var fjärde 15-åring i dag inte kan läsa ordentligt. Vi ser hur våldet ökar i den svenska skolan, och vi är väl medvetna om att det finns både en läskris och en trygghetskris i svensk skola.

Det är därför den här regeringen gör de största reformerna på över 30 år. Det handlar om att stärka läraryrket så att lärarnas status ökar och arbetsmiljön hamnar i fokus. Det handlar om att vi ska ha ordning och reda i våra klassrum så att man kan fokusera på att lösa mattetalet i stället för på mobiltelefonen, till exempel.

Det handlar också om att se till att inget barn lämnas efter. Ledamoten nämnde bland annat ett nytt betygssystem. Vi har också ett nytt stödsystem som kommer på plats för att hjälpa de barn som behöver hjälpen allra mest. Allt det här gör vi för att inget barn ska lämnas efter.

Herr talman! Det är bra. Men vi pratar alltså om 20 000 ungdomar, och då hjälper det inte så mycket att prata. Vi har inga propositioner på bordet, och vi har inte mer pengar till skolan från regeringen än vi har haft tidigare. Det finns i dagsläget ingenting från regeringen som har någon effekt på detta. Det finns ingenting, och det handlar om 20 000 elever!

Varför inte öppna upp till exempel yrkesprogrammen så att man kan söka på genomsnittsbetyg? Hälften av eleverna har ett genomsnitt på Godkänd. Varför skulle inte de kunna gå vidare? Varför inte öppna upp för att man ska kunna visa sin kompetens genom ett yrkesprov? Det gäller till exempel elever som skulle kunna gå på fordonsprogrammet genom att visa att de kan meka med bilar. I dag får de inte gå där för att de har fejlat i engelska. Varför? Det är dags att öppna upp.

Herr talman! Det är felaktigt att påstå att regeringen inte gör något. Vi har lagt fram den största budgeten för skolan i modern tid. Skolan är en av regeringens viktigaste prioriteringar, och det är också därför vi genomför de största förändringarna och reformerna på över 30 år. Detta gör vi efter åtta förlorade år när Socialdemokraterna styrde Utbildningsdepartementet.

Jag är glad för att vi nu lägger om svensk skola så att alla barn får grunderna i att läsa, skriva och räkna.

(Applåder)

Herr talman! För några veckor sedan förlängde regeringen tiden för utredningen om stärkt kvalitet i förskolan och om språkförskola för att ställa tydligare krav när det gäller svenska språket.

Mohamsson säger i en intervju att svenska inte är någon lyx utan en rättighet och, framför allt, ett måste. De allra flesta vet mycket väl att goda kunskaper i svenska språket är viktigt i vårt land. Många förskolor arbetar nära forskare för att utveckla språkutbildningen som helhet i förskolan.

I förskolans läroplan framgår att utbildningen i förskolan ska lägga en grund för barnens förståelse för olika språk och kulturer. I språklagen, som Mohamsson tar upp i intervjun, regleras det allmännas ansvar för att var och en ges tillgång till språk och för språkanvändningen i offentlig verksamhet, alltså i förskolan.

Min fråga till utbildnings- och integrationsministern är: Hur ska regeringen se till att språklagens skrivningar om att värna svenska och den språkliga mångfalden samt att den som har ett annat modersmål ska ges möjlighet att utveckla och använda det verkligen gäller?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan om en otroligt viktig del av alla barns möjlighet att lyckas i livet, nämligen det svenska språket!

Det är nästan lite komiskt att vi behöver diskutera huruvida det svenska språket ska vara en självklarhet eller inte i den svenska skolan och förskolan. Att regeringen nu ser till att göra ett stort omtag och uppvärdera det svenska språket i skolan är avgörande, framför allt för de barn som inte får med sig språket hemifrån. Det är de som inte har bokhyllor fyllda av böcker och de som inte har språket som en naturlig del av sin vardag. De måste få det just i skolan.

Det hela börjar i förskolan. Det är därför regeringen har tagit initiativ till att stärka arbetet för svenska språket, bland annat genom att ha språkförskola för de barn som behöver språket allra mest. Vi kommer att fortsätta att varje dag jobba för att språket inte ska vara en lyx för några få.

Herr talman! Nej, Simona Mohamsson, det här är inte det minsta komiskt. Det handlar om en rättighet till språk, både till sitt modersmål och till att lära sig svenska när man går i förskolan. Det här är på riktigt; det behövs inga utredningar eller någon förlängd utredningstid för detta. Det här finns i läroplanen, och det finns i språklagen.

Jag vill veta vad ni ska göra nu i er verksamhet – inte i en utredning som kanske landar på nästa regerings bord – för att barn ska få rätt till det lagen säger nu.

Herr talman och ledamoten! Jag förstår och delar ledamotens frustration över att det kan kännas som att det går för långsamt.

Regeringen jobbar varje dag för att lägga om svensk skolpolitik så att vi får en kunskapsskola i världsklass, där språket är helt avgörande. Även om det kan vara frustrerande att det tar lång tid tar det lång tid att återreglera svensk skola. Vi ska se till att huvudmännen inte använder skolan som en jojo, och det ska inte spela någon roll var man bor. Därför är det avgörande att vi fortsätter att ta steg för att återreglera svensk skola.

Herr talman! I förra veckan presenterade den moderatledda regeringen ett förslag till en ny ordning för personer med utvisningsbeslut som på grund av tillfälliga verkställighetshinder inte kan lämna Sverige direkt.

Detta är ett välkommet och efterlängtat steg i det migrationspolitiska arbetet för att säkerställa att ett nej faktiskt betyder ett nej. Dagens regelverk har inneburit att personer som ska utvisas, till exempel på grund av att de har begått brott eller för att de utgör ett säkerhetshot, har kunnat beviljas uppehållstillstånd när utvisningen inte har kunnat verkställas omedelbart.

Det har medfört att de här personerna har kunnat fortsätta att leva som vanligt i Sverige med full tillgång till arbetsmarknaden och den svenska välfärden och med fri rörlighet inom Europeiska unionen. Detta är naturligtvis fullständigt orimligt, och det undergräver förtroendet för hela den svenska migrationspolitiken.

