Frågestund

Frågestund 16 februari 2023
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenÅsa Westlund (S)
  2. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Mats Persson (L)
  3. Hoppa till i videospelarenÅsa Westlund (S)
  4. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Mats Persson (L)
  5. Hoppa till i videospelarenRashid Farivar (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenSocialminister Jakob Forssmed (KD)
  7. Hoppa till i videospelarenRashid Farivar (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenSocialminister Jakob Forssmed (KD)
  9. Hoppa till i videospelarenIsabell Mixter (V)
  10. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Mats Persson (L)
  11. Hoppa till i videospelarenIsabell Mixter (V)
  12. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Mats Persson (L)
  13. Hoppa till i videospelarenAnders Ådahl (C)
  14. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Mats Persson (L)
  15. Hoppa till i videospelarenAnders Ådahl (C)
  16. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Mats Persson (L)
  17. Hoppa till i videospelarenKatarina Luhr (MP)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Slottner (KD)
  19. Hoppa till i videospelarenKatarina Luhr (MP)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Slottner (KD)
  21. Hoppa till i videospelarenIda Drougge (M)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Niklas Wykman (M)
  23. Hoppa till i videospelarenIda Drougge (M)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Niklas Wykman (M)
  25. Hoppa till i videospelarenLarry Söder (KD)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Slottner (KD)
  27. Hoppa till i videospelarenLarry Söder (KD)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Slottner (KD)
  29. Hoppa till i videospelarenJakob Olofsgård (L)
  30. Hoppa till i videospelarenSocialminister Jakob Forssmed (KD)
  31. Hoppa till i videospelarenJakob Olofsgård (L)
  32. Hoppa till i videospelarenSocialminister Jakob Forssmed (KD)
  33. Hoppa till i videospelarenDzenan Cisija (S)
  34. Hoppa till i videospelarenSocialminister Jakob Forssmed (KD)
  35. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenSocialminister Jakob Forssmed (KD)
  37. Hoppa till i videospelarenNiels Paarup-Petersen (C)
  38. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Mats Persson (L)
  39. Hoppa till i videospelarenBassem Nasr (MP)
  40. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Mats Persson (L)
  41. Hoppa till i videospelarenCrister Carlsson (M)
  42. Hoppa till i videospelarenSocialminister Jakob Forssmed (KD)
  43. Hoppa till i videospelarenYusuf Aydin (KD)
  44. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Niklas Wykman (M)
  45. Hoppa till i videospelarenEva Lindh (S)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Slottner (KD)
  47. Hoppa till i videospelarenRobert Stenkvist (SD)
  48. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Mats Persson (L)
  49. Hoppa till i videospelarenCamilla Hansén (MP)
  50. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Mats Persson (L)
  51. Hoppa till i videospelarenJennie Wernäng (M)
  52. Hoppa till i videospelarenSocialminister Jakob Forssmed (KD)
  53. Hoppa till i videospelarenRoland Utbult (KD)
  54. Hoppa till i videospelarenSocialminister Jakob Forssmed (KD)
  55. Hoppa till i videospelarenAdrian Magnusson (S)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Slottner (KD)
  57. Hoppa till i videospelarenCarita Boulwén (SD)
  58. Hoppa till i videospelarenSocialminister Jakob Forssmed (KD)
  59. Hoppa till i videospelarenJohan Hultberg (M)
  60. Hoppa till i videospelarenSocialminister Jakob Forssmed (KD)
  61. Hoppa till i videospelarenAzadeh Rojhan (S)
  62. Hoppa till i videospelarenSocialminister Jakob Forssmed (KD)
  63. Hoppa till i videospelarenMattias Eriksson Falk (SD)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Niklas Wykman (M)
  65. Hoppa till i videospelarenMarie-Louise Hänel Sandström (M)
  66. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Mats Persson (L)
  67. Hoppa till i videospelarenMats Wiking (S)
  68. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Mats Persson (L)
  69. Hoppa till i videospelarenMartin Westmont (SD)
  70. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Slottner (KD)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 70

Anf. 47 Åsa Westlund (S)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Mats Persson. Barns och ungas utbildning är den viktigaste investering samhället gör. Det borde vara självklart för varje regering att stå på elevers och lärares sida när deras intressen kommer i konflikt med friskoleägarnas intressen. Men den här regeringen ställer sig hela tiden på just friskoleägarnas sida, nu också i fråga om offentlighetsprincipen för friskolor.

Offentlighetsprincipen har under lång tid varit en del i vår svenska demokrati. Den har bidragit till att missförhållanden har kunnat avslöjas av journalister och allmänhet, och därmed har verksamheten kunnat förbättras. Men regeringen och Sverigedemokraterna vill alltså att friskolor ska slippa de krav på öppenhet som offentlighetsprincipen innebär.

Varför prioriterar regeringen alltid att lyssna mer på friskoleägare än på till exempel Sveriges lärare?


Anf. 48 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Fru talman! Tack, Åsa Westlund, för frågan! Det sker nu ett historiskt skifte i svensk utbildningspolitik. Efter åtta år av snack om att vi ska göra något åt friskolesystemet kommer den här regeringen nu att vidta åtgärder som gör att vi kommer åt de oseriösa aktörerna samtidigt som vi ser till att barn och föräldrar kan ta beslutet om vilken skola man ska välja hemma vid köksbordet och inte behöver lämna den makten till kommunala byråkrater eller socialdemokratiska kommunalråd runt om i landet. Vi ser till att makten finns vid köksborden men ser samtidigt till att göra något åt de korta klippen och de oseriösa aktörerna inom friskolesektorn.

Jag delar Åsa Westlunds syn att det är viktigt med öppenhet. Regeringen kommer att gå fram med ett förslag som är väldigt likt det som gäller inom ramen för offentlighetsprincipen men där vi också värnar de mindre friskolornas möjlighet att finnas och ser till att inte lägga för mycket administrativa pålagor på dem.

Jag delar alltså Åsa Westlunds syn. Det är viktigt med offentlighetsprincip och insyn.


Anf. 49 Åsa Westlund (S)

Fru talman! Mats Persson röstade själv nej till de förslag som den förra regeringen lade fram på detta område och får stå för det.

Offentlighetsprincipen går längre än det regeringen vill införa för friskolor. Friskolor vill ha ansvar för våra barns och ungas framtid - för hela deras utbildningstid. Det är ett stort ansvar, men de ska inte ta ansvar för offentlighetsprincipen.

Varför, Mats Persson, vill regeringen att det ska vara svårare att avslöja missförhållanden inom den privata friskoleverksamheten än inom den kommunala skolverksamheten?


Anf. 50 Utbildningsminister Mats Persson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är viktigt att föräldrar och barn får välja skola själva hemma vid köksbordet. Det ska inte vara något som kommunala byråkrater gör. Det är också viktigt att vi ser till att ha ett friskolesystem där det råder ordning och reda.

Det är också viktigt med öppenhet. När det gäller öppenhet är det viktigt att små och ideella friskolor inte åläggs alltför mycket administration. Det förslag som tidigare har funnits skulle innebära för mycket administration, och därför kommer regeringen att gå fram med ett bättre förslag, som också tar hänsyn till de små friskolorna.

Detta tycker jag är mycket bättre politik, som ser till att vi har kvar valfriheten och att vi får ordning och reda i friskolorna.


Anf. 51 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Nyligen träffade statsminister Ulf Kristersson och socialminister Jakob Forssmed ett urval av de muslimska trossamfunden i Sagerska huset. Förenade Islamiska Föreningar i Sverige kom att representeras av Mohamed Temsamani, tidigare engagerad inom Frihets- och rättvisepartiet i Egypten, ett parti med starka kopplingar till Muslimska brödraskapet. Temsamani är en anhängare av den islamistiske diktatorn Erdogan i Turkiet och har även uttryckt sig positivt om islamism. Han skriver till exempel på Twitter: "Vill du prova en sann demokrat, vänta till att en så kallad islamist vinner ett val och se vad personen gör & säger #Turkiet."

