Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2021/22:SfU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 december 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

8,5 miljarder till migration (SfU4)

Totalt cirka 8,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Knappt 2,2 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 720 miljoner kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 85 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Migrationsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen utgiftsområde 8 punkt 2, delvis bifall till propositionen utgiftsområde 8 punkt 1 och 15 motioner
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-12-02
Justering: 2021-12-09
Trycklov: 2021-12-10
Betänkande 2021/22:SfU4

Alla beredningar i utskottet

2021-11-23, 2021-11-25, 2021-12-02

8,5 miljarder till migration (SfU4)

Totalt cirka 8,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet migration. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Knappt 2,2 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 720 miljoner kronor.

Utskottets förslag är 85 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Migrationsverket

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-12-14
Debatt i kammaren: 2021-12-15
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:SfU4, Utgiftsområde 8 Migration

Debatt om förslag 2021/22:SfU4

Webb-tv: Utgiftsområde 8 Migration

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 112 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Vi socialdemokrater ser budgeten som en helhet. Eftersom det inom utgiftsområde 8, som vi nu ska debattera, finns förändringar i det rambeslut som kammaren fattade jämfört med regeringens budgetbeslut deltar vi inte i beslutet i dag utan hänvisar till vårt särskilda yttrande. Det innebär dock inte att jag kommer att sätta punkt här, utan jag tänker ändå nämna en del saker på utgiftsområdet som handlar om migration.

Egentligen handlar beslutet om de ekonomiska ramarna på området migration. Skillnaden mellan det M-SD-KD-förslag som kammaren beslutade om och det som regeringen lade fram är i stort sett inom detta utgiftsområde en ökad satsning på förvarsverksamheten.

I övrigt bygger budgetförslagen på den förändring som gjorts av migrationspolitiken. Det innebär att med den större kontroll och den hanterbara situation som den förda politiken har lett till ökar effektiviseringskraven på Migrationsverket genom att den expansion som Migrationsverket gjorde efter 2015 nu i stället innebär en mindre verksamhet på grund av ett lägre mottagande än under åren som vi har bakom oss.

En av anledningarna till denna förändring är den nya utlänningslagen som riksdagen debatterade och antog före sommaren. Det är en lagstiftning som mer liknar den lagstiftning som finns i övriga EU-länder och som gör att Sverige, till skillnad från 2015, nu tar emot en andel av de asylsökande till Europa som mer motsvarar vår andel av Europas befolkning.

Det är en lagstiftning där vi bland annat gått från permanenta uppehållstillstånd som huvudregel till tidsbegränsade, det vill säga samma som i stort sett hela övriga Europa. Däremot ska man kunna få permanent uppehållstillstånd om man efter tre år bland annat uppfyller försörjningskravet. Det är en politik som sätter integrationen i centrum men som förutsätter åtgärder för att ge hjälp och stöd åt människor att komma i egen försörjning. Därför är de förändringar som M, KD och SD väljer att göra i arbetsmarknadspolitiken mycket dåliga. Vad de gör är att minska integrationen och öka segregationen. Vi socialdemokrater vill det omvända. Vi vill göra allt vi kan och titta på alla förslag för att komma till rätta med segregationen som splittrar vårt samhälle och människorna i det.

Som jag tidigare nämnde är frågan om resurserna till förvarsverksamheten den punkt inom detta utgiftsområde som skiljer M-SD-KD förslaget från regeringens. Som jag också tidigare sa måste budgeten betraktas som en helhet. Detta är en del av vad de tre partierna lägger till. Men vad de tar bort, som vi socialdemokrater vill satsa på, är till exempel arbetsmarknadsinsatser för nyanlända och de som står långt ifrån arbetsmarknaden, investeringsstöd för att kunna bygga hyreslägenheter som vanligt folk har råd att bo i och en familjevecka för att få mer tid för familjen och för att få livspusslet att gå ihop för busschaufförer, undersköterskor, byggnadsarbetare och många fler med bundna arbetstider och små barn.

Fru talman! När det gäller förvarsverksamheten har den socialdemokratiskt ledda regeringen ökat kapaciteten med drygt 100 procent sedan 2016. På grund av restriktioner till följd av pandemin har kapaciteten tillfälligt minskat men planeras att återgå till full kapacitet under första kvartalet 2022. Detta följer vi givetvis noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Behovet av att förvara är också relaterat till effektiviteten i återvändandet, och här skiljer vi inte ut oss från övriga Europa i något negativt avseende. Europa som helhet, inklusive Sverige, bör dock bli effektivare, bland annat med bättre återvändandeavtal med ursprungsländer.

Förutom detta vill jag också peka på behovet av att komma ned i väntetid. Lång handläggningstid försvårar återvändandearbetet, men det försvårar också för till exempel svenska medborgare som vill flytta hem och där en del av familjen inte är svenska medborgare. Därför måste Migrationsverkets fokus ligga på att effektivisera verksamheten och komma ned i väntetid för alla ärendeslag.

Fru talman! Till sist några ord om det vi socialdemokrater tycker står högst upp på den migrationspolitiska dagordningen framöver, nämligen arbetskraftsinvandringen.

Arbetskraftsinvandringen har stora utmaningar sedan en lång rad år. Sedan Moderaterna och den dåvarande alliansregeringen införde en av de mest liberala lagstiftningarna på detta område har vi sett hur utnyttjandet ökar genom att människor ges falska förespeglingar och villkoren på den svenska arbetsmarknaden dumpas.

Det är inte rimligt att vi trots en betydligt bättre etablering på arbetsmarknaden har arbetslösa och att den är störst bland dem som fått asyl samtidigt som vi tar in arbetskraft för den typ av jobb som de skulle kunna få.

Vi har fått ett antal förslag från den utredning som vi tillsatte för ett tag sedan, och nu är det dags att gå vidare med dem. Det är glädjande att Magdalena Andersson som nytillträdd statsminister uttalade som en av de första politiska åtgärderna att vi nu vill kräva bindande anställningsavtal för att ta hit arbetskraftsinvandrare. Det är ett av flera förslag som snart kommer att presenteras av regeringen. Det är glädjande att förslagen kommer, och jag hoppas att det finns en stor uppslutning för dessa i denna kammare.

Vi behöver ordning och reda inom migrationspolitiken, och det innefattar i allra högsta grad den alltför liberala arbetskraftsinvandring som tidigare regeringar har infört.

Fru talman! Jag vill likt många andra talare i dag önska fru talmannen, kammarkansliet, utskottskansliet, ledamöter och åhörare en riktigt god, avkopplande och förhoppningsvis coronafri jul.

(Applåder)


Anf. 113 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! År 2015 lovade statsminister Stefan Löfven att asylinvandringen skulle bli en ekonomiskt lönsam affär lite längre fram. Han gav dock inga källor till detta påstående, och om vi ska vara ärliga finns det inga sådana källor.

Källor till motsatt påstående finns det dock ganska gott om. Siffror från SCB från förra året visar att endast en tredjedel av dem som kom 2015 har någon typ av arbete, och här ingår personer som tjänar så lite som 8 000 kronor i månaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

En undersökning från Entreprenörskapsforum visar att ungefär en tredjedel av dem födda i Afrika och Mellanöstern försörjer sig själva, och här räknas personer som tjänar så lite som 15 000 kronor i månaden som självförsörjande.

Detta räcker knappt till hyran i en av våra storstäder, så det verkliga antalet självförsörjande personer är antagligen betydligt lägre än en tredjedel.

En majoritet av alla arbetslösa i Sverige i dag är utrikes födda, och överrepresentationen blir ännu större om man räknar de långtidsarbetslösa.

Att så få klarar sin egen försörjning är givetvis inte enbart dessa personers eget fel. En stor del av problemet är Socialdemokraternas aktiva lönedumpningspolitik, som gör det enkelt att hämta in lågbetald arbetskraft från fattiga länder för att just konkurrera ut de personer som står långt från arbetsmarknaden.

Låt mig därför fråga Rikard Larsson: Vad menade statsministern med att detta kommer att bli en ekonomiskt lönsam affär på lite längre sikt?

Vi kan låtsas att Socialdemokraterna hade fått igenom sin budget här och nu och alltså kunnat göra denna prognos. Hur många år pratar vi om innan denna ekonomiska vinst kommer att cashas in? Jag vill ha ett rakt svar på denna fråga.


Anf. 114 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Asylinvandring är en lönsam affär för bland andra dem av oss som har oturen att drabbas av covid och vårdas på sjukhus eftersom sjukvården klarar sig mycket tack vare personal som kommer från många andra länder.

Lite av Sverigedemokraternas kärna är att hela tiden försöka bevisa att invandringen är olönsam och att Sverige tar hit invandrare. Men Sverigedemokraterna har helt missuppfattat hur flyktingpolitik fungerar och varför människor får uppehållstillstånd i Sverige.

Sverige har aldrig haft en migrationspolitik som släppt in ett antal tusen personer från tredjeland för att de ska vara här och leva på bidrag. Vi behandlar asylansökningar från dem som flyr sina hemländer för att de inte kan bo kvar. Har de skäl enligt internationella konventioner har de rätt att stanna. Det är så asyl- och flyktingpolitiken fungerar.

Jag är den förste att skriva under på att de förslag som finns i den budget som Ludvig Aspling och han kamrater har röstat igenom och som tar bort extratjänsterna inte ökar möjligheterna för dem som har kommit till Sverige att komma in i jobb. Till exempel beskriver Malmö hur många extratjänster som måste skrotas på grund av dessa förslag, och detta ökar givetvis inte chanserna.


Anf. 115 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Rikard Larssons svar är alltså att det inte hjälper att ta bort extratjänsterna. Nej, det är möjligt. Men extratjänsterna i sig själva hjälpte ju inte heller, så det är ett synnerligen svagt argument.

Rikard Larsson säger också att vi skulle missförstått vad asylsystemet är till för eftersom vi ber om en prognos när detta kommer att bli en ekonomisk vinst. Vi har aldrig sagt att det ska bli en ekonomisk vinst, utan det är Socialdemokraterna. Det var den socialdemokratiska statsministern som kom med detta löfte här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Frågan hänger alltså kvar i luften: När kommer detta löfte att infrias?

Det är knappast vi som har missförstått detta när vi ställer frågan om när ett visst löfte från socialdemokratin kommer att infrias. Det är ett fullständigt absurt påstående.

Kom igen nu, Rikard Larsson, berätta! Vilket år kommer detta löfte om ekonomisk vinst att infrias?


Anf. 116 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Detta är trams. Vi kan se stora förtjänster av att folk som kommer till vårt land kommer i arbete, och vi kan göra det till en ekonomisk vinst om alla människor som kommer hit kommer i arbete. Men vi lyckas aldrig med detta om vi drar undan möjligheterna för dem att komma in i samhället och komma in i arbete.

