Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Andreas Carlson, statsrådet Acko Ankarberg Johansson, statsrådet Lotta Edholm och statsrådet Jessika Roswall.

Statsrådet Andreas Carlson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier.

Fru talman! Min fråga går till bostadsministern.

Bostadsbyggandet faller brant. Regeringen har hittills avvecklat ett antal viktiga utredningar, bland annat om social dumpning, boendesegregation och ett statligt fastighetsbolag. Man har avvecklat investeringsstöd till byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå och stöd till energieffektivisering i samband med renovering av flerbostadshus. Man avvisar ett socialdemokratiskt förslag om nationell plan för bostadsförsörjning. Man avvisar förslag om att låta allmännyttan verka utan den byråkratiska lagen om offentlig upphandling med mera.

Ministern har genomgående talat om strukturella hinder i bostadssektorn. Kan vi få reda på vilka dessa så kallade strukturella hinder är? Hur tänker regeringen undanröja dessa hinder, och hur många nya bostäder kommer att byggas?

Fru talman! Tack, Denis Begic, för en angelägen fråga! Det finns strukturella hinder på svensk bostadsmarknad. Det tror jag att fler än vi som är i den här kammaren i dag kan konstatera. Det är höga trösklar in till bostadsmarknaden. Det är långa ledtider som behöver förkortas. Det är krångliga regelverk, och det är brist på tillgänglig mark att bygga på.

För att lösa den mycket utmanande situationen på bostadsmarknaden - den har funnits under lång tid - räcker det inte med en eller två åtgärder, utan det krävs många åtgärder som behöver komma på plats snabbt. Det är klart att Sverige hade varit i ett betydligt bättre läge om fler av de reformer som behövs hade varit på plats när vi nu också har ett så tufft och utmanande ekonomiskt läge, vilket inte minst många hushåll känner av i sin vardag. Men regeringen arbetar i ett väldigt högt tempo med att ta fram de reformer för att få en bättre fungerande bostadsmarknad som har utpekats i den första budget som vi har lagt på riksdagens bord.

Fru talman! Tack, bostadsministern, för svaret! Jag noterar att ministern fortsätter att svara principiellt på de här frågorna. Det är inga konkreta förslag som kommer. Det är beklagligt, för bostadsmarknaden har det tufft just nu. Det behövs reformer, och det behövs stöd för att bostadsbyggandet ska kunna fortsätta.

Vi socialdemokrater har redovisat vad vi vill göra. Min fråga är: Vad vill regeringen göra för att detta ska gå i lås?

Fru talman! Det hedrar Socialdemokraterna att man vill göra saker. Man hade åtta år på sig att faktiskt göra saker också, och nu väntar sig Denis Begic att den här regeringen ska göra mer på åtta månader än den tidigare regeringen gjorde på åtta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi jobbar i ett högt tempo. Vi har redan gett länsstyrelserna i uppdrag att inventera behov och samverka med kommunerna för att få igång produktiviteten, inte minst i bostadssegmentet, och vi kommer att återkomma med en rad reformer. Jag ser fram emot att göra det. Tack för frågan!

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Lotta Edholm.

Pirls senaste mätning visar att läsförmågan hos fjärdeklassare i Sverige har blivit sämre. Andelen elever som placerar sig på låg nivå eller under låg nivå har dessutom blivit större sedan den senaste undersökningen 2016.

Jag tycker att det är välkommet att skolministern tar läskrisen på allvar och att vi med förenade krafter kan rulla tillbaka den digitaliseringsvåg som råder när det gäller små barns undervisning och som har sjösatts i strid mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi sverigedemokrater lovordar framför allt bruket av papper och penna i de yngre åldrarna. I kursplanen i svenska kan vi däremot se att det i årskurs 1-3 i dag ställs krav på användning av digitala verktyg parallellt med handstil.

Min fråga är därför: Avser regeringen att ta bort krav på användning av digitala verktyg från läroplanen för årskurs 1-3?

Fru talman! Tack, Patrick Reslow, för frågan! Detta är ju en otroligt angelägen fråga. Vi har en läskris i Sverige, och de barn som läser sämst är de som kommer från de socioekonomiskt svåraste förhållandena. Därför gör regeringen nu också en stor satsning på läroböcker med mer än en halv miljard varje år för att barn och elever ska få riktiga böcker i stället för att ibland bara ha stenciler och annat.

Det stämmer också att digitaliseringen sannolikt har haft en negativ effekt på läsförmågan. Det mesta talar för att man lär sig att läsa bättre med hjälp av böcker än med hjälp av skärmar, och man lär sig att skriva bättre när man skriver för hand. Det är också viktigt för läsförmågan. Jag vågar dock inte säga exakt vad vi kommer att göra, men digitaliseringsstrategin har vi ju skickat ut på remiss. Nu har vi fått tillbaka remissvaren, och vi kommer att sammanställa dem först. Sedan ber jag att få återkomma i den här frågan.

Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret. Vi är ju helt eniga i problembeskrivningen och synen på digitala verktyg. Jag hade kanske hoppats på att få ett besked om att vi skulle ta bort de digitala verktygen från läroplanen för årskurs 1-3, men vi får jobba vidare på den frågan. Jag skulle dock vilja fråga statsrådet: När kan vi förvänta oss en ny läroplan för årskurs 1-3?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vågar i kammaren i dag inte sia exakt om när detta kan ske. Men jag vill säga att regeringen nu har beslutat att vi inte ska gå vidare med digitalisering av de nationella proven i årskurs 3, och det är för att vi inte vill forcera fram en onödigt snabb digitalisering för de små barnen. Detta kommer alltså att ske i närtid.

Fru talman! Trafikverkets införande av ett nytt tågplaneringssystem visar med brutal tydlighet hur illa det är ställt med Sveriges järnvägar. Nu varnar storindustrierna genom ett brev till infrastrukturministern för att deras godstransporter inte kommer fungera under sommaren, och man ber om en paus i banunderhållet för att godstransporterna ska fungera över huvud taget.

Det gröna stålet, klimatomställningen och semesterresan är i fara för att regeringen dels inte tar Trafikverkets problem på allvar, dels vägrar att bygga mer järnväg, något som passagerare, regioner, kommuner, företagare och storindustrin efterfrågar. Infrastrukturministern är svaret skyldig om hur gods- och passagerartrafiken ska fungera i sommar.

