Frågestund

Herr talman! Posten i Sverige ska fungera. I helgen kom dock nya krisbesked om Postnord. Företaget var enligt en rapport konkursmässigt. Ibrahim Baylan sa först att detta inte stämmer; det är inga problem med posten. Han sa senare att det nog är problem och öppnade för att skjuta till miljon- eller kanske till och med miljardbelopp för att rädda posten. Posten själv sa att man måste ändra postreglerna i Sverige för att undvika miljardförluster och konkurs. Postminister Ygeman lät snabbt meddela att det tänker regeringen då rakt inte göra.

Nu öppnar Ibrahim Baylan för att svenska folket ska få betala miljardbelopp för att regeringen inte kan sköta om sitt eget hus och få posten att fungera. Jag undrar: Hur resonerar Ibrahim Baylan när han nu bestämt sig för att öppna för att återigen skjuta till miljardbelopp till posten?

Herr talman! Lars Hjälmereds fråga får mig att tänka på Bibelns ord om att se grandet i sin broders öga men inte bjälken i sitt eget. Varför har Postnord problem, kära ledamöter? Det är otvetydigt så av två skäl.

Ett: en fullständigt ogenomtänkt sammangång med den danska posten, som den moderatledda regeringen ju genomförde för tio år sedan. Trots att det inte fanns konsekvensanalyser och trots att det fanns kritik, inte minst från Riksrevisionen, genomförde man detta.

Det andra är naturligtvis att brevmängderna minskar på grund av digitaliseringen. Det är ingen nyhet - det händer i Sverige och i hela världen.

Hur ser det ut just nu då? Postens resultat har förbättrats det senaste året. Man gör kanske till och med ett plusresultat för första gången på länge. Men i längden, på fem tio års sikt, är det klart att det kommer att sändas ännu färre brev. Vi måste naturligtvis redan nu ta reda på hur vi då ska finansiera en bra postgång i hela landet.

Herr talman! För några år sedan var vi här i riksdagen med om att rädda posten med ett ägartillskott, som en engångsföreteelse med tydliga krav på bolaget och på regeringen att styra upp för att detta inte ska hända igen. Nu kommer nya krisbesked. Ibrahim Baylan säger först att det inte är problem och sedan att det är stora problem. Frågan är: Kommer skattebetalarna ånyo att få skjuta till miljardbelopp för att rädda posten?

Herr talman! Detta är ganska talande för hur det moderata partiet agerar i dessa dagar. I sin politik utgår man från rubriker utan att läsa texten nedanför.

Posten går i dag bättre än tidigare. Men man kan inte för den skull blunda för det faktum att deras huvuduppgift, nämligen att förmedla brev, med tiden på grund av digitaliseringen kommer att försvinna. Då måste vi ställa oss frågan hur vi då ska garantera posten, för det är detta som är regeringens viktigaste uppgift: Att garantera att vi har bra postgång i hela landet, också på lång sikt.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till Ibrahim Baylan. År 2019 skedde 257 sprängdåd i Sverige. Det är en ökning med nästan 60 procent jämfört med 2018, och 2020 ser inte ut att bli bättre. Två bombdåd skedde i centrala Stockholm och Uppsala förra veckan, liksom dubbla explosioner i Husby och Kista den här veckan.

Kriminologen Amir Rostami hävdade i slutet av förra året att sprängdåden i Sverige saknar motstycke i Europa och gick så långt som till att påstå att man måste söka sig till krigszoner för att hitta något liknande. Trots detta fortsätter regeringen att upprepa mantrat "vi såg det inte komma".

Hög asylinvandring leder till segregation, som i sin tur leder till kriminalitet. När Sverigedemokraterna för flera år sedan föreslog en ny migrationspolitik, fler poliser och strängare straff haglade kritiken från övriga partier. Nu låter det annorlunda. Min fråga är: Tror Ibrahim Baylan att det finns någon koppling mellan den ökande kriminaliteten och den ansvarslösa migrationspolitiken, som har fått pågå i flera år?

Herr talman! Det är ingen nyhet att Sverigedemokraterna ser varje problem eller brist, såväl i Sverige som i världen, som invandrarnas fel. För mig är det faktum att vi har brottslighet av denna karaktär, såväl skjutningar som sprängningar, oacceptabelt, oavsett vem som ligger bakom. I det senaste fallet har polisen gått ut med att man har gripit en misstänkt och ska utreda detta.

Jag tror att det är viktigt att vi som samhälle aldrig accepterar detta utan vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att bli av med det. Det är förnedrande, naturligtvis för dem som drabbas men också för dem som begår dessa brott. Det är ett hundliv att hålla på med brottslighet och narkotikahandel.

Vad gör vi då? Vi har ökat resurserna till polisen kraftigt. Vi har skärpt ett stort antal straff, och vi kommer att fortsätta med detta arbete. Samtidigt måste vi naturligtvis också se till att undanröja dem som vill in i gängkriminaliteten genom sociala åtgärder.

Herr talman! Jag kan inte tolka detta på något annat sätt än som ännu ett bevis på hur handlingsförlamad regeringen är och hur den helt verkar sakna insikt om bakgrunden till skjutningar och sprängningar. Segregation i utanförskapsområden beror på en alltför hög flyktinginvandring. Om massinvandringen inte har någon betydelse för den ökade kriminaliteten och om den, som regeringen säger, är berikande för landet och bidrar med arbetskraft som vi behöver, varför säger då regeringen att man vill strama åt asylinvandringen?

Herr talman! Ingen regering i modern tid har ökat resurserna till rättsväsendet på det sätt som denna regering gör. Ingen regering har skärpt straffen på det sätt som denna regering gör. Räcker detta? Nej, självklart inte. Vi måste hela tiden se till att bekämpa såväl organiserad brottslighet, oavsett vem som begår den, som orsakerna till brotten. Detta är i grund och botten - det borde vi faktiskt kunna komma överens om - något som vi måste se till att bli av med.

Herr talman! Även jag vill ställa en fråga till Ibrahim Baylan. Det gäller den promemoria som regeringen är på väg att komma fram med om att man vid digitala betalningar inte längre får ha faktura som förvalt betalningssätt. Regeringen anser att det är problematiskt att fakturor skickas och att det riskerar att leda till att människor inte betalar och därmed riskerar att få en påminnelseavgift på till exempel 60 kronor.

Anser ministern att det är bra att gå in och detaljreglera hur företag kan få sina betalningar på detta område?

Herr talman! Tack, Niels Paarup-Petersen, för frågan! Nej, i ärlighetens namn tycker jag inte att man i onödan ska ha reglering, vare sig detaljerad reglering eller reglering när något fungerar. Men när det dyker upp samhällsproblem, ibland på grund av ny teknologi och ny teknologisk utveckling, som sätter människor i ganska svåra sitsar, inte minst när det gäller att ta på sig alldeles för stora kostnader och lån, vilket sedan i sin tur gör att de hamnar i ekonomiska svårigheter som i längden naturligtvis också blir ett problem för vårt gemensamma samhälle, måste man titta på vad som är den bästa lösningen framåt.

Ofta hittar man en ganska pragmatisk balans för att både ha en teknisk utveckling och samtidigt se till att människor inte far illa. Det är så regeringen vill jobba. I det här specifika fallet måste väl också Centerpartiet se att det finns faktiska problem, och dem måste vi lösa gemensamt.