Sverigedemokraterna bygger hela sin politik på att marginalisera dessa grupper och säga till dem att de inte är en del av det svenska samhället och ska stå utanför. Med den politiken kommer vi varken få lönsamhet i detta eller få dem att känna sig välkomna här.

Låt oss i stället se flyktingpolitiken för vad den är. Låt oss se flyktingar som människor, välkomna dem och hjälpa dem in i samhället. Alla tjänar mer på ett solidariskt samhälle än det kalla samhälle som Sverigedemokraterna vill ha.

(Applåder)


Anf. 117 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Lågt räknat tror man att skuggsamhället omfattar ungefär 50 000 personer, men det finns poliser som tror att det egentligen handlar om det dubbla.

En bidragande orsak till det är att ett nej inte är ett nej i asylprocessen. På Migrationsverkets förvar placerar man personer som har fått nej på sin asylansökan men där det finns en risk att de avviker innan utvisningen kan verkställas. I dag finns det cirka 520 förvarsplatser fördelade på sex förvar varav det nordligaste ligger i Gävle.

I sitt huvudanförande lät Rikard Larsson som att han var väldigt nöjd med detta. Det är inte vi. Bristen på förvarsplatser leder i dag till att människor avviker. Enligt Migrationsverket och polisen skulle det behövas ungefär det dubbla antalet förvarsplatser, 1 100-1 200 platser.

När gränspolisen påträffar en person som inte har rätt att vistas här får den antingen se mellan fingrarna eller släppa ut någon som redan sitter på förvar för att kunna ta in den personen på förvar.

Det är alltså uppenbart att förvarsplatserna måste bli fler, och det behövs en förvarsanläggning även i norra Sverige. Vi höjer i vår budget därför anslagen till förvaren med 75 miljoner under 2022 och 150 miljoner per år från 2023.

Socialdemokraterna däremot lyssnar inte alls på ropen från de egna myndigheterna och skjuter inte till mer pengar. Migrationsverket skulle till och med blivit tvunget att stänga förvarsplatser om Socialdemokraternas budget hade vunnit. Jag är väldigt glad att den inte har gjort det.

Jag undrar fortfarande: Varför vill Socialdemokraterna inte skjuta till mer pengar för att säkerställa att ett nej verkligen blir ett nej?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

(Applåder)


Anf. 118 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Jag håller med Maria Malmer Stenergard om att det är viktigt att ett nej är ett nej. Jag tror också, vilket jag nämnde i mitt anförande, att effektivare handläggning och kortare handläggningstider också leder till ett effektivare återvändande, tillsammans med en mängd andra åtgärder som också behöver vidtas så att vi får en effektivitet i återvändandet.

Vi är inte alls oense om att ett nej ska vara ett nej. Sedan är det inte alla som får nej på sin asylansökan som behöver sättas i förvar i väntan på utvisning. Vi behöver också arbeta med processer redan tidigt under asylprocessen när det gäller vad som händer med person när det blir avslag på asylansökan för att förbereda för att den ska kunna återvända på ett bra sätt när den sedan har fått sitt beslut.

Jag nämnde också att det inte är så att den socialdemokratiska regeringen inte har satsat på utbyggnaden av förvarsplatser. Sedan 2016 har vi byggt ut antalet förvarsplatser med mer än 100 procent. Det är klart att det är från de nivåerna som vi tog över efter att Maria Malmer Stenergards partikamrater hade suttit och styrt över frågorna.

Det har behövts en kraftig utbyggnad, och vi har gjort en kraftig utbyggnad. Vi kan inte utesluta att det behövs ytterligare utbyggnad. Men man ska också säga att från den situation som vi befinner oss i nu ökar antalet tillgängliga platser. Vi gör en återgång till normalläge från pandemin där man var tvungen att glesa ut platserna och ha färre platser. Det blir en ökning också framöver.


Anf. 119 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag är väl medveten om att man drog ned antalet förvarsplatser. Den siffra som jag nämnde var 520, vilket är ungefär hälften av vad som faktiskt behövs. Det är när det är full kapacitet på förvaren.

Faktum är att om Socialdemokraternas budget hade vunnit så hade Migrationsverket blivit tvunget att stänga fullt fungerande förvarsplatser. Det går stick i stäv med en påstådd ambition att man vill ha en ordnad invandring.

Jag tänkte ta upp en annan fråga som Rikard Larsson nämnde i sitt anförande. Det handlar om arbetskraftsinvandringen. Vi genomförde en kraftig liberalisering av regelverket. Men vi har också följt utvecklingen på arbetsmarknaden, och vi har följt hur kriminaliteten har utvecklats.

Vi har konstaterat att vi i dag har en helt annan arbetsmarknad, och vi har en helt annan kriminalitet som har funnit nya vägar. Vi har lågt räknat 600 000 utrikes födda personer här i arbetsför ålder som försörjs på bidrag och inte är självförsörjande.

Det är samtidigt flera tusen som kommer hit varje år för att jobba som tidningsbärare. När kan vi se förslag, Rikard Larsson?


Anf. 120 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Snart, Maria Malmer Stenergard. Regeringen kommer väldigt snart att lägga fram förslag när det gäller arbetskraftsinvandringen. Det gläder mig väldigt mycket. De besked som jag har fått är att det kommer förslag redan innan jul. Jag hoppas att vi sedan i utskottet kan behandla de förslagen i god anda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi ska komma ihåg när det gäller den utredning som har suttit att vi har hjälpts åt på lite olika sätt i utskottet att skriva direktiven. Det har också funnits initiativ från M, KD och SD. Det kommer snart förslag. Det är jag väldigt glad för.

Den sista kommentaren jag vill ge gäller förvarsplatserna. Maria Malmer Stenergard säger att vi stänger fullt fungerande förvarsplatser. Vi ska komma ihåg att det inte innebär att vi sänker den volym av förvarsplatser som vi har i dag som mycket riktigt är 520 platser, som Maria Malmer Stenergard säger. Vi behåller den volymen.


Anf. 121 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Det är alltid lite läskigt när man är trea på bollen, för då kanske någon annan tar upp just de frågor som man hade tänkt ställa. Jag tänker att det ändå finns saker som man skulle kunna fundera kring tillsammans med riksdagsledamoten Rikard Larsson.

Det gäller förvarsplatser. Tycker Rikard Larsson att det är bra att riksdagen nu kommer att ha en budget där vi tillför ytterligare resurser för att bygga ut antalet förvarsplatser? Jag vet att Rikard Larsson känner till, precis som jag, att förvarsplatsbehovet är ungefär dubbelt så stort mot vad som finns i nuvarande skick.

Min fråga är: Tycker Rikard Larsson att det var bra att vi nu får en budget som tillför resurser för utbyggnad av förvarsplatser?

Sedan hade riksdagsledamoten ett jätteviktigt resonemang kring detta med segregationen. Anser riksdagsledamoten att det finns något bättre sätt att lyckas med integration än att lyckas med den ekonomiska integrationen och att människor kommer i arbete och blir självförsörjande?

Jag ställer den frågan mot bakgrund av det tar 20 år för hälften av dem som kommer från Mellanöstern att nå självförsörjning. Efter 20 år är fortfarande hälften beroende av bidrag. Det har de varit under 20 år, och de fortsätter att vara det.

Det är för mig ett av de främsta skälen till vi inte lyckas. De som kommer hit till vårt land kommer inte i arbete. Kommer man inte i arbete är det en kostnad som måste betalas.

Det är inte ristat i sten att invandring per definition behöver vara kostsam. Den kan till och med vara en intäkt. Så var det i Sverige fram till 70talet. Sedan ändrades det på 80-talet, och från 90-talet och framåt har det varit en kostnad. Det beror på att det tar för lång tid att få människor som kommer hit att komma i riktiga jobb.


Anf. 122 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Jag tycker alltid att det är trevligt när mina kollegor och riksdagsledamöter inleder med att säga att vi kan få fundera en stund kring detta. Det låter väldigt avspänt. Jag tror också att det är en liten baktanke med frågorna. Det gäller definitivt den första frågan. Man ska nog inte gå i den fällan.

Som jag sa i mitt anförande handlar budgeten om att se helheten. Det är klart att det finns jättemånga poster som jag skulle kunna peka på och säga: Är det bra eller dåligt med den posten? Är det bra eller dåligt med de extrapengarna till den myndigheten? Det beror helt och hållet på vad man i stället prioriterar bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Är det bra med 85 miljoner till förvaret? Inte om man i stället för att ge de föräldrar som ska vara hemma med sina barn och ha en familjevecka betalt inte ger dem någonting. Då skulle jag nog säga att det är en dålig prioritering. Det är inte bra om man slopar stödet till byggandet av hyresrätter som folk kan bo i. Då är det nog också en rätt så dålig prioritering.

Det går liksom inte bara att slita ut ett litet förslag på det sättet och säga: Är det bra eller dåligt att ge 85 miljoner kronor mer till förvaret? Det beror på vad alternativsatsningarna är. Därför är det också viktigt att man ser budgeten som en helhet, vilket vi har förklarat åtskilliga gånger.

Ledamotens andra fråga handlade om integration. Finns det någon bättre väg än att komma i arbete? Nej. Det är min övertygelse att den absolut säkraste och bästa vägen till en bra integration är att se till att de som kan arbeta också arbetar och får arbeta.

Vägen till arbete ser dock väldigt olika ut. Samhället måste stötta hela vägen för att man inte ska fastna i bidragsberoende utan i stället komma i arbete.


Anf. 123 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag noterar att Rikard Larsson har hållit på med politik länge; han svarar inte på frågan. Jag köper dock att det finns argument som kan borga för det resonemanget.

Men då ställer jag frågan så här, Rikard Larsson: Tycker Rikard Larsson att 520 förvarsplatser räcker? Någonstans är det ju ändå därifrån prioriteringen alltid måste utgå, det vill säga vad det är man vill uppnå.

Min andra fundering är: När man nu ska ha pengar till saker och ting - politik handlar ju om att prioritera - har vi lagt fram en budget där vi inte satsar på extratjänster utan på nystartsjobb, som visar sig ha mycket bättre förmåga att leverera arbeten - dessutom hälften så dyra.

Vi har precis fått en ny regering och en statsminister som säger att man nu ska börja vända på stenar och börja komma igång. Det borde man ha gjort för sju år sedan. Det är inget nytt problem vi har med långtidsarbetslöshet och utanförskap.