Fru talman! Tack Linda W Snecker för en angelägen fråga. Självklart ska "att gå som tåget" inte vara ett uttryck för att komma för sent utan för punktlighet. Man ska kunna lita på tåget och på att den kapacitet och de tider som resenärer och transportköpare behöver också finns.

Den situation som präglar den svenska järnvägen nu är inte acceptabel. Både resenärer och transportköpare ska kunna lita på att de kommer fram i tid och att leveranser kan ske enligt avtal. Det är en grundläggande förutsättning.

Jag förväntar mig att Trafikverket fortsätter arbeta så hårt de bara kan för att lösa situationen. Jag har vinnlagt mig om att se till att de tillsätter resurser och anställer personal. De har gått upp i krisläge för att lösa situationen så att tågbolagen inte ska få sina tider i det nya systemet med så kort framförhållning. Detta måste ändras, och det jobbar Trafikverket med.

Fru talman! Tack, infrastrukturministern, för ditt svar! Jag är inte nöjd. Det är uppenbart att regeringen inte tar situation på så stort allvar som krävs. Infrastrukturministern måste svara på storindustrins mötesfråga och berätta hur godstrafiken ska fungera i sommar. Ett godståg från SSAB motsvarar 2 000 lastbilar - lastbilar som jag inte vill ska trafikera Sommarsveriges vägar.

Fru talman! Självklart ska jag svara på godsföretagens förfrågan. Jag är här för att svara på ledamöternas frågor, fru talman, men jag kan ge besked om att vi bjuder in dessa aktörer och ytterligare några till ett möte på departementet den 19 juni. Jag tror att den inbjudan har gått ut i dag på förmiddagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi tar situationen på mycket stort allvar. Vi har dagligen en nära dialog med Trafikverket för att följa upp att de gör allt de kan för att åtgärda situationen. Den är inte acceptabel.

Fru talman! Vi har haft en torr vår, och vi går mot en torr sommar, som prognoserna ser ut. Vi ser en risk för mycket låga vattennivåer. Ett sätt att bromsa upp vattnet i landskapet är att använda sig av dammar, exempelvis. Många samhällen är byggda kring den gamla kvarndammen. Kvarnen har i sin tur kanske blivit en stånghammare, och stånghammaren har blivit ett vattenkraftverk. I vissa fall är det bara dammen kvar. Problemet är att dammarna riskerar att rivas ut, med ganska stora konsekvenser. Det handlar om landskapsbilden, som vi ser i Bergby i Gävleborg, om kulturmiljön, som kring Järleån i Nora, eller, som i Bräkneån, om massdöd av musslor.

Då är det välkommet att man, som Tidöavtalet stipulerar, pausar miljöprövningarna. Problemet är att de enda uppdrag regeringen har gett handlar om elförsörjning - inte om landskapsbild, biologisk mångfald, vattenförsörjning eller kulturmiljö. Varför väljer regeringen att bara titta på elförsörjningen, Andreas Carlson?

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för en väldigt angelägen fråga! Jag delar uppfattningen om problembilden, och det är också därför detta är utpekat som prioriterat i Tidöavtalet. Tidöavtalet är omfattande. Jag är väldigt stolt över den plattform som denna regering arbetar från, med våra samarbetspartier. Vi kommer att återkomma med olika steg i arbetet. Jag hänvisar också till det statsråd som ansvarar för beredningen av dessa ärenden. Arbetet pågår.

Fru talman! Det är bra med pausen; där är vi helt överens. Problemet är att de uppdrag man har gett bara handlar om nationell elförsörjning. Det handlar inte om den lokala elförsörjningen. Det handlar inte om den biologiska mångfalden och vad som händer när man river ut dammar eller om den lokala landskapsbilden, där vi ser bryggor och badplatser försvinna och det blir små åar i stället för stora vattenspeglar. Det handlar inte om kulturmiljöer. Det är detta som är grundproblemet.

Varför vill inte regeringen göra något åt detta under den lilla tid som avsatts för pausen?

Fru talman! Att inte ha givit ett uppdrag ska generellt inte varje gång tolkas som en viljeyttring åt det ena eller det andra hållet. Som jag sa är detta en prioriterad fråga - det framgår av Tidöavtalet. Att hela Sverige ska fungera är prioriterat för regeringen. Det handlar om biologisk mångfald, om öppna landskap och om goda livsmiljöer på landsbygden. Därför kommer vi att få återkomma i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi har under våren sett konsekvenserna av att regeringen lämnar kommunerna i sticket i en ekonomisk kris som beror på omvärldshändelser. Det handlar om inflationen, som började stiga redan under pandemin och har stuckit iväg i samband med kriget i Ukraina. Det handlar om konsekvenserna av Putins energikrig mot Europa, där energipriser rusar i höjden.

I höstas redogjorde Sveriges kommuner och regioner för att de behövde 20 miljarder för att kunna bibehålla nivån i välfärden, och regeringen gav dem en skärv. Miljöpartiet var det enda parti som mötte behoven.

I samband med vårbudgeten bad man mest av allt om tydliga besked inför nästa år, för man förstod väl att det inte skulle komma något stöd från regeringen. Miljöpartiet var tydliga igen.

Nu ser vi att lärare sägs upp och klasser slås ihop. Kommunerna lämnas i sticket och får inte besked. Varför, är min fråga till skolministern.

Fru talman! Precis som Camilla Hansén säger lever vi just nu i en inflationsekonomi som påverkas av faktorer som vi många gånger inte kan påverka själva, som kriget i Ukraina, pandemin och så vidare. Vi lever i en väldigt orolig värld. Vi här i denna kammare - riksdagsledamöter och regeringen - men också kommuner och regioner har ett gemensamt ansvar för att göra vårt bästa för att värna välfärden i Sverige. Där ingår naturligtvis skolan som en viktig del.

Vi kommer att fortsätta satsningarna på skolan framgent och också i höstens budget. Men jag kan självklart inte här och nu säga något om innehållet i den. Det tror jag att också Camilla Hansén förstår.

Fru talman! Nej, det förstår jag faktiskt inte. Kommunerna behöver besked nu. Det är nu lärare sägs upp. Lärare, en ganska tålmodig yrkeskår, går ut på gatorna och demonstrerar. Det gör de såklart för sin egen skull, men också för Sveriges elevers skull. Detta är något som verkligen försämrar förutsättningarna för dem som redan har de sämsta förutsättningarna. Vi får veta att elevassistenter sägs upp - de som ska ge stöd till dem som mest behöver det. Varför är regeringen inte beredd att dela den ekonomiska bördan med kommunerna?