Herr talman! Jag instämmer helt i att det är ett problem om man försätter medborgarna i en svår ekonomisk sits genom att skicka dem till inkasso etcetera. Där kan jag konstatera att regeringen har en politik som innebär att om man ska betala en trängselavgift på 9 kronor i Göteborg och inte gör det i tid får man en fakturaavgift på 500 kronor direkt från staten, och sedan skickas man till inkasso. CSN är den enskilt största aktören som skickar folk till inkasso. Det finns ingen som bedriver så stark ockerpolitik gentemot Sveriges medborgare som staten.

Centerpartiet har lagt fram ett förslag om att man ska se till att staten lever efter samma regler som vi vill att företagarna ska följa. Hur ser näringsministern på det?

Herr talman! Det gläder mig att vi ändå är överens.

När man handlar på faktura är ju risken, vilket ledamoten väl känner till, att man köper lite mer än man har råd med och därmed hamnar i de svårigheter som vi pratar om. Det gläder mig att vi är överens om att vi inte ska ha det så.

Det är klart att staten ska agera på samma sätt som vi kräver att andra ska göra. Men då talar vi om helt andra saker än den promemoria som ledamoten tog upp.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Baylan.

I dag ser vi hur privata vårdbolag, försäkringsbolag och nätläkarbolag genom en oreglerad marknad får en allt större makt och ett större inflytande över skattefinansierad hälso- och sjukvård. Privata apotekskedjor lierar sig med nätläkare.

Det är i dag förbjudet för vårdbolag att äga apotek, men det omvända, att apotek köper vårdbolag, är helt oreglerat. Vi trodde ju att det statligt ägda Apoteket AB skulle hålla sig borta från den här typen av affärer, men statliga Apoteket AB har nyligen köpt in sig i nätläkarappen Doktor24, ägd av Wallenbergsfären.

Herr talman! Kommer statsrådet att på något sätt agera i denna fråga?

Herr talman! Sedan regleringen av apoteksmarknaden agerar Apoteket AB på marknadsmässiga grunder enligt direktiv från denna riksdag. Det vill säga att man gör ungefär vad de andra bolagen gör och försöker lämna en avkastning utifrån de mål som finns för verksamheten.

Ska det då vara så? Det fanns ju, inte minst från både Karin Rågsjös parti och mitt eget parti, en ganska stor skepsis mot detta. Samtidigt har vi, precis som Karin Rågsjö uttrycker, en teknisk utveckling och digitalisering. Man kan ha synpunkter på hur detta har gått till, men man kan också ha synpunkter på att det gemensamma, det vill säga regioner och landsting, inte har utvecklat detta.

Nu är vi i detta läge. Min kollega Lena Hallengren, socialministern, har gett Läkemedelsverket i uppdrag att lämna en rapport om vi ska ha det på detta sätt. Den rapporten har nu levererats, och regeringen kommer gemensamt att se över om detta är en rimlig utveckling eller om vi ska skärpa regelverket.

Herr talman! Det låter lovande, tycker vi. Men anser inte statsrådet att det är dags för begränsningar för exempelvis Apoteket AB att köpa in sig i nätläkarnas verksamhet? Det måste bli slut med marknadsfundamentalisternas härjningar inom hälso- och sjukvården och inom hela välfärden. Staten och kapitalet sitter i samma båt, och i det här fallet driver båten långt bort från jämlikhet i hälso- och sjukvården.

Herr talman! Jag tror att människors behov i sjukvården, oavsett om det gäller medicin eller sjukvård, är det viktigaste att ha fokus på. Då är det inte plånbokens tjocklek eller vinstintressen som ska vara styrande.

Nu har vi en utveckling här, och vi ska naturligtvis se över hur vi kan få en reglering så att det är människors behov och inget annat som styr medicinerna eller sjukvården.

Herr talman! Kristdemokraterna menar att hälso- och sjukvården skulle fungera bättre om staten hade huvudansvaret, men vi tänker oss inte ett förstatligande genom att staten köper in sig i privata bolag.

Problemet med agerandet hos det statliga företag som nyss nämndes, Apoteket AB, är att det precis hamnar i den intressekonflikt som vi inte vill se: Den som förskriver läkemedel ska inte vara den som säljer läkemedel. Rågången mellan förskrivning och försäljning av läkemedel måste hållas.

Ett helstatligt företag har rimligen dialog med sin ägare innan man gör en sådan manöver. Det är inte vilken manöver som helst när man närmar sig rågången. Min fråga till näringsministern blir därför: Har det varit en dialog mellan ägaren och bolaget innan Apoteket AB bestämde sig för detta, och om inte, är det rimligt att Apoteket AB gör en sådan anmärkningsvärd manöver utan att ha dialog?

Herr talman! Ja, man hade gärna önskat att Acko Ankarberg Johansson och hennes parti hade tänkt efter innan de privatiserade och avreglerade den här marknaden. Det är många frågetecken som reses som jag tycker är rimliga. Men man gick vidare i marknadsfundamentalistisk riktning. Då kan man inte nu helt plötsligt fråga varför det är som det är.

Apoteket AB agerar, genom det förslag som Kristdemokraterna lade fram tillsammans med den övriga borgerliga regeringen, marknadsmässigt som alla andra bolag. Det är det direktiv som denna riksdag har gett. Det är detta direktiv som styr, för regeringen kan inte hitta på egna direktiv, och det innebär att man har ägarsamordning om man går över en viss ägarandel. I det här fallet kommer man inte upp till en sådan nivå på ägarandelen.

Är då detta ett problem på det stora hela? Ja, jag menar att det finns en hel del tveksamheter som man bör fundera över. Det gäller samtliga apotek och i det här fallet nätläkartjänster.

Herr talman! Jag tror att näringsministern missade poängen. Det som var anmärkningsvärt i den här manövern var ju att ett statligt helägt bolag kliver över den rågång som är så viktig för hela marknaden, nämligen att den som förskriver inte är den som säljer läkemedel. När ett privat företag för ett tag sedan gjorde samma sak fick man berättigad kritik, men hur ska alla andra förstå det när staten själv gör det? Då har ju staten i praktiken bekräftat att man kan göra så.

Borde det inte ha varit dialog?

Herr talman! Detta är talande för hur Kristdemokraterna agerar. Först agerar man i marknadsfundamentalistisk riktning. Man avreglerar apoteksmarknaden, säljer ut apotek och lämnar genom riksdagen direktiv om att Apoteket AB ska agera marknadsmässigt. När Apoteket AB sedan gör det frågar man: Varför gör de på detta viset?

Det är klart att det finns problem här. Det är därför vi har begärt ett underlag från Läkemedelsverket. Det behandlas just nu på Socialdepartementet. Det handlar om att se till hur vi säkrar förtroendet för hela kedjan apotek-läkare-sjukvård.

Herr talman! Jag ska också ställa en fråga till statsrådet Baylan.

Sveriges elsystem är ju helt integrerat med grannländerna såväl elektriskt som ekonomiskt. Det nordisk-baltiska elsystemet har flaskhalsar, men det har inga nationsgränser.

Regeringen talar gärna om förra årets rekordstora utflöde av el från de svenska prisområdena till andra delar av systemet. Denna nettoexport från Sverige anförs som ett argument för att det skulle vara oproblematiskt att lägga ned stora mängder reglerbar fossilfri elproduktion.

När vi ser på hela det nordisk-baltiska systemet är det dock lite annorlunda. Förra året kom 17 terawattimmar från kolkraft, och 19 terawattimmar importerades. Utsläppen av klimatgaser kommer att öka markant när vi lägger ned fossilfri elproduktion, och detta vet givetvis regeringen.

Min fråga till statsrådet är: Är det viktigare för er att stänga reaktorer än att hantera klimatkrisen?