Jag skulle därför vilja fråga statsrådet Jakob Forssmed vad som diskuterades under detta intima möte och om statsrådet var medveten om att representanter på mötet tillhör organisationer som bejakar politisk, samhällsförändrande islamism i Sverige.


Anf. 52 Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det här var ett möte som jag och Ulf Kristersson hade med ett antal företrädare för muslimska organisationer i Sverige. Jag tycker att det är mycket angeläget att föra denna typ av samtal och ha en dialog om för Sverige viktiga frågor och om hur det är att leva som muslim i Sverige. En del uppfattar att man blir förföljd eller trakasserad på olika sätt.

Det var mycket som avhandlades på mötet, men en viktig fråga var förstås koranbränningarna. Både från statsministerns och min sida var vi mycket tydliga med att det inte är aktuellt att göra några förändringar av svensk yttrandefrihet; den gäller. Samtidigt har regeringen också varit, och var även på det här mötet, tydlig med att allt som är tillåtet inte är lämpligt. Det är inte lämpligt att bränna böcker som människor uppfattar som heliga. Det är inget den här regeringen försvarar, tvärtom. Men yttrandefriheten gäller. På den punkten råder det ingen tvekan.


Anf. 53 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Av ett pressmeddelande undertecknat av BIS efter mötet framgår att "kvällens korta möte ger den sittande regeringen bra förutsättningar att ta tag i rådande problem samt föreslå åtgärder och handlingsplaner snarast". Vår svenska yttrandefrihet pekas ut som ett problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Vilka åtgärder och handlingsplaner åsyftas? Sverigedemokraterna kommer aldrig att bidra till att kompromissa om grundstenarna i vår svenska demokrati för att människor som valt att flytta hit känner sig kränkta.


Anf. 54 Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Regeringen har inget intresse av att kompromissa kring demokrati och yttrandefrihet. Det är centrala värden för Sverige och västerlandet, som har byggt våra samhällen starka. Detta är väldigt angeläget.

Men det är också angeläget att människor av olika nationalitet, etnicitet och religion kan samexistera och att man kan utöva sin religion på ett bra och fredligt sätt tillsammans med andra. Både rätten till religion och rätten att avstå från religion är väldigt centrala. Det är viktigt att föra dialog med olika trosinriktningar och trossamfund för att detta ska vara möjligt för alla i Sverige.


Anf. 55 Isabell Mixter (V)

Fru talman! Hushållens ekonomi är nu starkt påverkad av den senaste tidens höga elpriser, och Kronofogden oroas över att allt fler privatpersoner och även företag hamnar hos dem på grund av obetalda elräkningar. För elområde 3 och 4 ska nu stöd börja betalas ut under februari, men vi i Norrland i elområde 1 och 2 har ännu inte fått veta någonting alls om när elprisstödet kommer att utbetalas. Företagen är mycket hårt pressade, och regeringen agerar mycket senfärdigt.

Ansökan till EU ligger enligt uppgifter fortfarande kvar på Regeringskansliet. Det är minst sagt olyckligt. Varför förhalar regeringen den här processen? Det kan innebära att fler företag nu går omkull. Därför vill jag fråga statsrådet Mats Persson: När kommer elstöd till hushållen i Norrland att utbetalas, och när kommer elstöd till företag i södra Sverige?


Anf. 56 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Fru talman! Tack, ledamoten, för den utmärkta frågan! Det här är en väldigt viktig fråga. Många människor har brottats med tunga elräkningar den här vintern. Det har varit extremt höga nivåer på elräkningarna.

Efter det energipolitiska haveri vi har sett under de senaste åtta åren har den här regeringen nu mycket att städa upp. Det är ett haveri som har inneburit att Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet har stått bakom att det har lagts ned kärnkraftverk i Sverige - Ringhals 1 och Ringhals 2. Vi ser nu konsekvenserna av det.

Det här ska inte bäras av konsumenterna. Regeringen tycker att det är viktigt att konsumenterna får tillbaka av de väldiga intäkter som nu har uppkommit till Svenska kraftnät, och därför kommer det här stödet att komma på plats så snart som möjligt. Stödet till privatpersoner i elområde 3 och 4 kommer att betalas ut inom kort, och de andra stöden kommer att betalas i närtid längre fram. Det arbetas på så snabbt som möjligt med detta, och det kommer att vara i närtid.


Anf. 57 Isabell Mixter (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är tydligt att regeringen är väldigt stressad över den här frågan och försöker lägga över ansvaret på den tidigare regeringen. Men det är ju statsrådets regering som har brutit sina egna vallöften och nu satt hushållen i den här mycket svåra situationen. Man hade utlovat att elstödet skulle vara på plats redan före jul, och det kan vi verkligen inte se.

Jag vill återigen fråga: När får hushållen i norra Sverige elstöd, och när kommer det till företagen? Varför ligger ansökan till EU kvar på ert bord?


Anf. 58 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är väldigt viktigt att få till det här stödet så snart som möjligt. Jag träffar många människor som tycker att det är bra att det nu kommer ett stöd. Det är många människor som tycker att elräkningarna har varit väldigt höga och att det rent ut sagt har varit skandal att räkningen för december och januari var så hög som den var.

Nu kommer det ett stöd, och jag träffar många människor som uttrycker glädje över att det äntligen kommer ett stöd. Man får ha lite tålamod, men snart är det på plats.


Anf. 59 Anders Ådahl (C)

Fru talman! Min fråga går också till statsrådet Mats Persson.

Häromdagen meddelade regeringen att man avser att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring. Det gäller yrken med lön under 33 200 kronor per månad.

Det är bra att regeringen, likt Centerpartiet, arbetar för att till exempel doktorander och studenter vid landets högskolor och universitet kan stanna i Sverige. Kompetens utifrån behövs för vår tillväxt. Vi står inför en ny industrialisering - ett nytt och nödvändigt kliv i svensk välfärd.

Men det räcker inte att stärka upp endast höglöneyrkena. Svensk arbetsmarknad går i stycken redan på knäna. I vården, i de gröna näringarna, i handeln, bland yrkeschaufförer och bland lokförare - överallt är behovet av kompetent arbetskraft mycket stort. Ska Sverige klara av den nya industrialiseringen måste hela övriga samhället hänga med.

Hur avser regeringen stärka svensk tillväxt och välfärd genom arbetskraftsinvandring för yrken med lön under 33 200 kronor i månaden?


Anf. 60 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det här är en väldigt viktig fråga. Det handlar om att se till att svenskt näringsliv har möjlighet att attrahera kompetens.

Jag tror att det är viktigt att hålla två saker i luften samtidigt. Å ena sidan behöver vi ett regelverk som ser till att människor inte utnyttjas och som ser till att vi inte har den typen av arbetskraftsinvandring till sektorer som inte har behov av arbetskraftsinvandring och där människor utnyttjas. Det behöver vi säga nej till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt behöver vi ha ett regelverk som ser till att exempelvis den svenska industrin kan rekrytera kompetens på en internationell marknad. Det kan handa om företag i norra Sverige, som ledamoten lyfter, eller runt om i vårt land som behöver särskild kompetens.

Därför tittar regeringen på att ha olika typer av undantag i vissa branscher. Det kan handla om säsongsbetonade branscher eller andra branscher som avviker från normen på 32 000. Det är alltså viktigt att säkerställa industrins villkor; det är regeringens uppfattning.


Anf. 61 Anders Ådahl (C)

Fru talman! Jag har ett färskt exempel: I NU-sjukvården - området vid Trollhättan och Uddevalla - har vi i dag elva sjuksköterskor och tio läkare från icke EU-land som är anställda och arbetar för att få svensk legitimation. Samtliga dessa 21 personer har i dag en lön som är lägre än 33 200 kronor.