Anf. 124 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Jag tyckte att jag svarade på båda de frågor som Hans Eklind ställde, men jag kan svara på dem igen. Huruvida 520 platser räcker är egentligen inte vår sak att bedöma. Det är myndigheterna som får göra den bedömningen.

Sedan är det vår sak att göra bedömningen av hur man kan avsätta pengar i statsbudgeten. Jag skulle tro att det med både ledamotens och vår budget finns rätt många myndigheter som skulle säga att pengarna inte riktigt räcker. Men det är de prioriteringar man får göra, och då tycker vi att det är viktigt att prioritera att också ge dem som är hemma med sina barn betalt för det, i stället för att det ska ses som obetalt, som ledamoten vill.

När det gäller extratjänster och nystartsjobb tycker jag att det är värt att titta på alla former. Men i Malmö, som jag tog som exempel, tror jag att man har 1 700 jobb i form av extratjänster. Jag tror inte att det är en bra idé att vända på den stenen genom att sparka dem som har de jobben och ge dem nya anställningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

(Applåder)


Anf. 125 Jonny Cato (C)

Fru talman! Migration är en fråga som berör och som nästan alla svenskar har en uppfattning om, men det är tyvärr ofta en fråga där politiker och opinionsbildare gärna förenklar och svartmålar. Jag och Centerpartiet har en genuin tro på att människor som flyr till Sverige, med hopp och tro om en bättre och tryggare framtid, inget annat vill än att komma in i och bli en del av det svenska samhället. När man flyr från situationer som vi inte ens kan föreställa oss, har skyddsskäl och har beviljats uppehållstillstånd ska man inte mötas av "Välkommen till Sverige!", utan då ska man mötas av "Välkommen hem!".

Sedan i somras har Sverige en ny migrationslagstiftning. Det är bra att vi äntligen kommit bort från lappande, lagande och tillfälliga lagstiftningar. Den nya migrationspolitik som riksdagen fattade beslut om strax före sommaren är till stora delar väldigt bra. Den ger goda möjligheter till familjeåterförening, ligger i nivå med övriga EU-länder och innebär en bred humanitär grund.

Centerpartiet är det enda borgerliga parti som säger nej till förhandlingar och samarbete med Sverigedemokraterna. Detta är viktigt för Sverige och för människor på flykt. Men det är också viktigt för att få en långsiktighet i migrationspolitiken, i motsats till det som moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater nu vill.

I Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma budgetmotion finns en avsiktsförklaring om vilken migrationspolitik som partierna vill ska gälla framöver. Men låt mig vara tydlig mot alla er som nu är oroliga: Partiernas gemensamma avsiktsförklaring om migrationspolitiken i budgeten gör ingen skillnad i praktiken och påverkar därför inte vårt nuvarande migrationsregelverk över huvud taget.

Hotet är dock inte över. M, KD och SD har i budgeten förhandlat fram och kommit överens om en gemensam migrationspolitik - om att riva upp den nya migrationslagstiftning som kom på plats så sent som i somras för att återigen göra om systemet i en mindre hållbar och mer restriktiv riktning. Efter flera år av tillfälliga och bristfälliga lagstiftningar behövs nu stabilitet och långsiktighet - inte en ny överbudspolitik som gör asyllagstiftningen orimlig, osäker och restriktiv.

Mycket små möjligheter till familjeåterförening och en ytterst begränsad humanitär grund är två saker som partierna i och med budgeten numera är överens om. Det vore dåligt för Sverige, men framför allt för människor som söker trygghet i vårt land.

Detta är vad som händer när man ger Sverigedemokraterna reellt inflytande över migrationspolitiken. Jag blir orolig för vad nästa vinst för Sverigedemokraterna blir i kommande gemensamma budgetförhandlingar mellan M, SD och KD. Vad blir nästa steg i partiernas gemensamma migrationspolitik? Om SD får bestämma ska vi införa en uppsökande verksamhet där man försöker förmå människor med uppehållstillstånd och laglig rätt att vistas i Sverige att återvända till sina ursprungsländer. Det är ett Sverige som Centerpartiet inte vill se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Det är bra att den budget vi ska fatta beslut om inte innebär att Sveriges migrationslagstiftning rivs upp utan att det fortfarande finns en bred humanitär grund och goda möjligheter till familjeåterförening. Samtidigt är det oroande att Sverigedemokraterna i och med budgeten fått in en gemensam avsiktsförklaring om migrationspolitiken.

Centpartiets budgetmotion är tydlig. Vi är rösten i svensk politik för en migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet och humanism med ordning och reda. Vi är en stabil kraft i mitten av svensk politik för en stabil, långsiktig, medmänsklig och rättssäker migrationspolitik.

Just stabilitet är det jag tror att migrationspolitiken behöver nu. Vi behöver inte återigen ett nytt migrationsregelverk. Vi behöver ha fokus på de faktiska problemen, som exempelvis de alltför långa handläggningstiderna för att bli svensk medborgare.

Med detta sagt, fru talman, vill jag också säga att det finns en hel del på migrationsområdet som inte ingår i den nya migrationspolitik som vi fattade beslut om inför sommaren, exempelvis nya, skarpa förslag om hur vi kan förbättra det frivilliga återvändandet. Här hoppas jag att regeringen lyssnar på riksdagen och inom en snar framtid också återkommer till riksdagen med sådana förslag.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag hänvisa till Centerpartiets särskilda yttrande. Vi kommer därför inte att delta i beslutet.


Anf. 126 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Det råder viss konsensus om att integrationspolitiken i Sverige fungerar bristfälligt och att detta i alla fall delvis beror på att volymerna har varit väldigt stora under lång tid.

Ett ganska tydligt exempel på detta är framväxten av så kallade utsatta områden, som polisen beskriver så här: De kännetecknas av en allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen och av systematiska hot och våldshandlingar mot vittnen, målsägande och anmälare. Det är näst intill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag. Det har skett en normalisering, vilket har lett till att varken polis eller boende reflekterar över det avvikande läget i området. Det förekommer parallella samhällsstrukturer, extremism, fundamentalistiskt inflytande som innebär begränsning av människors fri- och rättigheter samt personer som reser iväg för att delta i strid i konfliktområden och en hög koncentration av kriminella.

Varför dessa områden har uppkommit reflekterar polisen inte särskilt över, men för varje klart tänkande människa i detta land torde det vara ganska uppenbart att det som dessa områden framför allt är utsatta för är Centerpartiets migrationspolitik i kombination med Centerpartiets integrationspolitik.

Trots allt detta har Centerpartiets partiledare fört fram ett förslag om att en målsättning för Sverige ska vara att ta emot 30-40 miljoner nya asylinvandrare under en viss period. Hur lång denna period skulle vara specificerade hon inte, men det handlade alltså om ungefär 30 miljoner nya människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Detta har fått vissa att höja lite på ögonbrynen, bland annat mig. Jag ser det inte som vare sig genomförbart eller rimligt. Därför vill jag fråga Jonny Cato: Står Centern kvar vid målsättningen om 30 miljoner nya asylinvandrare? Och framför allt: Hur tror Jonny Cato att en sådan volym av nya asylinvandrare skulle påverka de problem som vi redan i dag har med utanförskap?


Anf. 127 Jonny Cato (C)

Fru talman! Det är uppenbart att ledamoten är ny på det migrationspolitiska området. Båda hans två företrädare har ställt exakt samma fråga till mig om 30-40 miljoner invandrare, och svaret är fortfarande detsamma: Nej, Centerpartiet är för en reglerad invandring. Det är också det som Centerpartiet har röstat för i denna kammare. Men jag förstår att det blir bra Youtubeklipp för Ludvig Aspling att framföra den typen av argument.

Jag blir lite irriterad när Sverigedemokraterna attackerar Centerpartiets integrationspolitik. Vi har i alla fall en integrationspolitik, till skillnad från Sverigedemokraterna. Jag har till Sverigedemokraternas tidigare två företrädare i migrationsdebatten ställt frågan: Vad har ni för förslag för att förbättra integrationen? Jag har inte fått svar en enda gång. Kanske kan jag få det av ledamoten nu.


Anf. 128 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Anledningen till att vi återkommer till denna fråga är naturligtvis att varken Jonny Cato eller någon annan från hans parti klarar av att ge ett vettigt svar. En målbild om 40 miljoner nya invandrare innebär ju inte per definition att invandringen inte skulle vara reglerad. Den kan vara reglerad fast på ett väldigt löst sätt. Det kan fortfarande vara så att man har regler. Detta är alltså ett icke-svar.

Men låt oss då bortse från de 40 miljonerna. Jag kan tolka Jonny Cato generöst och säga att jag tolkar svaret som att Centerpartiet nu frångår detta. 40 miljoner är för mycket. Då skulle jag vilja höra en siffra. Vad tycker Jonny Cato att Sverige under den närmaste fyraårsperioden ska klara av i form av ny asylinvandring utan att det får för allvarliga konsekvenser för våra system?

Sverigedemokraterna är tydliga: noll. Vi klarar inte av mer asylinvandring. Problemen är redan för stora. Vilken siffra tycker Jonny Cato är rimlig?


Anf. 129 Jonny Cato (C)

Fru talman! Centerpartiet har varken en målbild eller en begränsning när det gäller hur många människor som ska få skydd i Sverige. Det har att göra med att det inte är så migrationspolitik fungerar. Centerpartiet står upp för att de människor som har asylskäl och kommer till Sverige också ska ha rätt att få stanna. Hur många människor det är påverkas dels av vår politik här hemma, dels av politiken på europeisk nivå. Men det påverkas framför allt av hur det ser ut i omvärlden, hur många människor som behöver fly från krig och förtryck.

För Centerpartiet är asylrätten okränkbar. Kommer man till Sverige och har asylskäl ska man få lov att stanna. Det är Centerpartiets utgångspunkt. Därför går det inte att sätta vare sig en målbild för hur många som ska komma eller en begränsning av hur många som ska få lov att stanna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

(Applåder)


Anf. 130 Robert Hannah (L)

Fru talman! Jonny Cato från Centerpartiet pratar väldigt mycket om den nya utlänningslagen och menar att den inte bör ändras. Jag tycker att det är ganska problematiskt. Jag menar att Sverige behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik, och den är inte långsiktigt hållbar om det är 175 riksdagsledamöter mot 174 som står bakom stora delar av lagstiftningen. Det räcker inte med ett mandats majoritet.

