Sök

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2020 - 30 juni 2021 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 261 ärenden. Det är en ökning med cirka 460 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De områden som ökade mest under året var ärenden som rörde arbetsmarknad och kriminalvård samt utlänningsärenden. Cirka 740 nya klagomålsärenden var helt eller till större delen relaterade till coronapandemin.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten samt på brister i saklighet och opartiskhet hos de som utför förvaltningsuppgifter.

Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Regeringen har föreslagit att regeringen och statliga myndigheter ska bli skyldiga att konsultera Sametinget innan de fattar beslut i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. I vissa fall ska konsultation även genomföras med en sameby eller en samisk organisation.

Skyldigheten att konsultera gäller inte för domstolsliknande nämnder eller organ i myndigheter som har domstolsliknande uppgifter.

Dessa lagändringar börjar gälla den 1 mars 2022.

Regeringens förslag innebär också att kommuner och regioner blir konsultationsskyldiga, men denna lagändring börjar gälla först den 1 mars 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som syftar till att förkorta betalningstiderna i näringslivet.

Beslutet innebär bland annat att svenska företag som har fler än 250 anställda varje år ska rapportera uppgifter till Bolagsverket om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som har färre än 250 anställda.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den nya lagen bör följas upp och utvärderas.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2022.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 48 minuter

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-13

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2020. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2020 lämnades totalt 81 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om transportfrågor och frågor om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Utskottet konstaterar att många av förslagen handlade om ändringar av gällande lagstiftning på EU-nivå. Två av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Det gällde ett förslag om minimilöner och ett förslag om EU:s egna medel. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

När EU-kommissionen skickar ett lagförslag ska den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas parlament ha åtta veckor på sig att pröva förslaget. En tidsfrist om åtta veckor ska också gälla mellan den dag då ett förslag görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då EU:s ministerråd preliminärt ska fatta beslut om förslaget. Under 2020 föreslog kommissionen att undantag skulle göras från denna tidsfrist med hänvisning till covid-19-pandemin när det gäller 16 av de 81 förslagen. Undantag från tidsfristen på åtta veckor får endast ske i motiverade och brådskande fall och utskottet tycker att det är angeläget att de nationella parlamenten underrättas vid sådana tillfällen. Konstitutionsutskottet framhåller vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningar och behandling av förslagen i sak.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 975 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 76 förslag, vilket är knappt 8 procent av förslagen. Tre av de 975 förslagen har sedan 2009 lett till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Justering

2021-12-09

Datum

2022-01-12

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Datum

2022-01-01

Datum

2022-01-01

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen.

Riksdagen har även behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om hållbart företagande och styrning av de statligt ägda bolagen. Bland annat ser riksdagen positivt på att regeringen avser att fortsätta arbeta med ständiga förbättringar inom området och välkomnar också regeringens avsikt att fortsätta utveckla sin rapportering till riksdagen när det gäller företagens hållbarhetsarbete.

Därmed lade riksdagen de båda skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om statligt ägda företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

21

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

36, 110 minuter

Justering

2021-12-16

Datum

2021-12-22

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Den 16 december 2021 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2022. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2021-12-16

Datum

2021-12-16

Riksdagen sa nej till åtta förslag i motioner om sjöfylleri från den allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om att det bör göras en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri och att de tidigare promillegränserna för sjöfylleri i sjölagen bör återinföras.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2021-12-16

Datum

2021-12-16

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Cirka 12 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-14

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 18 miljarder kronor går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 14 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner med mera. Drygt 880 miljoner kronor går till Statens servicecenter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, exempelvis när det gäller kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-14

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 93,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 43,1 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 20,7 miljarder kronor går till lönebidrag och Samhall samt cirka 9,2 miljarder kronor går till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Beslutet om utgiftsområdet är 805 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller sex anslag, bland annat anslagen till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program samt nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att tillfälligt minska antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från sex till två. Vidare sa riksdagen ja till att förlänga det tillfälliga undantaget från den så kallade femårsregeln för företagare till den 31 december 2022. Regeln innebär en begränsning av företagares möjligheter att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten. Anledningen till förslagen om ändringar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen är att det fortsatt råder en pandemi som orsakar en svår situation för många enskilda personer.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

2

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-14

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny riskskatt för kreditinstitut. Den nya riskskatten ska väga upp de kostnader som kan drabba samhället till följd av en eventuell finanskris.

Skatten ska gälla kreditinstitut vars skulder når upp till ett fastställt gränsvärde vid beskattningsårets början. För 2022 är gränsvärdet satt till 150 miljarder kronor. Storleken på skatten blir 0,05 procent av beskattningsunderlaget för beskattningsåret 2022, och 0,06 procent för beskattningsåret 2023.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om den nya lagen:

• Det offentliga kreditinstitutet Kommuninvest ska undantas från lagen om riskskatt. Regeringen uppmanas att senast den 1 oktober 2022 komma med ett förslag om undantag som ska börja gälla senast den 1 januari 2023.
• Regeringen uppmanas att utreda möjligheten att ändra lagen så att riskskatten inte drabbar lokalt förankrade banker.
• Regeringen uppmanas att noga följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten. Om de effekterna konstateras ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna.

Den nya lagen om riskskatt ska börja gälla den 1 januari 2022 och tillämpas då för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-13

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 27,8 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,4 miljarder kronor går till studiehjälp.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 64 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förlänga Sveriges deltagande i den militära insatsen Task Force Takuba i Mali och Niger till och med den 31 december 2022. Den svenska väpnande styrkan ska högst bestå av 250 personer. Under första kvartalet 2022 ska det svenska förbandet kunna stödja och förstärka pågående insatser. Senare under året ska förbandet övergå till att stödja insatsen med en enhet som kan bidra med avancerad sjukvård.

Syftet med Sveriges insats är att bistå Malis säkerhetsstyrkor med att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis och Nigers territorium.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 8,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Knappt 2,2 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 720 miljoner kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 85 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Migrationsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

43, 104 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 97,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 41,7 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 41 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och cirka 9,2 miljarder kronor går till Försäkringskassan.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 293 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till Försäkringskassan och är en följd av att regeringens förslag om den så kallade familjeveckan avvisas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp samt höjd garantinivå och höjt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 januari 2022. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om bland annat ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, en förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder, en mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 125 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-15

Cirka 47,8 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa även ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2022.

Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 på området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 52 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 156,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommunerna. Det är ungefär 4,2 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen. Ändringen gäller anslaget till kommunalekonomisk utjämning. Ökningen beror i huvudsak på att kommunerna kompenseras för förändrade skatteintäkter som en följd av riksdagens beslut att sänka skatten för pensionärer.

Riksdagen sa därmed delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, som får 151,2 miljarder kronor. 4,7 miljarder kronor går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 300 miljoner kronor till befolkningsmässigt mindre kommuner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 113,3 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner. Mest pengar, cirka 33,4 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmånerna, cirka 25,4 miljarder kronor går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och cirka 25 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 825 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till bidrag till folkhälsa och sjukvård, anslaget till insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar samt anslaget till stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen riktade också fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Samtliga av dessa handlar om tidigare tillkännagivanden som regeringen redovisat resultatet av men där riksdagen inte ser tillkännagivandet som slutbehandlat.

Tillkännagivandena rör

• förtydligande av rätten till ekonomisk kompensation till följd av covid-19-lagen
• en årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården
• insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa
• generell tillståndsplikt för verksamhet inom socialtjänstens område.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

65, 158 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16