Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2021/22:SoU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 december 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

113,3 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)

Totalt cirka 113,3 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner. Mest pengar, cirka 33,4 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmånerna, cirka 25,4 miljarder kronor går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och cirka 25 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 825 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till bidrag till folkhälsa och sjukvård, anslaget till insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar samt anslaget till stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen riktade också fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Samtliga av dessa handlar om tidigare tillkännagivanden som regeringen redovisat resultatet av men där riksdagen inte ser tillkännagivandet som slutbehandlat.

Tillkännagivandena rör

  • förtydligande av rätten till ekonomisk kompensation till följd av covid-19-lagen
  • en årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården
  • insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa
  • generell tillståndsplikt för verksamhet inom socialtjänstens område.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till budgetpropositionen och tre motionsyrkanden om anslagen för 2022. Bifall till budgetpropositionen i övrigt och avslag på övriga motionsyrkanden. Utskottet föreslår fyra tillkännagivanden till regeringen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-12-06
Justering: 2021-12-09
Trycklov: 2021-12-09
Reservationer: 4
Betänkande 2021/22:SoU1

Alla beredningar i utskottet

2021-10-28, 2021-11-11, 2021-11-30, 2021-12-02, 2021-12-06

113,3 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)

Totalt cirka 113,3 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 33,4 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmånerna, cirka 25,4 miljarder kronor går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och cirka 25 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning.

Utskottets förslag omfattar 825 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till bidrag till folkhälsa och sjukvård, anslaget till insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar samt anslaget till stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottet föreslår också att riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Samtliga av dessa handlar om tidigare tillkännagivanden som regeringen redovisat resultatet av men där utskottet inte ser tillkännagivandet som slutbehandlat.

Förslagen till tillkännagivanden rör

  • förtydligande av rätten till ekonomisk kompensation till följd av covid-19-lagen
  • en årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården
  • insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa
  • generell tillståndsplikt för verksamhet inom socialtjänstens område.

 

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-12-15
Debatt i kammaren: 2021-12-16
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:SoU1, Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Debatt om förslag 2021/22:SoU1

Webb-tv: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 37 Yasmine Bladelius (S)

Fru talman! Vi debatterar i dag socialutskottets betänkande om utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Under de gångna veckorna har de andra utskotten i riksdagen debatterat och beslutat om sina respektive utgiftsområden. Vi är nu sist ut att debattera och efter debatten också besluta om vårt.

Den budget som vi i dag debatterar omfattar cirka 113 miljarder svenska kronor och är i grunden en socialdemokratisk reformbudget med stora satsningar inom alla sina delområden. Det är den, fru talman, även utan de smärre tillägg som lagts till genom den servettskiss 2.0 som var M:s, KD:s och SD:s förslag.

Fru talman! Pandemin har inneburit en stor påfrestning på den svenska sjukvården. Kommande vinter och nästkommande år kommer covid-19 fortsatt att ha en betydande påverkan på sjukvården. Tack vare regeringens satsningar, inte minst till regionerna, har dock sjukvården kunnat hantera pandemins effekter och ge en högkvalitativ sjukvård åt alla som har behövt den.

Men det finns stora utmaningar. Vi är fortfarande mitt i en pandemi, och vi kommer att behöva leva med den länge. Den stora utmaningen för sjukvården är, och kommer att vara, att hantera och åtgärda all planerad sjukvård som behövt skjutas upp under de senaste åren med pandemin.

Det går dock framåt, fru talman. Den svenska sjukvården och dess personal är alldeles fantastisk. Till en betydande del har man redan under detta år påbörjat det omfattande arbetet med att bygga bort den uppbyggda vårdskulden. Det arbetet måste naturligtvis få fortsätta och bli ännu mer omfattande under nästa år. Vårdskulden ska betas av, personalen ska ha goda förutsättningar och patienterna ska få god vård i rätt tid och efter behov.

Fru talman! Just därför tillsköt regeringen 4 miljarder till detta arbete under det här året, och den satsningen kommer att utökas till 6 miljarder nästkommande år. Utöver detta lägger regeringen i budgeten pengar på en utökad satsning på cancervården och en fortsatt satsning på vård i rätt tid i samband med graviditet, förlossning och eftervård. Man satsar på att utveckla och stärka primärvårdens arbete med psykisk hälsa och ohälsa. Man genomför en stor personalsatsning inom hälso- och sjukvården, både 2022 och 2023, för att attrahera men också behålla kompetens. Man ger också fler sjuksköterskor möjlighet till betald specialistutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utöver detta, fru talman, görs flera viktiga förändringar för att utveckla en bättre sjukvård inom landets hälso- och vårdcentraler. De ska rustas. Och de ska ha kraften att vara både navet och basen i svensk sjukvård.

Steg för steg förstärker vi primärvården. Vi vill införa ett system med en fast läkarkontakt. Det är efterlängtat och kommer att ha god effekt i verkligheten. När du kontaktar din vårdcentral ska det vara en och samma person som du får hjälp av. Du ska inte bollas runt.

Fru talman! Covid-19 har som sagt inneburit stora utmaningar för Sveriges regioner. Men tack vare regeringens snabba och omfattande ekonomiska paket till regionerna har de ekonomiska förutsättningarna för regionerna tryggats, faktiskt så pass mycket att samtliga regioner inte ens har använt alla extramedel. I vissa fall har överskotten i regionerna blivit rejält stora. Låt oss ta Stockholm som exempel. Man har 7 miljarder i överskott. Min hemregion, Skåne, har närmare 1 miljard i överskott.

Mot den bakgrunden är det förvånande att stora regioner, exempelvis Stockholm och Skåne, inte har lyckats bättre i arbetet med testning och vaccinering eller med att minska vårdköerna. Nu genomför man till och med stora neddragningar på sjukvårdspersonal. Förutsättningarna finns ju - 7 miljarder i Stockholm och närmare 1 miljard i Skåne. Västra Götalandsregionen har ett överskott på 1,8 miljarder.

Den så kallade just-in-time-ideologin måste upphöra. Man kan inte adressera sjukvården och dess problem genom att skala upp verksamheten endast när problemen redan är omfattande. Förutsättningarna finns. Regionerna måste nu ta sitt ansvar och göra sitt i det gemensamma, viktiga arbetet med att arbeta av vårdskulden och hantera pandemin och dess effekter.

Fru talman! Äldreomsorgen är en viktig och bärande del av den svenska välfärden. För att möta de ökade behoven och förbättra äldreomsorgen har vi tidigare investerat i en historisk satsning på svensk äldreomsorg för att öka bemanningen och för att höja kvaliteten.

Från och med nästa år föreslår regeringen flera satsningar på äldreomsorgen, bland annat en permanent resursförstärkning till kommunernas äldreomsorg på 4 miljarder kronor årligen och en stor satsning på kompetenshöjande åtgärder inom ramen för regeringens äldreomsorgslyft. Detta innebär sammantaget 10 miljarder kronor mer till äldreomsorgen 2022 jämfört med 2018, fru talman.

Satsningarna på att höja kompetensen, öka kunskaperna och förbättra arbetsmiljön för personalen gör det också möjligt för alla kommuner att avskaffa minutscheman i hemtjänsten och garantera tillsvidareanställning på heltid till alla som slutför vård- och omsorgsprogrammet som undersköterskor. Det här är viktiga satsningar som kommer att göra skillnad i praktiken, fru talman.

Fru talman! Jag vill avsluta anförandet med att önska dig och dina kollegor, hela talmanspresidiet, socialutskottets ledamöter och dess eminenta arbetare, ministern och hela regeringen och alla andra som lyssnar på debatten en god jul. Jag hoppas att ni får lite ledigt och kan få lov att fira med nära och kära, på säkert avstånd.

Jag vill också säga att Socialdemokraterna inte deltar i beslutet, med anledning av att vårt budgetalternativ föll. Vi hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

(Applåder)


Anf. 38 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Det är glädjande att det finns en gemensam syn på många av de ekonomiska förstärkningar som vi gör när det gäller sjukvården i Sverige. Till detta fogar nu M, KD och SD ett antal resurser som vi tror är nödvändiga för att kunna skala upp ytterligare, inte minst när det gäller att hantera de långa vårdköerna. Den nationella vårdförmedlingen tror vi kommer att vara en oerhört bidragande och stark del i det.

Men det finns också andra delar. Från att ha varit ett av världens ledande länder när det gäller hivprevention har Sverige under lång tid halkat efter. Inte minst under alliansregeringens tid var de ekonomiska resurserna till det helt odiskutabla. De var självklara. Men 2016, utan förvarning, analys eller utredning, aviserade den rödgröna regeringen att man halverade dessa resurser. Det har fått jättestora konsekvenser, inte minst på regional och lokal nivå där mycket av detta arbete sker. Och det drabbar i förlängningen de personer som lever med hiv. Det har också påverkat hivpreventionen negativt.

Den här satsningen måste, hävdar vi, återställas till sin ursprungliga nivå. Det förslaget finns också med i vår budget. Det finns ett antal förslag. Förutom att vi måste uppdatera vår hiv- och aidsstrategi nationellt behöver vi återinföra det råd som har funnits. Vi ska höja målen till 95-95-95, och vi ska mäta livskvaliteten.

Min fråga till ledamoten Bladelius är: Varför gjordes dessa neddragningar? Och varför krävs det nu en M-SD-KD-budget för att prioritera dessa frågor?

(Applåder)


Anf. 39 Yasmine Bladelius (S)

Fru talman! Tack, ledamoten Camilla Waltersson Grönvall, för frågan!

Fru talman! Jag noterar att av de 113 miljarder som den här budgeten omfattar tillför M, KD och SD 800 miljoner med sin servettskiss 2.0. Vilken socialpolitiker kan tycka att det är negativt? I alla fall inte jag. Det är naturligtvis positivt att vi får 800 miljoner extra till utgiftsområde 9.

Problemet är bara att när man vänder på servetten och ser baksidan av alla de förslag som Camilla Waltersson Grönvalls parti tillför utgiftsområdet ser man alla besparingar på alla andra områden. Baksidan är att funktionshindrade kommer att få betala högre skatt än löntagare, att det kommer att byggas färre hyresrätter med rimliga hyror och att ersättningen för den familjevecka som togs så väl emot av många tas bort. Fler kommer också att bli långtidsarbetslösa.

I servettskissen satsar Camilla Waltersson Grönvalls parti 50 miljoner på en så kallad vårdförmedling. Det kan väl vara en bra idé. Jag har ingen aning, eftersom jag inte har kunnat utläsa exakt vad den vårdförmedlingen ska göra i praktiken. Den ska kanske skjutsa vårdtagare till privata alternativ, eller vad är egentligen meningen?