Herr talman! Vi har ju haft ett samarbete i Norden under väldigt lång tid. Det nordiska - det är huvudsakligen nordiskt - elsystemet har varit en framgångssaga och en förebild för hur EU nu försöker rigga upp ett system.

Det går ungefär ut på följande: Sedan 2011-2012 har Sverige varit nettoexportör av elektricitet år efter år, och nettoexporten ökar. Så har det också varit för Norge. De som brukar vara nettoimportörer är huvudsakligen Finland och Danmark. I Norge är det huvudsakligen vattenkraft. I Sverige har det varit vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

När vi importerar - för det kan förstås hända - är det huvudsakligen vattenkraft från Norge. Men i grund och botten är det så här: Eftersom vi skapade långsiktiga förutsättningar har vi fått väldigt stora investeringar i elsystemet som gör att vi både kan garantera el till våra hushåll och industrier och kan vara nettoexportör av elektricitet också i framtiden. Det är bra för Sverige. Det är bra för Norden.

Herr talman! Förra året kom trots allt 17 terawattimmar från kolkraft - det kan vi inte komma ifrån.

Norra Europa har fantastiska förutsättningar för en hållbar energiproduktion. Det är inte rimligt att vi med våra goda förutsättningar ska vara beroende av kolkraft och import av just fossil fulel. Vi borde i stället bidra genom att ta ett större ansvar för energiintensiv verksamhet, och då tycker jag att det är allvarligt att regeringen inte tar ett klimatansvar i denna fråga.

Herr talman! Jag vet att Arman Teimouri är en väldigt seriös och bra politiker. Jag skulle vilja rekommendera honom att läsa på lite. Kolkraft finns varken i Norge eller i Sverige. Den finns huvudsakligen i Danmark och i Tyskland. När Sverige importerar är det huvudsakligen vattenkraft från Norge, för vi har också de bästa uppkopplingarna där.

Detta innebär naturligtvis att vi, när vi fortsätter att utveckla vårt system, också skulle kunna hjälpa till med att få bort den kolkraft som fortfarande används, och det sker steg för steg.

Herr talman! Jag vill också ställa en fråga till Ibrahim Baylan.

Vi har ett väldigt stort elöverskott i Sverige. Det är också därför vi exporterar till andra länder. Samtidigt har vi en effektbrist som innebär att vid vissa tidpunkter på vissa platser blir elnäten överbelastade. Så är det till exempel i Malmö, som jag kommer från. Elproduktionen sker i andra delar av Sverige, och kapaciteten för överföring av el därifrån till Malmö är inte tillräckligt utbyggd. Det kan få konsekvensen att elintensiva företag inte kan bygga ut sin verksamhet.

Min fråga till regeringen är: Hur ska vi säkra elförsörjningen för både privatpersoner och näringsliv i framtiden, så att det finns el i hela landet?

Herr talman! Under förra mandatperioden gjorde vi en blocköverskridande överenskommelse med moderater, centerpartister, kristdemokrater och miljöpartister för att se till att säkra elförsörjningen för hushåll och industrier i hela landet. Det var väldigt framgångsrikt. Vi lyckades reformera politiken för vattenkraft, kärnkraft och förnybart.

Precis som Hillevi Larsson säger har det medfört att vi har rekordstora överskott av ren el i vårt land. Det är bra. Däremot är överföringskapaciteten inte tillräckligt bra. Då finns det inte mycket annat att göra än att se till att bygga ut den steg för steg - i stamnäten, i regionnäten och i lokalnäten. Det är en fråga som min kollega Anders Ygeman jobbar intensivt med. Jag känner en ganska stor tilltro till att vi ska kunna lösa dessa problem, så att vi kan få en utväxling på den rena el som i allt högre grad produceras i vårt land.

Herr talman! Ja, det är väldigt glädjande att vi har ett stort elöverskott och att vi kan exportera till andra länder. Men vi ska också se till att detta når ut i hela Sverige. Det är framför allt Malmöregionen och Mälardalen med Stockholm som är berörda - det är viktiga delar av landet. Det är positivt att du säger att alla måste delta - staten, kommuner och regioner.

Herr talman! Ja, och det är dessutom viktigt att vi ser till att underlätta de planprocesser som ofta är ett hinder eller som åtminstone gör att detta dröjer. Tekniken finns. Viljan finns. Resurserna finns. Men våra planprocesser är alldeles för tröga. Det var mot den bakgrunden jag bad en utredare att ta fram nya regler. Detta har nu lagts fram. Regeringen kommer naturligtvis att gå vidare så att vi får detta gjort och kan dra nytta av de stora elöverskott som vi har i vårt land.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Jennie Nilsson.

Inom ramen för Jordbruksverkets verksamhet inrättades 2017 i Sverige ett 3R-center med uppgift att samordna aktörer och sprida kunskap inom området försöksdjur. Enligt Europaparlamentets försöksdjursdirektiv från 2010 ska användning av djur i försök endast övervägas i de fall där det inte finns alternativa metoder. De djurfria möjligheterna till forskning är många och varierande redan i dag men används inte i så stor utsträckning som det är möjligt. Med rätt satsningar skulle betydligt fler djurförsök kunna ersättas.

Jag skulle vilja veta hur statistiken i Sverige ser ut. Har vi minskat användningen av djur i försök de senaste åren? Har de plågsamma djurförsöken blivit färre de senaste åren?

Herr talman! Tack så mycket, Elisabeth Falkhaven, för en väldigt angelägen fråga!

Elisabeth Falkhaven lyfter i sin fråga upp det kompetenscentrum som är inrättat på Jordbruksverket, som syftar just till en positiv utveckling när det gäller att få ned andelen djurförsök. Det handlar om att hitta alternativa metoder, att ersätta och begränsa och att sprida kunskap. Det är ett arbete som enligt min bedömning fungerar väl.

Den utveckling och trend som vi ser både i Sverige och på Europanivå är att detta ändå går ned, åtminstone när det gäller den del som man kanske har haft mest fokus på, nämligen toxikologiska tester. Där är andelen nu nere på 10 procent i Europa och betydligt under det i Sverige.

Herr talman! En avgörande anledning till att det går trögt att fasa ut onödiga djurförsök har med attityder att göra. Det vore alltså bra att driva på användningen av den moderna biotekniken tillsammans med avancerade datorsimuleringar och beräkningsmodeller på forskarutbildningar och inom forskningen.

Jag undrar hur ministern tänker arbeta för att underlätta användningen av djurfria forskningsmetoder.

Herr talman! Min bild är att man behöver ha ett långsiktigt och hållbart arbete på detta område med fokus på att ständigt utveckla teknik och alternativa metoder och att sprida kunskap om de erfarenheter och de resultat som man har fått fram. Det är ett arbete som vi har organiserat oss kring. Vi är duktiga, men vi behöver göra mer. Därför avsätter regeringen 15 miljoner kronor, tror jag, i budgeten för att jobba vidare med dessa frågor.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Regeringen ska nu sänka skatten för alla pensionärer som tjänar över 17 000 kronor. Man kan titta på hur skiktet ser ut för Sveriges pensionärer. Denna skattesänkning riktar sig i princip bara till männen. Den genomsnittliga kvinnan har en månatlig pension på 13 000-15 000 kronor i månaden. Denna skattesänkning riktar sig till de pensionärer som har en inkomst på över 17 000 kronor.