Det Sverige behöver är en långsiktig, gemensam syn på migrationspolitik. Både Socialdemokraterna och Moderaterna måste vara med i en sådan överenskommelse om den ska bli långsiktigt hållbar. Den blir inte långsiktigt hållbar av att Socialdemokraterna spelar bort heliga kor för dem själva för att ha regeringsmakten. Det är inte en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Dessutom ser vi att den utlänningslag som vi antog var ganska mycket av ett hafsverk. Det ser vi till exempel när forskare nu utvisas från Sverige för att de inte kan uppfylla kravet på långa anställningsförhållanden.

Det var dock inte det jag egentligen ville prata om. Jag märker i anförandet från Centerpartiet en förskjutning i retoriken. Alla tidigare år har jag alltid hört Centerpartiet nämna att SD och V inte bör få något inflytande. I Jonny Catos tal nämns inte V över huvud taget. Min fråga är: Vad är Centerpartiets inställning till Vänsterpartiet framöver? Tänker Centerpartiet göra upp om migrationspolitiken med Vänsterpartiet? Tänker Centerpartiet efter valet ingå ett budgetsamarbete med Vänsterpartiet eller ett samarbete där Vänsterpartiets inflytande krävs? Jag ser en förskjutning i retoriken från Centerpartiet och skulle gärna vilja veta detta.


Anf. 131 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag ska ärligt säga att jag inte tror att något av de partier som var med i förhandlingarna kring den nya migrationspolitiken kan betvivla Centerpartiets vilja att nå en bred överenskommelse. Centerpartiet var berett att kompromissa, i ärlighetens namn kanske något mer än något annat parti, för att vi faktiskt skulle komma överens. Vi kämpade, och jag kämpade, för att behålla både moderater och socialdemokrater vid förhandlingsbordet. Vi gjorde verkligen vårt.

Jag håller med om att en bred överenskommelse absolut hade varit bäst för Sverige och för människor på flykt. Tyvärr kan jag också konstatera att vi stod för långt ifrån varandra.

Svaret på den andra frågan är att det jag kommenterade i mitt anförande var den budget som gått igenom i Sveriges riksdag. Där är det SD som får inflytande och inte Vänsterpartiet. Vi i Centerpartiet har varit tydliga med vårt agerande kring Vänsterpartiet, och det var också därför vi röstade för vår egen budgetmotion och sedan lade ned våra röster.


Anf. 132 Robert Hannah (L)

Fru talman! Jag är jättemedveten om att Centerpartiet gjorde mycket för att få till en överenskommelse med fler partier. Jag tror att det är helt avgörande att Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Socialdemokraterna lyckas komma överens om en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Den migrationspolitik som antogs i utlänningslagen fick nämligen Vänsterpartiet inflytande över. Det behöver man erkänna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag tror inte att vi kommer längre än att erkänna att riksdagen har åtta partier där alla har något att säga till om, informellt eller formellt. Men jag vill ändå förstå lite mer: Har Centerpartiet planer på att återigen göra upp om migrationspolitiken med Vänsterpartiet och rösta samma där, eller har ni planer på ett budgetsamarbete med Vänsterpartiet? Det är lite otydligt. Vi vill självklart hellre se att Centerpartiet samarbetar med oss borgerliga partier framöver.


Anf. 133 Jonny Cato (C)

Fru talman! Den migrationspolitik som nu gäller var inte framförhandlad med Vänsterpartiet. Det var den migrationspolitiska kommitténs förslag i huvuddelar som gick igenom. Där hade Vänsterpartiet kanske flest reservationer av alla, men man valde sedan att rösta på den liggande propositionen eftersom man tyckte att den var bättre än oppositionens alternativa förslag.

Nej, Centerpartiet har inga planer på att göra upp framtidens migrationspolitik med Vänsterpartiet. Det tror jag också att Liberalerna känner väl till sedan tidigare.


Anf. 134 Robert Hannah (L)

Fru talman! Vi liberaler anser att det var bra för Sverige att de rödgröna partiernas budget för 2022 inte gick igenom i omröstningen. Samtidigt fanns det inslag i den M-ledda budgeten som Liberalerna inte kunde ställa sig bakom. Vi hade därför vår egen budgetmotion och deltar inte i omröstningen i morgon. En budget räcker dock inte för att vända på utvecklingen i Sverige. Efter valet nästa höst behövs en liberal, borgerlig regering som fokuserar på kunskapsskolan och integration av personer som lever i utanförskap.

Sverige ska vara möjligheternas land för dem som väljer att flytta hit. Vår långa tradition av öppenhet gentemot omvärlden har bidragit till vår utveckling, vår rikedom och vår välfärd. I dag bor här människor som har rötter i alla världens hörn. Här talas alla större språk. Även jag gör det. Det gör vårt land rikare och mer pluralistiskt och stärker vår arbetsmarknad, särskilt på den globala marknad vi lever i. Vi vill att svenskar ska kunna jobba och studera runt om i världen, och vi tycker att människor också ska kunna komma hit för att jobba och studera. Globalisering är bra för världen, för Europa, för Sverige, för enskilda individer och även för mig.

Fru talman! Sverige har i dag stora integrationsproblem. Det är inte invandringen som är problemet, utan det är utanförskapet. Med det höga söktryck och den stora anhöriginvandring som Sverige har haft på senare år har belastningen på våra redan utsatta områden ökat alltför mycket.

Politiken måste prioritera utanförskapet framöver, och det är därför vi liberaler har lagt om vår migrationspolitik sedan 2015. Liberalerna står bakom de åtstramningar i utlänningslagen som riksdagen beslutade om i somras. Det är rimligt med de nya försörjningskraven, temporära uppehållstillstånd som huvudregel och krav på längre anställningsförhållanden för permanent uppehållstillstånd. Men vi hade önskat att den nya utlänningslagen formades efter Sveriges bästa och inte efter att Socialdemokraterna skulle kunna göra sina stödpartier nöjda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! I Sverige bor i dag över 600 000 vuxna utrikes födda med så låga inkomster att de riskerar fattigdom och social utestängning, och framför allt består gruppen av kvinnor som har kommit hit som flyktingar. Det motsvarar ett helt Göteborg. Det är ett stort misslyckande för oss som vill se Sverige som ett öppet samhälle.

Det är också uppenbart att misslyckad integration i dag går i arv. De gängkriminella grabbarna som skjuter ihjäl varandra i gänguppgörelser är nästan alla födda på Östra sjukhuset i Göteborg, på Karolinska i Stockholm, i Malmö eller på andra svenska sjukhus. Varannan kille som bor i ett utsatt området går ut gymnasiet med ofullständiga betyg. Det är helt oacceptabelt och kommer att leda till ännu större problem i framtiden.

Vi ser samtidigt att unga tjejer med utländsk bakgrund som klarar skolan har högre lön än andra tjejer efter tio år på arbetsmarknaden. Det bevisar att den bästa integrationen för Sverige och det bästa förebyggande arbetet mot kriminalitet är en fungerande kunskapsskola - Liberalernas kunskapsskola. För vuxna gäller det att kvinnor och män som kommer till Sverige kommer i arbete och framför allt att man lär sig det svenska språket och att vi bekämpar islamismen och hedersförtrycket som finns i utsatta områden.

Vi liberaler kommer att kräva att införandet av språktest flyttas fram när vi tar makten nästa höst. Det är bra att andra partier har börjat vakna upp och nu inser att det är en fråga om makt att kunna tala det svenska språket - makten att kunna hjälpa sina barn med läxan och stoppa dem från att rekryteras till kriminella gäng, makten att kunna skaffa sig ett jobb och därmed få makt över sin plånbok, makten att kunna välja sina folkvalda i val, makten att kunna lämna en våldsam partner och makten att kunna förstå politiska debatter i riksdagen och se på nyheterna. Det krävs att man kan det svenska språket för att kunna ha den makten.

Om inte före detta migrationsministern Morgan Johansson och andra ledande socialdemokrater i åratal hade brunsmetat Liberalernas förslag om till exempel språk- och samhällstest skulle Sverige inte ha haft det enorma utanförskap som vi ser i dag. Senast för ett par månader sedan brunsmetade justitieminister Morgan Johansson på Twitter mitt förslag om att göra det lättare att säga upp gängkriminella från sina lägenheter. Det var ett förslag som handlade om att ställa förortsbornas rätt till trygghet framför gängkriminellas. Bara någon månad senare föreslog Morgan Johansson, samma person, samma sak till Socialdemokraternas kongress.

Det är helt uppenbart att Socialdemokraterna inte har någon plan eller idé för att vända på utanförskapet. Det är fortfarande bidragslinjen och livslångt utanförskap som gäller för S. När man ska ändra skatter ska de sänkas för bidragstagare och inte för dem som jobbar.

Socialdemokraternas integrationspolitik och migrationspolitik går helt enkelt inte ihop. Det finns ingen röd linje. Man kunde inte ens svara på frågan från Kristdemokraterna vad gäller antalet förvarsplatser. Migrationsverket vill ha 1 000 förvarsplatser, och då är det klart att vi bör leverera 1 000 förvarsplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Vi ser nu att den förda politiken även drabbar arbetskraftsinvandrare. Det finns en oerhörd potential i att människor kommer till vårt land för att arbeta eller forska. Vi ser nu till exempel i Göteborg att Northvolt och Volvo satsar på stora, nya industrier och forskningscenter. Svenska företag ska kunna anställa specialister och toppstudenter från hela världen, och de ska kunna plugga på svenska universitet.

Trots bristen på kompetent arbetskraft utvisar vi i dag de här människorna från den svenska arbetsmarknaden. Människor tvingas lämna landet på grund av bagatellartade misstag som att den anställde tagit ut för lite semester eller fått en lön som ligger strax under kollektivavtal eller att arbetsgivaren missat att teckna en försäkring. För närvarande pågår en utredning i syfte att ändra dagens regler, vilket vi har medverkat till från Liberalernas sida, för reglerna måste vara verkningsfulla och starka.

Vi är också från Liberalernas sida beredda att stoppa fusket som pågår med arbetskraftsinvandring. Det gör vi jättegärna. Det är synd att den nuvarande migrationsministern, Ygeman, säger nej till Moderaternas invit och säger i tidningen att han inte ens har läst debattartikeln från Moderaterna. Det är inte så man bedriver politik.

Fru talman! Den nya utlänningslagen har också visat sig slå orimligt hårt mot utländska doktorander och forskare. Det beror på att det inom akademin är sällsynt med längre anställningar, vilket innebär att det nya kravet på längre anställningsförhållanden blir svårt att uppfylla. I ett tillägg till utlänningslagen 2014 möjliggjordes för utländska doktorander att efter fyra år söka permanent uppehållstillstånd. Detta tillägg har nu slopats, och det är för att det var ett hafsverk med den migrationspolitiska kommittén - när man inte kunde komma överens kom man med en lagstiftning som inte var genomtänkt.