Mot den bakgrunden vill jag fråga migrationsminister Johan Forssell: Vad innebär förslaget i praktiken, och vilken effekt förväntar sig ministern av förändringarna?

Herr talman! Tack, Viktor Wärnick, för frågan!

Det är precis som Viktor Wärnick säger, och det är väldigt provocerande. Vi har ärvt en situation där det visar sig att personer som har begått allvarliga brott i Sverige, som har dömts till utvisning eller till och med utgör ett säkerhetshot mot Sverige, i stället för att få ett verkställt utvisningsbeslut har kunnat få uppehållstillstånd i Sverige. Och inte bara det: Man har till och med kunnat få tillgång till det svenska välfärdssystemet. Man har fått bostadsbidrag och barnbidrag, och man har kunnat röra sig som vanligt här, trots att man alltså borde ha utvisats från första början.

Nu förändrar vi allt det här. Vi tar fram en helt ny lagstiftning och skärper reglerna kraftigt för den här gruppen. Det blir inga barnbidrag. Det blir inga bostadsbidrag. Det kommer att bli områdesbegränsningar. Det kommer att bli kontroller.

Vi kommer hela tiden att ligga på den här gruppen för att kontrollera att man verkligen åker hem. Man kommer inte att få något uppehållstillstånd. Man kommer att få ett beslut om utvisning så att man inte kan begå nya brott eller utgöra en fara för vårt land.

Herr talman! Jag vill inleda med att tacka ministern för svaret. Äntligen får Sverige ordning på det migrationspolitiska kaos som Socialdemokraterna ihop med Miljöpartiet och Vänsterpartiet lämnade efter sig. Det spelar roll vilka som styr!

En viktig del i den moderatledda regeringens paradigmskifte handlar, precis som det förslag vi nu diskuterar, om att säkerställa att återvändandet effektiviseras och ökar.

Vad kan ministern säga om regeringens övriga insatser för att öka återvändandet av dem som inte har rätt att stanna i Sverige?

Herr talman! Det här är en väldigt prioriterad fråga för oss. Vi använder samtliga verktyg som finns i vår verktygslåda för att säkerställa att den lilla grupp som ändå finns och som faktiskt begår brott ska bli utvisade, dels så att de inte kan begå några nya brott, dels så att våra brottsoffer ska få den upprättelse som de förtjänar men som de inte har fått.

Det här visar också på skillnaden mellan vänster och höger. Med den S-ledda regeringen fick den här gruppen uppehållstillstånd i Sverige. Med den borgerliga regeringen får de i stället ett beslut om utvisning.

(Applåder)

Herr talman! Det lackar mot jul. Vi ska fira Jesu födelse. Jag tror att många av oss tänker på julen med glädje. Vi tänker på att vi ska få vara med släkt och vänner, vi ska få käka god julmat och så vidare.

Men för andra är den här högtiden ångestfylld därför att man är ensam. I min tjänst som församlingsherde i Svenska kyrkan levde jag, mina medarbetare och församlingen med den här dubbelheten. Vi gjorde vårt allra yttersta, å ena sidan för att kunna fira, å andra sidan för att kunna undsätta alla dessa människor som är ensamma mot sin vilja.

För några dagar sedan läste jag en undersökning, förvisso två år gammal, som visade att var femte person känner sig ensam under julen. I åldern 18–34 år är det var tredje person som känner sig ensam under julen.

Min enkla fråga går till socialminister Jakob Forssmed: Vad gör regeringen för komma åt den ofrivilliga ensamheten?

Herr talman! Tack, Hans Eklind för en oerhört angelägen fråga!

Ensamhet är en erfarenhet som alla äger men som drabbar väldigt olika och i olika skeden av livet. Ensamhet drabbar människor som ett slags kronisk stress. Vi vet till exempel att blodkärlen i kroppen rent fysiskt drar ihop sig i ett slags kroppens protest mot att leva i konflikt med vad det innebär att vara människa.

Det här är jag glad för att vi tar på stort allvar. Vi har lyft det från att se det som ett individuellt problem till att betrakta det som ett samhällsproblem. Vi har tagit fram en av världens första nationella strategier mot ensamhet, och vi gör en stor satsning, också med pengar, för att bryta ensamhet hos människor. Kommuner kommer till exempel att få större möjligheter att genomföra uppsökande verksamhet hos olika personer.

Det är några saker som vi gör för att bryta ensamheten, för detta är otroligt angeläget.

Herr talman! Tack, socialministern!

Jag blir både stolt och varm inombords när jag ser och hör att vi har en minister och en regering som verkligen tar det här på allvar.

Med min bakgrund i civilsamhället kanske jag får lov att ställa en följdfråga. Civilsamhället är en fantastisk resurs och en enorm kraft. Hur tänker sig regeringen kunna mobilisera den här kraften? Jag tror nämligen att de är ytterst duktiga om de bara får hjälp att utföra sitt jobb.

Herr talman! Jag håller helt med. Ensamhet är ju ett av de problem i livet som det är väldigt svårt att göra någonting åt på egen hand. Det krävs att det finns någon på andra sidan som sträcker ut en hand. Där är civilsamhället fenomenalt. Jag är också glad för att vi stöttar med 100 miljoner per år för att man ska kunna utvidga sin verksamhet och prova nya sätt att nå nya grupper.

Sedan vill jag också rikta en uppmaning till alla att ställa sig frågan: Är det dags för mig att ge mig in i civilsamhället och göra en insats? Det kan också betyda rätt mycket för hur man själv mår.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Britz.

Att ha ett arbete är inte bara att ha en lön – det är frihet, och det skapar egenmakt och en möjlighet att både få tillhöra och tillföra.

Fler barn behöver se sina föräldrar gå till jobbet. Ett arbete bryter utanförskap, ger egen försörjning och skapar också förutsättningar att bygga ett liv för sig själv och för sin familj. Arbetet är grunden för att människor ska kunna forma sin egen framtid, ta ansvar och bidra till vårt gemensamma samhälle.