Min fråga till statsrådet är: Hur kommer det sig att denna regering har marknadsfört sig som en feministisk regering? De två senaste skattesänkningarna har riktats till en större grupp män. Man har tagit bort värnskatten, och nu när man sänker skatten för pensionärerna riktar man sig till en större grupp män. Men det är kvinnorna som har lägst pensioner, och de får inte ta del av den skattesänkning som regeringen går fram med.

Herr talman! Tack, Arin Karapet, för frågan! Och stort tack för engagemanget! Det blir väldigt glädjande när Moderaterna äntligen börjar prata om pensionärernas inkomster - efter att ha infört pensionärsskatten och efter att ha motsatt sig pensionshöjningar. Då är det glädjande att vi åtminstone en gång har tillfälle att diskutera pensionärernas inkomster i denna kammare med en moderat.

Vi började med att avskaffa pensionärsskatten för dem med lägst pensioner. Det var vår skyldighet. Men vi ska fortsätta att höja pensionerna. Och där vi har pensionärsskatt kvar ska vi avskaffa straffbeskattningen för våra pensionärer. Det är en av de viktigaste uppgifter som vi har på vårt bord: att se till att höja inkomsterna för pensionärerna och höja pensionerna.

Min motfråga blir: Är Moderaterna med på detta?

Herr talman! Min fråga går till Jennie Nilsson.

Jag läser i Norrländska Socialdemokraten: "Länets mjölk- och köttbönder blir allt färre och nu larmar Lantbrukarnas riksförbund. 'Om det fortsätter så här, har vi snart inga bönder kvar', säger Jenny Karlsson, LRF-ordförande i Norrbotten."

LRF kritiserar regeringen och Centerpartiet. Antalet mjölkbönder i Norrbotten har halverats på tio år, och marker växer igen. Det finns en risk att man kommer in i en negativ spiral.

Livsmedelsstrategin har ännu inte gett några förbättringar på gårdsnivå. Strategin är bra, men jag tycker att regeringen och stödpartierna gör ett tankefel. Lönsamheten måste nämligen komma före de strategiska investeringar och satsningar inom lantbruket som lantbrukarna förväntas göra.

Sverigedemokraterna lägger 900 miljoner mer på lantbruket nu. Dessutom tar vi bort dieselskatten och slopar arbetsgivaravgiften och sjuklöneansvaret för de första anställda. Vad gör regeringen för att överbrygga de svåra tiderna nu, i väntan på livsmedelsstrategins effekter?

Herr talman! Tack så mycket, Staffan Eklöf, för frågan! Jag kan konstatera att vi redan förra året höjde Norrlandsstödet med, tror jag, 100 miljoner kronor just i syfte att stärka förutsättningarna för bönder i Norrland. Samtidigt ser vi, precis som Staffan Eklöf beskriver, en bekymmersam utveckling när det gäller lönsamhet inom den här sektorn, inte minst kopplat till mjölkböndernas förutsättningar.

Jag tror att man måste jobba brett. Vi fick en livsmedelsstrategi på plats förra mandatperioden. Det var första gången någonsin i Sverige som vi har haft en nationell strategi på det området. Det är viktigt. Samtidigt måste man inse att det tar tid innan det får effekt ned på gårdsnivå för den enskilde bonden.

Prioriterat för mig sedan jag tillträdde som statsråd har varit att se till att vi får en ny handlingsplan som jackar i det arbete som är påbörjat. Där har fokus varit både på sådant som påverkar här och nu, till exempel regelfrågor, och på forskning, innovation och ökade exportmöjligheter.

Herr talman! Även min fråga går till landsbygdsministern.

Antalet viltolyckor ökar, och Halland är inget undantag. Vildsvinsstammen ökar okontrollerat och orsakar inte bara trafikolyckor med vagn och personskador utan också skador på gårdar, gärden och villaträdgårdar.

Det behövs en bättre viltförvaltningspolitik i allmänhet. Vi behöver se över utfodringen av vilt så att man inte matar djuren i anslutning till de områden som de behöver hålla sig borta ifrån. En aktuell viltförvaltningsplan har saknats under många år, och jag hoppas att statsrådet gör vad hon kan för att snabba på det arbete som nu pågår inom Naturvårdsverket.

Centerpartiet skulle också vilja se en ny viltförvaltningsmyndighet som tar ett samlat grepp om frågorna och också har en god regional förankring.

Min fråga till statsrådet är om hon är nöjd med det sätt på vilket regeringen och myndigheterna arbetar med viltfrågorna och då speciellt problemen med vildsvin. Vilka ytterligare åtgärder tänker regeringen vidta?

Herr talman! Tack, Ola Johansson, för frågan! Det är min absoluta uppfattning att vi behöver ha en ordnad viltförvaltning i Sverige och att det är prioriterat att jobba vidare med de frågorna.

Exemplet som lyftes kopplat till exempelvis trafikolyckor i Halland och på andra ställen i Sverige relaterar till en kraftigt ökad vildsvinsstam. Där har regeringen lagt ett antal förslag, så här långt framför allt kopplat till jaktmöjligheter. Det är i dag möjligt att jaga vildsvin i princip dygnet runt, året runt. Vi har också gått vidare med att lägga uppdrag kring att öka viljan att jaga, exempelvis genom bättre avsättning för viltkött till konsumenter.

Vi håller just på att bereda och hantera frågan som handlar om utfodring, som ju var och vände här i riksdagen för att skickas tillbaka till regeringen i den delen som handlar om utfodring.

Jag tror att vi samlat behöver ha alla de här frågorna på plats för att se en effekt.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Matilda Ernkrans.

Genusforskare vågar inte uttala sig offentligt. Någon hängde en bombattrapp på dörren till Nationella sekretariatet för genusforskning. Centrum för genusvetenskap i Uppsala måste ha vakter vid öppna föreläsningar. Det är några av de saker som har hänt det senaste året.

Vi vet att det i debatten är många som hävdar att detta är politisk forskning, pseudovetenskap, inget viktigt ämne. Vi hör det även här i Sveriges riksdag, och jag hoppas därför att vi är överens om att genusvetenskapen behöver stärkas som vetenskapligt ämne.

Min direkta fråga till statsrådet är: Hur planerar statsrådet och regeringen för att säkra den fria forskningen och forskares trygghet?

Herr talman! Jag vill vara väldigt tydlig med att hot och hat mot våra forskare är helt oacceptabelt. Det här handlar inte bara om hot och hat mot forskning som gäller genusvetenskap. Det drabbar också kriminologer, historiker och klimatforskare. Det är helt oacceptabelt, precis som det är oacceptabelt att vår blåljuspersonal i vissa områden inte ska kunna gå in och rädda människor där det brinner. Och precis som vi måste skydda journalister mot hot och hat måste vi också skydda våra forskare.

Fri forskning är en aktiv del i ett demokratiskt samhälle. Det är klart att vi måste skydda också våra forskare. Det här är någonting som jag tänker se till att vi återkommer till när vi utvecklar den svenska forskningspolitiken. Jag kommer att återkomma till kammaren om detta i höst. Jag hoppas att Vänsterpartiet är med där. Lite orolig kan jag vara, för ni har ju precis etablerat ett nytt samarbete med just Sverigedemokraterna.

Herr talman! Min fråga går till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Innan jag blev riksdagsledamot arbetade jag som präst i Svenska kyrkan och som församlingsherde och arbetsledare i en församling. Där fick jag ibland hjälpa medarbetare tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning.

Det försvårades dock av ett fyrkantigt system. Man kan nämligen bara vara sjukskriven på 25, 50, 75 eller 100 procent. Här skulle många gånger ett mellanting vara ett bra steg, för att gå från 25 procent till 50 procent kan för många medarbetare vara ett för stort steg att ta.