Är det regeringens mening att vi ska möta vårdens skriande behov av kompetens och händer genom att kasta ut dessa ur landet och alltså stänga dörren för arbetskraftsinvandring till vården?


Anf. 62 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att Centerpartiet i det här läget är lite självkritiskt. Den politik som Centerpartiet har fört när det gäller att trycka ned lönenivåerna för arbetskraftsinvandring har bidragit till den situation vi har, där människor utnyttjas.

Med det sagt är det viktigt att vi ser till att möjligheten finns att få in människor som har unik kompetens inom industrin eller i andra branscher där det verkligen finns behov av kompetens.

Det gäller att ha två saker i luften samtidigt: att se till att vi inte får för mycket arbetskraftsinvandring i sektorer där människor utnyttjas, och att samtidigt se till att högkvalificerad kompetens kan komma hit.


Anf. 63 Katarina Luhr (MP)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner.

I Dagens Samhälle i januari i år meddelade statsrådet Slottner att de föreslagna lagkraven på att upphandlingar ska beakta klimataspekten ska slopas. I artikeln kan man läsa att statsrådet tycker att hållbarhetskrav riskerar att stänga ute företag från upphandlingar.

Inom den offentliga sektorn i Sverige upphandlas varje år varor och tjänster för över 800 miljarder - allt från städleveranser till tunnelbyggen. Upphandlingsmyndigheten har beräknat att klimatutsläppen från offentlig upphandling är över 23 miljoner ton per år. Det kan man jämföra med transportsektorn, som ger upphov till ungefär 15 miljoner ton. Att ställa skarpa upphandlingskrav kan alltså minska klimatutsläppen radikalt och ställa om hela sektorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När ytterligare en grundläggande klimatåtgärd stryks av regeringen undrar jag hur den ska ersättas? Vad har civilministern för klimatpolitik i bakfickan för att kompensera för ytterligare en slopad klimatåtgärd?


Anf. 64 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Luhr, för frågeställningen!

Detta är ingen slopad åtgärd, men regeringen vill avvakta ett tag för att ha en helhetssyn på upphandlingen. Därför inför vi fler och fler ska-krav. Oavsett inom vilken sektor det gäller höjer vi trösklarna till upphandlingen. Det i sin tur går emot målet om att öka antalet anbud per upphandling.

Vi har haft ett problem under en tid där vi ställer mer och mer krav, vilket gör det svårare för företag att delta i upphandlingar. Därmed försämrar vi innovationsförmågan och konkurrenskraften, och vi riskerar att höja priserna.

Men Luhr och jag är mycket väl medvetna om att kommunerna själva kan ställa tuffare miljökrav. Både Luhr och jag var, när vi var borgarrådskollegor i Stockholm stad, drivande i detta. Kommunerna kan ställa och ställer alltså i dag i mycket hög utsträckning krav, bland annat mycket tuffare klimatkrav än vad lagen kräver. Det hoppas jag att många kommuner ska fortsätta att göra.


Anf. 65 Katarina Luhr (MP)

Fru talman! Jag fortsätter på samma tema: Mycket av det som vi upphandlar räknas in under Sveriges konsumtionsutsläpp, alltså de utsläpp som sker utanför Sveriges gräns.

För mindre än ett år sedan ställde sig alla regeringspartier och alla riksdagspartier bakom målet att nettoutsläppen för konsumtion skulle vara noll år 2040. Då frågar jag: Om inte offentlig sektor ska göra det här jobbet, vem är det då som ska göra det?


Anf. 66 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Jag har inte sagt att offentlig sektor inte ska göra något av det här jobbet. Den offentliga sektorn är en viktig aktör för att bland annat minska klimatpåverkande utsläpp, och upphandlingen är ett viktigt redskap i detta.

Riksrevisionen har kommit med en viss kritik kring regeringens och tidigare regeringens handhavande med det här. Vi ska nu gå vidare med detta och se om vi behöver vidta åtgärder.

Sverige är dock ett stort land, och ju fler ska-krav vi ställer i upphandlingarna, desto mer riskerar vi att försämra konkurrenskraften. Ett viktigt mål för regeringen är att kunna hålla båda bollarna i luften samtidigt.


Anf. 67 Ida Drougge (M)

Fru talman! Sedan Socialdemokraternas tid vid makten har Sverige under flera år placerat sig i EU:s bottenliga vad gäller bnp per capita. Sedan 2014 har vi också varit ett av de länder i EU som haft högst arbetslöshet och lägst tillväxt. Denna kombination har nu försatt Sverige och framför allt svenska hushåll i en mycket ansträngd situation, och ovanpå detta har vi krig i Europa, hög inflation och stor ekonomisk osäkerhet i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I veckan uppdaterade EU-kommissionen sin tillväxtprognos och befäste det man flaggade för redan i juni 2022: att vi fortfarande har en bottenplacering. Detta kräver svar och förberedelse från regeringen. Min fråga till finansmarknadsministern är därför: Vad gör regeringen nu?


Anf. 68 Statsrådet Niklas Wykman (M)

Fru talman! Jag tackar för frågeställningen.

Det stämmer som Ida Drougge säger att Sverige sedan ungefär 2016, med något enskilt undantag, har haft bland de sämre tillväxttakterna i Europeiska unionen räknat i bnp per capita.

Att så är fallet skapar givetvis stora problem för Sverige när det kommer till att finansiera välfärden och klara förstärkningar i försvaret och polisen. Framför allt nöter det ned det löneutrymme som finns och den livskvalitet och nytta som människor kan ha av att arbeta.

Det är ett stort problem att Sverige under många år har haft en låg ekonomisk tillväxt per person och tillhört de sämsta i Europeiska unionen. Nu har vi ett exceptionellt jobbigt och ansträngt läge i ekonomin. När det kommer till de konjunkturella åtgärderna är det viktigt att inte försvåra för Riksbankens möjlighet att nå inflationsmålet.

På sikt måste vi givetvis se till att det som ger tillväxt i ekonomin - utbildning, företagsamhet, entreprenörskap och arbetade timmar - får bättre förutsättningar, reform för reform, i budget för budget, under åren framöver.


Anf. 69 Ida Drougge (M)

Fru talman! Tack, ministern, för ett bra svar!

Vi står nu också inför att vi behöver ytterligare kapitalinvesteringar, både för att möta tillväxt och för att klara omställningen. Här finns en potential, även om utmaningen i det läge vi nu står inför är att hitta rätt verktyg. Kan ministern utveckla något på det området?


Anf. 70 Statsrådet Niklas Wykman (M)

Fru talman! Min kollega Mats Persson talade tidigare om behovet av tillgång på energi, exempelvis. Det är helt avgörande för svensk bnp-utveckling framöver att företagen har tillgång till ren och billig energi, och det pågår ett intensivt arbete med att få ny energiproduktion på plats.

Under tidigare regeringar stängde man ned kärnkraft. Att så skett har fått allvarliga konsekvenser i Sverige, och detta är en sak som är viktig att arbeta med. Sedan finns givetvis många andra frågor också, men för att nämna en sak: Eltillgången är central.


Anf. 71 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Erik Slottner.

De nordiska statsministrarnas vision är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region till 2030. Vi kan vara överens om att det är mycket som måste göras innan vi når den visionen, men en sak som absolut skulle kunna underlätta för mobiliteten mellan de nordiska länderna är att våra digitala system för mobila betallösningar synkar med varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kunde läsa på svt.se att de nordiska länderna i övrigt, det vill säga de norska, danska och finska motsvarigheterna till svenska Swish, har slagit sig samman och möjliggjort mobilbetalningar mellan de nordiska länderna. Tyvärr gick inte Sverige med i denna sammanslagning, och jag undrar om statsrådet kan berätta lite mer om hur vi i Sverige tänker göra gemensam sak med övriga nordiska länder när det gäller till exempel mobillösningar.


Anf. 72 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Söder, för frågan!