Arbetslösheten är fortfarande hög, och många står långt ifrån arbetsmarknaden. Därför vill jag fråga: Vad är regeringens plan för att bekämpa arbetslösheten på lång sikt och se till att människor får chansen att både arbeta, bidra och skapa sin egen frihet?

Herr talman! Tack Helene Odenjung, för frågan!

Arbetslösheten i Sverige är för hög. Det är ungefär en halv miljon människor som är arbetslösa. Hälften av dem är utrikes födda. Av dem som är långtidsarbetslösa är det nästan två tredjedelar som är utrikes födda.

De flesta som är arbetslösa är det för att de i dag saknar den kompetens och kunskap som arbetsgivarna efterfrågar. Språk är förstås helt centralt här. Olika typer av utbildningssatsningar kommer därför alltid att vara det första och viktigaste svaret när vi kommer till att bryta och knäcka arbetslösheten – utbildningar som leder till jobb, gärna yrkesutbildningar men också språkutbildningar för dem som har de behoven.

Herr talman! Tack för svaret, ministern!

Jag har en kompletterande fråga som rör en grupp som man kanske inte pratar om så ofta men som vi alla har mött, nämligen arbetssökande som fyllt 50. De är inte sällan välutbildade, men de upplever att de helt plötsligt är helt oönskade på arbetsmarknaden. Flera av dem talar om att de är utsatta för ålderism.

Vad har regeringen för avsikt att återkomma med i det läget för den gruppen?

Herr talman! Tack, ledamoten, för den kompletterande frågan!

Jag tror att det är jätteviktigt att vi diskuterar frågan om ålderism. Det första vi ska ha klart för oss är att åldersdiskriminering är förbjudet och ska bekämpas. Arbetsgivare som väljer bort kompetenta kandidater på grund av deras ålder måste faktiskt börja bete sig. Det är en myt att personer högre upp i åldrarna har svårare att lära sig nytt, är mindre flexibla eller saknar driv. Det finns en åldersfixering i Sverige som vi behöver ta itu med.

Jag tackar för frågan och diskussionen!

Herr talman! Jag har en fråga till utbildnings- och integrationsministern.

I veckan har vi än en gång sett avslöjanden om den vinstdrivande Telluskoncernen. Sedan tidigare vet vi att koncernen har skurit ned på barnens mat för att tjäna pengar. Barnen blev serverade knäckebröd och vatten. Den här gången handlade det om lås på kylskåpet, barn som ramlar ut genom fönster och personal som förväntas utöva påtryckningar på föräldrarna.

Telluskoncernen vet vi också har nära kopplingar till Liberalerna som parti. Vi har en nuvarande minister som fick sälja sina aktier när hon blev minister och tillträdde regeringen. Bolagets vd har en bakgrund inom Folkpartiet liberalerna, och Tellusgruppens presschef har varit kampanjchef hos Liberalerna.

Vi kan konstatera att det finns många med bakgrund inom Liberalerna som övergår till att hjälpa koncernen att bedriva vinstjakt i förskola och skola. Den liberala ministern har tidigare uttalat och krävt att barn ska komma före börsbolag. Min fråga är: När kan vi se ett skarpt förslag som sätter stopp för denna vinstjakt?

(Applåder)

Herr talman! Tack ledamoten för frågan!

Vi fick ett tydligt mandat av väljarna och har nu samlat en majoritet för att genomföra den största förändringen av svensk skola och friskolesystemet på över 30 år.

Det handlar inte minst om att reglera skolan och sådant som måste finnas på plats i både kommunala skolor och skolor med enskilda huvudmän.

Vi har stärkt rätten till läromedel. Sedan sommarlovet har alla barn mötts av bemannade skolbibliotek. Det är viktiga reformer för svensk skola.

Nu har vi även tillsatt en utredning för att reglera barngruppernas storlek i förskolan. Jag har också nyligen aviserat att vi planerar att göra detsamma för klasser i grundskolan.

Regeringen har därtill avsatt medel i höstens budgetproposition för att gå vidare med förslagen i den utredning vi har fått om vinstbegränsningar. Vi kommer att återkomma under mandatperioden.

Herr talman! ALS är en sjukdom som innebär att vissa muskler i kroppen stegvis blir förlamade. Orsaken till detta är att nervcellerna som styr musklerna dör. I dag går det inte att bli frisk från sjukdomen. Däremot finns det ett läkemedel som kan lindra symtomen.

Ett läkemedel som heter Qalsody behandlar en ovanlig genetisk form av den neurologiska sjukdomen. Trots att ett godkännande av läkemedlet rekommenderas av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA avråder Sveriges Kommuner och Regioners råd för nya terapier, NT-rådet, regionerna från att använda behandlingen, bland annat för att kostnaderna är för höga.

Efter hård kritik öppnar nu rådet för att eventuellt revidera sitt beslut. Hur ser socialministern på att funktionella och rekommenderade läkemedel för ALS inte används av svensk hälso- och sjukvård? Avser statsrådet att agera för att ändra på detta?

Herr talman! Tack, Clara Aranda, för frågan och för ett stort engagemang i en situation för patienter som är väldigt besvärlig.

Det är en oerhört allvarlig och besvärlig sjukdom för de personer som drabbas av den. Man ska ha tillgång till bästa möjliga vård och behandling inom de ramar som är uppsatta.

I Sverige har vi ett system där det inte är regeringen som fattar besluten om den typ av läkemedel som Clara Aranda pekar på. I det här fallet är det ett råd under Sveriges Kommuner och Regioner som gör det.

Man kan fundera på om vi har den bästa ordningen i Sverige. Det är ett rätt svårgenomträngligt och svårbegripligt läkemedelssystem som vi har där många olika organ och instanser är inne och fattar beslut om läkemedel.

Jag utesluter inte att överväga förändringar i det sättet att arbeta. Men jag kan inte uttala mig om de enskilda besluten om enskilda läkemedel.