Fru talman! Jag skulle vilja skicka tillbaka en fråga till ledamoten Waltersson Grönvall. Vi har ju inte en statlig styrning av sjukvården i Sverige. Den styrs av regionerna, och majoriteten av alla regioner styrs av Camilla Waltersson Grönvalls parti. Varför använder inte Camilla Waltersson Grönvalls parti de stora överskotten i de regioner där de styr till att göra de satsningar som Camilla Waltersson Grönvall efterfrågar?


Anf. 40 Camilla Waltersson Grönvall (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Jag konstaterar vilken socialpolitiker som inte besvarar frågorna på det område som kollegan ställer frågor om, utan väljer att gå in på helt andra utgiftsområden. Nu gällde frågan ett mycket viktigt område. Det handlar kanske inte om de flesta miljonerna, men om oerhört viktiga miljoner för människor som lever med hiv. Inte med ett enda ord visade ledamoten Yasmine Bladelius att hon tycker att de människorna är viktiga. Hon försvarade och förklarade inte varför man har gjort den neddragningen. Varför ska vi behöva återställa detta när man inte ens kan besvara den fråga som jag ställde?

Jag ger ledamoten en ny chans och ställer den igen, och jag vill samtidigt passa på att önska god jul. Varför gjordes dessa neddragningar? Och varför krävs det nu att vår budget återställer de prioriteringarna?


Anf. 41 Yasmine Bladelius (S)

Fru talman! Jag vill naturligtvis passa på att önska god jul till ledamoten Camilla Waltersson Grönvall.

Jag noterar återigen, fru talman, att Camilla Waltersson Grönvall skriker sig hes över en misslyckad sjukvårdspolitik och satsningar som inte görs ute i regionerna i de frågor som hon anser är viktiga. Jag vill återigen vara tydlig mot dem som lyssnar till den här debatten. Samtliga regioner i Sverige går med överskott. Varför görs inte de viktiga satsningar som Camilla Waltersson Grönvall vill ha redan i regionerna om det här är en viktig fråga för hennes parti som ju styr majoriteten av alla regioner i Sverige? De går med överskott. Pengarna finns. Gör satsningarna!


Anf. 42 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Jag noterar att ledamoten Bladelius talar väldigt nedsättande om att det görs ekonomiska förstärkningar för att vårdköerna ska minska och för att möjliggöra för människor som har väntat i mer än 90 dagar att få vård. Lika nedsättande talar hon om de förstärkningar vi gör i arbetet för hivdrabbade och för att kunna utrota livmoderhalscancer.

Är det verkligen ledamotens uppfattning att det är fel att satsa pengar på att korta vårdköer och därmed möjliggöra för människor att få den vård de har rätt till, att satsa på att kunna eliminera livmoderhalscancer och att göra mer i hivarbetet? Menar ledamoten att det är fel satsningar?


Anf. 43 Yasmine Bladelius (S)

Fru talman! Tack, ledamoten Acko Ankarberg Johansson, för frågan!

Stockholmsregionen går med ett plus på 7 miljarder, och Skåne går med ett plus på 1 miljard. I Region Skåne gör man nedskärningar bland personalen på över 540 miljoner. Hur ska det minska vårdköerna, menar Acko Ankarberg Johansson?

När staten tillför stora medel till regionerna ska dessa naturligtvis användas till det de är avsedda för. Görs det? Nej.

När Acko Ankarberg Johansson förra gången lade fram en servettskiss i denna kammare fanns även i den små förslag till förändringar på detta område och inom svensk sjukvård. De användes aldrig eftersom förslagen var dåligt förberedda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag tyckte att jag var tydlig i mitt förra replikskifte om att naturligtvis ingen socialpolitiker kan tacka nej till 800 miljoner extra till ett utgiftsområde på 113 miljarder. Det skulle vara dumt. Men kan ledamoten Acko Ankarberg Johansson garantera att pengarna i denna servettskiss kommer att komma kommuner och regioner till del? Förra gången gjorde de ju inte det.


Anf. 44 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Det är häpnadsväckande att ledamoten Bladelius sänker regeringen på detta sätt. När riksdagen har fattat beslut är det regeringen som ska genomföra det. Jag delar ledamoten Bladelius irritation över att den förstärkning som vi lade fram förslag om 2019 om att öka resurserna - 3 miljarder - till primärvården så att man skulle kunna anställa fler försvann i projekt i en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner. Jag beklagar den styrning som regeringen valde. Vi hade i stället behövt fler anställda.

Det är därför vi är tydliga med våra satsningar här. De ska gå till mer personal. Vårdplatsbristen består nämligen inte av brist på sängar eller lokaler utan brist på rätt kompetens. Det är på det man ska satsa pengarna.

Hur regeringen genomför reformerna bestämmer den själv. Precis som ledamoten Bladelius beklagar jag den bristande styrningen. Och om ledamotens resonemang skulle följa det hon själv säger skulle inte en krona till satsas på regionerna.


Anf. 45 Yasmine Bladelius (S)

Fru talman! Jag vill återigen påminna dem som lyssnar till denna debatt att vi pratar om 800 miljoner av 113 miljarder.

På Skånes universitetssjukhus, Sus, drar man ned på personalsatsningarna med över 500 miljoner. Man drar bort över 1 000 tjänster på Sus. Hur menar ledamoten Acko Ankarberg Johansson att 800 miljoner ska hjälpa regioner som redan går med överskott - Stockholm med 7 miljarder och Skåne med 1 miljard - i deras arbete med att minska köerna och anställa fler när de samtidigt, i detta nu, gör nedskärningar bland personalen om 1 000 tjänster? På Sus i Skåne handlar det om över 500 miljoner kronor.


Anf. 46 Karin Råsjö (V)

Fru talman! Jag kan verkligen hålla med om ledamoten Bladelius beskrivning av regionernas förhållningssätt. Jag kommer att återkomma till det senare i mitt huvudanförande.

Jag undrar i stället lite över Socialdemokraternas statsbidrag. Ni har förstärkt bidragen till kommuner och regioner med 3 miljarder. Vänsterpartiet tycker att det är lite med tanke på att Konjunkturinstitutet säger att det skulle behövas 16 miljarder nästa år för att man ska kunna hålla den standard som finns i dag i kommuner och regioner.

Som det är nu finns ett väldigt glapp. Vi vill därför förstärka hela kommun- och regionsidan genom ökade statsbidrag för att det ska bli fler anställda inom hälso- och sjukvården och för att äldreomsorgen ska kunna axa upp mer än den gör just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag undrar hur Yasmine Bladelius ställer sig till det.


Anf. 47 Yasmine Bladelius (S)

Fru talman! Tack, ledamoten Karin Rågsjö, för frågan!

Jag vet att vi delar ett stort intresse för de här frågorna. En ökad personalsatsning inom hälso- och sjukvården är viktig för oss båda. Det är också viktigt att den personal som befinner sig inom hälso- och sjukvården och kommer att göra det har bra arbetsförhållanden och bra förutsättningar för att kunna ge god, trygg och säker vård och klara av sitt arbete.

Fru talman! Vad gäller regionerna och statsbidragen skulle jag i första hand, om jag ska vara ärlig, vilja att regionerna använde de pengar som kommer till dem genom statsbidragen och inte lägger dem på hög eller på annat. Det är en stark rekommendation från min sida till regionerna att använda de pengar som kommer dem till del till det som dessa pengar ska gå till.

Karin Rågsjö talade om ökade statsbidrag. Regeringen har gjort historiska ökningar på statsbidragen till både regioner och kommuner, och det tycker jag är bra. Naturligtvis kan vi alla önska att mer görs även framöver. Vi ser en stor utmaning inom svensk hälso- och sjukvård. Den har visat sig tydlig inte minst under pandemin, som vi ju fortsatt befinner oss i. En god, trygg och säker hälso- och sjukvård kräver resurser. Så är det.


Anf. 48 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Tack, Yasmine Bladelius, för svaret!

Vi måste självklart satsa på den offentliga vården. Jag vill betona att det är en personalkris vi har, inte en vårdkris. Då behövs ett ökat antal miljarder i statsbidrag. Samtidigt måste vi precis som ledamoten säger ha uppsikt över de regioner som nu sitter med stora överskott men skär ned. Allting måste hänga ihop. Men vården och omsorgen behöver ett ökat antal miljarder i statsbidrag. Det vidhåller jag.


Anf. 49 Yasmine Bladelius (S)

Fru talman! Jag noterar att jag och ledamoten Karin Rågsjö i mångt och mycket är överens om att det även fortsättningsvis behövs satsningar inom hälso- och sjukvården. Jag hoppas att vi kan ha goda samtal om det framgent.

Med det vill jag önska ledamoten Karin Rågsjö en god jul.

(KARIN RÅGSJÖ (V): Detsamma.)


Anf. 50 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! Pandemin har verkligen satt fingret på både brister och styrkor i hälso- och sjukvårdssystemet - brister och styrkor som vi nu, genom våra olika budgetförslag, försöker möta eller förstärka på olika sätt. Jag tror inte att det finns något parti som inte har omprövat tankar, satsningar och beslut inför budgetarbetet i skenet av det som pandemin har satt fingret på.

Fru talman! "Centerpartiet strävar efter en vård och omsorg som finns tillgänglig för alla . och som utgår från den enskilda människans behov. Rätten till självbestämmande och inflytande över den vård och omsorg som ges måste gälla såväl unga som gamla, friska som sjuka. Välfärdens huvudsyfte är att garantera trygghet och likvärdiga förutsättningar för alla, vilket bygger på insikten om att människors behov kan se olika ut. Vården, omsorgen och sociala tjänster ska hålla hög kvalitet och finnas tillgänglig för alla i hela landet."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Så lyder de inledande meningarna i Centerpartiets budgetförslag. Det är en budget som tar sikte på att få bort de ojämlikheter i tillgången till vård som finns mellan stad och land, mellan ung och gammal och mellan kvinna och man. Det är en budget som tar sikte på att ge makten till patienten och till den assistansberättigade. Det är en budget som tar sikte på att stärka tillgängligheten i hela landet och korta köerna genom att ge patienten mer makt att välja slutenvård samt var i landet han eller hon vill få sin operation utförd.

Precis här tror jag att det går en skiljelinje inom svensk politik och mellan partierna, fru talman. Skiljelinjen går mellan oss som vill ge mer makt åt patienten och dem som vill begränsa den. Den går mellan oss som ser de privata vårdföretagarna som en tillgång, och som både vill och vågar ge möjligheter att använda all ledig kapacitet som finns, och dem som tycker att det är förfärligt att vi har privata alternativ. Den går mellan oss som ser fördelarna med digital vård och dem som vill begränsa den.

I det budgetförslag som Centerpartiet presenterar och står bakom finns satsningar inom en rad viktiga områden. Naturligtvis skulle jag vilja berätta om dem alla, men i ett budgetanförande på åtta minuter hinner man inte med allt. I stället kommer jag att uppehålla mig kring tre olika delar: tillgänglig och nära vård på landsbygden, jämlik och jämställd vård samt ungas psykiska hälsa.

