Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Betänkande 2021/22:KU5
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut
Ärendet är klart för beslut
- Planerat beslutsdatum
- Information kommer
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Sammanfattning av ärendet
Riksdagens användning av EU:s subsidiaritetsprincip har följts upp (KU5)
Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2020. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.
Under 2020 lämnades totalt 81 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om transportfrågor och frågor om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Utskottet konstaterar att många av förslagen handlade om ändringar av gällande lagstiftning på EU-nivå. Två av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Det gällde ett förslag om minimilöner och ett förslag om EU:s egna medel. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.
När EU-kommissionen skickar ett lagförslag ska den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas parlament ha åtta veckor på sig att pröva förslaget. En tidsfrist om åtta veckor ska också gälla mellan den dag då ett förslag görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då EU:s ministerråd preliminärt ska fatta beslut om förslaget. Under 2020 föreslog kommissionen att undantag skulle göras från denna tidsfrist med hänvisning till covid-19-pandemin när det gäller 16 av de 81 förslagen. Undantag från tidsfristen på åtta veckor får endast ske i motiverade och brådskande fall och utskottet tycker att det är angeläget att de nationella parlamenten underrättas vid sådana tillfällen. Konstitutionsutskottet framhåller vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningar och behandling av förslagen i sak.
Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 975 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 76 förslag, vilket är knappt 8 procent av förslagen. Tre av de 975 förslagen har sedan 2009 lett till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.
- Utskottets förslag till beslut
- Utskottet anmäler för riksdagen resultatet av uppföljningen enligt 7 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Justering: 2021-12-09
Trycklov: 2022-01-12
Alla beredningar i utskottet
Riksdagens användning av EU:s subsidiaritetsprincip har följts upp (KU5)
Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2020. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.
Under 2020 lämnades totalt 81 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om transportfrågor och frågor om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Utskottet konstaterar att många av förslagen handlade om ändringar av gällande lagstiftning på EU-nivå. Två av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Det gällde ett förslag om minimilöner och ett förslag om EU:s egna medel. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.
När EU-kommissionen skickar ett lagförslag ska den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas parlament ha åtta veckor på sig att pröva förslaget. En tidsfrist om åtta veckor ska också gälla mellan den dag då ett förslag görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då EU:s ministerråd preliminärt ska fatta beslut om förslaget. Under 2020 föreslog kommissionen att undantag skulle göras från denna tidsfrist med hänvisning till covid-19-pandemin när det gäller 16 av de 81 förslagen. Undantag från tidsfristen på åtta veckor får endast ske i motiverade och brådskande fall och utskottet tycker att det är angeläget att de nationella parlamenten underrättas vid sådana tillfällen. Konstitutionsutskottet framhåller vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningar och behandling av förslagen i sak.
Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 975 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 76 förslag, vilket är knappt 8 procent av förslagen. Tre av de 975 förslagen har sedan 2009 lett till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2022-01-19
Debatt om förslag 2021/22:KU5
Webb-tv: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Dokument från debatten
- Onsdag den 19 januari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:55
- Onsdag den 19 januari 2022 (preliminär)Talarlista 2021/22:20220119