Herr talman! Folkbildningen i Sverige är i kris. Regeringens nedskärningar har fått förödande konsekvenser. Studieförbunden har förlorat var tredje krona, och statsbidragen täcker inte de faktiska kostnaderna för att folkhögskolorna ska kunna bedriva sin verksamhet med god kvalitet.

I mitt hemlän Västerbotten resulterar det i att de allmänna kurserna vid folkhögskolan i Vindeln och Lycksele riskerar att läggas ned under nästa år.

Individer som inte kunnat fullfölja studier på gymnasiet eller av andra anledningar hamnat i utanförskap och nu med hjälp av folkhögskolan är på väg tillbaka kommer att hamna på ruta ett igen.

Folkhögskolan är en livsnerv i vårt land för personer med funktionsnedsättningar som behöver stöd och flexibilitet, för nyanlända som behöver ett sammanhang och för en levande glesbygd. Utan folkbildning tystnar Sverige.

Vad avser regeringen att göra för att förbättra möjligheterna till folkhögskolestudier?

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag instämmer i att när man inte klarar skolan finns det stor risk att man hamnar i ett permanent utanförskap. Det bästa vaccinet mot det utanförskapet är att vi ser till att inget barn lämnas efter.

Det gäller att alla barn får det stöd de behöver i skolan för att sedan klara sig vidare i livet. Det handlar om att de klarar av grunderna i att kunna läsa, skriva och räkna.

Det är också därför vi gör om svensk skola och reformerar den från grunden. Vi ska inte ha en situation där var fjärde femtonåring inte kan läsa ordentligt. Vi ska inte ha en risk att barn inte klarar skolan och hamnar i ett permanent utanförskap.

Det bästa vaccinet mot utanförskapet är att man klarar skolan. Vårt fulla fokus är just att få fler att klara skolan.

Herr talman! Arbetslösheten i Sverige är som vi tidigare har hört EU:s tredje högsta. Samtidigt utexamineras tiotusentals ungdomar från universiteten till arbetslöshet.

I dag är akademiker en större del av gruppen arbetslösa än de med gymnasieutbildning. Akademikerna har både utbildning och i många fall en väldigt god svenska.

Centerpartiet har en reformagenda för hur vi ska få fler jobb samtidigt som utsläppen ska bli lägre. Regeringens politik hittills har varit tvärtom: Jobben har blivit färre och utsläppen har ökat.

Min fråga till arbetsmarknadsminister Johan Britz är: Vad är ministerns och regeringens svar till de akademiker som är arbetslösa och där en stor del har kommit in i kategorin långtidsarbetslösa?

(Applåder)

Herr talman! Tack, Martina Johansson, för frågan!

Regeringen sjösätter nu steg för steg den plan vi har för att bryta lågkonjunkturen och knäcka arbetslösheten. Den arbetslöshet som ledamoten tar upp, som drabbar personer som kanske har en universitetsutbildning eller en högskoleutbildning, är till stora delar konjunkturberoende.

Det är därför vi nu satsar rejäla resurser på att få hjulen att snurra lite fortare i Sverige. Vi ser till att det blir billigare att köpa mat och att anställa unga. Vi ser till att människor får mer pengar i plånboken. Vi ser till att det blir enklare och mer lönsamt att driva företag. Det är så vi skapar fler jobb.

Vi lever i en osäker omvärld. För ett år sedan såg vi att kurvorna började peka åt rätt håll, och sedan tillträdde Donald Trump i Vita huset. Det möter regeringen genom att satsa för att bryta den lågkonjunktur vi är inne i.

(Applåder)

Herr talman! Frågan om åldersgränser för barn och unga på sociala medier har diskuterats flitigt på senare tid. Det finns många aspekter på det – från teknisk säkerhet till barns rätt att uttrycka sig i olika sammanhang. Det handlar om alltifrån de stora techbolagens ansvar för moderering till vetenskapliga undersökningar och synpunkter på långa pass på sociala medier och ständig påfyllning av nya inlägg.

Neurovetenskapen har börjat nå någon form av konsensus om frågorna. Sammanfattningsvis kan man säga att påfallande många ser att ständiga dopaminkickar som belöning definitivt inte är vad våra hjärnor har utvecklats för.

Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är: Hur kommer ministern att säkerställa att genuina hälsoaspekter kommer att vägas in i fortsatta diskussioner om eventuell lagstiftning eller andra former av begränsningar eller regleringar?

Herr talman! Tack, Jacob Risberg, för en oerhört angelägen fråga!

Hälsoaspekterna är hela grunden till mitt och regeringens engagemang i detta. Vi såg att det händer någonting inte minst i de sociala medierna och den extremt långa skärmtid som svenska barn och unga har.

Det handlar om de intryck man får och de algoritmer som leder in i alltmer extremt innehåll som är beroendeframkallande. Det leder till att man ständigt matas med nya, omfattande och mer extrema intryck.

Detta är skälet till att vi driver ett stenhårt arbete för EU ska sätta ökad press på techbolagen att få bort algoritmerna och skapa säkra miljöer för barn och unga.

Vi har tillsatt Utredningen om en åldersgräns på sociala medier. Vi tog fram rekommendationer till svenska föräldrar och andra vuxna för att få en rimlig hållning till det som vi bara har låtit hända under mycket lång tid.

Hälsoaspekterna kommer att väga mycket tungt i detta. Jag noterar också var forskningen är någonstans. Neurovetarna säger en sak medan det finns en del andra som talar om andra perspektiv som jag tycker ska sjunka undan lite, och man ska fokusera på riskerna som finns.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Britz.

För fjärde månaden i rad sjunker nu arbetslösheten, även ungdomsarbetslösheten. Även varslen minskar. Och Boverket meddelade i dag i nyheterna att de ser en ljusning för bostadsbyggandet, med 32 000 nya bostäder i år och 35 000 nästa år. Det är bra för jobben. Vi vet också att inflationen har gått ned, från 10 procent 2022 till 2,3 procent i dag.

Min fråga till ministern är: Hur går regeringen vidare för att förstärka de här positiva effekterna på arbetsmarknadsområdet?

Herr talman! Tack, Saila Quicklund, för denna fråga!