Fru talman! Tillgänglighet handlar inte bara om vårdköer. Tillgänglighet handlar om väldigt mycket mer, till exempel en fungerade primärvård. Primärvården är patientens första steg in i vårdkedjan och ska vara patientens fasta punkt. Oavsett var i landet du bor ska du känna dig trygg med att du har tillgång till nära vård när du väl behöver den.

I dag kan det ofta vara svårt att träffa en läkare eller få en fast läkarkontakt, speciellt om du bor på landsbygden eller i glesbygd. Där är det ofta sämre tillgång än för den som exempelvis bor i stan. Två av tre vårdcentraler i glesbygd har vakanser, och i genomsnitt är en av tre läkartjänster inte tillsatt.

Tillgången till vård får inte skilja beroende på var i landet du bor. Därför vill Centerpartiet satsa 1,1 miljarder årligen på fler läkare och mer personal inom primärvården i glesbebyggda delar av landet.

Beroende på lokala förutsättningar kan regionerna använda pengarna på olika sätt. Regionerna kan exempelvis ge etableringsstöd till små utförare i deras uppstart och utveckling av verksamheten. De kan anpassa sina ersättningssystem så att utförarna får bättre betalt per patient i glesbebyggda delar av landet. Pengarna kan också användas för att skapa attraktiva villkor för den som etablerar en vårdcentral eller filial i glesbebyggda områden. Vi vill alltså ge regionerna mer makt och resurser att faktiskt kunna ta sitt ansvar gentemot medborgarna och anpassa vården efter de förutsättningar som finns i regionerna.

Fru talman! Att ha tillgång till ambulans är en fråga om liv och död och någonting som verkligen påverkar folk som bor på landsbygden. Det handlar om trygghet. Inte minst för gravida kvinnor som har lång resväg till BB är detta en trygghetsfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

På mindre orter har invånarna tyvärr upplevt försämringar av ambulansens tillgänglighet de senaste åren. Ambulanser har omvandlats till akutbilar, och nattambulanser har plockats bort. Tittar vi på responstiden för ambulansen i delar av exempelvis Västerbotten ser vi att den har ökat med cirka 13 procent sedan 2014.

Detta är en utveckling som vi måste bryta och åtgärda. Därför vill vi satsa ytterligare 300 miljoner per år för att få fler ambulanser till glest befolkade områden, med syftet att korta responstiden.

Fru talman! Tillgänglig vård handlar inte bara om fysisk tillgång till vårdcentraler eller kortare köer. Ett spännande sätt att öka tillgången till vård är genom digitala tjänster, och just digitaliseringen är ett område där det verkligen har tagits stora steg under pandemin. Den digitala utvecklingen välkomnas varmt av Centerpartiet eftersom den ger mer makt åt patienten, både i fråga om att söka vård och kopplat till valfriheten när det gäller var man vill bo och leva.

I höstas gjorde jag ett besök uppe i Saxnäs, som ligger en och en halv timme från Vilhelmina. Som ni förstår har de haft stora utmaningar att skaffa personal. Deras utmaning har varit att ha en fast läkare på det särskilda boendet, men de har löst det på ett fantastiskt sätt. De har en geriatriker som är deras fasta läkare och som gör ronden digitalt. Läkaren är med på en skärm och följer med in till patienten. En undersköterska eller sjuksköterska är läkarens förlängda arm när det behövs.

Såväl personal som de äldre och deras anhöriga är otroligt nöjda med detta. I stället för att använda tid till att resa kan läkaren använda mer tid till samtal med patienten och med anhöriga. Jag var djupt imponerad över hur väl detta faktiskt fungerar, och jag tycker att vi ska påminna oss själva om att den digitala vården inte längre är ett andrahandsalternativ. Det är i stället någonting som kan kompensera de delar där vi ser att det behövs utveckling.

Fru talman! Jag kommer nu in på det andra området, nämligen jämlik och jämställd vård. Där vill jag belysa problemet att vården är långt ifrån jämställd.

Det finns väldigt många exempel från verkligheten. Bland annat får kvinnor vänta längre på akutsjukvård än män, trots liknande symtom. Kvinnor får också kortare sjukskrivning än män, trots liknande åkommor. Kvinnor får inte heller lika ofta pacemaker, trots samma medicinska behov. Detta är bara ett fåtal exempel på ojämlikheter som finns. Den kanske allvarligaste delen är vården när det gäller hjärtinfarkter, där vi ser att kvinnor har dubbelt så stor överdödlighet i hjärtinfarkt som män.

Detta kan vi inte acceptera. Resultatet av den ojämställda vården kan utläsas bland annat i form av miljardkostnader för felbehandlingar och sjukskrivningar, där just kvinnor är överrepresenterade. Som ett steg på vägen mot att faktiskt ta tag i dessa utmaningar vill Centerpartiet satsa 35 miljoner på forskning på kvinnors hälsa för att förbättra kunskapsläget.

Fru talman! Det tredje och sista området som jag vill prata om är barns och ungas psykiska hälsa. Centerpartiet har länge lyft behovet av att öka kunskapen kring just psykisk ohälsa. Vi vill förbättra tillgängligheten i vården, vi vill korta köerna till bup och vi vill ge vården och skolan fler verktyg för att kunna möta fler barn och unga som mår dåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anledningen till att vi vill satsa 100 miljoner under nästa år och ytterligare 100 miljoner året efter är att vi vill just korta köerna till bup. Siffrorna på detta område talar nämligen sitt tydliga språk: Antalet barn och unga som har diagnostiserats med depression eller ångest har ökat väldigt mycket under de senaste åren.

Den senaste undersökningen, från 2018, visar att 41 procent av de elvaåriga flickorna och 30 procent av de elvaåriga pojkarna upplever att de mår dåligt minst två gånger i veckan. Det är de högsta siffrorna som uppmätts sedan man började mäta. Ännu allvarligare blir det om vi tittar på suicidtalen: I åldersgruppen 15-24 är självmord den vanligaste dödsorsaken. År 2019 tog 168 barn och unga sitt liv. Det är tre unga människor i veckan.

Detta är frågor vi verkligen måste ta på allvar, för alldeles för många barn och unga mår dåligt i dagens Sverige.

Som avslutning vill även jag önska en god jul och ett gott nytt år samt säga att vi i Centerpartiet naturligtvis står bakom vår budgetmotion, vilket vi i betänkandet har markerat genom ett särskilt yttrande. Vi kommer att avstå i budgetomröstningen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders W Jonsson (C).


Anf. 51 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Just nu köar 28 svårt sjuka patienter, varav 19 barn, för att komma in till en privat, regionfinansierad anorexiklinik. Mediankötiden för barn är 28 dagar, och den som har stått längst i kö har väntat i tre månader. Dessa unga - oftast tjejer - är allvarligt sjuka.

När en tidning ringer dit och utger sig för att vara en förälder med ett sjukt barn får de direkt möjlighet att gå in privat - inom en vecka. Privatkunderna betalar 12 000 kronor per dygn, och regionen betalar 2 681 kronor per dygn. De svårt sjuka patienterna behandlas i slutenvård under i genomsnitt 55 dygn, och för privatkunderna är snittsumman för detta 1,2 miljoner kronor.

Den här möjligheten uppenbarades direkt för dem som ringde dit, det vill säga privatkunder gick före alla andra utan någon som helst bedömning. Det kan man fundera på. Det var inte sjukast först.

Så ser det tyvärr ut på en del ställen. De barn som går privat går alltså före dem som kommer från regionen, i det här fallet Stockholmsregionen. Det blir väldigt bakvänt, och jag undrar vad Sofia Nilsson och Centerpartiet har för tankar om detta.


Anf. 52 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för att du lyfter en otroligt allvarlig situation!

Även Centerpartiet har i sin budgetmotion uppmärksammat den konkreta situationen kring specialistvård till barn och unga, exempelvis gällande psykisk ohälsa, och vi vill satsa 100 miljoner på kortare köer i barn och ungdomspsykiatrin.

Jag tror att de här delarna hänger samman mycket. Vi behöver göra större satsningar på barn och unga, på deras psykiska hälsa och på att just stärka specialistvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det är uppenbart att vi har en brist på just den typen av specialistvård i hela landet. Jag tror inte att det är typiskt för Stockholm att sakna platser och kompetens inom detta ganska smala område med en så otroligt allvarlig sjukdom som drabbar barn och unga.

Naturligtvis ska vi inte tolerera ojämlikheter. Vi ska inte tolerera en ojämlik vård i landet, något som jag var inne på i mitt anförande. Oavsett var du bor och hur gammal du är, om du är flicka eller pojke, man eller kvinna, måste du kunna ha tillgång till en relevant vård som hjälper dig i din situation.


Anf. 53 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Centerpartiets totala tillit till marknaden tycker jag är lite märklig. Det här uppenbarar sig gång på gång i olika sammanhang, eftersom vi har en helt oreglerad marknad i Sverige.

Det är inte ditt tillstånd som avgör om du kommer först i kön. Då skulle inte det här ha flutit upp på det här sättet. Det handlar ju om den här klinikens förutsättningar att tjäna lite, eller ganska mycket, extra och kanske låta dem som har pengar och kan betala extrema summor gå före andra barn som har ett större behov. Det är ett jättestort problem, för det blir väldigt ojämlikt.

Jag är väldigt orolig för det här, och jag tror inte att det bara är jag som är det.

Det blir lite konstiga svängningar här, men jag vill önska en god jul och hoppas att Centerpartiet och Vänsterpartiet kan kroka arm i de frågor som vi är överens om.


Anf. 54 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! Jag passar på att önska ledamoten Karin Rågsjö en god jul redan inledningsvis!

Det intressanta med hela diskussionen och debatten kring privat kontra offentligt är att vi liksom inte kan kroka arm i de frågorna. Det här handlar ju om att titta på den totala kapaciteten av vård och omsorg som faktiskt finns i landet och inte bara stirra oss blinda på att det inte finns någon ledig kapacitet inom det offentliga, exempelvis kopplat till vårdköerna.

Vi borde i stället bredda oss, titta på och öppna upp för att man ska kunna söka vård och slutenvård i hela landet och även hos de privata aktörerna. De stod faktiskt med öppna armar och frågade om de kunde hjälpa till i pandemin, exempelvis.

Vi måste anamma detta och använda all ledig kapacitet i stället för att stirra oss blinda på bara offentligt eller bara privat. Vi måste se helheten och kunna erbjuda våra patienter och medborgare vård oavsett var den lediga kapaciteten finns.


Anf. 55 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Förra året var det trendigt med applåder till vård- och omsorgspersonalen. Alla partier var på. Bättre villkor för vården och omsorgen och för socialtjänsten, var mantrat.