Detta är en jätteviktig fråga. Hela digitaliseringen och hur våra it-system och digitala tjänster ska kunna fungera i våra länder och prata med varandra är en viktig fråga inte bara för Nordens och Sveriges konkurrenskraft utan för hela Europas konkurrenskraft.

När det gäller den konkreta frågan om olika betalningslösningar får man fråga dem som handhar dessa lösningar om varför Sverige inte är med i samarbetet. Detta är inte något som svenska staten är inblandad i.

På EU-nivå pågår ett mycket aktivt arbete inom olika delar av digitaliseringspolitiken, inte minst när det gäller frågan om ökad så kallad interoperabilitet, alltså att olika it-system kan tala med varandra och därmed utföra tjänster över nationsgränserna. Detta är en mycket viktig del, liksom e-IDAS II, som ska möjliggöra en digital plånbok som kommer att underlätta för olika betaltjänster inom hela unionen.


Anf. 73 Larry Söder (KD)

Fru talman! Man kan konstatera att det ibland kan kännas jobbigt som kommunmedborgare att ha kommungränser mellan sig, och då kan man tänka hur det är att ha nationsgränser som gör att man inte kan prata med den andra nationens mobila eller digitala lösningar.

Jag tror att det här är en fråga som regeringen måste försöka ha lite fokus på för att underlätta för våra grannar i Norden att på ett eller annat sätt använda de mobila penninglösningar som finns i övriga Norden. Gränsövergångar är viktiga på olika sätt, men just när det gäller pengar är de oerhört viktiga.


Anf. 74 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Jag delar den bedömningen, och detta är något som regeringen jobbar mycket med. Det är en viktig fråga för mig som minister med ansvar för digitalisering hur vi kan underlätta en digital inre marknad inom unionen och en rörlighet som fungerar för människor och där medborgare känner att den ökade digitaliseringen underlättar deras rörlighet inom Europa.

Även inom Sverige har vi problem med olika it-system som inte pratar med varandra, exempelvis mellan kommuner och regioner. Det finns mycket arbete att göra.


Anf. 75 Jakob Olofsgård (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Jakob Forssmed.

Jag vet att statsrådets hjärta klappar lika varmt för civilsamhället som mitt gör. Jag tänker på den stora insats som våra trossamfund gör i vårt samhälle. De får medel från staten för att bidra när det gäller existentiell hälsa, sjukhuspräster, vård i livets slutskede, hemlöshet och annat. Men det finns företrädare för trossamfund som inte sköter sig och som går in på områden som omvändelseterapi, tvivelaktiga vigslar och så vidare.

Nu har man dragit tillbaka demokrativillkoret. Det hela ligger på regeringens bord, och man funderar på detta. Det finns nu en oro bland dem som gör mycket nytta och som har ett stort hjärta när det gäller de mest utsatta. Att de som sköter sig åker med bland dem som inte sköter sig, vad kommer detta att betyda för dem? Vad har statsrådet att säga till dem som oroar sig för detta just nu?


Anf. 76 Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Jag tackar för frågan!

Det är en angelägen fråga att få ett regelverk på plats som möjliggör precis det som Jakob Olofsgård beskriver, nämligen att de som sträcker ut en hand till människor, som finns där och som värmer upp vårt samhälle på olika sätt ska kunna fortsätta att göra detta med gott självförtroende och inte känna rädsla för ett regelverk.

Det är därför vi har tagit tid på oss, för att lyssna på deras synpunkter. Vi genomförde ett sakråd tillsammans med civilsamhället strax före jul, som en del i det beredningsarbete som nu sker. Samtidigt är det viktigt att vi får på plats ett regelverk som gör att vi får bättre verktyg att komma åt och stoppa bidrag till dem som inte vill medverka till att stärka våra gemensamma och demokratiska värden.

Det gäller att klara båda dessa saker samtidigt, och det är vårt fokus i det kommande beredningsarbetet.


Anf. 77 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för ett mycket bra svar.

Ett annat stort hjärta finns för idrottsrörelsen. Jag kan till exempel nämna ett ishockeylag som HV71:s damlag som också kämpar med ekonomin. Jämställdheten inom idrotten är inte den bästa när det gäller medel.

Vad har statsrådet att säga om hur regeringen ska satsa och se till att medel också kommer damidrotten till del?


Anf. 78 Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Detta är någonting som vi följer upp i vår dialog med Riksidrottsförbundet. Vi ger ett omfattande stöd som är relativt fritt, men där vi också följer upp och ser till att man redovisar hur stödet fördelas på olika sätt.

Vi har också anläggningsfrågan som är väldigt viktig och att kommuner också ser över den så att anläggningstiderna inte fördelas på ett ojämställt sätt. Det handlar inte bara om resurser i pengar utan också resurser när det gäller vilka som får tillgång till hallar och anläggningar på ett rimligt sätt. Där har regeringen skäl att fundera på hur vi kan återkomma i denna fråga.


Anf. 79 Dzenan Cisija (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till socialministern. Segregationen i folkhälsan mellan stad och land eller mellan välbärgade stadsområden och eftersatta förorter är stor. Klasskillnaderna i hälsa ökar så mycket att det i dag skiljer lika mycket i livslängd mellan olika delar av exempelvis Göteborg som det skiljer mellan Sverige och Bangladesh - upp till elva år.

Inflationen och energikrisen slår hårdast mot de fattigaste och kommer att medföra ytterligare skillnader i livsvillkor mellan olika socioekonomiska grupper.

Kommer regeringen att göra några insatser för att minska klasskillnaderna i hälsa?


Anf. 80 Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det är en oerhört angelägen fråga. Jag ser ojämlikheten i hälsa som en av mina och denna regerings viktigaste arbetsuppgifter. Det är inte rimligt att vi fortsätter att ha dessa stora hälsoskillnader som inte heller ser ut att minska särskilt mycket. Det är därför väldigt angeläget.

En satsning som regeringen gör är att vi planerar för att införa ett fritidskort som innebär att alla barn i Sverige mellan vissa åldrar ska kunna få ett stöd till idrott, föreningsliv och till en aktiv och meningsfull fritid. Och de som finns i socioekonomiskt utsatta hem ska få ett ökat stöd. Det är otroligt angeläget just för att öka rörelse, motion och gemenskap, alltså sådant som vi vet är hälsobringande faktorer som minskar både fysisk och psykisk ohälsa.

Men tyvärr råder det oklarhet om huruvida det finns stöd från Socialdemokraterna för denna viktiga reform. Jag hoppas förstås på ett brett stöd för detta och hoppas att så många som möjligt vill sluta upp bakom en sådan viktig satsning.


Anf. 81 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Matchfixning är en fråga som många fortsatt ser med stor oro på eftersom den eskalerar i rasande fart. Kriminella gäng och nätverk utnyttjar idrottares utsatta position genom utpressning. Det handlar ofta om idrottare i låga divisioner och i låga åldrar.

En del åtgärder har vidtagits av den föregående regeringen, dock inte tillräckligt mycket. Och den nuvarande regeringen har vidtagit åtgärder för att berörda aktörer och myndigheter ska kunna utbyta bland annat uppgifter sinsemellan.

Polismyndigheten, spelbolag, Spelinspektionen och idrottsrörelsen behöver ytterligare stöd och medel i sin kamp mot matchfixning.

Flera parter önskar exempelvis se ett förbud mot att kunna spela på gula och röda kort eller på antal hörnor i ett spel.

Är detta en fråga som regeringen kommer att se över? Och kommer statsrådet Forssmed att vidta åtgärder för att fortsatt bekämpa matchfixningen?


Anf. 82 Socialminister Jakob Forssmed (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Som någon kanske noterade pratade Niklas Wykman och jag lite grann med varandra om vem som ska svara på denna fråga. Vi kommer att jobba med denna fråga. Vi kommer att titta på om det finns yt-terligare saker som Sverige kan göra. Det finns ett antal mått och steg som Sverige ännu inte har vidtagit men som vi ser att vi skulle kunna vidta. Det handlar om en del av de saker som ledamoten nämner. Men det finns ytterligare saker som vi kan diskutera i relation till andra EU-länder, så att vi får ett mer gemensamt regelverk på plats.