Ja, det finns vissa tecken på att det håller på att vända i svensk ekonomi. Men jag vill vara tydlig med att det är för tidigt att ropa hej. Vi behöver fortsätta denna agenda för att det ska bli mer pengar i plånboken, för tydligare krav på dem som inte arbetar i dag och som inte har försörjt sig själva under lång tid och för att satsa på utbildningar som leder till jobb. Det är vägen framåt vid lång lågkonjunktur, men det är också vägen framåt om det är så att konjunkturen nu vänder.

Vi ser vissa positiva tecken, men vi kan inte ropa hej än.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

Skolan ska vara en plats där man får kunskap och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. För att det ska vara möjligt bör skolan vara en trygg plats där ingen elev ska utsättas för hot och trakasserier. Dock har Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen nyligen presenterat rapporter som visar att antisemitism förekommer på olika sätt i Sveriges skolor. I skolorna utsätts judiska elever för både hot och trakasserier. Man vet också att unga judar döljer sina judiska symboler för att undvika påhopp.

Det här är allvarligt. Vi måste bekämpa och bemöta denna otäcka trend i vårt samhälle.

Herr talman! Mina frågor är därför: Hur ser ministern på denna oroväckande situation och utveckling vad gäller antisemitism inom skolan? Och vilka möjliga åtgärder ser ministern för att säkerställa alla elevers, speciellt de judiska elevernas, trygghet när det gäller hot och trakasserier?

Herr talman! Tack, ledamoten, för denna mycket viktiga fråga!

Det är ett samhällsmisslyckande att judiska elever måste dölja sin identitet eller välja bort skolor för att känna sig trygga. Antisemitismen har ingen plats i Sverige, i vårt samhälle eller i den svenska skolan. Det är helt uppåt väggarna att det finns skolor som inte ens vågar uppmärksamma Förintelsens minnesdag. Vuxenvärlden kan inte backa undan.

Regeringen har gett Forum för levande historia i uppdrag att ta fram stödmaterial och genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitismen. Regeringen har även gett Göteborgs universitet och Segerstedtinstitutet i uppdrag att stärka arbetet för att sprida kunskap och arbetsmetoder mot antisemitism, för att motverka det i skolan. Det arbetet är otroligt viktigt för oss.

(Applåder)

Herr talman! Nyligen kom en rapport från Arbetsmiljöverket om hälso- och sjukvården som visar på brist på personal och brister i arbetsmiljön. Men det har länge varit tydligt att det behöver vidtas åtgärder för vårdens långsiktiga kompetensförsörjning.

Nationella vårdkompetensrådet lämnade sin nationella plan för kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården till regeringen i maj 2024. Jag har försökt ta reda på om regeringen har vidtagit några av Nationella vårdkompetensrådets föreslagna åtgärder som var riktade direkt till regeringen och i så fall vilka. Men det har varit svårt att få klarhet. Exempel på åtgärder är en nationell samordning av fortbildning, ett nationellt ledarskapsprogram för chefer och avtal för vårdvetenskaplig forskning, utbildning och lärande.

Min fråga till socialministern är: Vilka åtgärder som Nationella vårdkompetensrådet har föreslagit till regeringen kommer regeringen att genomföra?

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för en angelägen fråga!

Förslagen från Vårdkompetensrådet är viktiga bidrag för att besvara en helt central fråga gällande vårdens kompetensförsörjning. Jag är också glad att vi i Vårdansvarskommittén tar steg tillsammans för att staten i framtiden ska ta ett större ansvar för vårdkompetensfrågorna och kompetensförsörjningen.

Majoriteten av förslagen är ju förslag som riktar sig till huvudmännen i vården och andra organisationer. Men det finns också förslag på vad ytterligare staten kan göra på området.

I budgetpropositionen för 2026 presenterade regeringen en förstärkt vårdsatsning för att stärka kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Vi avsätter nu 450 miljoner under 2026, 2027 och 2028 för detta ändamål och för mer styrningsinsatser. Vi kommer att återkomma till exakt hur denna satsning ska utformas. De här förslagen finns förstås med i beredningen av den satsningen.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

För första gången har Skolverket publicerat resultat som visar hur mycket elever lär sig på ett läsår, utifrån det som mäts i Timss. Resultatutvecklingen i matematik och naturvetenskap är positiv för majoriteten av de svenska eleverna. Men för de allra mest lågpresterande eleverna sker däremot en negativ utveckling. Resultaten stärker bilden av att problemen i svensk skola huvudsakligen är ett migrationsproblem.

Vilka åtgärder vidtar regeringen för att stärka kunskaperna i svenska språket, så att fler elever kan klara av sina studier?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Den svenska skolan har stora utmaningar. De tydliga resultaten från Timss men också andra studier visar att kunskapsresultaten behöver förbättras. Studieron visar sig vara en viktig aspekt i detta. Det visar resultaten från både Timss och Pisa.

Därför lägger vi nu om och skapar en kunskapsskola där tryggheten och studieron i svenska klassrum är i fokus. Utredningen om trygghet och studiero har bland annat föreslagit att det ska bli enklare för lärare att visa ut elever som inte beter sig, att skolan ska arbeta med förväntansdokument med både elever och föräldrar och att det ska bli enklare för skolor att omplacera elever som behöver extra stöd eller stöd.

I budgetpropositionen har regeringen avsatt medel för att genomföra de förslagen. Det är centralt för oss.

(Applåder)

Herr talman! Den största utmaningen i svensk tandvård i dag är tillgängligheten. Till stor del handlar det om att det är svårt med kompetensförsörjningen, både hos folktandvården och de privata praktikerna. Att få personal till mottagningar som ligger långt ifrån utbildningsorter och storstadsområden är extra svårt.

Av den anledningen var förväntningarna höga på förslaget i tandvårdsreformen om att kompensera kommuner utanför storstäderna med ett extra ekonomiskt tillägg. Landsbygdskommuner som Åre, Vetlanda och Hylte skulle få 20 procents tillägg. Blandade kommuner som Nybro, Falkenberg och Kiruna skulle få 10 procent. Men av detta blev det ingenting.