I år kan vi se ut över det kaos inom exempelvis förlossningsvården som drabbar hårt. Vi kan se fler timanställda inom äldreomsorgen än tidigare och en offentlig vård som dräneras på olika ställen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det ska skäras ned 1 miljard i Skåne. I Stockholm ska högermajoriteten skära ned på akutsjukhusen. I Västra Götaland ska det skäras ned i runda slängar 1 miljard på sjukhusen. Detta sker trots enorma överskott.

Samtidigt går borgerliga politiker ut och skyller exempelvis förlossningskaoset på regeringen. Men det är ju inte regeringen som ansvarar för förlossningsvården i Stockholm eller på andra ställen, utan det är regionala politiker. Vänder man på den stenen kan man, om jag inte är helt ute och cyklar, se att M och KD styr i 13 regioner och Centern i 19.

Timanställningarna inom kommunerna har ökat. Det är ganska makabert. Skulle vi inte värna om de äldre och bygga upp fast utbildad personal? Förutom vissa undantag, exempelvis Södertälje, ser vi inte att så är fallet.

Fru talman! Välfärden är underfinansierad. Det märks varje dag i vården med brist på personal. Inom äldreomsorgen är det samma sak.

Konjunkturinstitutet bedömer att för att hålla den standard vi har i dag för Sveriges kommuner och regioner krävs 16 miljarder mer i statsbidrag 2022. Då är det lite märkligt att regeringen i budgetpropositionen endast skjuter till 3 miljarder i generella statsbidrag.

Vänsterpartiet ökar därför statsbidragen med 10 miljarder nästa år, 15 miljarder nästföljande år och 20 miljarder 2024. Varför gör vi det? Det behövs om vi ska ha en offentlig vård att lita på och en äldreomsorg som gynnar de äldre, fru talman. Vi kan inte fortsätta att skära ned. Om vi värnar personalen värnas även patienterna och de äldre.

Fru talman! Alla har rätt till en jämlik och bra sjukvård. Den grundläggande principen är att vården ska ges utifrån människors behov, inte beroende på om man har en privat försäkring eller inte. Det ska gå att lita på den sjukvård vi har - är jag sjukast i kön kommer jag först.

I dag finns det väldigt stora skillnader i Sverige, både när det gäller hälsa och tillgång till vård. Det handlar om var vi bor i landet liksom om klass, kön och ålder. Skillnaden i livslängd mellan olika utbildningsgrupper ökade från 4,4 år till 6 år under perioden 2006-2019. Det är ett enormt bakslag, men det är också en tydlig indikator på att ojämlik hälsa hör ihop med klass.

Fru talman! Nu handlar det om att reclaima den offentliga hälso- och sjukvården och äldreomsorgen och följa pengarna. Vart går skattepengarna? Går de till dig och mig? Till mamma på äldreboendet, till konsulter, till vårdmarknaden? Kan vi ha en oreglerad vårdmarknad? Vad får jag egentligen för skattepengarna?

Vad säger personalen? De talar om att det inte finns några marginaler längre. När ansvarigt regionråd i Stockholm, Iréne Svenonius, säger att personalen klarade pandemin med befintliga resurser vill jag svara alla dem som tycker att det var jättebra att det kostade på. Det kostade på!

Vården är inte planerad för 100 procents kapacitet, utan 80 procent eller lite lägre verkar vara det normala. Därför ligger också äldre på akutmottagningarna timme efter timme utan att få hjälp och hamna på en vårdavdelning. Därför fixar inte alla vårdcentraler sina åtaganden.

Fru talman! För att förbättra arbetsmiljön, stärka kompetensen och förbättra villkoren för de anställda vill vi tillföra medel till en gedigen satsning på hälso- och sjukvården på olika sätt. Det handlar om statsbidrag, men det är också riktade satsningar på 4 miljarder mer än regeringen för att stärka både vården och personalen. Personalen är guldet. Det måste vi komma ihåg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Antalet vårdplatser per invånare har mer än halverats sedan 1994. Vänsterpartiet har i sitt budgetförslag ökade satsningar på sjukvården och i synnerhet i regioner med stor glesbygd. Där är vi faktiskt lite lika Centerpartiet. Det behövs en nationell strategi för tillräckligt många vårdplatser utifrån demografiska behov, krisberedskap och det långsiktiga kompetensbehovet. I glest befolkade regioner är det dyrare att bedriva sjukvård, så där laddar vi in 1 miljard.

När du står utanför psykiatrin och är oerhört deprimerad ska du få komma in direkt och få hjälp, medicin och terapi. Vi vill arbeta för att bryta stigmat kring psykisk ohälsa. Hela området psykisk hälsa behöver uppgraderas så mycket mer, och det budgeterar vi för långsiktigt.

Vi vill också växla upp arbetet med beroendefrågor och beroendevården, som delvis är under isen. Här har vi också budgeterat långsiktigt.

Visa mig dina tänder, fru talman, och jag kan säga vilken klass du kommer från. Tänderna är en del av kroppen. Vänsterpartiet vill på sikt införa ett högkostnadsskydd i tandvården. Det innebär att kostnader över 2 000 kronor subventioneras fullt ut under en tolvmånadersperiod.

Vi föreslår att det för de vanligaste behandlingarna ska införas en nationell taxa. Det innebär ett tak för vad respektive behandling får kosta nationellt, och det blir lättare som patient att se vad vi betalar för. Det är ganska olika i dag.

Det här är en långsiktig satsning - inget man fixar på ett budgetår. Vi går nu in med 2,25 miljarder kronor. Du ska kunna le utan att skämmas. Det här är en flerårig satsning.

Äldreomsorgen har länge varit under attack i fråga om nedskärningar. Personalen betyder allt, men det är dem det sparas på. Personal med rätt kompetens är det som kan lyfta äldreomsorgen. Ta bort de dåliga arbetsvillkoren, de låga lönerna och det bristande inflytandet! Undersköterskorna måste uppgraderas lönemässigt, utbildningsmässigt, arbetsmiljömässigt och sjukvårdsmässigt.

Vänsterpartiet ser också tydligt att det fortfarande krävs mycket resurser för att säkra personalförsörjningen, öka fortbildningen och förbättra arbetsvillkoren. Vi har gått in med generella statsbidrag, men vi har också förhandlat fram - lite ovanligt, kanske - mer pengar till äldreomsorgen med Moderaterna och Kristdemokraterna. Vi vill omvandla timanställningar till tillsvidareanställningar och stärka den medicinska kompetensen, och vidare vill vi att fler äldreboenden ska byggas.

TBE-vaccin är dyrt, och det är en klassfråga. Vänsterpartiet vill införa ett högkostnadsskydd för vuxna. För barn ska vaccinationen vara helt kostnadsfri. Det blir annars mycket dyrt för en trebarnsfamilj - eller bara ett barn.

Det krävs också en särskild satsning på att nationellt samordna och centrera kunskapen om behandling och diagnostik av postcovid.

Vänsterpartiets mål är att minska klyftorna mellan allmänna inkomstnivåer och ersättningsnivåer för försörjningsstöd. Det handlar om barnen och barnperspektivet. Vi höjer därför anslaget i vår budget så att riksnormen för försörjningsstöd ska kunna höjas med 500 kronor per barnhushåll och månad samt 200 kronor per barn och månad. Det här är ingen valvinnarfråga i dessa tider, utan det är mer en fråga om anständighet eftersom den relativa barnfattigdomen ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Tyvärr är våld mot kvinnor alltid aktuellt. Fler kvinnor ska kunna söka hjälp hos socialtjänsten och få placeringar på ett skyddat boende under lång tid. Det försöker vi budgetera för och skapa förutsättningar för.

Vi vill också ha fristående kvinnojourer, och vi föreslår ett anslag som utgår per år till kvinnojourerna - som är guld värda.

Fru talman! Ett samhälle där ojämlikheten ökar är ett farligt samhälle. Där klyftorna ökar minskar tilliten till staten. Samhällskontraktet bryts, rivs itu, och det har vi inte råd med. Välfärd gör gott. Vi ska värna välfärden och hålla den fri från marknadens ständiga försök till rofferi.

Jag står förstås bakom Vänsterpartiets budgetförslag, och det finns också ett särskilt yttrande från oss.


Anf. 56 Lina Nordquist (L)

Fru talman! Den här debatten handlar om sjukvård, hälsa och skyddsnät. Jag konstaterar först att det absolut viktigaste för oss liberaler när det gäller hälsa och skyddsnät faktiskt ligger utanför det här utgiftsområdet, nämligen förskolan och skolan. En trygg och bra start är det bästa skydd vi kan tänka oss.

På tal om barn innehåller vår liberala budget också utökade resurser för hembesöksprogram från barnavårdscentralen för att förebygga trasiga familjer. Vi avsätter pengar till den nationella stödlinjen för barn, mot sexuella övergrepp och för stöd för den som ändå utsätts.

Samtidigt ser vi att allt detta blir värre under en pandemi. I den här budgeten - och i allas våra partibudgetar - ligger pandemin över raderna, mellan raderna och längs med raderna, i stort sett i varje enskild satsning.

Vi liberaler tänker att under de kommande åren måste den högsta prioriteringen läggas på att ge vård till alla de människor som har avstått eller tvingats vänta under pandemin. De personerna måste få sin hjälp. Alldeles för många människor har väntat alldeles för länge. Alldeles för många har också tvingats arbeta alldeles för hårt för att ge vård till alla dem som behövt den. De har arbetat alldeles för länge utan semester och utan vila. Dessa personer behöver fler kollegor och mer avlastning. Det är inget som går att lösa på ett kick. Det är vi fullt införstådda med. Det kräver långsiktiga satsningar att komma i kapp med detta.

En annan långsiktig satsning som vi anser är helt nödvändig, och som vi är glada över att se i den budget som riksdagen kommer att anta i eftermiddag, även om den tyvärr inte är vår, är vårdplatserna. Vi gör bedömningen att det behövs en långsiktig satsning som löper över många år framöver för fler vårdplatser. Kortsiktiga satsningar hjälper förstås inte eftersom det inte går att anställa en enda människa eller höja en enda lön om man bara gör det i två eller tre år. Det funkar inte så. Tillfälliga satsningar ger inte långsiktiga resultat när det handlar om kunniga människor.

Vi tror också att det behövs en långsiktig satsning för att föra vården närmare invånarna, både småskalig vård och den vård som fortfarande kan vara storskalig i större städer, och så vidare.

Överallt behövs fler husläkare, fler kunniga allmänspecialister med god tid för sina patienter och tillräckligt många kollegor. Detta kräver resurser.

Vi liberaler vill också höja schablonersättningen för den statliga personliga assistansen. Det är ett helt uppenbart statligt ansvar. Ingen annan kan göra detta. Det är staten som måste stå för ett frihetligt, medmänskligt ansvar för personlig assistans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Slutligen kommer jag till frågan om de äldre. Skyddsnätet borde finnas där under hela vårt liv, från den allra första dagen till den sista. Men det har blivit brutalt uppenbart, fru talman, att äldreomsorgen har varit bortglömd alldeles för länge i vårt land.