Fru talman! Det är exakt det regeringen gör. Vi har gjort historiska satsningar på skolan, men vi förväntar oss självklart också att kommunerna gör det de kan för att inte få besparingar i skolan. Det finns väldigt stora skillnader när det gäller hur mycket pengar kommunerna satsar på sina skolor. Den som satsar mest på skolan satsar nästan dubbelt så mycket som den som satsar minst. Detta är en fråga som regeringen tänker återkomma till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Alldeles för länge har regeringen blundat för den orättvisa betygsättningen och de glädjebetyg vi ser i Sverige i dag. Ytterst drabbas de elever som med flit och kunskap kämpat hårt för att få ett rättvist betyg och kunna söka in på den utbildning de önskar i framtiden.

Min fråga går därför till skolministern. När kan vi förvänta oss åtgärder från regeringen för att få stopp på de orättvisa glädjebetygen i Sverige?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Betygsättningen måste vara rättvis, och det är den inte i Sverige. Det finns elever som får alldeles för höga betyg i förhållande till det de har presterat. Ungefär 40 procent av niondeklassarna får ett högre betyg i matematik än det som motsvaras av det de har presterat på nationella prov. Samtidigt flaggar lärosätena för att matematikkunskaperna är alldeles för dåliga, helt enkelt, bland svenska elever.

Vi kommer nu i närtid, inom någon eller ett par veckor, att tillsätta en utredning som får i uppdrag att titta på hur man tydligare kan koppla betygen till resultaten på de nationella proven. Jag tror att det är den viktigaste vägen att gå när det gäller detta.

Sedan tänker jag att vi allihop borde sluta säga glädjebetyg och i stället säga fuskbetyg, för det är vad det är.

Fru talman! Visst är det fuskbetyg. Jag håller helt med statsrådet om detta.

Riksrevisionen kom nyligen med en rapport om detta, och även Skolinspektionen har nyligen granskat fuskbetygen - differensen vi ser mellan resultaten på de nationella proven och slutbetyget. Det är därför välkommet att ytterligare åtgärder kan vidtas.

Finns det något särskilt land som ministern vill inspireras av i arbetet för att reformera betygsättningen i Sverige och säkerställa att vi kan få bättre kvalitet på slutbetygen?

Fru talman! Det vågar jag faktiskt inte säga i dag. Jag tror att denna utredning kommer att få ett ganska öppet mandat och se på olika vägar. Det har också gjorts utredningar av tidigare regeringar som det går att använda sig av och där man har försökt ge en bild av vilka olika möjliga vägar som finns i denna fråga. Men jag ser verkligen fram emot att tillsätta denna utredning.

Fru talman! Mellan Danmark och Tyskland byggs i detta nu en ny infrastruktur som helt kommer att förändra våra resor och exportmöjligheter i norra Europa. Den står färdig om fem sex år. Förväntningarna på denna förbindelse är enorma. Det gäller inte minst från svenskt näringsliv som lyfter fram den som helt avgörande för svensk exportindustri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad man också säger är att om Sverige ska kunna dra nytta av möjligheterna med en utbyggd infrastruktur mellan Tyskland och Danmark behöver vi bygga bort den flaskhals som gränsen mellan Sverige och Danmark just nu är. Det är alldeles uppenbart att den infrastruktur som finns i dag, det vill säga Öresundsbron, inte kommer att räcka vare sig för passagerartåg eller för godstrafik framöver. Det säger också SJ som vill fördubbla sin trafik från Göteborg och Stockholm till kontinenten. SJ säger att det är väldigt viktigt att bygga ytterligare en förbindelse mellan Sverige och Danmark.

Min fråga till infrastrukturministern är: Hur säkerställer man i den utredning som nu görs att det är de nationella nyttorna med en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark som är i fokus?

Fru talman! Jag tackar Louise Eklund för frågan. Det är en angelägen fråga. Öppningen av Fehmarn Bält-förbindelsen 2029 kommer att påverka godstransportflöden och persontransportflöden på ett väldigt tydligt sätt. Det var också därför som Trafikverket i sitt remissvar om den nationella planen lade in ett par åtgärder på den svenska sidan som på kort sikt skulle öka kapaciteten över Öresundsbron. Det hade inneburit en betydande förstärkning av kapaciteten hos nuvarande förbindelse. Detta fanns inte med i den förra regeringens nationella plan. Det är därför som det uppdrag som Trafikverket nu har fått gällande förstärkningar i Skåne också innebär att man ska titta på just vilka effekter som öppnandet av Fehmarn Bält-förbindelsen får och vad man behöver göra. Jag ser fram emot att ta del av detta utredningsuppdrag.

När det gäller ytterligare förbindelser finns det också med i Trafikverkets uppdrag inom nuvarande nationell plan, och jag ser fram emot att ta emot detta utredningsuppdrag från Trafikverket inför arbetet med nästkommande plan.

Fru talman! Jag tackar för svaret, och jag ser också fram emot att följa detta arbete.

Jag kan bara betona vad svenskt näringsliv - näringar som skogsindustrin - säger: Att bygga bort flaskhalsen mellan Sverige och Danmark är helt nödvändigt. Det gäller inte minst den framväxande gröna industrin i norr, som behöver en infrastruktur i söder om den ska kunna exportera sina gröna produkter.

Infrastrukturen mellan Sverige och Danmark är alltså inte en lokal eller ens en regional fråga, utan det är en nationell infrastrukturfråga. Därför vill jag återigen trycka på behovet av att belysa de nationella nyttorna av en förstärkt infrastruktur över Öresund.

Fru talman! Detta är någonting som har påverkan på hela Sverige för att hela Sverige ska fungera. Arbetspendling och godstrafik är också utpekade som prioriterade för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill återkomma till de förstärkningar som var möjliga i den förra nationella planen men som av någon anledning inte togs med. Det är någonting som Trafikverket nu får titta på igen inom ramen för sitt uppdrag. Och vi får återkomma när det gäller arbetet med framtagandet av en nationell plan.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Jessika Roswall.

Den socialdemokratiska regeringen fick undantag från EU för att kunna återföra flaskhalsintäkterna till hushållen under energikrisen. Detta undantag löper dock ut vid årsskiftet, trots att behovet riskerar att vara detsamma eller ännu större kommande vinter. Krisen är inte över. En ihållande köldperiod kan komma att plundra miljontals hushållskassor till vintern.