Vi kommer under våren, som en del av vårt ordförandeskap, diskutera frågorna om good governance inom sport, alltså transparens och styrning av sport och att se till att vi får organisationer som är riggade för att ta hand om den typ av problem som ledamoten pekar på. Det kommer att vara en viktig del av vår agenda för ordförandeskapet att föra en sådan diskussion med våra europeiska kollegor.


Anf. 83 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Mats Persson. Jag vill börja med att gratulera statsrådet, vilket jag inte har haft möjlighet att göra personligen tidigare.

Vi är överens om att svensk skola behöver stärkas på väldigt många olika håll. Vi behöver frigöra lärares arbetstid, vi behöver se över resursfördelningen och vi behöver se över köer och skolval. Jag tror att vi är överens om att saker behöver göras. Tidöavtalet innehåller en del.

Men när man tittar på planeringen från regeringen på dessa helt avgörande punkter finns det inte med någonting om detta i propositionslistan etcetera.

Vi vill från Centerpartiets sida gärna undvika att vi står här med fyra förlorade år en gång till som vi har haft senast under Socialdemokraternas tid.

Därför undrar jag: När kommer regeringen att leverera på dessa punkter?


Anf. 84 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Fru talman! Jag vill först framföra ett stort grattis till Niels Paarup-Petersen för tillskottet i familjen. Det är ändå det största som finns som har hänt.

Denna regering arbetar mycket intensivt med alla de reformer som finns i regeringsförklaringen och i regeringens agenda kring en rad av dessa frågeställningar. Och vi kommer att hålla ett väldigt högt tempo. Det handlar om att se till att lärare har befogenheter att skapa trygghet i klassrummen. Det handlar om att se till att lärare har tid med eleverna och inte äts upp av en massa administration och av att fylla i blanketter. Det handlar om att se till att förskolan och skolan får mindre digitala verktyg och att vi i stället ser till att det finns riktiga böcker så att våra barn kan lära sig läsa, skriva och räkna - back to basics. Då fokuserar vi på det som har byggt svensk skola stark en gång i tiden - ordning och reda samt att lära sig läsa, skriva och räkna. Då har mycket vunnits.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men än en gång: Grattis till tillskottet i familjen!


Anf. 85 Bassem Nasr (MP)

Fru talman! Genom modersmålsundervisning kan elever stärka sin språkliga kompetens och därmed sin framtida ställning på arbetsmarknaden. Dessutom visar forskning som har gjorts på uppdrag av Skolverket att elever som tar del av modersmålsundervisning utvecklar både det egna och det svenska språket.

Samtidigt finns det en rad utmaningar inom modersmålsundervisningen. Det handlar bland annat om otillräcklig koppling till ordinarie skolverksamhet, kompetensförsörjningen och undermåligt undervisningsmaterial.

Min fråga till utbildningsministern är: På vilket sätt avser regeringen att arbeta för att höja kvaliteten på modersmålsundervisningen?


Anf. 86 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att våra barn och ungdomar lär sig svenska. Det är väldigt viktigt att människor som kommer från andra länder blir en del av det svenska samhället - och för att bli det är det väldigt viktigt att man lär sig svenska.

För att lära sig svenska kan, precis som frågeställaren säger, modersmålsundervisning spela en stor roll för förmågan för elever och unga människor att lära sig det nya språket. Det kan gå snabbare att lära sig det nya språket om man också fullt ut behärskar sitt modersmål. Denna koppling är väldigt viktig att se.

Målsättningen är att vi understryker vikten av att lära sig svenska. Svenska språket är helt avgörande för att vara en fullvärdig medborgare och en del av den svenska demokratin - och modersmålsundervisningen kan vara en del i att man lär sig svenska.


Anf. 87 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Jag önskar ställa en fråga till socialminister Jakob Forssmed.

Jag vill lyfta en fråga som en tidigare motion i riksdagen har belyst, nämligen olikheten mellan flickors och pojkars idrottsutövande. Pojkar idrottar längre upp i åldrarna, och flickor ägnar sig i högre grad åt individuella sporter som exempelvis dans och ridning - och då ofta i privata dansstudior och stall. Kommunallagens förbud mot otillbörligt gynnande av enskild innebär att pojkars idrottande i högre grad finansieras via statligt och kommunalt stöd.

Hur ser statsrådet på att utreda möjligheten att förändra befintlig lagstiftning så att även privata aktörer kan söka stöd för att bedriva barn- och ungdomsidrott?


Anf. 88 Socialminister Jakob Forssmed (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar ledamoten Carlsson för frågan. Det är otroligt angeläget att både flickor och pojkar kan utöva idrott och vara aktiva långt upp i åldrarna - helst hela livet, förstås.

Detta är någonting vi följer upp hela tiden i våra dialoger med Riksidrottsförbundet. Jag tycker att det i grunden är väldigt bra att vi har en föreningsidrottsmodell, för det innebär också en gemenskap som är väldigt viktig för många. Det gör att det finns närvarande vuxna i barns liv när de växer upp och att de får den chansen.

Som jag har svarat på en tidigare fråga är det också viktigt att kommunerna följer detta. Det handlar inte minst om att se över tillgången till anläggningar och hur resurserna fördelas, så att det inte blir ett ensidigt gynnande av flickor eller pojkar. Alla ska ha den här möjligheten.

Jag vill återigen understryka att regeringen satsar på idrott i utsatta områden, vilket ska komma både flickor och pojkar till del. Vi har också fritidskortet, som ska möjliggöra mer idrott för fler.


Anf. 89 Yusuf Aydin (KD)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Wykman.

Den höga inflationen och de stigande räntenivåerna har lett till att många hushåll pressas hårt av de ökade kostnaderna för bolån, mat, bränsle och energi. Många barnfamiljer och andra utsatta grupper har hamnat i en tuff ekonomisk situation. I detta läge skulle en tillfällig paus i amorteringskravet kunna mildra den svåra ekonomiska situationen och hjälpa en del familjer att betala sina höga hushållskostnader.

Hur ser statsrådet på möjligheten att tillfälligt införa en paus i amorteringskravet?


Anf. 90 Statsrådet Niklas Wykman (M)

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Precis som ledamoten beskriver har svenska hushåll det väldigt tufft på många håll nu. Det handlar om pensionärer och barnfamiljer som har det tufft när matpriserna nu blir höga därför att inflationen sticker iväg. Det handlar också om höga bränslekostnader, och för dem som har bolån handlar det i stor utsträckning om stigande räntor - vilket ju är Riksbankens svar på den höga inflationen.

Ska man dra en generell slutsats av att titta på ekonomin och på lärdomarna från många års historia kring detta, i Sverige och i andra länder, är det att man måste komma till rätta med inflationen. Det är den som är det stora, tyngande problemet i detta.

När det kommer till amorteringskravet har vi sagt att det är viktigt med den ventil som finns, det vill säga att hushåll som pressas hårt ska kunna få en paus i sitt amorterande. Det är viktigt att den ventilen fungerar och att banker beviljar den så som det är tänkt, så att detta inte är en teoretisk konstruktion utan också fungerar i praktiken när fler behöver ventilen. Det är väldigt viktigt, och därför har Finansinspektionen fått i uppdrag att följa detta.


Anf. 91 Eva Lindh (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Slottner.

Det saknas undersköterskor, lärare, sjuksköterskor och socionomer. Listan kan göras väldigt lång. Välfärden behöver anställa 410 000 fler personer fram till 2031, vilket beror på demografins utveckling och på att fler går i pension.

