Jakob Olofsgård (L)

Måndagen den 24 juni håller riksdagen en särskild debatt med anledning av anonyma påverkanskampanjer och hur förtroendet för partiväsendet och demokratin kan upprätthållas. Debatten har begärts av Centerpartiet. Från regeringen deltar justitieminister Gunnar Strömmer MDen särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2024-06-24

Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.

Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen.

En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten.

Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen.

Omröstning om återförvisning

Beslutet föregicks av en omröstning om huruvida ärendet skulle återförvisas till socialutskottet, det vill säga skickas tillbaka till utskottet för ytterligare beredning.

Vid omröstningen om återförvisning röstade 94 ledamöter ja, 234 ledamöter röstade nej och 0 ledamöter avstod från att rösta. 21 ledamöter var frånvarande.

Så röstade partierna i omröstningen om återförvisning

Socialdemokraterna
Ja – 1 röster, Nej – 96 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9

Sverigedemokraterna
Ja – 72 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Moderaterna
Ja – 1 röster, Nej – 58 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9

Vänsterpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 2

Centerpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 24 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Kristdemokraterna
Ja – 19 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Miljöpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 17 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1

Liberalerna
Ja – 0 röster, Nej – 16 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Ledamöter utan partibeteckning
Ja – 1 röster, Nej – 1 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Voteringsresultat - återförvisning till utskottet SoU22 (pdf, 289 kB)

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

133, 365 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-17

Det blir förbjudet med upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Upphettade tobaksvaror är något som hettas upp för att producera ett utsläpp som innehåller nikotin och andra kemikalier och som sedan inandas av användarna. Beroende på dess egenskaper, så kan det vara en rökfri tobaksvara eller en sådan man röker. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, få meddela föreskrifter om vilka upphettade tobaksvaror som ska anses ha karakteristisk smak.

Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och föreslås börja gälla den 1 maj 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2024-03-19

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen tar upp.

Motionerna handlar bland annat om vaccinations- och allergifrågor, hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

16

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2024-03-12

Bordläggning

2024-03-20

Debatt

2024-03-21

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om den svenska alkoholpolitiken och detaljhandelsmonopolet samt narkotikapolitiken.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

20

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 98 minuter

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-20

Debatt

2024-03-21

Beslut

2024-04-03

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Utbildningsminister Mats Persson L Socialminister Jakob Forssmed KD Civilminister Erik Slottner KD Kulturminister Parisa Liljestrand M Utbildningsminister Mats Persson L besvarar såväl allmänpolitiska

Datum

2024-03-07

Riksdagen sa nej till de cirka 150 motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för fler bostäder, energieffektivisering av bostäder samt styrning och uppföljning av kommunernas arbete med klimatanpassning.

Riksdagen hänvisar till att det redan pågår ett arbete på området samt att vissa åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

40, 139 minuter

Justering

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende.

Lagändringarna innebär bland annat att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

24

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

27, 105 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-13

Debatt

2024-02-14

Beslut

2024-02-15

Regeringen ges möjlighet att införa en avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär en ändring i lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden.

Ärendetillströmningen till Allmänna reklamationsnämnden har ökat stadigt de senaste åren. Dessutom har ärendena blivit mer komplicerade och omfattande. I dag avvisas ungefär en tredjedel av ärendena, oftast på grund av att anmälaren inte har lämnat in de kompletteringar som behövs. I dessa fall lägger myndigheten resurser på ärenden som inte kommer att prövas i sak. Enligt regeringen finns det troligen ett samband mellan det stora antalet ärenden som avvisas till följd av uteblivna kompletteringar och det faktum att det i dag är kostnadsfritt att göra en anmälan. En avgift skulle därför sannolikt minska antalet anmälningar som inte kommer att prövas i sak.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 49 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024.

Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

66, 208 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-11

Debatt

2023-12-12

Beslut

2023-12-13

Motion till riksdagen 2023/24:1732 av Jakob Olofsgård L En livssynsöppen stat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör vila på en livssynsöppen grund och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska staten behöver mer vila på en livssynsöppen grund

Inlämnad

2023-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:KU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:318 av Jakob Olofsgård L Jönköping University till Jönköpings universitet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra Jönköping University till Jönköpings universitet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Jönköping

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:UbU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Migrationsminister Maria Malmer Stenergard M Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall M Kulturminister Parisa Liljestrand M Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari L Migrationsminister

Datum

2023-05-25

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om riksintressen, skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet, va-infrastruktur och allmänna vattentjänster.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-05

Debatt

2023-05-09

Beslut

2023-05-10

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidta åtgärder för en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har det vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs. Ofta drar dock den ena parten fördel av att bodelningen drar ut på tiden, vilket har konstaterats i en utredning.

Riksdagen noterar att regeringen ska börja kartlägga hur stort problemet med utdragna bodelningsprocesser är. Riksdagen ser positivt på detta, och menar att det är hög tid att regeringen går vidare med frågan. Bland annat bör regeringen se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelning ska vara klar.

Tillkännagivandet bygger på flera förslag i motioner, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Totalt har riksdagen behandlat cirka 130 förslag i olika familjerättsliga frågor, som även handlar om bland annat den rättsliga regleringen av föräldraskap, betänketid vid äktenskapsskillnad och olika frågor om vårdnad. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

31

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

39, 129 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat arbete som redan pågår inom de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om folkhälsoarbetets organisation och folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och vaccinationer.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

24, 86 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.

Förslagen handlar exempelvis om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, lovfrågor, överklaganderegler samt frågor om skadeersättning och tillsyn.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

23

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-12

Riksdagen sa nej till de cirka 120 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat åtgärder för ökat bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, bostadsförsörjning, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, minskad segregation och trångboddhet, bostadsförmedling och förtur till bostad för vissa grupper samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

Riksdagen hänvisar till bland annat pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

17

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-12

Riksdagen sa nej till ett 30-tal förslag i motioner om associationsrätt från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området.

Förslagen handlar bland annat om modernisering av bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation, företag som brottsverktyg, krav på sammansättning i bolagsstyrelsen och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 39 minuter

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08