Den sittande regeringen har inte agerat för att få behålla undantaget, och i EU-kommissionens förslag till ny elmarknadsdesign saknas möjligheten att använda medel för att skydda människor mot skyhöga energikostnader i kristider.

Socialdemokraterna i Europaparlamentet har agerat för att flaskhalsintäkterna fortsatt ska kunna användas till ekonomiskt stöd i kristider.

Min fråga är därför: Tycker statsrådet att detta är en rimlig hantering från Sverige som ordförandeland i en för hushåll och företag så viktig fråga?

Fru talman! Jag tackar Monica Haider för frågan.

Det svenska ordförandeskapet har haft en diger agenda, som jag har sagt tidigare i denna kammare, med 350 filer att förhandla under detta halvår. Vi har fokuserat mycket på den gröna omställningen och energifrågorna. Och en av de frågor som har hanterats i detta sammanhang är elmarknadsdesignsfilen, som Monica Haider frågar om.

I de flesta frågor finns det många olika åsikter att ta del av. Jag kan garantera kammaren och Sveriges riksdag att vi har jobbat hårt med att försöka få fram en allmän inriktning även när det gäller detta direktiv. Men vi är inte i mål. Vi har gått i mål med många frågor men inte med denna, och arbetet pågår.

Fru talman! I en enkät bland Sylfs medlemmar svarade en fjärdedel att de någon gång utsatts för hot på arbetsplatsen. Vidare svarade 17 procent att det har hänt det senaste året, vilket kan jämföras med 12 procent i läkarkåren som helhet, enligt en enkät från Läkarförbundet förra året. I Sylfs nya enkät tycks det alltså som att läkare tidigt i karriären är extra utsatta.

Våra sjukhus är en plats där både personal och patienter ska känna sig trygga. Sverigedemokraterna menar att vi måste kunna garantera tryggheten för den personal som varje dag räddar liv i sitt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverigedemokraterna har länge drivit frågan och anser att det bör införas särskilda säkerhetsklassade vårdplatser, där riskpatienter och aggressiva besökare snabbt kan avskiljas. Vi anser att om personal, patienter eller anhöriga drabbas av våld och aggression ska detta bemötas med full kraft. Detta är viktigt för att samtidigt möjliggöra viktig vård även för kriminella och aggressiva patienter.

Hur avser ministern och regeringen att arbeta för att öka tryggheten för vår anställda sjukhuspersonal?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Anna-Lena Blomkvist för frågan.

Detta är en verklig vardaglig fråga för många medarbetare i hälso- och sjukvården. Men den har väldigt olika ansikten. Det kan vara, precis som ledamoten lyfter fram, en patient eller en närstående som med vett och vilja faktiskt hotar en medarbetare. Det kan också vara en del av en persons sjukdom och hälsotillstånd att man har ett utåtagerande beteende. Dessa två saker behöver bemötas på olika sätt.

Regeringen har arbetat med att få till en lagstiftning som handlar om hur man bemöter den som hotar blåljuspersonal och annan sjukvårdspersonal men också med att se till att man har metoder som ger stöd och hjälp till personal i dessa svåra situationer med patienter som har ett beteende som kan gå ut över personalen. Detta är väldigt avancerade frågor som kräver både en tydlig ledning som ser till att man står bakom sin personal och att arbetsmiljöfrågorna i allmänhet är högt på agendan, och det är de för denna regering.

Fru talman! Jag riktar min fråga till skolminister Lotta Edholm.

Det finns flera exempel på att grovt kriminella våldsbrottslingar jobbar på våra förskolor och skolor. Vi i Centerpartiet kan absolut inte acceptera att barn ska ha det så i sin skolvardag.

Det finns i dag ingen möjlighet att begära ut registerutdrag på regelbunden basis när så anses befogat. Och det går i dag inte att veta om det finns kriminella i skolmiljön.

För att snabbt få bukt med detta föreslog Centerpartiet nyligen ett så kallat utskottsinitiativ om utökade möjligheter till registerkontroll i skolan. Detta blev emellertid nedröstat i utskottet av regeringspartierna och Sverigedemokraterna. De ville inte ens bereda frågan. I stället hänvisas det till att regeringen jobbar med ärendet. Om detta stämmer undrar jag när vi får se åtgärder från regeringen, så att skolan blir en trygg miljö för våra barn.

Fru talman! Det är en väldigt svår och angelägen fråga som Anders Ådahl väcker. Vad gör vi åt de kriminella som faktiskt finns i skolorna?

Från början väcktes den här frågan genom en kartläggning som Sydsvenska Dagbladet gjorde. Med anledning av den sa jag att regeringen kommer att se över möjligheterna att införa fler brottskategorier. Jag tror också att det är viktigt att se om det går att göra upprepade kontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Arbetet pågår alltså redan i Regeringskansliet. Men jag tycker att det är bra att även Centerpartiet väcker frågan, för den är väldigt viktig för både elever och anställda i skolan. Man ska veta att man inte har grovt kriminella som arbetskamrater.

Fru talman! Järnvägen är i djup kris. Det går inte att beställa biljetter. Tågen är ständigt försenade. Tåg ställs in, och järnvägen stängs av under sommaren. Svenskarna tappar allt förtroende för järnvägen. Medierna skriver om SJ som flygets bästa vän. Näringslivet ropar på hjälp eftersom de inte får fram godset. De ser stora problem med leveranserna på järnvägen. Lastbilarna ser nu ut att bli ersättningen.

Det här är djupt oroväckande i en tid av klimatkris. Trafikverket får inte ordning på järnvägen, och det blir värre hela tiden. Min fråga till infrastrukturministern är: När tänker statsrådet agera så att det blir ordning på järnvägen, i stället för att bara prata och prata om att han ska prata?

Fru talman! Tack, Daniel Helldén, för frågan! Svaret är att samma vecka som jag tillträdde som infrastrukturminister ställde jag för första gången frågan till Trafikverket om det behövdes ytterligare medel, någon regelförenkling eller något regeringsbeslut för att underlätta implementeringen av det nya MPK-systemet. Svaret jag fick då var nej. Sedan dess har vi följt det här på veckonivå, och nu dagligen.