Vi är många som är oroliga för vad detta kommer att innebära för kvaliteten i välfärden och vad det kommer att innebära för dem som arbetar i välfärden att inte få fler arbetskamrater. Det kan faktiskt vara så att välfärden är hotad - den välfärd vi har byggt upp, som är grunden i vårt samhälle och som ger trygghet, jämlikhet och jämställdhet.

Samtidigt ger regeringen otillräckliga resurser och drar ned på utbildningsplatser. Äldreomsorgslyftet, som är välfungerande, kommer inte att finnas kvar efter 2023. Kommer regeringen att ändra sin politik och agera för att rädda välfärden?


Anf. 92 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Lindh!

Detta är en väldigt bred fråga att avhandla på en minut. Vi hade en interpellationsdebatt i riksdagen om detta i förra veckan, då vi kunde breda ut och fördjupa oss lite mer i ämnet, vilket jag uppskattade. Jag sa då att det här är en ödesfråga för den framtida välfärden, och det säger jag fortfarande. Det är ett mycket tufft uppdrag som våra kommuner och regioner står inför vad gäller kompetensförsörjningen och rekryteringen.

Staten och regeringen ger stöd genom ökade generella statsbidrag till kommunsektorn. Vi ökar också de riktade statsbidragen för att välfärden - kärnan - ska kunna upprätthållas. Vi satsar på många platser i både den regionala och den statliga eftergymnasiala yrkesutbildningen, som vi vet är en väldigt effektiv väg direkt ut på arbetsmarknaden.

Det är också viktigt att fortsätta satsa på digitalisering för att göra verksamheterna mer effektiva och på att utbildad personal ska göra rätt saker. Utbildad personal ska inte exempelvis bädda sängar eller städa, utan det kan andra personalgrupper göra.


Anf. 93 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Mats Persson.

Migrationsverket har i en rapport pekat på ett allvarligt och omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier som ges till utländska studenter i Sverige. Studenterna beviljas uppehållstillstånd för studier men avbryter dem efter ett kort tag. De har inte ens från början några avsikter att fullfölja studierna. Det finns till och med företag i ett par länder som öppet hjälper folk med den här verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Migrationsverkets undersökning visade att det främst är lagstiftningen som möjliggör det här missbruket. Problemet noterades också i Tidöavtalet, där det aviserades åtgärder mot detta. Min fråga till statsrådet Persson är om arbetet mot missbruket har kommit igång och hur den fortsatta arbetsgången ser ut i frågan.


Anf. 94 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en utmärkt fråga. Jag delar problembilden.

Det finns två problem kopplat till lärosäten eller universitet och migranter eller utländska studenter. Det ena är att vi så att säga kastar ut människor som har skaffat sig en utbildning här trots att vi har investerat en massa pengar i deras utbildning. Det verkar inte särskilt klokt. Det andra problemet är det som ledamoten lyfter, nämligen att det på enstaka lärosäten - jag vill understryka att det inte gäller generellt i Sverige utan handlar om enstaka lärosäten - har rapporterats om missbruk och att människor avviker från sina studier och blir del av en grå eller svart ekonomi. Det är väldigt problematiskt, och vi ska naturligtvis åtgärda det.

Det gäller att hålla två saker i huvudet samtidigt. Å ena sidan ska vi se till att inte utvisa smarta människor som vi har investerat mycket pengar i, och å andra sidan ska vi se till att vi inte har det här missbruket. Det arbetet fortgår. Jag delar helt frågeställarens inställning att detta är ett problem som vi måste komma åt.


Anf. 95 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! Frågan om etikprövning för behandling av känsliga personuppgifter inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning har diskuterats alltmer det senaste året.

Här påverkas särskilt humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som utgår från kvalitativa metoder där frågeställningar utvecklas och där svaren kanske inte är förutsägbara på samma sätt som inom biologisk forskning. Det handlar till exempel om att man undersöker politiska eller religiösa övertygelser.

Svensk lagstiftning skiljer sig en del från andra länders - det gäller till exempel grannländer som Finland och Danmark och stora europeiska forskningsnationer som Tyskland och Frankrike - i det att vår reglering finns mer på lagnivå och att den av forskarna uppfattas som väldigt svår att förstå och förhålla sig till. En del känner till och med att deras akademiska frihet är hotad.

Jag har förstått att det pågår ett arbete kring detta inom Regeringskansliet, och jag skulle gärna höra utbildningsministern utveckla det.


Anf. 96 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag delar helt och hållet bilden att det här är ett problem.

Det är ett problem för den enskilda forskare som behöver lägga mycket tid på etikprövningsansökningar i ämnen som ligger ganska långt från etiska frågeställningar. Vi har en lagstiftning som inte gör skillnad på å ena sidan naturvetenskaplig eller medicinsk forskning och å andra sidan humaniora eller samhällsvetenskaplig forskning. Där skiljer vi oss från andra länder, precis som frågeställaren säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet. Vi följer denna fråga väldigt noga. Den lagstiftning som finns nu har ju riksdagen beslutat om i bred enighet för ett antal år sedan. Det finns väl anledning att se över om den är ändamålsenlig och om det är rimligt att den får sådana proportioner som den får.

Arbete pågår, och vi hoppas kunna återkomma inom kort.


Anf. 97 Jennie Wernäng (M)

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till socialminister Jakob Forssmed.

Idrott utgör en del av politiken i det civila samhället och har enligt min mening en stark koppling till en god folkhälsa. Jag kommer från Öckerö kommun, ett skärgårdssamhälle där idrott och föreningsliv är stort. Därför skulle jag vilja veta mer om regeringens viktiga arbete i just idrottspolitiken för våra barn och unga i Sverige. Kan ministern nämna det viktigaste regeringen gör inom detta område just nu?


Anf. 98 Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Jag tackar Jennie Wernäng för frågan. När det talas om Öckerö och idrott är vi nog många som blir sugna på lite backträning till utkiksplatsen ovanför Nimbus.

Våra viktiga satsningar handlar inte minst om det fritidskort som vi har för avsikt att införa för barn och unga, så att fler barn och unga ska få chansen att vara med i det idrottsföreningsliv som ledamoten pekade på. Det är en mycket viktig hälsobringande resurs för barn och unga, inte minst för dem som finns i socioekonomiskt utsatta hem.

Vi satsar på idrott i utsatta områden.

Jag skulle också vilja lyfta fram att vi nu kraftigt ökar stödet till idrott för äldre. Att man tillsammans med andra eller på egen hand får chansen att träna längre upp i åren har en sådan folkhälsoeffekt som ledamoten pekade på. Dessutom kan man undvika fallskador genom detta och på så sätt också minska risken för svåra skador som gör att man isoleras eller behöver vård och omsorg som annars inte skulle ha behövts.

Det finns mycket positivt att göra.


Anf. 99 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed.

Det är inspirerande att både Öckerö och fritidskortet får utrymme i frågestunden i dag. Fritidskortet har nämnts här flera gånger, och det finns ju med i Tidöavtalet. Det är en viktig reform för att öka barns och ungdomars aktivitet och rörelse.

Hur går det med fritidskortet? Hur ser planeringshorisonten ut?


Anf. 100 Socialminister Jakob Forssmed (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ledamoten Utbult, för frågan!

Vi jobbar på i högt tempo med denna viktiga reform, som ju handlar om att alla barn och ungdomar ska känna att de har möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra och inte minst tillgång till mer rörelse, vilket är mycket viktigt för att lägga grunden för en jämlik hälsa. Vi kommer att ge ett extra stöd - utöver det stöd som går till alla - till dem som befinner sig i en socioekonomiskt utsatt situation.

Vi jobbar på i högt tempo för att detta ska bli möjligt. Vi siktar på att det ska genomföras under 2024. Det är väldigt angeläget, för vi vet att många barn slutar när de kommer upp en bit i åren - inte därför att de egentligen vill sluta med sin aktivitet utan därför att de känner att den konkurrerar med matkassan eller elräkningen. Detta har ju inte blivit mindre aktuellt i dessa tider. Därför är det förstås angeläget att hålla ett högt tempo i denna fråga för att värna alla barns rätt till en aktiv och meningsfull fritid.