Forskare och doktorander är en väldigt speciell grupp som kräver en speciell lagstiftning. Det bör därför införas ett undantag för den här gruppen.

Fru talman! Sverige behöver en liberal migrationspolitik med både hjärta och hjärna - hjärta nog att kunna ta emot kvotflyktingar och säkra asylrätten i kombination med förnuft nog att ha en migrationspolitik som gör att man kan lyckas med integrationen, våga ställa krav på svenska språkkunskaper och ha försörjningsplikt. Sverige behöver Liberalernas migrationspolitik.

(Applåder)


Anf. 135 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Robert Hannah säger: Behöver Migrationsverket 1 000 förvarsplatser levererar vi 1 000 förvarsplatser.

Jag har en fråga till Robert Hannah. Hur många förvarsplatser har Liberalerna i sin budget?


Anf. 136 Robert Hannah (L)

Fru talman! Att ändå ha ambitionen att ha 1 000 förvarsplatser eller att bemöta det som en expertmyndighet säger tror jag går bra oavsett vad som finns eller inte finns i en budget.


Anf. 137 Rikard Larsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Jag ska hjälpa Robert Hannah med svaret på frågan om hur många förvarsplatser som Liberalerna har i sin budget av de här 1 000 som han tyckte att man skulle leverera. Svaret är noll. Liberalerna satsar inte på förvarsplatser.

Att stå i talarstolen och prata om att man levererar det som myndigheterna tycker att man ska leverera är nonsens. Ni levererar inte några fler förvarsplatser. Ni levererar över huvud taget inte någon mer politik än det som finns i regeringens budgetförslag. Ni levererar däremot lite mindre resurser i ert budgetförslag. Allt det fagra talet om att man ska leva upp till det som myndigheterna vill ha är noll och intet värt, för ni levererar inte på det.

Fru talman! Detta är lite symtomatiskt för Liberalernas hållning i hela det migrationspolitiska arbetet. Jag minns Liberalerna som det parti som i de migrationspolitiska samtalen sa: Det viktiga är att ni kommer överens; vi behöver inte vara med. Det präglar väldigt mycket av Liberalernas politik.


Anf. 138 Robert Hannah (L)

Fru talman! Det stora problemet med Socialdemokraternas migrationspolitik och integrationspolitik är att de är två separata världar och inte håller ihop. Det finns ingen röd tråd. Det är det som är det stora problemet, och det var det som jag poängterade.

Att vi från Liberalerna inte har fler förvarsplatser i vår budget innebär inte att vi inte har den ambitionen.

Men låt oss prata om den röda tråden här. Vill man ha en sådan migrationspolitik som Socialdemokraterna vill ha ska man inte rösta på Socialdemokraterna, utan då ska man uppenbarligen rösta på Liberalerna, för vi har den politik som är mest lik och vågar stå upp för den politiken. Socialdemokraterna valde att anpassa sin migrationspolitik efter Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Ni valde makten framför den migrationspolitik som Sverige behövde och behöver.

När det gäller integrationspolitiken är det helt och hållet en bidragslinje som gäller. När ni sänker skatten ska skatten sänkas för människor som är arbetslösa eller går på försörjningsstöd och inte för människor som arbetar. Det finns ingen röd linje. Det var det jag ville framföra. Fixa en röd linje och kom tillbaka till debatten!

(Applåder)


Anf. 139 Axel Hallberg (MP)

Fru talman! Fler människor än någonsin är på flykt i världen. Samtidigt är viljan hos länder som har god förmåga att hjälpa alldeles för svag. Det är allt svårare att ta sig till EU för att söka asyl. Det finns inga lagliga vägar for asylsökande att ta sig hit och utöva sin mänskliga rättighet att ansöka om skydd. I stället fortsätter människor att göra livsfarliga resor över Medelhavet. Många gånger förliser rangliga båtar, och människor förlorar livet.

Samtidigt råder en helt annan verklighet i den svenska debatten. Det är inte att människor tvingas fly och orsakerna till detta som ses som problem, utan människorna själva. Här har vi hamnat oerhört snett. Personer som tvingas fly undan krig och förföljelse ska behandlas på samma sätt som vi själva skulle vilja bli behandlade om det var vi som tvingades fly från våra hem. I den migrationspolitiska debatten får vi aldrig glömma att det är människor vi pratar om. Det är människor som flyr från krig och förtryck. Och de flyr ofta från livssituationer som de allra flesta av oss inte ens kan föreställa oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

De senaste åren har stora förändringar skett av utlänningslagen, den lagstiftning som reglerar vem som får uppehållstillstånd i Sverige. Efter år av utredningar och rop efter hårdare tag lyckades inte Migrationskommittén, där alla partier var representerade, komma fram till förslag på nya regler som skulle fungera i praktiken. Kommitténs förslag, som kom förra året, var undermåliga och hade lett till katastrofala konsekvenser för människor på flykt om de hade genomförts rakt av.

Flera partier ville dessutom försöka binda upp regeringen när det gällde att införa ett mål om att minska antalet asylsökande och kräva att regeringen varje år skulle genomföra åtgärder för att komma närmare målet. Det hade inneburit att en regering årligen skulle behöva försämra situationen för människor på flykt.

Miljöpartiet kunde inte acceptera detta utan förhandlade i regeringen fram bättre regler tillsammans med Socialdemokraterna. Vi drev fram att en ny humanitär skyddsgrund skulle införas för personer som har fått stark anknytning till Sverige och att särskilt och synnerligen ömmande omständigheter skulle återinföras som skäl för att få stanna. Mycket utsatta personer som har bott här länge har nu åter en möjlighet att få stanna i Sverige. Kommitténs förslag om krav på samhällskunskap och språkkunskaper för att få permanent uppehållstillstånd sköts också på framtiden. Att Miljöpartiet satt med vid förhandlingsbordet gjorde all skillnad.

Samtidigt driver partier fortfarande på för att strama åt, med stora konsekvenser för människors liv som följd. I den här budgethanteringen har Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas alternativa förslag vunnit majoritet. Det får direkta konsekvenser för migrationspolitiken. Fler förvarsplatser ska inrättas, och regeringen ska tvingas införa fotboja som komplement till förvar för människor som väntar på att utvisas. Denna politik har kunnat bli verklighet genom att Centerpartiet valde att släppa fram den när de lade ned sina röster.

Konsekvensen av det budgetbeslut som kammaren har fattat är att Sverige nästa år får en politik som kommer att leda till ökade utsläpp och ge skogsägare sämre möjligheter att skydda sin skog. Det är en budget som kommer att innebära färre billiga hyresrätter och skärpta åtgärder mot människor på flykt.

Sverige kan bättre än så. I stället för att genomföra försämringar för människor och miljö kan vi faktiskt göra det motsatta. Vi kan ta fram politik för minskade utsläpp som skyddar värdefull natur. Vi kan skapa ett mer rättvist samhälle där vi tar hand om både varandra och vår omvärld - ett medmänskligt samhälle. Med det sagt hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.


Anf. 140 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Arbete är nyckeln till integration, brukar många hävda. Även om jag inte tror att det är riktigt så enkelt är jag beredd att hålla med, till viss del. Jag var själv under många år en invandrare i Japan med ett väldigt enkelt arbete, i mitt fall vårdbiträde. Jämfört med andra invandrare som bodde där var jag ganska välintegrerad, just på grund av att jag hade den vardagliga kontakten med en normal arbetsplats som bara besattes av lokalbefolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I Sverige är problemet att väldigt många personer inte försörjer sig själva. Det beror i stor utsträckning på att många personer har låga kvalifikationer, och de arbeten som kräver låga kvalifikationer är alldeles för få.

Men det finns ett problem till: Miljöpartiets ultraliberala syn på arbetskraftsinvandringen. Miljöpartiet vill att det ska vara fritt fram att hämta hit billig arbetskraft från fattiga länder till egentligen vilka yrken som helst. Det leder till att personer som redan i dag står långt från arbetsmarknaden har väldigt svårt att konkurrera. Många får helt enkelt inte den chans som jag en gång fick.

Jag skulle därför vilja fråga Axel Hallberg om han håller med mig om att arbete delvis är nyckeln till integration. Om så är fallet, varför vill han då att det ska vara så svårt, att personer som står långt från arbetsmarknaden ska behöva konkurrera med billig arbetskraft från till exempel Bangladesh eller Indien?


Anf. 141 Axel Hallberg (MP)

Fru talman! I integrationspolitiken finns otroligt många viktiga delar. Arbete är en viktig del, men de andra delarna får inte glömmas bort. Det handlar om utbildning och att vi ska ha ett jämlikt skolsystem. Det handlar om bostadspolitiken och att vi ska bygga billiga hyresrätter. Men det handlar också om fritidsaktiviteter, kultur och sammanhållning. Det är inte lätt att integreras i samhället eller att få och ta ett första jobb om man lever i en otroligt utsatt situation och inte heller upplever att man blir insläppt i det svenska samhället. Det finns många delar i migrationspolitiken som är viktiga. Vi ska inte göra det enklare än det är.

Arbetskraftsinvandringen är också viktig för Sverige och för många människor. Vi vill inte försvåra för människor att komma till Sverige och arbeta. Och vi tror inte på olika kvoter eller på att det är staten som bäst avgör arbetsgivarnas behov av arbetskraft. Det gör arbetsgivarna. Det är grunden i vår politik för arbetskraftsinvandring.


Anf. 142 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Axel Hallberg har totalt fel. Jag har gått igenom den processen själv och vet vad jag pratar om, till skillnad från Axel Hallberg. Fritidsaktiviteter är inte på något sätt lika viktigt som att ha ett arbete.

Axel Hallberg nämner också hyresrätter som en viktig integrationsåtgärd. Men vad är det man behöver för att kunna hyra en bostad i Sverige? Tänk efter lite grann, Axel. Jo, man behöver ett arbete.

Är då arbetskraftsinvandring viktig för Sverige? Ja, en viss del är det. Arbetskraftsinvandringen ser ut lite grann som ett timglas. Det finns en hel del jobb på toppen, men det finns också många jobb på botten. Och frågan gäller de senare.

Anser Axel Hallberg på allvar att det är viktigt för Sverige att kunna hämta in personal från fattiga länder för att de ska jobba till billiga löner inom till exempel snabbmatsindustrin? Påstår Axel Hallberg på allvar att ingen av de hundratusentals personer som i dag söker ett arbete kan klara av de jobben?


Anf. 143 Axel Hallberg (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Det jag sa var att det finns många viktiga delar i integrationspolitiken. Jag tror inte alls att man ska förlöjliga till exempel fritidsaktiviteter, som är otroligt viktiga för många barn och unga för att komma in i samhället. De kan få nya vänner, få ett sammanhang och lära sig svenska språket. Jag tycker inte att Sverigedemokraterna på något sätt bör förlöjliga det.