Det är inte en acceptabel situation på den svenska järnvägen. Järnvägen är oerhört viktig, inte minst för godstransporter men också för persontransporter, inte minst arbetspendling. Järnvägen är en viktig del av vårt lands historia och en betydande del av framtiden, särskilt med tanke på nyinvesteringarna som sker i ny, grön teknik, där det kommer att behövas mer godstransporter på järnväg och väg och i luften - på olika sätt.

Alla trafikslag behövs, och situationen på järnvägen behöver ändras. Vi följer detta noga, och jag återkommer gärna. Trafikverket har gått upp i krisläge, och detta är en del av vår dagliga dialog.

Fru talman! Efter åtta år av socialdemokratiskt styre har Sverige i dag en omfattande bostadsbrist. Det är bostadsunderskott i över 180 av landets 290 kommuner. Samtidigt minskar bostadsbyggandet. Antalet bostäder med startbesked minskade enligt Boverkets prognos vid årsskiftet från drygt 70 000 för två år sedan till cirka 33 000 i år. Det är en prognos som väntas revideras ned ytterligare nu i halvårsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att bostadsbyggandet alls hölls uppe under de gångna åren kan förklaras med minusräntor och tillgång på billigt kapital. Att bostadsbyggandet viker är direkt korrelerat med höjda räntor. Samtidigt hålls såväl bostadsbyggande som stadsutveckling tillbaka av stela regelverk och långa planprocesser. Min fråga är därför vilka åtgärder bostadsministern ämnar vidta för att ta bort de strukturella problemen på bostadsmarknaden och komma till rätta med bostadsbristen i Sverige.

Fru talman! Tack, David Josefsson, för en angelägen fråga! Tack också för beskrivningen av verkligheten så som den var under den gångna mandatperioden! Det är självklart att vi hade kunnat vara bättre rustade i detta mycket tuffa ekonomiska läge där bostadsbyggandet bromsar in till följd av omvärldsfaktorer, vikande efterfrågan, hög inflation och höga räntor.

De strukturella hinder som finns i botten av problematiken och som har funnits där i såväl hög- som lågkonjunktur under lång tid är ju desamma, och det är därför regeringen arbetar hårt med att dämpa effekten i det korta perspektivet, för hushållen, men också tar sig an de strukturella hinder som finns. Det handlar om att korta ledtider, förenkla byggprocesser och tillgängliggöra byggbar mark i ett läge där 180 av 290 kommuner i Sverige har bostadsunderskott. Detta är väl utpekat. Vi jobbar med det och har redan presenterat flera utredningsuppdrag och reformer. Och mer kommer det att bli - det lovar jag, fru talman.

Fru talman! Den 24 oktober förra året offentliggjordes Tidöavtalet. En av punkterna handlar om anmälningsplikt gällande personer utan uppehållstillstånd. Nu frågar sig hela Sjukvårdssverige om det kommer att införas inom sjukvården. Kommer sjukvården att undantas? Jimmie Åkesson säger bestämt nej. Lyssnar man på sjukvårdsministern låter det vagt annorlunda.

I Region Skåne protesterar Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna mot Tidöavtalet i denna del. Mina frågor till sjukvårdsministern blir därför: Kommer sjukvårdsanställda att undantas? Har sjukvårdsministern några röda linjer i den här delen? Vem har i sista hand tolkningsföreträde när det gäller Tidöavtalet - Åkesson eller sjukvårdsministern?

Fru talman! Informationsskyldigheten som framgår av Tidöavtalet är en fråga som diskuteras på många håll. Det framgår också av Tidöavtalet att det kan finnas ömmande omständigheter där man behöver undantas från informationskravet, och sjukvården nämns explicit som ett sådant exempel. Det kommer att finnas med i en utredning. Nu arbetas det på direktiven. Justitiedepartementet är ansvarigt för detta, och kommer att följa Tidöavtalet, för det ska vi göra i alla dess delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till infrastrukturminister Andreas Carlson.

Järnvägen har varit uppe i två tidigare frågor här i dag, och det beror på att järnvägen är en angelägen fråga. Järnvägen fungerar inte. Det är lite lustigt att två andra som har haft ansvaret för järnvägstrafiken under tidigare år har ställt kritiska frågor.

Det är problem med MPK och också med bristande underhåll. Det är ständiga signalfel. Man har ställverk från 60talet som lägger av och inte fungerar. Det finns inte tillräckligt med personal för att underhålla denna gamla anläggning. Det skapar stora bekymmer för både resenärer och godstransporter.

Det är angeläget att vi vidtar åtgärder. Jag vill fråga ministern vad regeringen tänker göra för att säkerställa en säker järnvägstrafik.

Fru talman! Tack, Thomas Morell, för en mycket angelägen fråga! Det är precis som Morell beskriver det. Underhållsskulden är stor - väldigt stor. Åtgärderna som behöver komma på plats är betydande. Det ger störningar i anläggningens kapacitet, och de förvärras med tanke på problemen med implementeringen av MPK-systemet. Det är av den anledningen jag bjuder in till ett möte den 19 juni med företrädare för branschen - godsentreprenörer, tågoperatörer och underhållsentreprenörer - och Trafikverket.

Trafikverket och leverantörerna av det nya planeringssystemet arbetar med att förbättra prestandan i systemet. Trafikverket ser över de interna arbetssätten. De har kallat in mer personal och gått upp i krisläge. Trafikverket har en löpande dialog med branschen, med departementet och också med mig. Jag förväntar mig inget annat än att de gör allt de kan för att lösa situationen och stegvis se till att det snabbt blir betydligt bättre än i dag. Det är en fråga jag följer mycket noga.

Fru talman! Som skolministern sa tidigare är det en tuff situation i svensk skola just nu. Skolministern sa också, för några minuter sedan, att situationen påverkas av faktorer som vi inte kan bestämma över. Jag ska ge några exempel på hur det faktiskt ser ut.

Malmö fick 37 miljoner mer från staten 2020 än vad man fick året före. År 2021 fick man 74 miljoner kronor mer från staten än man fick året före. År 2022 fick man 60 miljoner kronor mer från staten än man fick året före. År 2023 fick man 58 miljoner mindre.

Åmål fick 2 miljoner kronor mindre i år än förra året. Kungsbacka fick 20 miljoner kronor mindre från staten till skolan än förra året. Ulricehamn fick 4 miljoner kronor mindre från staten än förra året. Sotenäs fick 10 miljoner kronor mindre från staten till skolan än året före.