Min fråga till ministern är därför: Delar ministern min uppfattning att det finns ett behov av en ökad individanpassning när det gäller sjukskrivningen och att dagens fasta steg därför ska ersättas med mer flexibla?

Herr talman! Tack, Hans Eklind, för frågan och engagemanget! Vi kommer i nästa vecka att ta emot den utredning som har tittat på rätten till sjukpenning. Den utredningen har faktiskt bland annat i uppdrag att titta på delar av de frågeställningar som rör flexibiliteten.

Det är dock inte troligt att det kommer att finnas ett förslag som specifikt rör den frågeställning som Hans Eklind lyfter upp, men så fort vi har hanterat utredningen och dess förslag är jag av meningen att vi bör titta också på övriga frågor som rör flexibiliteten.

Ju mer flexibelt sjukförsäkringssystemet är, desto större möjligheter har vi också att erbjuda människor den trygghet de förtjänar och den hjälp som behövs för att man ska komma tillbaka i arbete. Jag ser därför fram emot att tillsammans med Hans Eklind och riksdagen agera för att vidta åtgärder även på detta område.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ernkrans. Metoo visade oss alla att mycket mer behöver göras för att främja jämställdhet och motverka kränkningar. Ett viktigt steg i rätt riktning var samtyckeslagstiftningen som vi klubbade här i riksdagen 2018.

Nu är det viktigt att den också leder till en kulturförändring. Undervisningen i sex och samlevnad i skolan kan spela en nyckelroll i det förändringsarbetet, men då är det också viktigt att säkerställa en hög kvalitet i undervisningen på detta område.

Därför undrar jag hur det går med punkt 56 i januariavtalet, där det framgår att sex- och samlevnadsundervisningen ska vara en obligatorisk del av lärarutbildningen.

Herr talman! Tack, Gunilla Svantorp, för frågan!

Det är viktigt att vi har en riktigt bra sex- och samlevnadsundervisning i våra skolor. Både Skolinspektionen och Folkhälsomyndigheten har ju pekat på att både lärare och elever tycker att det här behöver utvecklas.

Jag är därför väldigt glad över att kunna meddela att mittensamarbetet i svensk politik faktiskt möjliggör att vi nu kan gå fram med nya examensmål för sex och samlevnad i lärarutbildningarna. Vi skickar det på remiss precis nu, och vi hoppas att allt kan vara klart så att de som börjar lärarutbildningen hösten 2021 ska få med detta i sin utbildning och kunna känna sig redo för att förbättra sex- och samlevnadsundervisningen.

Herr talman! Under 2019 presenterade Skogsstyrelsen, SCB och SLU tillsammans statistik över hur mycket av Sveriges skogsmark som var tagen ur produktion av olika anledningar - diverse skydd, reserverat, impediment, all skog som helt enkelt inte finns kvar i produktion. Den procenten är 27-28 i dag. Det är alltså skogsmark som vi inte har någon produktion på.

Sveriges skogsägare har under epitetet frihet under ansvar sett till att de flesta parametrar går åt rätt håll vad gäller biologisk mångfald. Därför behöver det vara så hög produktion som möjligt i svensk skog i dag för klimatet och för att svensk näring ska gå så bra som möjligt. Det investeras mycket i svensk skog.

Därför vill jag fråga om landsbygdsministern tycker att det vore lämpligt att sätta ett tak på hur mycket mark som ska tas ur produktion ur svensk skog.

Herr talman! Jag tackar John Widegren för frågan.

Svensk skogspolitik är viktig. Skogen är av stor betydelse för jobb och tillväxt i hela landet, för klimat, biologisk mångfald och rekreation. Den rymmer, kort sagt, många stora och viktiga värden.

Vi har i Sverige under lång tid haft en polariserad debatt, som jag tror är olycklig och syftar fel. Därför har jag tagit initiativ till att vi ska göra ett större omtag när det gäller skogen. Vi ska lyfta upp knäckfrågor kopplade till utveckling av skog och produktion och samtidigt säkerställa ett hållbart brukande av våra skogar. Arbetet kommer att köras igång under våren med ett antal olika seminarier. Det är viktigt att skapa långsiktighet genom att få så bred politisk förankring som möjligt bakom den skogspolitik som sedan beslutas.

Herr talman! Min fråga går till näringsministern.

En brottsvåg av sällan skådad karaktär väller in över Sverige. Ungdomsrån, knivhuggningar och våldtäkter har blivit vardagsmat. Grova brott mot person sätts i fokus, men samtidigt sker inbrott, rån och bedrägerier på löpande band. Kriminaliteten drabbar, belastar och begränsar i allt högre utsträckning det svenska näringslivet.

Enligt Handelns Utredningsinstitut uppgick företagens direkta kostnader för kriminalitet och brottslighet till 55 miljarder kronor år 2018. Utöver detta tillkommer indirekta kostnader i rent förebyggande syfte. I praktiken tvingas med andra ord näringslivet ta kostnaden för regeringens tillkortakommanden.

Herr talman! Jag undrar hur näringsministern ämnar agera för att komma till rätta med detta.

Herr talman! Jag tackar Tobias Andersson för frågan.

Detta är en angelägen fråga såtillvida att vi aldrig någonsin kan acceptera att människor försöker gena i vårt samhälle genom brott - oavsett vilken typ av brott det är fråga om.

Sanningen är att det finns inga genvägar. Vi måste bekämpa både brotten och brottens orsaker. Vi bekämpar brotten genom att se till att öka resurserna till polisen, och det har vi gjort. Det ska bli 10 000 nya anställda fram till 2024 i vår polismyndighet så att det går att få tag på bovarna. Vidare ska straffen skärpas. Det senaste förslaget vi har lagt fram är till exempel tillträdesförbud i butiker för dem som snattar och ägnar sig åt brott.

Detta arbete måste vi fortsätta med. Jag tror aldrig att man kommer till ett läge där man säger att allt har gjorts. För den som seriöst vill bli av med brottsligheten och orsakerna till den gör just så. Den som bara vill ta politiska poäng nöjer sig med att vältra sig i det faktum att det just nu är alldeles för hög brottslighet i vårt land.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Jennie Nilsson.

Vi har de senaste veckorna, och även i dag, läst i medierna om hur oskygga vargar attackerar både jakthundar och sällskapshundar. Vi vet sedan tidigare att rovdjurstrycket på rennäringen i vissa områden är extremt stort.

Riksdagen har tidigare fattat beslut om att varg ska finnas i hela landet, förutom i renbetesområdet. Referensnivån ska ligga mellan 170 och 270, och beslut ska fattas närmare dem som är drabbade. Naturvårdsverket har satt referensnivån på den övre skalan till 270, och sedan har Naturvårdsverket efter en regeringsfråga satt den till 300.

Nu fungerar rovdjursförvaltningen för varg så att alla nytillkomna vargar hamnar i norra Svealand, i Mellansverige. Det skapar förstås ett otroligt hårt tryck på våra områden på landsbygden. Tycker statsrådet att lokal rovdjursförvaltning fungerar, och är det rimligt att alla vargar ska hamna i norra Mellansverige?

Herr talman! Jag tackar Peter Helander för frågan.

Det beslut som fattades i riksdagen slår fast att vi ska ha gynnsam bevarandestatus i Sverige. Man angav också ett siffertal, precis som Peter Helander säger, som sedan har reviderats utifrån att det gjorts nya bedömningar av vad som är gynnsam bevarandestatus.