Viruset blev en slägga mot människor som bor i särskilt boende. De personerna fick besöksförbud i stället för trygghet och omsorg. Vi får inte glömma det, och vi måste tillsammans fortsätta att laga maskorna i nätet.

I dag träffar man alldeles för många människor i hemtjänsten. Det gäller ibland också på särskilda boenden. Det finns inget stöd för kommuner att anställa en medicinskt ansvarig läkare som kan sköta strategiska analyser av vad äldreomsorgen har och behöver. Det är som anställd svårt att få kunskap, och det är också svårt att hitta tillräckligt många redan kunniga personer att anställa. Allt detta måste vi ordna. En av de saker vi liberaler avsätter i vår budget är ett stöd för att öka kontinuiteten och för en fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Vi tror att det kommer att förbättra arbetsvillkoren och i slutändan - vilket naturligtvis är allra viktigast - känslan av verklig trygghet hos den person som behöver hemtjänst.

Fru talman! Liberalernas budgetförslag är en sammanhållen helhet. Eftersom riksdagen i rambeslutet har ställt sig bakom en annan budget kommer vi inte att delta i dagens beslut. Men i dag, precis som alla andra dagar, står vi bakom en politik för hälsa, frihet och möjligheter från den första dagen till den sista dagen.

Med detta vill jag önska fru talmannen, alla mina kollegor och alla er som lyssnar en riktigt god jul.


Anf. 57 Margareta Fransson (MP)

Fru talman! Jag ställer mig självklart bakom alla våra reservationer i SoU1, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 1, som rör ekonomisk kompensation.

Jag hänvisar också till ett särskilt yttrande från min partikamrat ledamoten Emma Hult som berör hbtqi-personers psykiska hälsa.

Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 9. Det handlar om hälsovård, sjukvård och omsorg. Jag tänker dock ta tillfället i akt att uppehålla mig vid frågor som rör äldre.

Ålderismen i samhället är ett stort problem. Vi i Miljöpartiet anser att om vi kommer till rätta med det problemet kommer många andra problem att bli betydligt mindre. Det handlar om synsätt, självkänsla, hur vi bemöter varandra och vilket samhälle vi vill ha.

Att samhället består av människor i olika åldrar är ju inget nytt, men vi lever ibland som om det vore det. Om samhället vore mer universellt utformat skulle man behöva färre särlösningar. Det handlar om att göra rätt från början. Det gäller för äldre och för människor med funktionsnedsättningar men även för andra. När det behövs mindre av särlösningar blir samhället mer tillgängligt för alla. Man känner tillhörighet och slipper utanförskapskänslor.

Om vi levde mer efter dessa deviser skulle det inverka starkt på vilka insatser samhället behöver göra särskilt för äldre. Det skulle handla om helt andra saker.

Enligt World Values Survey, ett globalt forskarnätverk, är Sverige ett av de länder där det förekommer mest ålderism. Enligt deras studie är Sverige femte sämst i världen på att respektera äldre. Vi ser det inom hälso och sjukvården. Vi ser det på arbetsmarknaden. Vi ser det också här i kammaren om vi ser oss omkring. Detta för att nämna bara några exempel. Ålderismen och diskrimineringen mot äldre måste minska!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Tillsammans med Socialdemokraterna har vi lagt fram flera förslag för ett förbättrat och tryggt liv för äldre och äldre äldre.

Några av dessa är mer pengar till kommuner och regioner och en förlängning av Äldreomsorgslyftet, bland annat för att personal ska få möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid, samt en fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Detta för ökad trygghet och höjd kvalitet.

Fru talman! Jag vill lyfta fram att vi i Miljöpartiet i år har lämnat en så kallad kommittémotion som vi kallar Ett rikare liv för äldre. Den tar upp olika förslag med koppling till äldre och äldrepolitik som vi vill se inom olika områden. Jag ska nämna några av dem.

Hemtjänst utan behovsprövning är ett av förslagen. Miljöpartiet har bidragit till en ändring i socialtjänstlagen som möjliggör för socialtjänsten att erbjuda hemtjänst utan behovsprövning till äldre. I dag får kommuner införa denna möjlighet frivilligt. Vi vill förstärka det så att det blir en generell rättighet i hela landet.

En annan fråga är den ofrivilliga ensamheten. Vi skulle gärna se en nationell strategi mot ofrivillig ensamhet med inspiration från bland annat Storbritannien. I detta ingår även åtgärder för att äldre ska kunna njuta av saker och ting som ger glädje tillsammans med andra.

Några exempel är att kunna äta tillsammans, att då också kunna känna doften och smaken av maten, att kunna äta tillsammans på restaurang i nära anknytning till boendet eller äta på skolor. Det viktiga är att slippa äta ensam och slippa att maten består av något uppvärmt i plastlåda. Det handlar också om att slippa åka till externt köpcentrum för att göra ärenden utan kunna göra dem i sina egna kvarter och där också lätt kunna träffa andra.

Ett tredje förslag gäller hbtqi-personer. Det borde vara självklart att man kan fortsätta vara den man är trots att man flyttat in på ett boende, men i dag är det inte så självklart. Det finns många vittnesmål från personer som känner att de tvingas krypa in i garderoben igen. Så kan vi faktiskt inte ha det. Det borde vara självklart att alla som arbetar med äldre har kunskap om hbtqi. Det skulle också kunna finnas specifika hbtqi-boenden för dem som vill bo så. Det kan också locka personal som skulle vilja arbeta där.

För övrigt bör vi en gång för alla sluta med uttrycket "våra äldre". Det blir ett vi-och-dom-perspektiv som är orimligt. Det kunde lika gärna vara en äldre person - inte för att jag är jätteung, men tänk er en ännu äldre - som stod här i talarstolen och sa "våra medelålders". Det skulle ju aldrig hända, men det visar ändå hur befängt det är.

Fru talman! Jag vill avsluta med att uttrycka den saknad vi kommer att känna efter en väldigt speciell person. Det är Barbro Westerholm, som med sin årsrika erfarenhet har betytt väldigt mycket för oss i den här kammaren men också för väldigt många utanför den. Vi är många som kommer att sakna dig, Barbro!

Fru talman! Det här är min fjärde debatt på två dagar. Därför har jag lite minnesproblem, så jag vet inte om jag har önskat en god jul och ett gott nytt år till talmannen och talmannens kollegor och kansli. Jag tar det säkra för det osäkra och gör det nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag passar på att säga det även till socialutskottet, och jag vill rikta ett stort tack särskilt till fru ordföranden för ett väldigt trevligt bemötande.


Anf. 58 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Riksdagen beslutar om budgeten i två steg. Först beslutar man om ramarna, och sedan pågår arbetet i utskotten med att förtydliga innehållet.

Det är socialutskottets del vi debatterar och ska besluta om i dag. I grunden finns regeringens budgetproposition. För socialutskottets del innehåller den flera bra saker. I den komplettering som arbetades fram av Kristdemokraterna och Moderaterna och som sedan förhandlades med Sverigedemokraterna fann vi inte skäl att ta bort något från regeringens förslag, utan vi vill lägga till fler satsningar.

Jag ska nu berätta något om de satsningar vi föreslår ska tillföras inom utgiftsområde 9.

Vi föreslår en särskild satsning för att öka antalet vårdplatser. Den startar med 425 miljoner kronor år 2022 och ökar sedan årligen så att den år 2024 är uppe i 1 ½ miljard i en särskild satsning på fler vårdplatser.

Sverige har nämligen under en lång tid minskat antalet vårdplatser. Till en del är det en naturlig utveckling när mer kan göras som dagkirurgi eller med effektiva läkemedel som minskar behovet av inläggning. Det är en god utveckling. Men det har dragits för långt, och vid ingången av pandemin var det uppenbart att vi har för få vårdplatser som grundnivå.

Sverige ligger i botten när man jämför europeiska länder när det gäller vårdplatser. Konsekvenserna för patienter och personal är påtagliga när det är för få vårdplatser. Det krävs en nationell styrning för fler vårdplatser, och det är inte i syfte att stoppa utvecklingen med mer nära vård eller användning av dagkirurgi. Det är en nationell satsning för att vi ska ha en rimlig grundnivå inom hälso- och sjukvården. Det har vi inte i dag.

Det som saknas är personal och personal med rätt kompetens. Därför föreslår vi en satsning under hela budgetperioden på att öka antalet vårdplatser. Hur det görs måste bestämmas lokalt, i verksamheten. Men statliga resurser tillförs för att medverka till en utveckling med fler vårdplatser. Att det också blir så måste följas upp.

Vi föreslår att arbetet med en nationell vårdförmedling sätter igång. Det handlar om att synliggöra ledig kapacitet, oavsett var i landet den finns, så att patienter som har fått en medicinsk bedömning att de behöver en operation eller en behandling och väntat mer än vårdgarantins 90 dagar kan, om de vill, söka vård där det finns ledig kapacitet. Vi föreslår också att en ersättning ges till patienter som behöver resa en längre sträcka. Det måste vara möjligt för alla, oavsett egen inkomst, att få vård på annat håll där ledig kapacitet finns.

Fru talman! Jag är väldigt glad över den satsning som nu kan starta i bred skala och som innebär att vi kan eliminera livmoderhalscancer. Det går! Regeringen valde att inte ha med satsningen i sin budget trots att en enig riksdag uppmanat regeringen att göra den. Men i de budgetkompletteringar som vi nu gör föreslår vi att medel tillförs som möjliggör kompletterande screening och vaccinering. Arbetet är också på god väg genom att Sveriges Kommuner och Regioner har förberett frågan. Det är alltså en fantastisk möjlighet som nu öppnar sig! Vi kan eliminera livmoderhalscancer inom fem till sex år, förutsatt att satsningen hålls i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi kan också eliminera hiv. Såväl livmoderhalscancer som hiv orsakas av virus. Till skillnad från när det gäller coronaviruset finns alltså i dag möjlighet att eliminera både livmoderhalscancer och hiv. Det krävs ett särskilt politiskt ledarskap för att nå dit. Därför tillför vi medel, också här med en upptrappning, mot 75 miljoner årligen, i syfte att stärka det arbetet och uppdatera den nationella strategin. Tillsammans med det civila samhällets organisationer kan vi nå längre, och vi bör ha målet att eliminera hiv till år 2030.

Fru talman! Vi föreslår en förstärkning av resurserna till äldreomsorgen utöver regeringens förslag med målet att delade turer ska tas bort. Det finns bra satsningar i budgetpropositionen. De kommer till del från regeringen själv och till del från det förslag till initiativ som Kristdemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet lade fram i riksdagen. Det har lett fram till en årlig förstärkning om nästan 4 miljarder till äldreomsorgen för att öka den medicinska kompetensen, för att få bättre arbetsvillkor och för att kunna bygga fler anpassade boenden. Vi ökar nu på resurserna med det uttalade målet att delade turer tas bort. Om det ska lyckas krävs mer resurser.