Anf. 101 Adrian Magnusson (S)

Fru talman! Min fråga är riktad till statsrådet Slottner.

Som statsrådet känner till digitaliseras samhället snabbt. Individer, företag och myndigheter ställer om sina liv och verksamheter för att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Det är dock såklart utmanande att ställa om och göra uppbrott från gamla vanesätt.

Sverige har 290 kommuner och 21 regioner. I dessa pågår ett minst lika utmanande digitaliseringsarbete för att göra livet bättre för invånarna. Många kommuner har stora utmaningar med omställningen. Kompetens saknas, och det finns ingen standard att luta sig mot. Vidare brottas flera kommuner med huvudvärk när det gäller de molnlösningar som finns, som kan uppfattas som säkerhetsrisker.

Min fråga till statsrådet Slottner är därför: Hur ser regeringens arbete ut när det gäller att stötta landets kommuner och regioner med digitaliseringsarbetet?


Anf. 102 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Detta är en viktig fråga för regeringen. Jag har inga nyheter som jag kan presentera här och nu. Detta är ett arbete som pågår, och jag lägger ganska mycket kraft bakom det för att det ska hända någonting.

Jag är mycket väl insatt i digitaliseringens möjligheter och utmaningar, inte minst på lokal nivå, i och med min bakgrund som kommunpolitiker. Jag ser de stora möjligheter som digitaliseringen kan ge, men jag vet också att det kan vara mycket svårt, inte minst för en liten kommun, att få rätt kompetens på plats.

Vi har ett nära samarbete med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, som är mycket angelägna i denna fråga. Samarbetet gäller inte minst att olika it-system ska kunna prata med varandra, som jag var inne på i samband med en tidigare fråga, för att kommunerna ska kunna dra nytta av varandras it-utveckling.

Frågan är mycket viktig och står högt upp på min agenda.


Anf. 103 Carita Boulwén (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till socialminister Forssmed.

Den psykiska ohälsan hos barn och unga är för oss i Sverigedemokraterna en mycket angelägen fråga. Barn och unga får inte den hjälp de behöver, och de får inte hjälp i tid. Det är långa köer till bup, och man tvingas ofta att prioritera dem som mår allra sämst.

Vi ser ett ökat antal unga, särskilt flickor, som sjukhusvårdas för självskadebeteende - ofta förgiftning av läkemedel. Barn skrivs ut från bup för att de inte tar mediciner. Det är ett stort svek mot de barn och unga som behöver hjälp.

Regeringen skjuter nu till extra pengar till bup för att korta köerna, vilket är väldigt angeläget. Men vi behöver tänka om. Vi behöver tänka långsiktigt. Psykiatrin i Sverige domineras av diagnoser, läkemedel och tvång. Man dövar ofta symtomen i stället för att behandla orsaken. Vi i Sverigedemokraterna är av uppfattningen att behandling bör vara det viktigaste för att unga ska få ett värdigt och hälsosamt liv.

Hur ser ministern på det ökade fokuset på diagnostisering och medicinering som primär åtgärd för barn och unga som söker vård för psykisk ohälsa?


Anf. 104 Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Boulwén, för en mycket angelägen fråga! Detta är ett stort problem, och vi tar denna fråga på mycket stort allvar.

Just nu sitter ett stort antal myndigheter och arbetar på en strategi för psykisk hälsa. Det är ju viktigt att vi också lyfter fram friskfaktorerna och ser till att människor får tillgång till psykisk hälsa, som gör att man inte hamnar i dessa situationer.

När det gäller barn- och ungdomspsykiatrin har vi, som ledamoten påpekade, skjutit till stora resurser för att korta väntetiderna och se till att man kan jobba med att rekrytera tillbaka personal som kanske har gått till andra yrken.

Jag vill säga att tillgång till medicinering är viktigt för många barn, men det tycks ju vara så att det också måste finnas tid för behandlande insatser. Om bup blir alltför pressat kan det vara där man drar ned, så det är angeläget att dessa pengar nu används på ett bra sätt för att öka tillgängligheten och se till att de som söker sig dit får rätt behandling eller medicinering. Det gäller att arbeta både förebyggande och med åtgärder.


Anf. 105 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Psykisk ohälsa är ett av de största och allvarligaste folkhälsoproblemen vi har i Sverige. Särskilt bekymmersam är den växande psykiska ohälsan bland barn och unga. Det är så många som mår så dåligt. I dag har var tionde ungdom mellan 13 och 17 år kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. Detta är ju en av förklaringarna till att köerna till bup är oacceptabelt långa på så många platser i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag är övertygad om att det för att vända utvecklingen och förbättra det psykiska måendet - det fysiska måendet, höll jag på att säga - krävs ett såväl brett som omfattande och långsiktigt arbete. Det gäller att stärka det förebyggande arbetet men också att utveckla vård och behandling och att korta väntetiderna.

Två viktiga reformer i Tidöavtalet är skapande av en haverikommission för suicidprevention och det som ministern nyss nämnde, nämligen en nationell strategi för psykisk hälsa. Jag vill fråga socialminister Jakob Forssmed hur arbetet med dessa viktiga reformer fortskrider.


Anf. 106 Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Jag tackar Johan Hultberg för frågan.

Johan Hultberg slant lite på orden och sa fysisk men menade psykisk ohälsa. Jag tyckte att det var intressant, för det finns ju en tydlig koppling däremellan som man ibland negligerar: Om fler barn rör på sig och blir aktiva kan det bidra till att minska den psykiska ohälsan på sikt. Detta vet vi av både forskning och erfarenhet.

Det går bra med våra åtgärder. Vi har fattat beslut om direktiv till en utredning gällande haverikommission vid suicid. Vi kommer inom kort att presentera utredare för detta viktiga arbete. Att få dessa direktiv på plats var något jag prioriterade för att vi så snabbt som möjligt skulle få detta arbete på plats.

Vi kommer snart att få avrapporteringar från myndigheter hur det går med arbetet när det gäller den stora strategin för psykisk hälsa, och i höst tar regeringen vid när de lämnar sitt breda och omfattande underlag för detta viktiga arbete.


Anf. 107 Azadeh Rojhan (S)

Fru talman! Redan 2015 var riksdagens partier överens om att skärpa reglerna för att förhindra att offentliga medel tilldelas antidemokratiska krafter eller våldsbejakande extremism.

I juli 2022 lade S-regeringen därför fram en proposition om ett nytt demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och civilsamhälle med lagändringar som föreslogs träda i kraft den 1 januari 2023. Den nuvarande M-SD-regeringen valde att dra tillbaka propositionen så fort den tillträtt.

Under det senaste året har ett flertal avslöjanden visat hur olika samfund som mottar statliga bidrag gjort grova avsteg från grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter.

Om lagstiftningen om demokrativillkor trätt i kraft i år hade det skapat tydligare förutsättningar och ramar för myndigheter som fördelar bidrag till trossamfund och civilsamhällesorganisationer inför kommande utbetalningar.

Min fråga till statsrådet Jakob Forssmed är därför: När kommer vi att få en proposition på plats?


Anf. 108 Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Rojhan för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har ingen M-SD-regering i Sverige utan en regering bestående av Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna med en moderat statsminister, och regeringen har ett samarbete med Sverigedemokraterna i bland annat budgetfrågor - bara så att det är tydligt här i kammaren.

Så till frågan. Det är väldigt angeläget att vi får bra villkor på plats för bidragsgivningen från staten till civilsamhället så att man gör just det ledamoten pekar på: förhindrar extremism och odemokratiska tendenser i organisationer.

Men det är viktigt att det blir bra, och det har funnits omfattande kritik mot den proposition som lades fram, inte minst från civilsamhällesorganisationer, som bär upp demokratin. Det har varit angeläget att lyssna på den.