Detta är nedskärningar från ministern. Skolan påverkas av faktorer som vi inte kan bestämma över, men några faktorer kan skolministern faktiskt bestämma över. Ändå väljer hon att inte göra det. Varför drar regeringen ned på svensk skola när läget är som tuffast?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Nej, regeringen drar inte ned på budgeten för skolan. Vi ökar budgeten med 1,6 miljarder kronor i år. Den del av statsbudgeten som går till skolan just nu är den största på 30 år.

Detta är dock självklart ett delat ansvar. Centerpartiet var ju ett medverkande parti när skolan kommunaliserades för 30 år sedan, och vi kan nu se de brister som faktiskt finns på grund av detta beslut. Det blev inte bättre, utan det blev sämre.

Kommunerna satsar väldigt olika på skolan - den kommun som satsar mest per elev satsar ungefär dubbelt så mycket som den kommun som satsar minst. Det är därför vi snart kommer att återkomma med direktiv om en nationell skolpengsnorm som kommunerna inte kommer att gå under.

(Applåder)

Fru talman! I februari i år var elpriset här i elområde 3 över 80 öre per kilowattimme. I elområde 4 var priset över 1 krona. Samtidigt i februari lämnade Fossilfritt Sverige en strategi för energieffektivisering till regeringen. I strategin uppskattades energieffektiviseringen bara i småhus, flerbostadshus och lokaler tillsammans kunna spara 19 terawattimmar, vilket är mer än Ringhals producerar på ett år. Man har samtidigt beräknat att en minskning av energianvändningen med 10 procent skulle kunna sänka södra Sveriges energipris med 40 procent jämfört med i vintras.

Energieffektivisering gör att vi kan använda våra resurser mer effektivt och skyddar oss också mot högre elpriser kommande vinter. Jag vill därför fråga statsrådet Carlson, i hans roll som bostadsminister, om det finns några planer för att öka takten i energieffektiviseringsarbetet när det gäller befintliga bostadshus, lokaler och småhus. Detta kommer att underlätta för oss och förbättra elanvändningen redan nu i vinter.

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för en angelägen fråga!

Den mängd energi och el vi behöver i Sverige för att klara av den gröna omställningen är betydande. Det handlar om att skapa ny energi och nya energikällor samt bygga ut dem vi har och att göra detta på ett så snabbt och effektivt sätt som möjligt.

Det som Katarina Luhr pekade på - att effektivisera energianvändningen - är inte minst viktigt. Det är därför det i budgeten finns ett stöd för energieffektivisering när det gäller småhus som uppgår till 1 miljard över en treårsperiod. Detta är angeläget för att de som äger en villa ska kunna minska sitt energibehov och sina kostnader till följd av de höga elpriser som vi har sett. Detta är en viktig del i att hushåll ska kunna få en drägligare tillvaro samtidigt som energieffektiviseringen rullas ut även i småhussektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Andreas Carlson.

Jag kommer från Öckerö kommun, som mestadels består av skärgårdsvillor på tio öar, med en begränsad byggyta. Bostadsbristen är påtaglig, och det ekonomiska läget i Sverige är ansträngt. Generationsväxling av våra bostäder blir inte längre naturligt på grund av bostadsbristen och eftersom kostnaderna är för höga för att de äldre ska ha möjlighet att flytta till ett mindre boende.

Att hyra ut sitt attefallshus eller en del av boendet är ett bra sätt att få en extra inkomst. Det skapar fler bostäder och motverkar ensamhet. Fördelarna är många. Ett plus är extra arbetstillfällen för byggföretag i samband med ombyggnationer.

Min fråga till statsrådet är: Hur arbetar regeringen för att underlätta uthyrning av en del av en bostad för att öka möjligheten att få fler bostäder i Sverige?

Fru talman! Jennie Wernäng lyfter upp en angelägen fråga. Andrahands- och inneboendemarknaden är ett viktigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden som möjliggör för människor att snabbt hitta en bostad. Man använder befintligt bestånd på ett mer hållbart sätt. Det blir också ett välkommet tillskott i hushållskassan, vilket jag tror är särskilt angeläget i en så tuff ekonomisk tid som den vi nu lever i.

Det ska vara enkelt för privatpersoner att hyra ut, samtidigt som uthyrningsprocessen måste vara trygg för både hyresgästen och hyresvärden.

På kort sikt ser regeringen att det befintliga bostadsbeståndet kan nyttjas bättre. Därför har vi remitterat ett förslag om höjt schablonavdrag som gör det mer attraktivt för privatpersoner att hyra ut hela eller delar av sin bostad. Jag utesluter inte att det kan finnas ytterligare saker som kan göras för att underlätta privatuthyrningen och utnyttja det befintliga beståndet ännu mer effektivt.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.

I norra Sverige växer nu framtidens gröna industrier fram. En viktig förutsättning för den gröna industriella utvecklingen är att det finns en väl fungerande infrastruktur i hela Sverige, inte minst i norra Sverige. Längs Norrlandskusten bor det dessutom cirka 750 000 människor.

Ostkustbanan är Sveriges längsta flaskhals med 27 mil enkelspårig järnväg mellan Gävle och Härnösand, och i dag är banan överbelastad. Genom att bygga dubbelspår skulle man fyrdubbla kapaciteten och halvera restiderna på nya Ostkustbanan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Statsministern har både före och efter valet lovat att dubbelspåret ska vara fullt utbyggt 2035; det är bara tolv år bort. Min fråga är därför vad statsrådet avser att göra för att nya Ostkustbanan verkligen ska stå klar 2035.

Fru talman! Tack, Åsa Karlsson, för frågan!

Behoven är ju betydande, inte bara i de norra delarna av landet utan faktiskt i hela Sverige. Med tanke på den nyindustrialisering som vi ser i norra Sverige har regeringen gett Trafikverket ett kort uppdrag att se vad man kan göra för att skynda på de åtgärder som finns i nationell plan och tillsammans med berörda aktörer se vilka möjligheter som finns för medfinansiering av projekt för att kunna snabba på utrullningen av infrastrukturen och möjliggöra den gröna omställningen och nyindustrialiseringen.

Jag tror att det är ungefär fyra månader kvar på uppdraget till Trafikverket, och jag ser fram emot att ta del av deras arbete. Vi står också i startgroparna för att påbörja arbetet med den nationella planen. Vi har snart ett inriktningsuppdrag till Trafikverket och påbörjar då detta arbete. Vägledande för regeringen är förstås godstrafik och arbetspendling. Jag ser fram emot att återkomma i frågan, fru talman.