Vi ser också att det i de allra flesta kommuner är en otroligt stor bostadsbrist. Det är klart att det påverkar också de utsatta grupperna. Vi behöver bygga fler bostäder för att fler ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

Jag redogjorde för vår inställning till arbetskraftsinvandring. Det är också viktigt att säga att arbetsmarknaden inte är konstant. Det finns inte ett visst antal jobb i Sverige som alltid kommer att vara detsamma. Det är klart att antalet jobb kan öka eller minska. Att en arbetskraftsinvandrare får ett jobb i Sverige behöver inte innebära att någon annan blir utan.


Anf. 144 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Axel Hallberg har lyssnat till några av våra anföranden och till debatten som pågår här. Du hoppar ju in och deltar i debatten, men i och med att du nämnde förvarsplatserna vill jag ändå ställa en fråga.

Vi har en situation med 520 förvarsplatser, och vi har ett migrationsverk men också en polismyndighet som säger att vi behöver det dubbla. Då har KD, M och SD, vars budgetförslag bifölls i riksdagen för inte så länge sedan, lagt lite mer pengar på förvarsplatser men också på elektronisk övervakning.

Det finns en anledning till detta. Att bygga förvarsplatser är rätt och riktigt, inte minst när man ser att det finns ett dubbelt så stort behov jämfört med de platser som finns i dag. Men att bygga förvarsplatser är ju inte enkelt. De ska hålla vissa säkerhetsnivåer och så vidare. Det tar lite tid att bygga fram de där platserna, som åtminstone alla de ansvariga myndigheterna är överens om.

Axel Hallberg tar upp vad som händer när KD, M och SD får bestämma. Då satsar vi ju pengar på exempelvis elektronisk övervakning. Jag vill ställa en fråga till Axel Hallberg. Enligt Säkerhetspolisen finns det cirka 2 000 personer i Sverige som är våldsbejakande islamister. Bland dem finns ett antal imamer som inte kan utvisas. De springer alltså runt på fri fot här i Sverige. Om det nu är så att utvisningar som Sverige vill göra inte går att genomföra, kan Axel Hallberg då se att det finns en vits med att vi vet var de här personerna är?


Anf. 146 Axel Hallberg (MP)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det såklart är viktigt att vi har förvarsplatser i Sverige och att det fungerar på ett bra sätt. Det jag ställer mig kritisk mot är att man med den prioritering som finns i budgetförslaget från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna väldigt tydligt väljer att gå fram med skärpta åtgärder mot dem som har flytt till Sverige. Det tycker jag är en felaktig prioritering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Som tidigare talare har lyft fram redovisar de tre ingående partierna också hur man ser på framtiden för svensk migrationspolitik. Jag tycker att det är en synnerligen tråkig och mörk läsning. Det är ingen hemlighet att Miljöpartiet står för en helt annan politik. Vi vill välkomna människor till Sverige. Vi vill att människor som flyr för sina liv ska få ett nytt hem i Sverige.

Självklart är det viktigt att vi som samhälle ska veta var de människor som utgör säkerhetsrisker finns och kunna hantera dem på rätt sätt. I den frågan har jag mycket stort förtroende för det arbete som Säkerhetspolisen utför.


Anf. 147 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Det är Migrationsverket och polisen som har konstaterat att vi behöver dubblera antalet platser. Den prioriteringen har vi hörsammat. Om det behövs dubbelt så många måste vi börja röra oss i den riktningen. Menar alltså riksdagsledamoten att Migrationsverket och polisen har fel när de beräknar antalet förvarsplatser?

Det här är inte skärpta åtgärder mot dem som har flytt. Det är fråga om människor som har fått nej på sin asylansökan. Det betyder att de ska avvisas eller utvisas. Det är de som tas in till förvar. Det är de som också kan få elektronisk övervakning. Det handlar inte om att ha förvarsplatser eller elektronisk övervakning när det gäller människor som kommer till Sverige. Men när man har fått ett nej ska det nejet gälla. Är det så att polisen och Migrationsverket upplever att det här nejet inte kommer att hörsammas, så att en person går in i skuggsamhället och utsätter sig själv och andra för fara, ska den personen också kunna övervakas på något sätt. När förvarsplatserna är fulla måste vi hitta andra instrument.


Anf. 148 Axel Hallberg (MP)

Fru talman! Jag menar att vi självklart kan och bör visa medmänsklighet även mot människor som ska utvisas.

Vad gäller bedömningen av antalet förvarsplatser litar jag självklart på våra myndigheter. Men det är sedan upp till oss politiker att fördela pengarna i statens budget. Jag står helt och fullt bakom den budgetproposition som den dåvarande S-MP-regeringen lade fram. Det handlar om prioriteringar. Ni kan självklart lyfta fram det som ni har lagt till, men ni har också tagit bort väldigt många viktiga satsningar även på det här området. En tidigare talare lyfte bland annat fram integrationspolitiken. Jag lyfte fram bostadsfrågan, som är oerhört central för att människor ska komma in i det svenska samhället. Ni tar bort stödet till byggande av billiga hyresrätter.


Anf. 149 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Invandring har bidragit till att skapa några av världens mest dynamiska samhällen. När invandringen och integrationen fungerar bra är det bra för ett land och ger goda förutsättningar för den som invandrar att skapa en bättre framtid för sig och sina barn. Men så blir det inte om landet tar emot fler än vad det klarar av att integrera. Då kan invandring i stället skapa ojämlikhet och stora motsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

De senaste decennierna har Sverige haft en ohållbar nivå på asylinvandringen, samtidigt som vi i praktiken saknat integrationspolitik. Det förödande resultatet syns på praktiskt taget varje samhällsområde och drabbar inte minst de människor som flytt konfliktdrabbade områden, förföljelse och förtryck.

När man lyssnar till den politiska debatten tycks det vara så enkelt som att det parti som vill låta flest komma innanför de svenska fysiska gränserna är det som är mest humant. Det spelar sedan ingen roll om alla de som kommit hit får en plats i samhället på riktigt. Jag menar att det är helt fel. Vi måste ta det fulla ansvaret för dem som vi har beviljat skydd, så att de korsar gränsen inte bara till vårt land utan också in till samhället på riktigt. Det är det som är det humana.

Den som ser problemen med integrationen och drar slutsatsen att vi faktiskt har en skyldighet mot alla som kommit hit för att stanna, men också mot alla som lever här, att minska invandringen, så att vi kan skapa förutsättningar för en god integration - den betraktas som inhuman. Alltför många väljer att bortse från problemen. Och i skygglapparnas Sverige frodas utanförskapet och hopplösheten.

Mellan 50 000 och 100 000 personer lever här utan tillstånd i ett skuggsamhälle präglat av stor utsatthet. Fyra av tio av de barn som är födda i ett annat land klarar inte gymnasiebehörighet när de slutar nian. Det livslånga bidragsberoendet och ekonomiska utanförskapet har brett ut sig. Hälften av dem som kommit hit sedan 1990 har inte blivit självförsörjande. Skillnaden i arbetslöshet mellan svenskfödda och invandrare har aldrig varit större.

Allt detta speglar vårt fruktansvärda misslyckande med integrationen. Det är ett misslyckande som krossar drömmarna. Det drabbar barnen som inte kan eller får utnyttja sin fulla potential och växa upp till att bli sitt allra bästa jag. Det drabbar de kvinnor som visserligen kommit undan krig och oroligheter men som inte ges möjlighet att åtnjuta den frihet och jämlikhet som borde vara en självklarhet för alla i Sverige.

Det går att vända utvecklingen. Jag är helt övertygad om att vi kan göra det. Men det krävs enormt mycket. En förutsättning är en kraftigt minskad invandring under lång tid.

Fru talman! De senaste tio åren har nästan en halv miljon människor sökt asyl i Sverige. 400 000 asylrelaterade uppehållstillstånd har beviljats. Trots att antalet asylsökande har minskat jämfört med rekordåret 2015 sticker vi fortfarande ut. Första halvåret i år har vi tagit emot tio gånger så många asylsökande som Finland och Norge.

Vi kan inte fortsätta sticka ut i förhållande till andra jämförbara länder. Vår asylinvandring ska inte vara högre än i våra nordiska grannländer. Ska vi nå det volymmålet måste det migrationspolitiska regelverket ligga på en absolut miniminivå. I Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budget slår vi också fast att svensk invandringspolitik bör anpassas efter den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten.

Men det kommer inte att räcka, fru talman. Därtill behövs kvalificering till välfärden, ett uppvärderat medborgarskap, skärpt identitetskontroll, fler återkallelser av uppehållstillstånd och ett återvändande som faktiskt fungerar. Allt detta är också bra för integrationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Våra generösa välfärdssystem låser i praktiken in människor i utanförskap. Jag är övertygad om att de allra flesta som kommer till Sverige vill vara med och bidra. Men med omfattande bidrag utan förväntningar och förhoppningar om att kunna bidra av egen kraft blir det svårare att komma in i samhället. Det är inte humant. Bidragslinjen kommer aldrig att bygga ett samhälle starkt.

Därför är det rätt och viktigt att vi i Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budget tar det första steget mot kvalificering till våra välfärdssystem.

Vi gör också en stor satsning på att få människor att lämna landet när de har fått nej på sin asylansökan. I dag är det bara hälften av dem som har fått nej på asylansökan som lämnar landet frivilligt. Detta är en bidragande orsak till det växande skuggsamhället.

På Migrationsverkets förvar placeras personer som riskerar att avvika innan utvisningen kan verkställas. Men förvaren är få, och de är överfulla. Brist på förvarsplatser ska inte få till följd att personer som borde tas i förvar inte blir det eller att förvarstagna personer släpps för att lämna plats till mer prioriterade ärenden, vilket nu förekommer.

Antalet förvarsplatser i Sverige måste bli fler, och det behövs också en förvarsanläggning i norra Sverige. Vi höjer därför anslagen till Migrationsverkets förvarsverksamhet med 75 miljoner kronor under 2022 och 150 miljoner kronor per år från 2023.

Detta kommer dock inte att räcka. Förvaren behöver kompletteras med möjlighet till elektronisk övervakning. Därför avsätter vi pengar i budgeten även till detta. Det är viktiga åtgärder för att säkerställa att ett nej i asylprocessen också blir ett nej på riktigt.

Fru talman! Den här budgeten innehåller långt ifrån allt som krävs för att vända utvecklingen och få ordning på invandringen. Den uppgiften är enorm, men jag är övertygad om att den går att lösa.