Ett beredningsarbete fortsätter nu för att säkerställa att vi inte ska lämna bidrag till organisationer som ägnar sig åt extremism. Detta arbete sker i Regeringskansliet, och det kommer att komma en proposition.


Anf. 109 Mattias Eriksson Falk (SD)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Niklas Wykman.

Den statliga bolånebanken SBAB presenterade nyligen en undersökning som visar att unga vuxna mellan 18 och 24 år har svårt att hitta en bostad, något vi känner till sedan tidigare. Men undersökningen visar också att 68 procent av de unga vuxna har avstått från att söka ett jobb och 67 procent har avstått från att söka en utbildning på grund av den svåra bostadssituationen.

För att underlätta inträdet på bostadsmarknaden för våra unga vuxna har Sverigedemokraterna drivit frågan om startlån till förstagångsköpare, något som också regeringens partier tidigare har uttalat stöd för. Under föregående mandatperiod lämnade också en utredning om startlån till förstagångsköpare av bostad sina förslag till den tidigare regeringen. Dessa förslag skickades på remiss i april 2022.

Min fråga till statsrådet är: Avser statsrådet att återkomma till riksdagen med förslag om startlån till förstagångsköpare av bostad?


Anf. 110 Statsrådet Niklas Wykman (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Att svensk bostadsmarknad inte fungerar tillfredsställande är välkänt. Alla regleringar har sina förtjänster och goda syften, men på totalen, utan att gå in i detalj, kan man konstatera, vilket är brett känt i samhället, att mängden av regleringar totalt sett har gjort att det är svårt att komma in på bostadsmarknaden och att det är svårt att bygga. Det finns ett underskott av bostäder om man jämför med den efterfrågan som finns.

Därför har regeringen varit tydlig med att det finns en avregleringsambition i denna sektor. Det ska bli enklare att bygga, och en hel del av detta kommer under åren framöver.

En dåligt fungerande bostadsmarknad och en högfungerande kreditmarknad är en dålig kombination. Det leder till att hushållen kan bli väldigt skuldsatta. Det är det vi har sett i Sverige och som beskrivs med räntekänslighet och annat. Häremellan måste man göra en avvägning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns en diskussion om startlån, och det finns också en diskussion om de kreditregleringar som finns. Regeringen kommer att återkomma.


Anf. 111 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Det kommer upprepade rapporter om att barn och ungdomar läser allt mindre överlag men framför allt böcker. En studie från Uppsala visar att läsandet bland barn och ungdomar sjunkit drastiskt sedan 70-talet. Även läsförståelsen har minskat, också bland lässtarka ungdomar. Det står också att tillgång och kvalitet på läromedel skiljer mycket över landet. Det förekommer att läromedel är gamla, föråldrade och inaktuella. Forskningen på området visar att det är viktigt att barn i tidig ålder får tillgång till böcker och bra läromedel.

Hur arbetar Utbildningsdepartementet för att fler barn ska få tillgång till bra, kvalitetssäkra läromedel och läsning vid tidig ålder?


Anf. 112 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Fru talman! Jag tackar frågeställaren för en otroligt viktig fråga.

Om våra barn och ungdomar inte lär sig läsa lär de sig inte skriva, och då lär de sig inte att räkna. Så ser sambandet ut.

Nu är det slut med experimentet med massdigitalisering i svensk skola. Det började med miljöpartisten Gustav Fridolins beslut om digitala läromedel i förskolans läroplan, vilket innebär att två- och treåringar sitter med Ipadar på förskolan. Detta går sedan vidare hela vägen upp i den svenska skolan. Men det är slut med det nu. Det är viktigt med riktiga fysiska böcker, och det är viktigt att våra barn lär sig läsa.

I den budget riksdagen beslutade om före jul görs en historisk satsning på nya läroböcker, och målet är tydligt: Vi vill att barn ska ha en riktig lärobok, och vi ska inte ha digitala verktyg på det sätt som tidigare. Våra barn ska lära sig läsa, skriva och räkna. Klarar vi detta klarar vi mycket i det svenska samhället.


Anf. 113 Mats Wiking (S)

Fru talman! Sverige står mitt i en lågkonjunktur och samtidigt också i en klimatomställning. I klimatomställningen skapas nya företag, och stora industrier ställer om till fossilfri produktion. När nya jobb skapas behöver det byggas lägenheter, skolor, förskolor och vårdcentraler, som också genererar jobb och inflyttning.

Den stora omställningen sker just nu i norra Sverige, där man räknar med att man på sikt kommer att behöva rekrytera och nyanställa uppemot 100 000 personer. Men för att dessa ska kunna ta de nya jobben krävs ofta utbildning och kompetensutveckling, och Svenskt Näringsliv och LO är överens om att det behövs en kraftig utökning av utbildningar på olika nivåer, såväl gymnasieutbildning som högskoleutbildning och vuxenutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till utbildningsministern är: På vilket sätt kommer regeringen att möta de utbildnings- och kompetensbehov som finns i de städer och orter där industri och företag nu kraftsamlar?


Anf. 114 Utbildningsminister Mats Persson (L)

Fru talman! Jag tackar frågeställaren.

Kompetensförsörjning är oerhört viktigt, och det finns ett antal saker som behöver ske. För det första behöver vi ställa högre krav på människor. De människor som inte går till jobbet varje morgon men som har möjlighet att arbeta ska arbeta. Människor som i dag inte lär sig svenska språket ska lära sig svenska språket. Det är för många invandrare som hoppar av sfi, och det kan vi aldrig acceptera. Högre förväntningar och högre krav på människor är alltså nummer ett.

Nummer två är att i mycket högre utsträckning lyssna på vilka behov det svenska näringslivet och de lokala företagen har och anpassa utbildningar efter det. Endast så kan vi se till att bygga ett system där människor får rätt kompetens så att näringslivet kan blomstra.


Anf. 115 Martin Westmont (SD)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner.

I Sverige har vi ett förfarande där företag köper upp stora mängder biljetter för att sedan sälja dem vidare till ett högre pris till slutkonsumenten. Resultatet blir att det är svårare för konsumenten att köpa en biljett till ordinarie pris. Man blir många gånger tvungen att köpa en biljett till ett högre pris på andrahandsmarknaden.

I utredningstjänstens rapport 2022:1201 om biljetter som säljs på andrahandsmarknaden ser vi att man i Norge har infört en lag mot försäljning av biljetter på andrahandsmarknaden, den så kallade svartabörslagen. Efter införandet av lagen har man sett minskad handel av överprissatta biljetter.

Min fråga till statsrådet Erik Slottner är om det kan vara aktuellt att införa en liknande lag som den i Norge för att minska handeln med överprissatta biljetter på andrahandsmarknaden i Sverige.


Anf. 116 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Westmont! Det här är ingen fråga som har varit uppe och snurrat på Regeringskansliet under mina fyra månader som civilminister med ansvar för konsumentfrågor. Den har inte heller tagits upp i de samtal som jag har med det utskott som Martin Westmont sitter i, så låt oss diskutera denna fråga vidare!

Det är alltid intressant att få internationell inspiration, inte minst från länder som ligger nära oss och som fungerar på ett likartat sätt. Om Norge har framgångsrika exempel på hur man kan mota och begränsa den här typen av beteende tycker jag att det är jätteintressant och kollar gärna vidare på det. Jag har anledning att ta kontakt med mina norska kollegor inom många andra områden, bland annat digitalisering, och skulle gärna ta upp även den här frågan och se om det skulle kunna göra konsumentpolitiken ännu bättre i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Frågor besvaras av: 

  • Utbildningsminister Mats Persson (L)
  • Socialminister Jakob Forssmed (KD)
  • Civilminister Erik Slottner (KD)
  • Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)​

Utbildningsminister Mats Persson (L) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.