Frågan är komplex såtillvida att samtidigt som jag instämmer i riksdagens beslut och i, som jag uppfattar det, Peter Helanders åsikt att beslutsprocesserna ska delegeras nära dem som är berörda, är detta också en fråga som ryms inom ett EU-direktiv som heter art- och habitatdirektivet. Det innebär att vi i Sverige inte är fria att hantera frågan exakt hur vi vill.

Den del som jag tror är viktig att vi utvecklar vidare inom rovdjurspolitiken handlar om att försöka säkerställa en bättre spridning över landet. Det är svårt när vi ligger så nära det som är gynnsam bevarandestatus i dag, men här behöver vi jobba med att utveckla inventeringsmetoder och annat.

Herr talman! Att vi har ett statligt apotek är något som vårt samhälle bör dra mer nytta av. Vänsterpartiet anser att försäljningen av apotek och introduktionen av privata apotek var ett stort misstag. Men om vi nu ska nyttja den del av apoteken som vi fortfarande äger borde fokus vara att nyttja att apoteken träffar patienterna betydligt oftare än vad läkare gör. Därför bör de tjänster och samarbeten som apoteken nu utvecklar för att förbättra läkemedelsbehandling uppdateras.

Med detta sagt vill jag lyfta fram att de privata apotekens ägande av läkarföretag kritiserades förra året i en rapport från Läkemedelsverket som lämnades till regeringen. Men nu gör Apoteket AB tvärtom. Apoteket AB köper en del av ett privat nätläkarföretag, trots risker för patienter och trots urgröpningen det innebär för vår gemensamma vård.

Kommer regeringen att prioritera en reglering av detta? Det är ändå en stor summa pengar nätläkarföretagen tjänar. Det är pengar som skulle kunna gå till viktigare saker än Wallenbergs fickor.

Herr talman! För mig handlar denna fråga ytterst om förtroendet för hela vår sjukvård och försörjningen av medicin. På vilka grunder skrivs medicin ut? För mig finns bara en grund, nämligen behovet hos dem som behöver medicin och sjukvård. Det är det som ska gälla.

När det genom den tekniska utvecklingen finns områden som inte regleras är det viktigt att vi gör så. Det är mot den bakgrunden regeringen har begärt att Läkemedelsverket ska lämna ett underlag. Det underlaget har inkommit till Socialdepartementet. Vi kommer nu att gå igenom det ordentligt, just för att värna förtroendet för sjukvården och läkemedelsförsörjningen men naturligtvis också så att kostnaderna för det gemensamma inte drar iväg på ett onödigt sätt oavsett vem det är som driver apotek eller för den delen driver nätläkarföretag.

Herr talman! Enligt regeringen ska hela Sverige inte bara leva utan också växa. Är det då rimligt ur ett näringslivs- och tillgänglighetsperspektiv att tågresan på Dalabanan mellan Mora och landets huvudstad kan vara 60 minuter längre än den snarlika sträckan Karlstad-Stockholm?

Dalarna är ett av Sveriges största turistlän. Med 5 miljoner gästnätter år 2018 placerar sig Dalarna direkt efter de tre storstadslänen. Vidare är Mora en viktig ort för turismen i Dalarna. Enbart till Vasaloppet i fjol kom 62 000 deltagare från 45 olika nationer. I sammanhanget är det värt att påminna om att sedan ett år tillbaka finns ingen flygtrafik mellan Mora flygplats och Arlanda.

Därför är min fråga till näringsminister Baylan: Är den långa restiden på Dalabanan rimlig?

Herr talman! Marcus Jonsson tar upp en viktig fråga när det gäller utvecklingen i vårt land: besöksnäringen och dess förutsättningar.

Vi har en mycket glädjande utveckling när det gäller besöksnäringen i vårt land - inte minst i Dalarna, där den till och med ökat snabbare än i våra grannländer. Jag skulle säga att besöksnäringen håller på att bli en ny basnäring för vårt land, inte minst ute i landet, och det är klart att då blir infrastrukturen en viktig fråga.

Det är mot den bakgrunden regeringen har stött att man öppnat en ny flygplats i Dalarna, i Sälen. Det är nödvändigt för just besöksnäringen.

Det är också mot den bakgrunden regeringen har föreslagit och fått riksdagens stöd för kraftigt ökade investeringar i infrastruktur över hela vårt land. Tyvärr sker det inte över en natt. Det tar tid, men vi ska steg för steg se till att infrastrukturen i vårt land förbättras såväl för människorna som för näringen.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Förväntningarna på socialdemokratiska regeringar brukar vara stora, vilket förstås är smickrande och för vår del ganska självklart.

Just nu finns det en ganska stark förväntan på sjukförsäkringen. Därför är min fråga vad som händer på sjukförsäkringsområdet och vad regeringen gör.

Herr talman! Tack, Emilia Töyrä!

Vi kan konstatera att en del av de förändringar som genomfördes efter maktskiftet 2006 och än i dag gäller i lagstiftningen har fått orimliga effekter. Framför allt gäller det prövningen dag 180 mot normalt förekommande arbete, där undantagsreglerna är mycket begränsande och restriktiva. Det får effekten att människor på grund av fyrkantiga regelverk inte har den ekonomiska trygghet som de förtjänar.

Därför tillsatte regeringen en utredning, som kommer att presentera lagförslag specifikt i den frågan nästa vecka. Vår ambition är att förstärka sjukförsäkringen och öka den ekonomiska tryggheten vid sjukdom.

En annan fråga som vi arbetar med, där vi kommer att behöva sätta igång ett arbete, är sjukersättningen. Vi har för närvarande de mest restriktiva reglerna i OECD när det gäller dem med permanent arbetsförmågenedsättning som är nära pensionsålder. Det kommer vi att behöva återkomma till.

Herr talman! Min fråga vill jag ställa till näringsminister Ibrahim Baylan.

Sverige behöver öka sin självförsörjning av mat såväl som företagandet generellt. Dessutom behöver vi öka den svenska produktionen av lammkött. I dag producerar vi bara 35 procent av vår konsumtion i Sverige. Det är trist, inte bara ur självförsörjningssynpunkt utan också för att svenska lamm föds upp på ett klimatsmart sätt och i en för djuren bra livsmiljö. Dessutom finns det en ökad efterfrågan på lammkött.

I Örebro län har antalet lammbönder minskat efter flera tuffa angrepp på fåren av varg. Länet har det högsta vargtrycket per kvadratkilometer. Dessutom har man förbrukat alla medel för att förstärka stängsel.

Anser näringsministern att företagande inom lammnäringen har gynnsam bevarandestatus i Örebro län, eller ska näringen i Örebro län försvinna?

Herr talman! Det var en fråga av väldigt detaljerad karaktär. Vi har ju också jordbruksministern närvarande. Men jag ska göra mitt yttersta för att svara så bra som möjligt.

Det är klart att vi har en vilja att via livsmedelsstrategin utveckla det svenska jordbruket, också när det gäller köttproduktionen. Det är av flera olika skäl - näringsskäl, som Lotta Olsson tar upp, men naturligtvis också säkerhetsskäl och geopolitiska skäl såväl som klimatskäl. Det är en del av regeringens politik.

Vad som gäller för just lammnäringen i Örebro län låter jag vara osagt, för den typen av detaljfrågor kan jag tyvärr inte svara på. Men när det gäller det svenska jordbrukets köttproduktion generellt är det regeringens politik att fortsätta utveckla den via livsmedelsstrategin och annat, av såväl klimatskäl som näringsskäl och naturligtvis också säkerhetspolitiska skäl och självförsörjningsskäl.

Herr talman! Min fråga är till landsbygdsministern.