Med den här budgeten tar vi viktiga steg mot en mer ordnad invandring, och när regeringen har bytts ut ska vi se till att också få ordning på Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Slutligen, fru talman, vill jag önska talmannen, utskottskollegorna och kansliet en riktigt god jul och ett gott nytt år. Vi ses på det nya året!

(Applåder)

(forts. § 14)


Anf. 150 Ludvig Aspling (SD)

Migration

Fru talman! Sveriges regler på migrationspolitikens område är i akut behov av en totalrenovering. Vi upplever i dag kriser med hundratusentals utrikes födda som sitter fast i ett långvarigt bidragsboende, med organiserad brottslighet som tillåts kontrollera hela stadsdelar, med välorganiserad och politiskt motiverad islamism som med berått mod finansieras av svenska staten, med den systemhotande korruption som finns i civilsamhället och assistansbranschen och med den utbredda handeln med både människor och uppehållstillstånd.

De här kriserna är och har varit väl kända under lång tid, långt före 2015. Men Socialdemokraterna har hanterat dem på samma sätt som de hanterar de flesta problem, det vill säga genom att ignorera, ignorera, prata om något annat, ignorera lite till och sedan, när det inte längre går, skylla allt på någon mystisk struktur eller på friskolor eller på högerextremism.

Den här tendensen hos regeringspartiet att alltid i alla lägen skylla allting på någon annan nådde zenit häromdagen, när Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna bjöd in Anders Ygeman till samtal om arbetskraftsinvandringspolitikens framtid. Svaret vi fick av Ygeman var är att det är vi i oppositionen som orsakar de här problemen. Socialdemokraterna har inget som helst med det här att göra. Statsrådets meddelande till väljarna är med andra ord detta: Räkna inte med att vi kommer att lyfta ett finger.

Oavsett om Socialdemokraterna sitter vid makten i 7 eller 17 eller 70 år kommer de aldrig att ta ansvar för någonting någonsin.

Är det något man ändå måste ge Socialdemokraterna är det att de har självförtroendet intakt, trots allt.

De började med att sitta handlingsförlamade och ointresserade under 2015, vilket ledde till en akut kris. De förlitade sig sedan helt och hållet på att situationen skulle lösas genom att andra EU-länder stängde både de interna gränserna och de externa migrationsrutterna. De spenderade sedan ett par år med att smutskasta samma EU-länder för att de hade räddat oss - samtidigt som de själva tog åt sig äran för att volymerna av asylsökande minskade.

Nu har de som kommunikativ strategi att påstå att vi har det lägsta antalet asylsökande på många år tack vare deras egna gärningar, när alla vet att det beror på att länder som Grekland och Polen drar det tunga lasset samt naturligtvis på de tillfälliga reserestriktionerna på grund av pandemin.

De kosmetiska förändringar av asyllagstiftningen som drivits igenom under mandatperioden har som mest påverkat situationen i marginalen. Men det finns något annat som Socialdemokraterna mindre gärna pratar om, och det är framtiden och den faktiska migrationsprognosen.

Under de kommande fyra åren räknar Migrationsverket med 66 000 nya asylsökande - förstagångssökande, alltså inte förlängningsärenden utan helt nya sökande - samt 139 000 nya anknytningsärenden, alltså anhöriginvandrare, och 216 000 nya ansökningar om arbetstillstånd.

Låt mig säga något om den här statistiken. Visst, antalet asylsökande är lägre än 2015, men vi kan ju inte hela tiden jämföra med katastrofåret. Sifforna måste ställas i relation till Sveriges integrationspotential, alltså hur många nya asylinvandrare vi kan ta emot utan att det får allvarliga konsekvenser för våra system. I den kontexten är 66 000 personer 66 000 för många. Det är förvisso sant att alla som dyker upp inte kommer att få bifall, men som det ser ut i dag är det lika sant att långt ifrån alla som får avslag faktiskt behöver lämna landet.

Vad gäller de 139 000 anhöriginvandrarna finns det inget effektivt krav på att anknytningspersonen, alltså den som vill hämta hit dem, måste kunna försörja dessa nya invandrare. Man behöver inte heller ha en bostad som ligger utanför de så kallade utsatta områdena. Med andra ord går det bra att leva i relativ fattigdom och uppbära bidrag i ett redan utsatt område från dag ett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vad gäller de 216 000 arbetstillstånden kan vi bara konstatera att systemet för arbetskraftsinvandring inbjuder till korruption, missbruk och handel med både uppehållstillstånd och människor.

Jag är osäker på hur ofta svenska myndigheter använder begreppet slaveri när de diskuterar en problembild, men i Riksrevisionens granskning nummer 27 från 2020 som heter Statens insatser mot exploatering av arbetskraft förekommer det ordet. Det är något att fundera på.

Det finns inget som hindrar arbetskraftsinvandrare från att ganska snabbt gå från arbete till bidrag när de väl fått ett permanent uppehållstillstånd. Det finns heller inget krav på att dessa personer om de vill ta hit sina anhöriga faktiskt måste kunna försörja dessa. Med ett lönegolv på 13 000 kronor per månad är det ganska uppenbart att även arbetskraftsinvandrare lätt blir en lika stor förlust för oss skattebetalare som de blir en vinst för oseriösa företag, krafter som vill se ökad global lönekonkurrens eller organiserad brottslighet.

Jag har ett väldigt talande exempel: Vad gäller arbetskraftsinvandrare från Irak kommer det fler anhöriga än arbetstagarna själva. Det säger någonting om hur absurt systemet är.

Allt som allt handlar det om uppskattningsvis lite drygt 300 000 personer, eller ett helt nytt Malmö, som kommer att flytta in under de närmaste åren utan krav på kulturell anpassning, utan krav på att lära sig svenska, utan krav på självförsörjning, utan krav på att kvalificera sig in i välfärden, utan krav på laglydighet och utan krav på att på något sätt göra sig förtjänt av det medborgarskap som Socialdemokraterna inte kan vänta på att dela ut.

Fru talman! Det finns inte heller någonting som tyder på att vänsterpartierna har något som helst intresse av att förändra systemet i grunden. Syftet med den så kallade migrationskommittén var uppenbarligen att förhala och skjuta frågan framför sig. De utredningar som har kommit på migrationspolitikens område sedan dess har varit otillräckliga. Socialdemokraterna är så trötta att de inte ens orkar lägga fram ett förslag på en riktig arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandrare trots att detta är någonting som de har lovat i två valrörelser på raken och, i alla fall på papperet, en fråga som de har drivit i tio års tid. Riktigt svagt!

Fru talman! Sverige behöver en ny väg, och den vägen har förhoppningsvis öppnat sig i och med den överenskommelse som slöts mellan Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna i samband med den budgetprocess som vi debatterar här i dag.

Överenskommelsen innehåller fyra punkter på migrationspolitikens område. Asylinvandringen ska anpassas efter den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten. Arbetskraftsinvandringen begränsas, bland annat genom införandet av ett högre lönegolv. Fler utvisningar och avvisningar ska verkställas, och arbetet mot illegal invandring och personer som befinner sig i Sverige illegalt ska prioriteras.

I tillägg till detta finns ett särskilt anslag för att öka antalet förvarsplatser och ett nytt system för elektronisk fotboja för personer som ska av eller utvisas, vilket inte är en dag för tidigt.

Överenskommelsen är naturligtvis ett stort steg i rätt riktning, framför allt därför att det parti som väljarna återkommande rankar som det med högst trovärdighet i migrationsfrågan nu också får direkt inflytande över densamma. Det här, fru talman, är bra för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Med detta vill jag tacka så mycket för ordet, yrka bifall till utskottets förslag och önska övriga debattörer och presidiet en riktigt god jul.

(Applåder)


Anf. 151 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Jag satt in i det längsta och försökte hålla mig när hela den här svadan från ledamoten kom om allting som är fel i samhället och hur Socialdemokraterna har förstört allting i vårt samhälle.

Det finns en del som funderar på varför vi som socialdemokrater inte samarbetar med Sverigedemokraterna. Jag tror att Ludvig Aspling ger ett rätt tydligt svar på det i sitt anförande. Det har varit en väldig tydlig markering från Sverigedemokraterna att Socialdemokraterna står för allt ont i hela denna värld. Det är en lite onyanserad beskrivning, skulle jag vilja säga.

Det finns ett par saker som jag skulle vilja ta upp. När det gäller arbetskraftsinvandringen kommer vi att lägga fram förslag som jag har redovisat. De direktiv som antogs för utredningen om arbetskraftsinvandring var flera partier inblandade i, för det handlade om ett utskottsinitiativ.

Jag vill därför fråga Ludvig Aspling: Vilka var Sverigedemokraternas inspel i direktiven? Vilka revolutionerande frågor var det Sverigedemokraterna fick med i dem?

Den andra fråga jag skulle vilja ställa till Ludvig Aspling gäller den utlänningslag som vi antog före sommaren. Också där var det ett utskottsinitiativ, där bland andra Sverigedemokraterna var med.

Jag frågar Ludvig Aspling: Vilka revolutionerande stora sverigedemokratiska idéer fanns med i dessa förslag? Det kanske han kan redogöra för. Det handlar ju om att man lägger fram förslag i riksdagen, och sedan blir det politik. Ni lade fram ett förslag som var samförhandlat med moderater, kristdemokrater och liberaler. Jag vill alltså gärna ha reda på vilka stora och revolutionerande delar som finns där.

Den sista frågan till Ludvig Aspling är lite personlig, men den kan gälla hela SD: Ser Ludvig Aspling och Sverigedemokraterna någonsin individen bakom siffrorna?


Anf. 152 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Jag är ledsen, men jag uppfattade inte riktigt vad Rikard Larsson sa i de första två frågorna. Det var något otydligt.

Men om frågan gällde de två utredningarna på arbetskraftsinvandringens område som Socialdemokraterna har beställt - jag uppfattade att det var dessa båda SOU:er frågan gällde - och vad vi har för inställning till dem är mitt enkla svar det här: De allra viktigaste åtgärderna finns inte kvar där, eller de finns inte över huvud taget i de här två utredningarna.

Det jag framför allt tänker på är frågan om en riktig arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandringen. Det är en fråga där vi i grund och botten är överens. Socialdemokraterna har gått till val på frågan två gånger i rad. De har drivit frågan i tio års tid, men de har inte klarat att lägga fram ett skarpt förslag. Jag tycker att det är svagt.