Det har skyllts på statsstödsreglerna, men i vanlig ordning handlar det kanske mer om regeringens bortprioritering av Sveriges landsbygder.

Min fråga till socialtjänstministern är: Kommer det att komma ett ekonomiskt tillägg till våra landsbygdskommuner?

Herr talman! Regeringen genomför den största satsningen på kompetensförsörjning i svensk tandvård i mannaminne. Vi satsar nästa år 400 miljoner kronor på att skapa platser i verksamhetsförlagd utbildning. Vi satsar pengar på att studentklinikerna ska kunna ta emot fler patienter på ett bättre sätt. Det gör vi för att stärka kompetensförsörjningen.

Ledamoten Bergenblock har helt rätt i att regeringen nu rullar ut den största tandvårdsreformen på decennier, för att skapa förutsättningar för att äldre med sämre munhälsa också ska få tandvård.

Vi har fortsatt ambitionen att man i gles- och landsbygd ska ha ett särskilt tillägg för att också där öka tillgängligheten till tandvården.

Våra ambitioner är mycket klara. Vi gör de stora reformer som Centerpartiet inte mäktade med under sitt samarbete med Socialdemokraterna. Vi gör det för att fler ska ha tillgång till tandvård.

Det här arbetet ligger fast. Men som ledamoten konstaterar är vi med i det som heter EU. Ibland gör det att saker och ting blir lite mer komplicerade när man ska ha saker och ting på plats. Jag önskar ibland att det inte vore så, men nu är det så. Vi har fortfarande ambitionen att klara uppgiften.

(Applåder)

Herr talman! För mig är migrationspakten en av den här mandatperiodens riktigt stora framgångar. Jag har förstått att Sveriges linje är att vi ska bidra finansiellt snarare än genom omfördelning av flyktingar som befinner sig i andra länder. Jag tycker personligen att det är bra. Vi svenska politiker har faktiskt en skyldighet att hålla nere migrationen till Sverige till dess att vi har fått ordning på både integrationen och vårt land.

Samtidigt höjer delar av oppositionen nu rösten för att vi ska välja den andra vägen och i stället omfördela flyktingar från andra länder hit till Sverige. Jag skulle därför vilja fråga migrationsministern vilka han tror att konsekvenserna kan bli om vi väljer den vägen.

Herr talman! Jag tackar Magnus Resare för frågan. Det stämmer att vi är mitt uppe i en stor omläggning av svensk migrationspolitik. Vi väntas i år få det lägsta asylmottagandet sedan 1996. Om man räknar in även anhöriginvandring och kvotflyktingar väntas vi få det lägsta mottagandet sedan 1985 – ja, faktiskt så långt tillbaka som vi över huvud taget har statistik för. Det är alltså verkligen en stor förändring.

Det är dock en förändring som står i bjärt kontrast mot många andra EU-länder, där flyktingkrisen fortfarande gör sig påmind. Europasamarbetet är viktigt i många delar, inte minst för att hantera migrationsfrågor. Att vi äntligen lyckades få pakten och dess genomförande på plats var en stor framgång under det svenska EU-ordförandeskapet.

På EU-mötet i veckan gav vi beskedet att det för Sveriges del inte kommer att vara aktuellt att ta emot fler asylsökande genom omfördelning; i stället ska vi bidra ekonomiskt. Att ta emot fler asylsökande, som vissa oppositionspartier vill, skulle förvärra integrationsproblemen. Det är faktiskt en rent ansvarslös politik.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga är av allmänpolitisk karaktär och går till Simona Mohamsson.

I veckan beslutade regeringen om en ny förordning som upphäver den tidigare förordningen om stöd till kooperativ utveckling. Det innebär att kooperativa organisationer som till exempel Coompanion, som skapar lokala jobb, hjälper människor att starta företag tillsammans och stärker både demokrati och lokal ekonomi, riskerar att stå utan statligt stöd från 2027.

FN har utsett 2025 till kooperationens år för att uppmärksamma kooperationens viktiga roll för ekonomisk utveckling, social inkludering, fattigdomsbekämpning och hållbarhet. Budskapet är: Kooperation bygger en bättre värld.

Men som sagt väljer i stället regeringen nu att avveckla stödet till kooperativ utveckling. Jag undrar hur regeringen motiverar detta beslut.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tror att det är avgörande för Sverige att vi i den här tuffa tiden fortsätter att vända på utvecklingen, så att fler känner hoppfullhet, fler vågar investera i Sverige och fler vågar både drömma och nå sina drömmar. Det tror jag att man gör bäst genom att göra det enkelt för fler att nå sina drömmar. Det gör man genom regelförenklingar på kommunal nivå och genom att göra det enklare för fler företagare och fler entreprenörer att välja att samarbeta med andra. Det ska inte vara krångligt att samarbeta med andra, starta företag och vara med och investera i Sverige. Vi kommer att fortsätta arbeta med att se till att det blir enklare för fler att nå sina drömmar. Fler kommuner ska backa undan och ge plats för dem som har innovationskraft. Vi vågar satsa på Sverige.

Herr talman! Förskolan ska vara en trygg plats där barn får vara just barn. Därför är det väldigt oroande när förskolor introducerar prideteman för mycket små barn samtidigt som flickor i samma verksamhet bär slöja av skäl som handlar om kontroll och könsrelaterade begränsningar. Det här innebär att förskolan både sexualiserar barnkulturen genom vuxenidentitetspolitik och accepterar hedersnormer utan att reagera. Detta skapar en inkonsekvent och otrygg värdegrund för barnen, som möter helt motsatta signaler.

Hur avser utbildnings- och integrationsministern att säkerställa att förskolan inte blir en arena för vuxnas identitetspolitik utan en miljö som fokuserar på barns trygghet och frihet från både prideaktivism och hederskulturella klädkrav?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi tog över efter åtta förlorade år i integrationspolitiken och lade om den från magkänsla och rena gissningar till att vi ska ha fakta på bordet och tydligt visa att det finns vissa saker vi inte förhandlar om.