Fru talman! Fusk, förfalskningar och bedrägerier är ett allvarligt och växande problem som kan få förödande konsekvenser. Det har nu exempelvis uppmärksammats att allt fler falska utbildningsintyg säljs öppet på sociala plattformar på nätet. Bland annat har det nyligen avslöjats att en undersköterska varit i tjänst under flera veckor med ett falskt utbildningsintyg i Eslövs kommun. HR-chefen i kommunen uppger i en kommentar att man har brustit i att ta referenser.

Under förra året och i år har det inkommit ett sextiotal anmälningar om falska utbildningsintyg som sålts via sociala medier, men enligt polisen är mörkertalet stort. Detta är givetvis otroligt allvarligt och något som inte får hända. Om en person utan utbildning ska ge hälso- och sjukvård till en annan person kan det generera livshotande skador och dödsfall.

Sverigedemokraterna menar att patientsäkerheten måste säkerställas och att vi med en högerregering behöver stärka arbetet på många håll. Jag vet att sjukvårdsministern inte kan diskutera enskilda fall, men jag vill fråga ministern hur hon avser att arbeta för att motverka att sådant sker och för att patientsäkerheten inte äventyras.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Carita Boulwén för frågan.

Patientsäkerheten är verkligen en grundbult. När man möter hälso- och sjukvård eller vård och omsorg på andra sätt ska man veta att den vård man får är trygg och säker. Om en undersköterska, som blir en skyddad yrkestitel i sommar, eller någon med ett legitimationsyrke inte har de kunskaper som krävs utgör det en patientrisk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Denna fråga ligger inte hos mig, utan det är utbildningsministern som ansvarar för detta. Men i de dialoger jag har med regionerna tänker jag försäkra mig om att de gör vad de kan för att säkerställa att medarbetarna har de kunskaper som krävs. Vi måste alltid agera mot dem som använder falska intyg, lurar välfärden och utsätter människor för stor risk, så jag kommer att göra min del av arbetet tillsammans med Utbildningsdepartementet.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Andreas Carlson.

Flyget är viktigt för svensk tillväxt. Swedavia har satsat på Arlanda och öppnar i dagarna nya delar, inte minst efterlängtade nya säkerhetskontroller som ökar kapaciteten. Man öppnar även nya restauranger och butiker. Det gör flygplatsen mer attraktiv som destination för olika flygbolag.

Connect Sweden jobbar för fler flygförbindelser till Stockholm, vilket öppnar nya möjligheter för svenska bolag och resenärer att resa ut i världen. Hur ser infrastrukturministern på det faktum att Stockholm, som har varit en stor aktör i Connect Sweden, har valt att lämna detta samarbete?

Fru talman! Låt mig understryka det Maria Stockhaus säger om att flyget är viktigt för Sverige och svenskt näringsliv. Jag ser att flygets framtid är ljus, inte minst med tanke på den snabba omställning som sker i flygsektorn. Vi ser också hur viktigt flyget är för svenska företags konkurrenskraft, inte minst med tanke på de företagsetableringar av internationell karaktär som vi ser i vårt land.

Självfallet är Arlandas konkurrenskraft för internationella flyglinjer en viktig fråga. Swedavia ligger inom Elisabeth Svantessons beredningsområde, men givetvis är det bekymmersamt att man lämnar samarbeten. Jag ser framför mig mer samarbete och samverkan kring de olika trafikslagen för att vi ska få ett så effektivt och hållbart transportsystem som möjligt.

Fru talman! Skolministerns parti har sagt nej till en mer rättvis skolpeng, nej till att ta bort segregerade skolköer och nej till att begränsa vinster i välfärden.

För ganska exakt ett år sedan röstade Liberalerna ned vårt förslag om att göra om skolpengen så att den inte överkompenserar friskolor för kostnader de inte har. Detta gjorde man tillsammans med bland annat Moderaterna och Sverigedemokraterna. Det betyder att kommuner fortsatt tvingas överkompensera friskolor och att svensk skola läcker enorma resurser till följd av detta agerande. I min hemkommun Malmö kostar denna överkompensation bara i år nästan 100 miljoner kronor, vilket motsvarar omkring 130 lärartjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har hittills inte gjort något för att stoppa detta slöseri. När kommer regeringen att ta initiativ för att sätta stopp för det skatteslöseri som uppstår när fristående skolor ersätts för kostnader och ansvar som de inte har?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig fråga, och svaret är inom ett par veckor. Då kommer utredningen om en nationell skolpengsnorm att tillsättas, och precis som vi har aviserat kommer också frågan om finansiering av friskolor kontra kommunalt skolväsen att ses över. Utredningen kommer att behandla denna stora och viktiga fråga.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm.

Regeringen avser att tillsätta en utredning om modersmålsundervisningen i svensk skola. Sverigedemokraterna är som bekant motståndare till denna extravagans som vissa elever får tillgång till eftersom vi anser att det inte leder till utveckling i andra ämnen än just själva modersmålet.

Jämförbara länder i Norden och norra Europa har en annan syn på modersmålsundervisning än Sverige. De ser det mer som ett frivilligt inslag där deras motsvarighet till kommuner själva beslutar om det eller så har de det för ett begränsat antal årskurser eller har inte någon som helst subventionering.

Avser ministern att ta med analyser från vår nära och jämförbara omvärld i direktiven till kommande utredning?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi har ännu inte påbörjat arbetet med direktiven till denna utredning. Men det är givetvis viktigt att modersmålsundervisningen håller hög kvalitet och bidrar till utvecklingen i andra ämnen, inte minst för att så många barn och ungdomar har ett annat modersmål än svenska. Detta kommer att vara en viktig utgångspunkt för utredningen.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Andreas Carlson.

Nyss sa ministern att flygets framtid är ljus, och det är vi överens om. S-regeringen tillsatte en utredning för att säkerställa statlig närvaro i hela landet och tillförde dessutom resurser för detta. Nu har utredaren Peter Norman kommit med sina förslag, bland annat att flygplatsen i Ronneby inte längre ska ingå i det statliga uppdraget. Men att ta in en civil, utomstående operatör på en militär flygplats innebär stor säkerhetspolitisk risk, menar jag. Det vore bättre att göra en bredare översyn där totalförsvarsperspektivet också beaktas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Delar ministern utredarens uppfattning att Ronneby ska utgå ur det statliga uppdraget?