Det är dock oroande att det trots riksdagens beslut om kraftigt förstärkta resurser till äldreomsorgen inte händer tillräckligt. Socialutskottet har enigt uttalat att de särskilda resurserna till äldreomsorgen ska gå till just äldreomsorg - inte till byggandet av nya stadshus eller något annat.

Frågan är: Vad gör regeringen för att säkerställa att resurserna går dit, till ökad medicinsk kompetens, till bättre arbetsvillkor och till möjligheten att bygga fler anpassade boenden?

Fru talman! I betänkandet från socialutskottet har vi med två delar till. Det är dels den så kallade resultatuppföljningen, dels vår bedömning av tillkännagivanden. Låt mig börja med den sista delen.

I budgetpropositionen meddelar regeringen vilka tillkännagivanden de anser är tillgodosedda och som de därmed inte behöver arbeta mer med. Här är utskottets majoritet inte överens med regeringen i alla delar.

Det handlar om arbetet med hbtq-personers psykiska hälsa och om ekonomisk kompensation till dem som påverkas negativt av beslutade begränsningar med stöd i pandemilagarna. Det handlar om den generella tillståndsplikten, och det handlar om akutsjukhusen. Vi oroas över situationen för akutsjukhusen i takt med alltmer högspecialiserad vård. Att samla viss högspecialiserad vård av medicinska skäl är självklart, men det är lika angeläget av medicinska skäl att säkra tillräckligt underlag för akutsjukhusen i landet. Vi måste klara båda delar, och utskottet vill se en konsekvensbeskrivning från regeringen så att vi kan bedöma läget.

I resultatuppföljningen framgår att socialutskottet riktar kritik mot det sätt som regeringen har arbetat på för att följa upp resultat inom omsorgen om äldre. I budgetpropositionen saknas indikatorer för bemanning och kompetens inom äldreomsorgen. Vi behöver veta bättre hur det ser ut så att vi kan följa utvecklingen och se att pengar som satsas ger effekt för de äldre och för personalen. Det saknas också information om hur vi klarar att uppfylla målet om en jämlik vård och omsorg. Dessa synpunkter lämnar ett enigt utskott till regeringen.

Sammantaget, fru talman, yrkar Kristdemokraterna bifall till utskottets förslag, som innebär en satsning på fler vårdplatser och att en nationell vårdförmedling kan starta. Vidare innebär det att vi kan påbörja elimineringen av livmoderhalscancer och förstärka arbetet vad gäller hiv och en uppdaterad strategi för detta. Slutligen finns resurser med för att förstärka äldreomsorgen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Med detta vill också jag rikta ett tack till alla i utskottet för ett väldigt gott arbete. Det är alltid trevligt att möta utskottets ledamöter, tjänstgörande ersättare och alla andra. Tack också till utskottskansliets personal, till talmanspresidiet och till alla som tjänstgör här framme!

(Applåder)


Anf. 59 Margareta Fransson (MP)

Fru talman! Miljöpartiet har drivit igenom en återhämtningsbonus. Det är en modell som syftar till att främja ett hållbart arbetsliv inom både hälso och sjukvården och omsorgen. Det ska handla om initiativ som kommer underifrån.

Än så länge har 249 miljarder delats ut . förlåt, jag menar miljoner! Jag hade gärna velat se miljarder, men okej, jag får nöja mig med miljoner. 249 miljoner har alltså delats ut till 190 kommuner och 16 regioner. Detta har bland annat lett till nya sätt att planera scheman, till e-learningplattformar och friskvård, för att nämna några exempel.

Min fråga till Acko Ankarberg Johansson är: Hade det inte varit bättre att helt enkelt öka på återhämtningsbonusen i stället för att inrätta ytterligare ett stöd?


Anf. 60 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Fransson, för frågan! Man kan delvis se det som att detta hör ihop. Det är också i det avseendet det är viktigt med fler vårdplatser. Om vi ständigt lever med en överbeläggning eller att patienten vårdas på fel avdelning leder det till patientrisker. Men det leder också till en ohållbar arbetsmiljö för personalen.

Kristdemokraterna vill i det långa loppet ha ett annat synsätt, där vi faktiskt betalar för att det finns lite luft i systemet. På längre sikt skulle vi vilja hitta en sådan åtgärd. Men det vi behöver börja med nu är att öka antalet vårdplatser. Det kommer i sig att leda till att arbetsmiljön förbättras när man inte ständigt behöver lägga mer tid på att ransonera vård utan får tid att ge den vård till patienterna som de behöver.

Däremot gör vi inga förändringar när det gäller återhämtningsbonusen. Den är alldeles utmärkt. Men den går på ett bredare sätt och behöver också användas lite annorlunda än för just det som handlar om behovet av fler vårdplatser.

För mig är inte det här två olika saker, utan båda delarna behövs.


Anf. 61 Margareta Fransson (MP)

Fru talman! Det här är egentligen inte kopplat till just vårdplatser. Min fråga bygger på att jag ändå känner en oro för att ett ytterligare bidrag riskerar att leda till att man tappar fokus på återhämtningsbonusen.

Den är ny, så den behöver tid att sätta sig. Den bygger, precis som du själv nämner, på en lite annorlunda modell. Men den modellen kan också, om initiativet kommer underifrån, vara till för att ta bort till exempel delade turer.

Delar du min oro när det gäller de olika typerna av satsningar, och kan du tänka dig att arbeta för att öka just återhämtningsbonusen och slå dessa samman?


Anf. 63 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Jag tror att vi måste påbörja en nationell styrning för fler vårdplatser. Utvecklingen har gått åt fel håll under väldigt lång tid. Det måste vara ett nationellt tryck på att öka antalet vårdplatser. Det kommer att förbättra patientsäkerheten. Det kommer också att förbättra arbetsmiljön. Det är ett långsiktigt arbete som behöver pågå länge.

Återhämtningsbonusen är ändå kopplad till den oerhörda ansträngning som personalen har gjort under pandemin och berör bredare områden än bara det som kopplas till sjukhusen. Därför är det viktigt att återhämtningsbonusen finns.

Däremot är det alltid problematiskt när vi har många olika specialdestinerade statsbidrag. Därför bör man titta på vad som kan slås samman, och vi kommer att göra det i vår. När man sammanför det får man en ökad möjlighet att göra det som är rätt.

Men om vi inte talar om vad pengarna ska gå till kan de gå till nya stadshus. Pengarna måste gå till äldreomsorg och till fler vårdplatser, så att vi faktiskt får bättre äldreomsorg och fler vårdplatser.


Anf. 64 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Fler vårdplatser står vi också bakom. Vi måste öka antalet vårdplatser, och det handlar om personal, inte om sängar eller rum.

Jag är dock ganska orolig. Samtidigt som vi står här ska man göra stora nedskärningar i Stockholmsregionen, Västra Götaland och Skåne. Där skär man ned just på personalen på akutsjukhusen. I de regionerna styr även Kristdemokraterna. Dessa regioner har också extrema överskott.

Hur ska vi se till att man inte kan ha berg av pengar bakom sig samtidigt som man skär ned och på samma gång tar emot nya pengar för att anställa fler? Jag får inte ihop detta riktigt, men jag hoppas att Acko Ankarberg Johansson, som jag uppskattar mycket som ordförande i utskottet, har ett väldigt bra svar. Man kan inte ha 7 miljarder i överskott och skära ned på personalen på samtliga akutsjukhus samtidigt som man hämtar hem mer pengar från staten. Något slags spärr måste det vara någonstans, och hur vi ska fixa det vet jag inte.


Anf. 65 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Jag delar ledamoten Rågsjös oro över att vårdplatserna minskar. Skär man ned på personalen kommer det att bli färre vårdplatser. Det kommer att bli fler överbeläggningar. Personal kommer att behöva lägga mer tid på att ordna kön och ransonera vården i stället för att ge vård. Detta hänger ihop.

En av nycklarna är att man styr vart pengarna går. De pengar till fler vårdplatser som vi föreslår ska inte betalas ut om det inte blir fler vårdplatser. Vi måste ha en nationell styrning som leder åt det hållet. Det är fel tänkt att man ska ha en förmögenhetsuppbyggnad hos både kommuner och regioner. De ska förstås ha en budget som håller ihop, och jag vet att en och annan region behöver lägga sitt överskott på att täcka underskott i kollektivtrafiken och sådant. Men vi måste också ha en styrning för att man inte ska ha en förmögenhetsuppbyggnad utan att man på sikt ska använda sina pengar till det de är tänkta för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Därför är vi väldigt tydliga med att pengarna ska gå till fler vårdplatser. Annars får man inga pengar alls. De ska inte gå till stadshus eller till att fylla tomma hål. Punkt.


Anf. 66 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Nej, nya stadshus tror jag inte att de här pengarna går till. De kan i stället gå till oerhört många fler vänner i den privata sektorn, tror vi.

Stockholmsregionen har 7 miljarder i överskott och skär ändå ned på akutsjukhusen. Det är på samma sätt i Skåne och Västra Götaland. Jag hann precis med att göra en runda innan pandemin slog till igen. Personalen går fullständigt på knäna på grund av ständiga nedskärningar. Applåderna har verkligen tystnat i dessa regioner.

Jag är otroligt oroad. Det blir intressant att se om man kan följa de här pengarna. Det självklara vore ju att regioner med 7 miljarder i överskott ska kunna redovisa vad pengarna ska användas till innan de tar emot nya statsbidrag.


Anf. 67 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Jag ska säga att det är i Jönköpings kommun som majoriteten just nu har beslutat att bygga ett nytt stadshus. Det kändes verkligen fel med tanke på de utmaningar man har. Jag borde kanske ha nämnt det. Det var inte Region Stockholm jag syftade på.

Vi är helt överens. De pengar vi ger till äldreomsorgen eller till fler vårdplatser måste gå till det. De får inte ramla ut någon annanstans.

Vi kan inte först ta emot Coronakommissionens betänkande och oja oss över det gemensamt och sedan återgå till att jobba precis som vi brukar, utan det måste ske en förändring. Det måste ske förstärkningar i äldreomsorgen, och det måste bli fler vårdplatser. Hade vi gått in i pandemin med en högre grundnivå tror jag att vi hade klarat det ännu bättre. Vi klarade det bra tack vare personalen, men hade vi haft fler vårdplatser från början hade vi haft en bättre situation. Vi måste möjliggöra det.

De här pengarna kan medverka till detta. De löser inte situationen, men de medverkar till det.


Anf. 68 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! Tack, Acko Ankarberg Johansson, för ditt anförande! Ett område där vi verkligen delar engagemanget gäller jämlik och jämställd vård. Vi delar också ett stort engagemang i fråga om cancervård och cancerprevention.