Våra svenska värderingar är något som är världsunikt och som vi behöver slåss för varje dag. Inte minst gäller det barn och unga och tjejer. Det är därför vi har accelererat upp arbetet mot hedersförtryck, både i skolan och i förskolan men även i samhället. Det är avgörande att förebygga och att se till att kunskapen finns hos personalen i förskolan. Det är också viktigt att vi väldigt tydligt och med samhällets fulla kraft möter dem som upprätthåller hedersförtrycket. Det gör vi genom att visa att vi inte kompromissar med de värderingar vi har.

(Applåder)

Herr talman! Förra gången regeringen höjde lönegolvet blev många av städföretagen av med 30 procent av sin befintliga personal. Nu ska regeringen höja det igen, med målet att framför allt kvalificerad arbetskraft ska få komma till Sverige.

Problemet är att inte heller kvalificerad arbetskraft alltid har hög lön. Exempelvis är inom bristyrket kock snittlönen 31 400 kronor, det vill säga under de 33 400 som det nya golvet ska vara. Vad jag förstår blir det inte heller någon lista över bristyrken där man gör undantag.

Min fråga blir: Hur ser regeringens konsekvensanalys ut den här gången, inte minst för våra företags skull?

Herr talman! Jag tackar Anna Lasses för frågan.

Vi befinner oss i en omställning av arbetskraftsinvandringen till Sverige. Vi kom ju från ett trasigt system som inte fungerade. Det skapade ärligt talat väldigt mycket fusk och utnyttjande av människor på svensk arbetsmarknad. En del i omställningen är att höja lönekravet. Om man vill komma till Sverige och även vill ta del av de olika välfärdstjänster som finns här i landet är det rimligt att man visar att man har en riktig försörjning på en rimlig nivå.

Vi har sagt att det ska finnas möjlighet att göra vissa undantag. Det arbetet pågår just nu. Det kommer inte att bli någon lista på 155 olika yrken. En sådan lista skulle inte gå att hantera. Det skulle byråkratiskt bli väldigt krångligt. I stället kommer det att bli mer nischat.

Samtidigt som vi gör detta skiftar vi fokus till högkvalificerad arbetskraftsinvandring inom specifika områden där det verkligen råder brist. Där tror vi att den stora framtiden för arbetskraftsinvandringen finns.

(Applåder)

Herr talman! I veckan presenterade Skolverket en ny uppföljande Timss-studie. Även den här studien pekar, liksom många före den, på sambandet mellan bristande studiero och sämre kunskapsresultat. Elever som upplever sämre trygghet och studiero presterar också sämre i de ämnen som Timss mäter, vilket är naturvetenskap och matematik. Jag vet som lärare att trygghet och studiero är helt avgörande för resultat. Jag vet också att det är en prioriterad fråga för den moderatledda regeringen.

Herr talman! Jag vill ta tillfället i akt att fråga om statsrådet Mohamsson ytterligare kan redogöra för vad regeringen gör för att stärka trygghet och studiero, så att alla elever ges möjlighet att klara sina studier.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan och även för det viktiga arbete ledamoten gör som lärare!

Det är otroligt oroväckande att det inte har skett någon progression på ett år när det gäller de elever som kan allra minst. Det finns ett direkt samband med bristen på studiero i klassrummen. Vi vet att det är de elever som har allra svårast att nå resultat och kanske inte får stöd hemifrån som behöver ordning och reda och disciplin i klassrummen.

Regeringen gör stora förändringar i svensk skola för att få mer ordning och reda i klassrummen. Det handlar om att lärare ska ha fler verktyg och kunna visa ut de elever som stör och förstör. Det handlar om att skolor ska arbeta med förväntansdokument. Allt det här är för att lägga om svensk skola så att det blir ordning och reda i klassrummen.

Herr talman! Över en halv miljon människor är arbetslösa i Sverige just nu. Resultatet av över tre år med SD-regeringens politik är 100 000 fler i arbetslöshet. Det borde vara en mardröm för varje arbetsmarknadsminister. Det är i alla fall en mardröm för alla dem som söker jobb efter jobb.

Arbetsmarknadsministern har hela tiden hänvisat till att tillväxten har med konjunkturen att göra. Men det är ju inte upplyftande för regeringen att man ligger på EU:s bottennivå. Man underpresterar när det gäller tillväxten.

Min fråga är om arbetsmarknadsministern också har funderat över hur arbetslösheten påverkar tillväxten i Sverige.

Herr talman! Tack, Eva Lindh, för frågan! Sverige har för hög arbetslöshet. Sverige har en konjunkturell arbetslöshet. Min bild är ändå att den fråga jag som arbetsmarknadsminister pratar mest om är den strukturella arbetslösheten. Den kommer vi inte åt bara för att konjunkturen vänder.

Den strukturella arbetslösheten har lite olika orsaker, men den beror på att vi har haft ett passiviserande bidragssystem, ett utbildningssystem som inte har levererat den kunskap arbetsgivarna efterfrågar och för hög asylmigration till Sverige utan att man haft kraft och resurser att lösa de integrationsutmaningar den innebär. Hela den politiken lägger vi nu om.

Vi försöker bryta lågkonjunkturen, men framför allt tar vi tag i den strukturella arbetslösheten.

(Applåder)

Herr talman! ”Det finns inga jobb att söka.” Det hör vi inte alltför sällan från vänsterkanten. Men sanningen är att det finns jobb att söka – bara inte i just det område där man bor.

Herr talman! Det är ingen rättighet att år efter år leva på andra hårt arbetande medborgares arbete, utan människor måste ta personligt ansvar för att försörja sig själva och sin familj. Arbetsmarknadsministern har tidigare lyft fram att långtidsarbetslösa ska vara beredda att flytta dit jobben finns, och han är beredd att göra mer för att så ska ske. Statsrådet har pekat ut en riktning.

Hur går vi nu vidare för att människor som under många år levt på bidrag ska ta personligt ansvar och flytta till en region där man blir erbjuden ett arbete?

Herr talman! Tack, Martin Westmont, för denna fråga!