Fru talman! Jag tackar Heléne Björklund för frågan.

Regeringen har inte tagit ställning till utredarens förslag. Dagen efter jag tog emot utredningen skickades den ut på remiss, och nu har vi precis tagit emot det omfattande remissunderlaget på närmare 200 remissvar. Vi bereder nu dessa i högt tempo innan sommaren för att kunna återkomma i fortsatt dialog till hösten, för det är angeläget att processa detta snabbt och stärka statens ansvar för flygplatser. Vi bereder dessa förslag tillsammans med Arlandautredningens förslag om att stärka Arlandas konkurrenskraft.

Vi har alltså inte tagit ställning till enskilda förslag i utredningen. Men jag har under beredningen träffat företrädare för Region Blekinge digitalt, bland andra landshövdingen, för att informera mig om situationen i denna del av landet, och jag har gjort detsamma när det gäller andra delar av landet. Jag ser fram emot att återkomma.

Fru talman! Hög inflation, osäkert ekonomiskt läge och höga räntor gör att få nya byggprojekt startas. Byggsektorn bävar för vad som komma skall när pågående projekt avslutats.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna är till stora delar överens om vad som behöver göras. Processer behöver snabbas upp, typgodkända hus införas och mer mark tillgängliggöras genom förändring av strandskydd och riksintressen. Dessutom behöver kapital tillgängliggöras så att fler kan bygga och äga sitt boende, till exempel genom ändrade amorteringskrav och startlån.

Min fråga till Andreas Carlson är: Kommer dessa efterfrågade och välbehövliga strukturförändringar som en hjälp innan krisen är ett faktum?

Fru talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för frågan!

Eskilandersson räknade upp flera av de områden där vi arbetar i högt tempo tillsammans i samarbetspartierna, som också har majoritet i Sveriges riksdag för att genomföra de reformer som krävs och som jag tror att det finns stor samsyn kring.

Det är ju så att en del av detta tar tid. En del av detta skulle man önska hade kommit på plats i bättre tider för att vi skulle vara bättre förberedda i sämre ekonomiska tider som de vi är i nu. Det finns samtidigt inga genvägar.

De här strukturella reformerna behöver komma på plats, och de behöver komma på plats snabbt. Därför arbetar vi i högt tempo med att ta fram dem och parallellt med det dämpa effekterna för hushållen, framför allt de som har de allra minsta marginalerna. Därför har vi förstärkt och förlängt bostadsbidraget för barnfamiljer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I arbetet har jag också bjudit in branschen till ett möte som kommer att hållas på departementet i nästa vecka för att höra ännu mer om vad på listan som branschen och aktörerna ser som viktigast att göra snabbt.

Fru talman! Betyg avgör ju unga människors möjligheter i livet. Därför är det viktigt att betygen är rättvisa.

Men som betygssystemet och skolmarknaden nu samspelar är betygens tillförlighet helt satt ur spel. Höga betygssnitt är en konkurrensfördel på skolmarknaden. Friskoleägare kan på det viset tjäna pengar på att det sätts högre betyg i deras skolor än vad elevernas kunskaper faktiskt motiverar. Det är allvarligt. Under våren har följdriktigt skandalerna och avslöjandena avlöst varandra.

Som vi har hört tidigare ska skolministern tillsätta en utredning som ska ta fram förslag på hur betygen kan kopplas till resultaten på de nationella proven. Men jag har inte hört skolministern med ett ord beröra hur vinstintresset påverkar betygsfifflet.

Min fråga till skolministern är därför om hon avser att ge utredningen ett tydligt uppdrag att särskilt belysa hur marknadsmekanismerna och vinstintresset i skolsystemet påverkar betygsättningen.

Fru talman! Precis som jag sa tidigare här i kammaren är det otroligt viktigt att betygen är rättvisande. Det är de uppenbarligen inte i tillräckligt hög utsträckning i Sverige i dag.

Därför kommer vi inom de närmaste veckorna att tillsätta en utredning som får i uppdrag att lämna förslag på hur man tydligare kan koppla resultat på nationella prov till de betyg som faktiskt sätts.

När det gäller friskolorna och utvecklingen där kommer det att tas om hand i tilläggsdirektiv till friskoleutredningen. Det är två olika frågor. Men jag skulle vilja understryka att jag anser att Linus Sköld i hög utsträckning har rätt. Friskolor sätter högre betyg än motsvarande kommunala skolor gör. Det finns redan utrett. Jag tycker att det viktiga nu är att försöka komma fram till vad vi ska göra åt saken.

Fru talman! Jag har en fråga till bostadsminister Andreas Carlson.

Vi vet och har hört flera gånger här att bostadsbyggandet nu faller snabbt, också för att regeringen i högt tempo har avvecklat investeringsstödet till byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå. Hela fastighets- och byggsektorn präglas av oro inför framtiden.

Ministern har tidigare hänvisat till samtal i civilutskottet, men vi som sitter i civilutskottet vet att det inte pågår så värst mycket samtal där. Våra möten är i själva verket exceptionellt korta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi socialdemokrater har mot den bakgrunden föreslagit en parlamentarisk bostadskommission för att ta tag i krissituationen genom blocköverskridande samtal. Min enkla fråga till statsrådet är varför bostadsministern avvisar förslaget om en bostadskommission.

Fru talman! Tack, Markus Kallifatides, för frågan!

Läget på bostadsmarknaden är mycket tufft. Det ekonomiska läget i Sverige är bekymmersamt. Det är möjligen frestande att som oppositionsparti be regeringen att bjuda in till den här typen av samtal. Man förväntar sig då att regeringen ska göra mer på åtta månader än man själv kunde göra på åtta år.

Nu är det så att den regering som tillträtt har stöd av en majoritet i Sveriges riksdag. Vi lägger nu allt vårt fokus på att ta fram de reformer som krävs. Det handlar om att korta ledtider, förenkla byggregler, tillgängliggöra byggbar mark och se till att svensk bostadsmarknad rustas upp genom att bygga bort de strukturella hindren.

Det finns inget skäl att inte ha samtal och dialog om dessa förslag, men vårt fokus är att ta fram de reformer som krävs. Vi hoppas på stort stöd i Sveriges riksdag när vi presenterar dem, och det kommer vi att göra löpande under mandatperioden i högt tempo.

Frågestunden var härmed avslutad.