Det är många som är riktigt bekymrade över den stora vildsvinsstammen. Enligt vissa beräkningar som gjorts förstör vildsvinen för 1,5 miljarder kronor inom jordbruket, och antalet vildsvin ökar enormt.

Regeringen gick före jul ut med ett budskap om ett kraftfullt vildsvinsspaket. Det skulle komma under våren, och flera med mig tänkte: Vad bra - äntligen kommer något här! Men jag har undersökt saken, och det enda jag sett är att Jordbruksverket ska ha fått 13 miljoner. Det står dessutom att medlen får användas först efter ytterligare beslut av regeringen.

Min fråga är om det är dessa 13 miljoner som är det kraftfulla vildsvinspaketet och hur det då är tänkt att de ska användas inom Jordbruksverket.

Herr talman! Tack så mycket, Magnus Oscarsson, för frågan!

"Äntligen" tycker jag inte att Magnus Oscarsson borde tänka. Detta är ju en fråga som framför allt under hela förra året var föremål för ett antal förslag och beslut från regeringens sida. Vi utökade jaktmöjligheterna och gav i uppdrag till Livsmedelsverket att utreda hur man kan öka avsättningen för viltköttet, och vi hanterar den återremitterade skrivelsen om utfodring. Samtliga av dessa frågor är identifierade av berörda näringar och branscher som de kanske viktigaste för att komma till rätta med det här problemet.

Jag uppfattar inte att vi har haft någon större politisk enighet om de förslag som är framlagda, ej heller om de förslag som är på väg fram - med ett undantag, och det är utfodringsfrågan. Jag kan bara hoppas att Kristdemokraterna kommer att stötta det förslaget när det inom kort landar på riksdagens bord.

Herr talman! Min fråga går till näringsminister Ibrahim Baylan, som också svarar på allmänpolitiska frågor, och gäller de bombattentat som vi har sett i Stockholmsområdet. Bara de senaste dagarna har det varit attentat både i Husby och i Kista, och för någon vecka sedan var det ett attentat på Östermalm. Som stockholmare blir man såklart väldigt orolig.

Vi har sett en ökning av bombattentat i hela Sverige under de senaste åren. När den organiserade brottsligheten byter kniv mot inte bara pistol utan numera också bomber och det drabbar tredje part på ett helt oacceptabelt sätt skapar det såklart oro bland människor. Våldet kommer nära.

Samtidigt vet vi att Sverige i grunden är ett ganska tryggt land. Men jag tror att vi från samhällets sida måste vidta aktiva åtgärder här. Därför undrar jag vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att komma till rätta med det ökade antalet bombattentat.

Herr talman! Tack, Teres Lindberg, för en angelägen fråga! Vi har sett detta i Stockholm, men det är tyvärr något som vi ser i hela vårt land och en fråga som vi måste ta på fullaste allvar.

Det finns tyvärr inga genvägar. Vi måste fortsätta stärka vår polismyndighet så att man kan både utreda och få fatt i dem som håller på med detta, mycket sannolikt inom ramen för organiserad brottslighet.

Vi måste gå vidare och fortsätta stärka vår lagstiftning så att det inte råder något tvivel om hur allvarligt vi ser på detta. Vi måste fortsätta öka våra kunskaper om vad det är som har lett till den utveckling som vi sett de senaste åren och om hur vi ska åtgärda detta.

Det handlar alltså både om straffskärpningar och om att fortsätta stärka polisen men också om att samla mer kompetens så att vi kan både lösa de här brotten och förebygga nya. Vi måste helt enkelt ta till samhällets fulla kraft för att se till att dessa illbattingar åker in bakom lås och bom, för detta är definitivt inte acceptabelt.

Herr talman! Riksrevisionen har i en rapport granskat om män och kvinnor bedöms likvärdigt i sjukskrivningsprocesser. Granskningen konstaterar att det finns tydliga skillnader i sjukskrivning mellan män och kvinnor. Bland annat konstaterade Riksrevisionen att kvinnor som diagnostiseras med en lindrig eller medelsvår psykisk sjukdom är sjukskrivna 30 procent mer än män.

Den osakliga könsskillnaden är särskilt tydlig bland yngre patienter som inte har barn, som är högutbildade, som har relativt hög inkomst och som företrädesvis arbetar i mansdominerade branscher.

Min fråga till statsrådet blir varför den feministiska regeringen inte hörsammat riksdagens tillkännagivande för snart ett år sedan om en översyn av Försäkringskassans beslutsstöd.

Herr talman! Tack, Elisabeth Björnsdotter Rahm, för den viktiga frågan! Det är naturligtvis en prioriterad fråga för regeringen.

Likabehandling, opartiskhet, saklighet och att följa vår grundlag måste vara grunden för all myndighetsutövning från det offentligas sida. Det förutsätter att vi har regler som möter de berättigade förväntningar som finns på ekonomisk trygghet vid sjukdom. Det förutsätter att vi har regelverk som har den flexibilitet som krävs för att alla sjukdomssituationer ska täckas av sjukförsäkringen.

Mot den bakgrunden har vi satt igång ett arbete som kommer att resultera i att regeringen får förslag på sitt bord nästa vecka om just rätten till sjukpenning. Försäkringskassan har fått ett antal uppdrag som handlar om ett utvecklingsarbete, inte minst när det gäller sjukskrivningsprocessen. Samverkan med Socialstyrelsen är en viktig fråga som handlar om det försäkringsmedicinska underlaget.

Allt detta ska resultera i att vi har en sjukförsäkring för alla som är i behov av ekonomisk trygghet vid sjukdom. Det ska vi fokusera på.

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Under Socialdemokraternas ledning togs föregående mandatperiod en långsiktig livsmedelsstrategi fram för en ökad svensk matproduktion. Nu har regeringen fattat beslut om den nya handlingsplanen, och nästa steg i strategin tas nu. Handlingsplanen, som är framtagen i samarbete med livsmedelskedjans aktörer, ska leda till en ökad svensk livsmedelsproduktion.

Kan ministern utveckla hur den nya handlingsplanen för livsmedelsstrategin kommer att bidra till jobb och en hållbar tillväxt i hela vårt land? Och hur kommer ministern sedan att följa de regionala handlingsplanerna?

Herr talman! Tack så mycket, Malin Larsson, för frågan!

Livsmedelsstrategin är ett väldigt viktigt verktyg när det handlar om att stärka hela livsmedelskedjan, från primärproduktion till export. Jag tycker att det är viktigt att vi med den nya handlingsplanen har kunnat bygga vidare på det arbete som gjordes förra mandatperioden. Det visar på både långsiktighet och uthållighet från regeringens sida.

Den nya strategin innehåller totalt 236 miljoner kronor i år för långsiktiga satsningar som räcker ända fram till 2025. Jag skulle i sammanhanget särskilt vilja lyfta fram att just lönsamhetsfrågan är prioriterad. Här finns förslag och satsningar kopplade till kompetensförsörjning, regelförenklingar, export och mycket annat. Dessutom får Tillväxtverket i uppdrag att samordna den nationella strategin med de regionala strategierna, vilket borgar för en tydligare linje och bättre utväxling på det arbete som görs.

Herr talman! I går vaknade jag till den fruktansvärda nyheten att det skett ännu en sprängning i Sverige. Den här gången var det min gamla hemstad Norrköping som drabbades, inte långt ifrån det bostadsområde som jag själv har bott i.