Det är precis som ledamoten ger uttryck för; Det finns jobb att söka i Sverige. Visserligen färre jobb än vad det finns arbetslösa – det ska vi vara på det klara med. Vi behöver få fart på hjulen i Sverige för att öka antalet jobb. Men kraven på både geografisk och yrkesmässig rörlighet har ökat under den här mandatperioden, och regeringen är beredd att göra mer.

En viktig del är bidragsreformen vi har genomfört i och med omläggningen av akassan och aktivitetsstödet. Tidigare kunde man år efter år få ett aktivitetsstöd på 22 000 kronor i månaden. Det fanns ingen bortre parentes. Enligt kollektivavtalen är 22 000 kronor i månaden ungefär den lägsta lön man kan ha i Sverige.

Det är klart att drivkraften att söka ett jobb, ett jobb på annan ort eller en utbildning som leder till jobb har varit alldeles för svag hittills i vårt land. Det ändrar vi på nu.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Jakob Forssmed.

Vi närmar oss en högtid som många ser fram emot, men det finns grupper i samhället som inte har denna förväntan. Det kan till exempel bero på ensamhet, missbruk och/eller psykiskt dåligt mående.

Inrättandet av en nationell handlingsplan för psykisk ohälsa och suicidprevention har mottagits väl runt om i landet. Som ett fortsatt led i denna handlingsplan föreslår regeringen en ny lag som möjliggör utredningar efter suicid. Kommer tidsplanen för arbetet med den nya lagen att hålla? Vilka är statsrådets förväntningar på den nya utredningsfunktion som möjliggörs?

Herr talman! Tack, ledamoten Ragnarsson, för en mycket angelägen fråga!

Vi rullar ut en stor mängd åtgärder för att på olika sätt främja psykisk hälsa och motverka självmord. Jag vill särskilt nämna Hjälplinjen med telefonnummer 90 390. När livet är som mörkast finns det professionell personal som tar emot, lyssnar och stöttar, dygnet runt, alla dagar i veckan.

Vi gör stora satsningar på vuxenpsykiatrin och inom bup. Ingen regering har någonsin satsat lika mycket som vi.

Den funktion ledamoten nämner kommer att vara väldigt viktig för att lära mer och förhindra suicid i framtiden. Regeringen fattade beslut om en lagrådsremiss förra veckan. Allt går enligt tidsplanen, så funktionen kommer att vara på plats den 1 juli nästa år. Det tror jag kommer att innebära att vi som samhälle blir bättre på att se personer i utsatta situationer och hjälpa dem att hitta hopp. Om de inte kan det själva ska vi kunna vara ett ställföreträdande hopp för dem.

(Applåder)

Herr talman! I Storbritannien har staten vid upprepade tillfällen återtagit medborgarskapet från personer som gjort sig skyldiga till grova organiserade sexualbrott – det som ofta benämns gromning. Dessa individer har genom systematiskt utnyttjande av barn och kvinnor visat att de inte respekterar det samhälle vars medborgarskap de fått.

Det är viktigt att påpeka att Storbritannien har samma konventionsåtaganden som Sverige när det gäller medborgarskap och statslöshet. Ändå har landet funnit en rättsligt hållbar väg att skydda sina medborgare genom att dra tillbaka medborgarskapet från de grövst kriminella.

Min fråga är om migrationsministern anser att även Sverige bör kunna återta medborgarskapet från personer som döms för grova organiserade sexualbrott.

Herr talman! Tack, Nima Gholam Ali Pour, för frågan! Jag är medveten om det brittiska systemet. Det finns en utredning som arbetar med att se över möjligheten att återkalla det svenska medborgarskapet från den som har dubbla sådana och hotar statens vitala intressen, till exempel är gängkriminell. Det finns även en parlamentarisk grupp kopplad till detta.

Jag tycker inte att man ska utesluta någonting. Det är mitt svar på ledamotens fråga. Jag vill också sätta detta i ett större sammanhang. Vi gör väldigt stora förändringar för att öka medborgarskapets betydelse.

Jag vill att man ska vara stolt över att vara medborgare i Sverige, och stolt blir man ju först när man har behövt anstränga sig för någonting. Att man kan bli medborgare i Sverige utan att kunna ett enda ord svenska är vansinne. Nu förändrar vi det.

Vi inför en möjlighet att återkalla medborgarskap men också krav på kunskaper i svenska språket och i samhällskunskap, att man inte ska ha begått några brott och även att man har en egen försörjning. Det är viktiga, rimliga förändringar som lägger grunden för ökad betydelse av det svenska medborgarskapet.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

Kommunerna har som huvudmän ansvar för skolorna och att skolorna ger eleverna det stöd som de behöver. Rektor bär ansvaret för den dagliga verksamheten. Många kommuner, så även min egen hemkommun Trollhättan, ser ett ökande antal elever som är i behov av olika former av stöd. Det gäller både elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer och elever i anpassad grundskola. Rätt stöd är helt avgörande för att de här eleverna ska nå kunskapsmålen och i framtiden kunna etablera sig i samhället.

Jag vill därför fråga ministern hur regeringen hittills har arbetat för att stärka förutsättningarna för huvudmännen och skolorna för att möta det ökade elevunderlaget. Avser ministern att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra likvärdigheten och säkerställa att alla barn får det stöd de behöver i tid?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det är otroligt viktigt att vi har en skola som är redo att möta alla elever och ge dem förutsättningar att klara resten av livet. Just därför gör vi om stödsystemet i den svenska skolan. Alldeles för länge har skolan varit präglad av en inkluderingstanke som har lett till exkludering. De barn som behöver allra mest hjälp hamnar längst bak i klassrummet med hörselkåpor och en stressboll. Så ska det inte vara. I stället ska de få det stöd de behöver, antingen i mindre grupper eller enskilt. Utöver detta gör vi också om speciallärarutbildningen. Vi vill ha fler speciallärare som jobbar direkt med elever.

Det här kommer att vara viktiga delar utöver att se till att våra klassrum präglas av ordning och reda, för det är någonting som de här eleverna är i extra stort behov av. Det är prioriteringen för den här regeringen.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.