Socialdemokraterna vet att om de lägger fram förslaget finns det med stor sannolikhet en majoritet för det i kammaren, och det kommer att bli verklighet. Men det kommer inget förslag, och jag tycker att det är riktigt dåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag måste nästan bolla tillbaka frågan till Rikard Larsson: Varför finns inte det här förslaget med, som Socialdemokraterna har gått till val på två gånger i rad? Varför finns det inte med i någon av de två utredningar på arbetskraftsinvandringens område som vi nu, kanske, kommer att behandla? Hur kommer det sig? Det är mycket märkligt.


Anf. 153 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Det är alldeles för enkelt, Ludvig Aspling, att låtsas som att man inte hör frågorna för att man inte kan svaren.

Det var två rätt tydliga och enkla frågor. Direktiven till arbetskraftsinvandringsutredningen togs av den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen. Det blev tilläggsdirektiv från utskottet därför att ett antal partier lade fram förslag om ett utskottsinitiativ. Då vill jag fråga: Var i direktiven fanns Sverigedemokraternas politik? Det var den första frågan - en enkel fråga.

Den andra frågan gällde utlänningslagen, som vi fattade beslut om i den här kammaren före sommaren. Där fanns ett utskottsinitiativ som Sverigedemokraterna var involverade i. Det var den politiken de lyckades komma överens om med sina kamrater i Moderaterna, Kristdemokraterna och, i det här fallet, också Liberalerna. Vad var de stora revolutionerande greppen i den politiken?

Den sista frågan förstår jag att Sverigedemokraterna sällan vill prata om. Ser Sverigedemokraterna någonsin individen bakom alla sina siffror?


Anf. 154 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Vad gäller tilläggsdirektiven till utredningen och vilket inspel vi gjorde där får jag be om ursäkt, men jag har inte detta framför mig. Det här skedde innan jag satt i det utskott som bereder de här frågorna. Jag jobbade med helt andra saker när det begav sig, och jag har inte papperen framför mig. Men om Rikard Larsson verkligen är intresserad kan jag med stor säkerhet leta fram dem, så kan vi prata om det senare - kanske på det glöggmingel vi ska ha i kväll.

Vad gäller den senare frågan, om vi någonsin ser människorna bakom siffrorna är svaret: Ja, det gör vi absolut. I det tidigare replikskiftet nämnde Rikard Larsson att det finns många utländska arbetstagare som jobbar inom coronavården. En sådan person är min fru. Hon är född utanför Europa och jobbar inom coronavården. Nu är hon i och för sig föräldraledig, men hon gjorde det innan dess.

Vi ser absolut de här människorna, men när man sysslar med politik måste man i första hand se till siffrorna och den stora bilden. Man kan inte fastna och titta på individuella fall eller kära ned sig i individuella omständigheter, för då hamnar man fel. Och det är det som har hänt de senaste åren.


Anf. 155 Hans Eklind (KD)

Fru talman! På mitt kontor här i riksdagen har jag några tavlor uppsatta. En av dem är en valaffisch från valrörelsen 2018, där jag som kandidat till Sveriges riksdag uttryckte åsikten: Vi ska leva med, inte bredvid varandra.

Innan jag kom in i riksdagen hade jag jobbat i en del av Örebro där jag hade sett att inte ens Örebro längre hänger ihop. Att vi har ett Sverige som inte hänger ihop har inte bara med landets storstäder att göra. Även i min hemstad fick jag jobba i en situation där en väg skiljer två områden från varandra. Det är olika verkligheter beroende på vilken sida av vägen man befinner sig. På den ena har man låg arbetslöshet och hög medianinkomst, men på andra sidan vägen är det hög arbetslöshet, utanförskap och utsatthet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Den kristdemokratiska visionen om en samhällsgemenskap gäller inte bara för vissa utan för alla. Det är detta som gör att vi kristdemokrater förordar en stram migrationspolitik under många år framöver, så att den samhällsgemenskapen ska ha någon möjlighet att etableras igen.

Det krävs, tänker jag, ett visst mått av faktaresistens för att inte se att Sverige under en lång rad år har misslyckats med att integrera de människor som kommit till vårt land. "Välkommen hit!" duger inte, utan vi måste också kunna säga "Välkommen hem!" på riktigt.

En majoritet av svenskarna håller med. De vill ta emot färre flyktingar. Jag tror inte för en enda sekund att detta är ett uttryck för främlingsfientlighet eller brist på generositet, tvärtom. Den bild jag får är att människor menar att vi inte kan ta emot människor som vi inte också tar ansvar för och hjälper att bli en del av vårt Sverige. Enkelt uttryckt: det finns ett samhällskontrakt som måste hedras mellan dem som redan bor i Sverige och som betalar skatt. De vill se ett Sverige som de kan lita på när de är i behov av hjälp och stöd.

Det stora mottagande som Sverige haft under en lång rad år har lett till allvarliga integrationsproblem. Människor som kommit till Sverige med drömmar och förhoppningar om ett bättre liv har kommit att fastna i arbetslöshet, passivitet och utanförskap. Skuggsamhällen, gängkriminalitet och hederskultur har kunnat frodas på vissa platser, så att samhällsgemenskapen har vittrat sönder till oigenkännlighet.

Jag kan som ansvarig politiker inte blunda för den extrema arbetslöshet som råder bland invandrare från exempelvis Mellanöstern. De flesta har en för låg utbildningsnivå. De är inte anställbara, och efter 20 år visar det sig att endast hälften har kunnat bli självförsörjande. Det vill säga att hälften har levt och lever på socialbidrag.

Jag kan inte blunda för det faktum att vi har växande utanförskapsområden. I dag finns det 5 000 gängkriminella ungdomar som är beredda att använda våld och många gånger kommer undan med att göra det. I morse kom Brottsförebyggande rådet med en rapport om ungdomsrån, som jag tror att vi alla diskuterar inte bara här i riksdagen utan också hemmavid. Det är skrämmande läsning. Det visar sig att två tredjedelar av dem som misstänkts för ungdomsrån mellan 2015 och 2019 har utländsk bakgrund. Bland målsägarna, alltså de som är offer för rånen, är fördelningen mellan svensk och utländsk bakgrund den omvända. Drygt tre av fyra av de barn som rånas har svensk bakgrund.

Svensk politiks kanske allra viktigaste uppgift under de kommande 20 åren måste vara att få ordning på den situation som uppstått och som vi alltför länge förnekat. En stram migrationspolitik är ett grundläggande krav om vi ska ge oss själva möjlighet att klara detta. Vi måste klara av att skapa en samhällsgemenskap för alla - ett Sverige där vi lever med, inte bredvid varandra.

Fru talman! Svenska myndigheter har i dag inte kontroll över vilka som befinner sig här i Sverige. Antalet personer utan klarlagd identitet växer och kan troligtvis räknas i hundratusental. Vi vet inte vilka de är, och vi vet heller inte varför de är här i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Problemet med personer som befinner sig i Sverige under falsk eller ingen identitet är utbrett och utgör, menar jag, ett allt större hot mot den allmänna ordningen. Gränspolisen konstaterade nyligen: "Vi har ett parallellsamhälle som bara växer och vi har tappat kontrollen över vilka som är här."

Antalet asylsökande i Sverige som har styrkt sin identitet är mycket låg. Mellan 2011 och 2016 saknades pass i mellan 81 och 91 procent av fallen. Utredningen Klarlagd identitet från 2017 konstaterar att om en asylsökandes identitet inte går att klarlägga kan uppehållstillstånd ändå beviljas för utlänningar som "kommit hit av andra orsaker än att de behöver skydd".

Riksrevisionen har i en rapport från tidigare i år visat hur stort problemet är. Där framkommer att Migrationsverket ofta inte kan verifiera vilka personer som kommer till Sverige genom anhöriginvandring. De slår fast att identitetshandlingar i Irak och Syrien, varifrån Sverige mottagit flest asylansökningar de senaste åren, ofta är förfalskade. Detta kan innebära att Migrationsverket inte upptäcker skenäktenskap och människohandel eller att personer tar hit barn som de inte är föräldrar till och som utnyttjas eller far illa på olika sätt, eller att personer tar sig till Sverige i syfte att medverka i kriminella nätverk.

Sverige härbärgerar alltså personer vars identitet vi inte känner till. Det är uppenbart att dagens arbete med att klargöra utlänningars identitet har nått vägs ände och är dysfunktionellt. Vi måste göra ett kraftfullt omtag inom politiken. En del i detta kan vara att vi bejakar Kristdemokraternas förslag om att identifiering ska kopplas till beviljande av permanent uppehållstillstånd. För mig känns det som ett minimikrav att den som får rätt att vistas i Sverige permanent också måste göra sin identitet klar och inte enbart sannolik som i dag.

Ett identitetskrav är ett första steg mot att säkerställa att potentiellt samhällsfarliga personer inte vistas i Sverige permanent. Utöver detta krävs att identitetskravet skärps redan i den inledande asylprocessen och vid anhöriginvandring. Vi vill gärna ge Migrationsverket rätt att uppta, lagra och söka biometriska data för alla utlänningar som söker sig till Sverige.

Avslutningsvis, fru talman, måste vi få till stånd ett bättre återvändande. I den budget som Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har förhandlat fram och som vann riksdagens stöd finns det på det här området ytterligare medel avsatta för att skapa fler förvarsplatser. Innan dessa platser finns ska de som har fått avslag på sin asylansökan och som man misstänker kommer att avvika även kunna utrustas med en viss form av elektronisk övervakning.

Vi anser att svensk migrationspolitik måste utformas utifrån vår förmåga att integrera. Det sistnämnda är det som ger de invandrare som kommer hit chansen att bli ett med Sverige - att vi blir ett vi i Sverige, alla medborgare och de som har getts rätten att uppehålla sig i vårt land.

Migration

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-12-16
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut 2021/22:20211216SfU4, Beslut

Beslut 2021/22:20211216SfU4

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 8

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2022Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor utskottet anger, anslagen för 2022 inom utgiftsområde 8 enligt utskottets förslag i bilaga 3.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 utgiftsområde 8 punkt 1 och motionerna

    2021/22:3900 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD),

    2021/22:4016 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1 och

    2021/22:4214 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1 och

    avslår motionerna

    2021/22:2549 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 20, 34 och 37,

    2021/22:2550 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 13,

    2021/22:2552 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 20,

    2021/22:2594 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 3,

    2021/22:3206 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5,

    2021/22:3842 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 29 och 32.1,

    2021/22:3946 av Robert Hannah m.fl. (L),

    2021/22:4016 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,

    2021/22:4147 av Jonny Cato m.fl. (C),

    2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4 samt

    2021/22:4214 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 7, 9, 11, 23, 35, 36 och 46.b) Bemyndigande om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att för 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 950 000 000 kronor inom tidsperioden 2023-2027.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 8 punkt 2.