En del där vi ser en stor ojämlikhet är mammografin. Vi ser att kvinnor med annan etnisk bakgrund inte hörsammar mammografikallelserna i lika hög grad som våra svenska kvinnor. Det som oroar mig i den budget som ledamoten Ankarberg Johansson nu talar om är att Kristdemokraterna bara satsar 50 plus 25 miljoner på informationskampanjer när det gäller just mammografi. I stället för att som vi satsa 300 miljoner på mammografi och cancerscreening finns det bara 50 plus 25 miljoner till mammografin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det jag också saknar handlar om den tidiga upptäckten i cancerscreeningar. Där kan vi också se en ojämlikhet där vi halkar bakåt nu efter pandemin. Jag skulle gärna vilja höra en reflektion kring detta. Hur tänker ledamoten Ankarberg Johansson att en informationskampanj ska möta det behov som faktiskt finns?


Anf. 69 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Sofia Nilsson, för frågorna och för att jag får en chans att berätta om Kristdemokraternas eget alternativ, som ju inte ligger på bordet i dag men som jag självklart står bakom!

Mammografin är kostnadsfri i dag. Ändå når vi inte alla kvinnor. Man låter ändå bli att gå. Det innebär att det finns skäl att jobba med frågan varför man inte gör det. Det har också gjorts en uppföljning av Socialstyrelsen som kommit fram till att det är svårt att veta om avgiftsfriheten ens har haft betydelse. Förmodligen behöver vi mycket mer av uppsökande verksamhet för att nå kvinnor och berätta om varför det är bra med mammografi.

Ibland kan det finnas rädslor inför mammografin. Ibland kan det vara en osäkerhet om vad det innebär att få ett besked att man kanske har cancer eller något som behöver behandlas. Det krävs alltså ganska mycket arbete från vården för att nå kvinnor och berätta om situationen. Det är bakgrunden till vår satsning på den delen.

Det kan mycket väl vara så att satsningen behöver vara större. Men framför allt vill vi sända en signal om att vi behöver mer pengar på det här området. Det räcker inte med att mammografin ska vara avgiftsfri, utan vi måste också ta fler steg så att, precis som ledamoten Nilsson säger, alla kvinnor får en chans till mammografi.

Detta finns dock inte med i den gemensamma budget som vi diskuterar i dag. Jag hade gärna sett att det var det, men jag är mer besjälad av att nå någonstans. Jag är mer intresserad av att kunna göra fler satsningar, och då samarbetar jag med de partier som tycker lika. Jag är glad över att vi har kunnat göra satsningar på livmoderhalscancer, hiv, vårdplatser och annat. Men jag återkommer gärna till satsningar på mammografi och över huvud taget på att nå kvinnor som sällan nås av just den sortens insatser. Jag återkommer gärna till ledamoten Nilsson om det.


Anf. 70 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! Jag tror verkligen att det fortfarande är väldigt viktigt att vi har avgiftsfri mammografi. Även om vi gör en informationskampanj och får fler kvinnor att komma dit behöver det vara avgiftsfritt också i framtiden. Jag tror att vi delar den inställningen, men jag saknar att vi faktiskt gör en satsning på just mammografin.

Vi kan återgå till cancerscreeningen, där vi lägger 300 miljoner. Jag tycker att det känns oroväckande att man inte gör en större satsning i och med att vi kan se att det är många som har dragit sig för att uppsöka vård under pandemin. Signalen har ju varit: Stanna hemma om du är förkyld och sjuk! Jag tror att det finns ett uppdämt behov när det gäller cancerscreening.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Återigen: Hur ser ledamoten Ankarberg att vi ska klara av att lösa detta om vi inte satsar mer pengar på just cancerscreening?


Anf. 71 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Jag återkommer gärna i samtal med Centerpartiet om hur vi kan göra detta, för det är ett prioriterat område. För att man ska lyckas måste man se till att människor kommer till vården, att de testas och att de kan fråga: Är det så att jag möjligtvis har en tumör eller någon annan förändring som gör att det krävs en behandling?

Hela vägen in i primärvården är viktig, och tidig upptäckt är viktig. När jag väl har fått den där upptäckten handlar det om att jag också får komma till behandling. Hela vårdkedjan måste alltså fungera för att vi ska lyckas med detta. Screening är en kompletterande åtgärd som är alldeles fantastisk därför att den kan göra att detta upptäcks tidigt.

Vi är gärna med och diskuterar det här framöver.

Jag återkommer gärna till hur vi förbättrar mammografin, men jag tror att det allra viktigaste just nu är att vi ser till att de satsningar vi gör blir på riktigt runt om i landet. Därför välkomnar jag fler saker som många partier kan göra gemensamt, så att vi kan sätta tryck på att det faktiskt händer i hela landet. Vi kan alltså kanske vara fler framöver som gör satsningen på att förstärka den nationella cancerstrategin.


Anf. 72 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Det är dags att snart stänga ytterligare ett år och att avsluta året med ytterligare en budgetdebatt.

År 2021 är det andra året med coronapandemin och en värld som kämpar för att hänga med i virusets svängningar. Det är samtidigt ett hoppfullt år. Vi fick vaccin att bekämpa viruset med, och äldre och riskgrupper fick efter många månader av isolering äntligen träffa sina nära och kära.

För Sveriges del har det också hänt en hel del. En historiskt mycket svag regering har ersatts med en ännu svagare. Sverige kämpar med Europas värsta gängkriminalitet, där rekryteringen till de kriminella nätverken kryper allt längre ned i åldrarna. Skjutningar är en av de allra vanligaste nyhetsflasharna, och vi utpekas som Europas farligaste land. Det är ett land med stora integrationsproblem och med skrämmande många elever som inte klarar godkänt i grundskolan. Då nämner jag bara några av Sveriges stora problem.

Till detta, och mycket annat, ska läggas att det är 180 000 människor som står i kö i svensk sjukvård. Det är en situation som naturligtvis pandemin har förvärrat och fördjupat men som på intet sätt är en ny företeelse i Sverige. Tvärtom verkar alltid längre sjukvårdsköer följa på ett socialdemokratiskt regeringsinnehav och den politiska handlingsförlamning som hör ihop med det. Facit är att vi före pandemin stod med fördubblade sjukvårdsköer och med tredubblade köer till bup.

Vi moderater, fru talman, kommer alltid att stå på patientens sida. Som patient i Sverige ska du få vård i tid. Som patient i Sverige ska du få vård av hög kvalitet. Som patient i Sverige ska du oavsett kön, sexuell läggning eller bostadsort få en högkvalitativ vård. Vården ska inte vara ett postkodlotteri.

Fru talman! I det budgetförslag som vi nu debatterar satsar vi moderater tillsammans med KD och SD 3,4 miljarder mer på hälso- och sjukvården, med fokus på att de kommande tre åren korta de växande sjukvårdsköerna. 2,9 miljarder läggs till för att förstärka vårdkapaciteten och antalet vårdplatser där det behövs. Detta är oerhört viktiga resurser för att man ska kunna genomföra fler operationer och insatser för dem som har lidit och väntat orimliga tider och vars sjukdom eller skada har förvärrats under tiden de väntat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

För att använda landets samlade kapacitet på ett så optimalt sätt som möjligt upprättas en nationell vårdförmedling i syfte att de patienter som väntat längre än 90 dagar ska kunna få sin operation också i en annan region än sin hemregion och ersättning för sina resekostnader. 250 miljoner tillförs för detta.

Jag är glad att vi är flera som tydligt har kunna beskriva detta, då ledamoten Bladelius inte klarade av att utläsa detta i det väldigt tydliga budgetdokumentet. Men det kanske berodde på att ledamoten försökte läsa på en servett. Där står det inte, utan det står i det dokument som vi om en liten stund ska besluta om.

Fru talman! Särskild glädje känner jag för två delar av budgeten som är moderata hjärtefrågor. Det ena är utrotandet av livmoderhalscancer, och det andra är förstärkt hivprevention.

När det gäller livmoderhalscancer lade vi moderater tillsammans med KD den 4 februari fram ett så kallat utskottsinitiativ. Det ledde till att socialutskottet riktade ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen inom ramen för en ny uppdaterad nationell cancerstrategi ska genomföra en nationell satsning i form av en handlingsplan för att inom högst sju år eliminera livmoderhalscancer.

Nu finns, genom den budget som ligger på riksdagens bord, också de ekonomiska förutsättningarna för att Sverige ska bli ett av de allra första länderna i världen att utrota detta. 25 miljoner kan tyckas som en mindre summa i en sådan här stor budget, men det är vad som krävs för att lyckas med detta fantastiska mål.

Låt detta bara bli den första av cancerdiagnoser som vi utrotar och att det ska följas av fler!

Fru talman! Sverige har historiskt sett varit mycket framgångsrikt när det gäller bekämpningen av hiv. Detta gjorde att Sverige var det första landet i världen som uppnådde Unaids och WHO:s 90-90-90-mål.

År 2016 beslutade dock den rödgröna regeringen sig för att halvera anslaget till hivprevention. Utan motivering, utan förvarning och utan analys drogs halva budgeten in med väldigt kort varsel. Detta har fått väldigt stora konsekvenser, inte minst på regional och lokal nivå, där mycket av det viktiga arbetet sker. Detta drabbar naturligtvis de människor som lever med hiv. Det har också påverkat hivpreventionen mycket negativt. Satsningen måste återställas, och det gör vi nu i tre steg i denna budget.

För att Sveriges nationella strategi mot hiv och aids fortsatt ska vara aktuell behöver den uppdateras. Förebyggande behandling, tillgång till mer generös testning, avskaffad informationsplikt och tydligare skrivningar om goda levnadsvillkor behöver ingå i en sådan uppdatering. Det skulle, utöver att stärka det preventiva arbetet, vara en väldigt viktig signal för att minska den stigmatisering som personer med hiv upplever.

Fru talman! Under pandemin och inte minst i Coronakommissionens första betänkande blev flera strukturella problem inom äldreomsorgen väldigt tydliga. Därför är bland annat signalerna om att fler sjuksköterskor anställs inom äldreomsorgen mycket glädjande. Den medicinska kompetensen behöver stärkas, och mer behöver göras. Men detta är ett viktigt steg på vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

För att få en högre kontinuitet och för att förbättra arbetsmiljövillkoren och öka attraktiviteten inom vård och omsorg behöver saker som delade turer motverkas, och därför satsar vi i vår budget 300 miljoner kronor under 2022, som sedan ökar till 600 miljoner från 2023 och framåt.

För att arbeta med att bryta äldres ofrivilliga ensamhet avsätts 25 miljoner kronor per år till föreningar som arbetar med detta.

Fru talman! Jag är väldigt glad över de gemensamma satsningar vi gör. Jag vill dock avslutningsvis kort nämna några moderata käpphästar som vi även fortsättningsvis kommer att arbeta hårt för att få med våra samarbetspartier på och som jag hoppas ska finnas med i nästa gemensamma budgetförslag.