Före jul sköts två personer ihjäl i vimlet på en nattklubb i Norrköping. I somras orsakade en sprängning stora skador på flera hus i Linköping, och det är ett under att ingen dog den gången. Detta är en utveckling som har skenat under flera års tid och som numera får anses vara vardagsmat i vårt land. Enligt Brå skedde 320 skjutningar och 257 sprängningar förra året. Till följd av dessa dog 41 personer, många oskyldiga, barn och unga.

Trots frågans och situationens allvar kunde vi häromdagen läsa i Expressen att socialminister Lena Hallengren var mer bekymrad över privata sjukvårdsförsäkringar än över dödsskjutningarna. Det är något häpnadsväckande.

Jag vill därför fråga Ibrahim Baylan och regeringen hur man ser på detta, om man delar regeringskollegans syn eller om man tar detta på allvar och vad man i så fall gör åt det.

Herr talman! Jag vill tro gott om människor. Jag vill också tro väldigt gott om kollegor i de andra politiska partierna. Så har jag försökt jobba i politiken genom åren.

Jag tror att oron över den här utvecklingen är stor såväl i riksdagens partier som i regeringen av ett mycket enkelt skäl. Det är ingenting som vi vill ha i vårt land, vare sig den här typen av gängkriminalitet eller rivalitet vid knarkhandel, som det i många fall handlar om, eller för den delen den typ av sprängningar som vi ser.

Jag tror dessutom att det är viktigt att vi kan samla oss såväl politiskt som med samhällets fulla resurser för att se till att de som ägnar sitt liv åt detta hamnar bakom lås och bom. Kanske de skulle få en annan tanke i det läget, för de förstör ju inte bara för alla oss andra utan också för sig själva.

Mot den bakgrunden skulle jag gärna vilja se lite mindre av försök att ta politiska poäng och lite mer av samarbete för att se till brottslingarna hamnar bakom lås och bom.

Herr talman! Jag har en fråga till näringsminister Ibrahim Baylan.

Nu byggs det en fabrik i Skellefteå för tillverkning av batterier till elbilar. Det är en av Europas största industrietableringar. Fabriken planerar att ha totalt fem produktionslinor. De två första kommer att driftssättas i början av 2021. Företaget planerar därutöver en stor återvinningsanläggning för litiumjonbatterier, så att grundämnena i dessa kan användas igen i nyproduktionen.

Om vi ska minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och skapa hållbara transportsystem måste utsläppen minska. Då krävs det att ytterligare ett flertal lika stora batterifabriker byggs som den som byggs i Skellefteå just nu.

Vad gör regeringen för att möjliggöra för fler stora företag att välja att etablera sig i Sverige och framför allt i de norra delarna, där vi har alla möjligheter med bland annat elnätskapacitet och överskott på ren el?

Herr talman! Tack, Åsa Karlsson, för en väldigt angelägen fråga som jag personligen dessutom haft förmånen att få följa både som energiminister och nu som näringsminister.

Precis som Åsa Karlsson säger är detta en fantastisk utveckling som kan hjälpa till att ställa om klimatet men naturligtvis också bidra till jobb och tillväxt i vårt land, inte minst i de norra delarna. Rätt hanterat kan det här vara en mycket viktig strategisk investering för hela Europa, för i dag är ju Europa helt beroende av batteriproduktion i andra delar av världen som ofta sker på ett ohållbart sätt.

Mot den bakgrunden fortsätter vi att jobba tillsammans med Northvolt, våra myndigheter och våra forskare för att Sverige ska fortsätta vara ett starkt innovationsland där vi går i armkrok med industrin för långsiktiga och faktiska förutsättningar att investera precis så som Northvolt nu väljer att göra.

Jag tror att vi bara är i början av en fantastisk utveckling som kan rädda klimatet men också skapa nya jobb, ekonomisk tillväxt och därmed välfärd i vårt land. Det är fantastiskt!

Herr talman! Transportsektorns utsläpp måste minska för att vi ska nå de mål som riksdagen har satt upp. För att nå dessa mål krävs det konkreta och genomförbara åtgärder. De lyser dessvärre med sin frånvaro i regeringens klimatpolitiska handlingsplan.

Sverige har en blandad fordonsflotta, och både bilar och lastbilar behövs för att företagen ska fungera och för att landsbygden ska leva. En förutsättning för omställningen är dock att våra bilar och lastbilar kan tankas med förnybart bränsle.

I den klimatpolitiska handlingsplanen saknas förutsättningarna för Sveriges mackar att ställa om till mer förnybart i pumpen. Det saknas förutsättningar i Sverige att producera förnybart bränsle genom den nya bränslefabriken i Lysekil.

Min fråga till näringsministern är därför: Varför låter Socialdemokraterna Miljöpartiet stå i vägen för Sveriges viktiga klimatambition?

Herr talman! Jag tackar Åsa Coenraads för frågan.

Det tycks för Moderaterna numera vara mycket viktigare att gräla med Socialdemokraterna och ibland Miljöpartiet än att faktiskt bekämpa klimatkrisen.

För regeringen är det tvärtom. Vi har infört reduktionsplikt så att man blandar in biodrivmedel i bensin och diesel. Det sker stegvis så att vi 2030 ska ha en 70-procentig reduktion. Vi har infört en bonus-malus så att man får bonus för det som är rent och bra för klimatet och får betala mer för det som inte är bra. Vi har via Klimatklivet och annat byggt elinfrastruktur för att vi ser en elektrifiering av såväl bilar som lastbilar.

Vi kommer att fortsätta att skapa förutsättningar för att göra det som svenska folket i grund och botten vill. I det arbetet vore det bra om vi var fler så att vi kan skapa långsiktiga förutsättningar för dessa önskvärda och nödvändiga investeringar för den enskilde och industrin. Det vore mycket bättre att jobba ihop än att bråka.

Herr talman! Även jag önskar ställa en fråga till statsrådet Baylan.

För att vi ska nå målet att bli världens första fossilfria välfärdsland måste vi värna särskilt om skogen, vårt gröna guld. Med Greta Thunberg i spetsen demonstrerar många av världens unga för skärpt klimatpolitik. Samtidigt tar många också strid för en levande landsbygd och ett land som håller ihop. Vi måste klara en rättvis omställning där vi investerar i klimatsmarta lösningar och minskar klyftorna mellan stad och land.

Den S-ledda regeringen har tagit ett flertal initiativ för att säkra långsiktiga villkor för biobränslen i Sverige. Inte minst biobränsle från skogen spås en ljus framtid.

Hur kan vi, enligt näringsminister Ibrahim Baylan, klara de höjda klimatambitionerna och landsbygdens transportbehov? Vilken roll kan till exempel bioraffinaderier spela i omställningen?

Herr talman! Jag tackar Hanna Westerén för en central fråga. Sverige ligger långt fram i klimatomställningen, men just transportsektorn har visat sig vara seg.

Vad har vi då gjort? Jag berättade nyss om införandet av reduktionsplikten, just för att skapa en marknad för biodrivmedelsproduktion. Bonus-malus är ett annat initiativ och Klimatklivet ett tredje.

Vi har fantastiska förutsättningar med en levande skogsindustri och pappers- och massaindustrier med restprodukter som går att använda. Det som tidigare sågs som avfall och problem kan i dag användas för att producera biodrivmedel såsom biodiesel och biobensin.

Vad saknas då i dag? Tidigare har problemet varit att det har saknats långsiktiga förutsättningar. Det har vi försökt skapa med dessa åtgärder. Det vi behöver göra ytterligare är att säkra finansieringen av denna typ av anläggningar. Tekniken och behovet finns. Lyckas vi också med finansieringen kommer vi att få fler jobb, god tillväxt och dessutom klimatanpassning.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.