Det handlar om en satsning på nya och mer effektiva läkemedelsbehandlingar och immun, cell- och genterapier.

Det handlar om en fortsatt satsning på barncancervården. Vi vill öka anslaget med ytterligare 80 miljoner därför att behandlingen skiljer sig mycket åt mellan vuxna och barn.

Vi vill göra stora satsningar på en samlad kvinnosjukvård.

Vi vill också, vilket jag tror är väl bekant, göra en särskild satsning på utsatta barn. Det är en sann hjärtefråga för Moderaterna och mig, och där behöver åtskilligt göras.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i utskottets budgetbetänkande för utgiftsområde 9. Jag vill också önska god jul till de fina kollegorna i socialutskottet, till det alltid lika fantastiska utskottskansliet, till talmannen med kansli, till vårdens kämpande personal och alla andra som arbetar så att vi tryggt kan fira jul och till alla andra.

(Applåder)


Anf. 73 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Det som ledamoten Camilla Waltersson Grönvall beskrev var väldigt vällovligt, men ibland undrar jag verkligen på vilka patienters sida Moderaterna egentligen står.

Moderaterna promotar vårdförsäkringar och tycker att det är superbra. Handlar det om de privata vårdförsäkringarna, som innebär att privata vårdgivare som har avtal med regionerna också har patienter med privata försäkringar? Det är samma personalstyrka som tar hand om patienterna, och gissa vilka som går först! Det spejar man på numera.

Ledamoten pratade om de barn som är utsatta, och då tänkte jag nämna den klinik som jag talade om tidigare. Det är den största kliniken som arbetar med barn och unga med anorexi, och den är skattefinansierad. Enligt lagen ska de sjukaste patienterna prioriteras. I en uppföljning som gjorts medialt har det dock visat sig att så inte är fallet, utan det är de som kan betala som får gå före. Det är alltså inte principen sjukast först som gäller.

Jag måste säga att jag är väldigt oroad över denna utveckling. Den kommer att förstärka den stora ojämlikhet som vi redan kan se. Vi är inte emot privata alternativ, men vi vill kunna följa pengarna. Jag säger så här: Vad går våra skattepengar till? De ska förstås gå till de absolut sjukaste. De ska komma först. Om man utökar marknadens impact på hela hälso- och sjukvården lär vi få se fler avarter av detta slag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Då undrar jag förstås, fru talman: Hur ser Moderaterna och specifikt Camilla Waltersson Grönvall på att sjukast först inte riktigt gäller utan att det på vissa ställen är rikast först?


Anf. 74 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Vi delar uppfattningen att det aldrig får vara plånboken som styr i svensk sjukvård, ledamoten Rågsjö. Vi har en tydlig hälso- och sjukvårdslag, och den ska följas.

Jag har aldrig stått här och vurmat för någon vårdförsäkring. Jag kan försäkra att vi i alla sammanhang som jag har deltagit i har pratat om att vi behöver se till att det finns en skattefinansierad välfärd som ska vara lika för alla, oavsett vad man tjänar.

Det bekymrar mig oerhört mycket att vi har en sjukvård som inte är jämlik, att det spelar roll var någonstans i landet man bor och om man är kvinna eller man och att det finns andra socioekonomiska delar som också spelar roll. Det är ju därför vi lägger fram förslag, för att förstärka så att det ska se mer jämlikt ut över landet. Det därför vi förstärker budgeten. Jag kan försäkra ledamoten Rågsjö att Moderaterna inte har någon annan uppfattning än att det naturligtvis ska vara som hälso- och sjukvårdslagen säger, att det är de sjukaste som ska gå först.


Anf. 75 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Jag är skeptisk till det, måste jag säga. Det räcker med att leva i min högerstyrda region för att se vilka som går först och vilka satsningar som görs och för att förstå att den politik som Moderaterna driver verbalt inte riktigt hänger ihop med den politik som bedrivs i verkligheten. Det gäller att så att säga walk the talk.

Det som ledamoten säger låter bra, men om man tittar tillbaka i moderata dokument ser man att det är uppenbart att Moderaterna vurmar mycket för försäkringslösningar och så vidare. Detta kommer att innebära att den ojämlika vården förstärks. Det kommer fler och fler exempel på hur pengar gör att man går före i olika kösystem. Det är klart att om man har ett system med privata vårdförsäkringar som ständigt gör att de som har dessa försäkringar går före blir det ett väldigt ojämlikt land som vi lever i.


Anf. 76 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Det bekymrar mig att ledamoten Rågsjö säger sig icke vara emot alternativ och privata valmöjligheter samtidigt som det är väldigt lätt att uppfatta att det är så ledamoten Rågsjö tycker.

Vi kan konstatera att om vi inte hade haft bland annat privata forskande läkemedelsbolag hade vi inte riktigt befunnit oss i den situation vi har just nu. Det finns många olika exempel, inte minst Socialstyrelsens kvalitetsmätningar, som visar att kvaliteten hos privat drivna äldreboenden är högre än hos kommunalt drivna när det gäller 18 av 20 jämförbara kvalitetsparametrar. Så jag tror att det är bra om vi hyfsar debatten och också ser vilken fantastisk tillgång vi har i dessa privata alternativ.

Skillnaden mellan moderater och vänsterpartister är att vi vill säkerställa att människor kan välja.

(Applåder)


Anf. 77 Margareta Fransson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Miljöpartiet har drivit igenom återhämtningsbonusen, som är en modell som syftar till att främja ett hållbart arbetsliv. Den gäller både inom hälso- och sjukvården och inom vård och omsorg och kan gå till både regioner och kommuner. Det har utbetalats 249 miljoner till 190 kommuner och 16 regioner.

Några exempel är nya sätt att planera scheman, e-learningplattformar och friskvård.

Min fråga till ledamoten, fru talman, är: Vore det inte bättre att helt enkelt öka på återhämtningsbonusen i stället för att ta fram och inrätta ytterligare ett stöd?


Anf. 78 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Vi har en situation där vi har 180 000 människor i vårdköer. Det är människor som inte klarar av att arbeta. I takt med att man får vänta allt längre på sjukvård kommer det naturligtvis att ta längre tid för dem att återhämta sig, och det kommer att krävas mer och omfattande sjukvård. Jag tror därför att det finns åtskilligt mer som vi behöver göra.

Jag anser inte att den ena satsningen behöver utesluta den andra. Däremot är det tydligt att vi behöver ha en högre grad av nationell styrning.

Vi behöver utveckla mycket för att människor ska kunna få sin väldigt viktiga återhämtning. Vi behöver utveckla inte minst den digitala vården. Sådana satsningar behöver också göras.

Jag vill skicka tillbaka en fråga till ledamoten Fransson: Ser inte Miljöpartiet behovet av att kunna satsa på bland annat fler vårdplatser och en högre vårdkapacitet och att göra en rad olika insatser för att kapa vårdköerna? Vad specifikt vill Miljöpartiet göra för att kapa de långa vårdköerna?


Anf. 79 Margareta Fransson (MP)

Fru talman! Vårdplatser är såklart en del i ett väldigt stort pussel som behöver göras.

Men jag återkommer till min fråga som handlar om återhämtningsbonusen. Jag känner en oro för att ytterligare ett bidrag kommer att innebära att man tappar fokus på återhämtningsbonusen. Detta är en ny modell som behöver sätta sig, och det är också en annorlunda konstruktion. Det är arbetsgrupperna själva, alltså underifrån, som ska ta fram förslag utifrån de behov som finns på arbetsplatsen. Det kan handla om att ta bort delade turer.

Herr talman! Jag undrar om ledamoten ändå delar min oro på denna punkt och om ledamoten kan tänka sig att arbeta för att öka återhämtningsbonusen.


Anf. 80 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Det som vi vet är att vi på väldigt många olika sätt under pandemin har lärt oss att organisera vården på ett annat sätt. Där är digitaliseringen en viktig del.

Jag tror att en av de stora och viktiga utmaningarna just nu är att vi inte ska återgå till hur situationen var innan pandemin började. Nu behöver vi lägga fokus på att hitta dessa nya sätt att arbeta som gynnar både personalen och patienterna. Det kommer att innebära att vi faktiskt använder vår personals resurser och tid på ett annat sätt. Där är just satsningen i fråga om delade turer så viktig. Det är ett exempel på hur vi måste jobba för att helt enkelt hushålla bättre med vår personals resurser och tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

(Applåder)


Anf. 81 Yasmine Bladelius (S)

Herr talman! Jag noterar att ledamoten Waltersson Grönvall gång efter annan talar sig varm för att värna den svenska sjukvården och minska köerna. Hon talar sig också varm för de 800 miljoner extra i M:s, KD:s och SD:s servettskiss - även om jag har förstått att ledamoten inte gillar den benämningen. Det står naturligtvis ledamoten fritt att göra det.

Men jag vill vara tydlig mot dem som lyssnar på denna debatt och förklara att i den absoluta majoriteten av alla regioner i Sverige är Camilla Waltersson Grönvalls parti styrande. Och i alla regioner i Sverige gör man ett överskott i budgeten.

Vi har ingen statlig styrning av den svenska budgeten som ledamoten försöker ge sken av. Det är politikerna som styr sjukvårdspolitiken i respektive region. Och i majoriteten av alla regioner styr Moderaterna, och i majoriteten av alla regioner gör man stora överskott. Ändå gör man stora nedskärningar i sjukvården.

I Skåne gör man nedskärningar på universitetssjukhuset med över 500 miljoner kronor. Den budget som vi i dag debatterar i kammaren är på 113 miljarder, varav 800 miljoner är extra från M, KD och SD.

Man kan, som sagt, naturligtvis stå i denna kammare och tala sig varm för att minska köerna i den svenska sjukvården. Men då måste man samtidigt tala med sina kamrater i regionerna och se till att de gör sitt i det viktiga arbetet med att minska köerna och inte lägga pengarna på hög.


Anf. 82 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag tar mig friheten att säga att jag tycker att detta är något respektlöst mot dessa, som ledamoten Bladelius vet, väl genomarbetade och underbyggda förslag. Det är förslag och frågor som de partier som står bakom dem har arbetat med och drivit under lång tid. Att då prata så nedsättande om detta är på en nivå som jag tycker att ledamoten Bladelius borde hålla sig över.

Men det är också väldigt tydligt att fokus ligger på att fortsätta skylla ifrån sig. Det har vi sett har varit en strategi inte minst under hela pandemin. Det har också varit ett sammanhållet fokus i de inlägg som ledamoten från Socialdemokraterna i dag har gjort.

Man skulle kunna tycka att bland annat de påpekanden som Coronakommissionen har gjort skulle kunna göra att Socialdemokraterna håller en lite lägre profil och kanske visar en lite högre grad av ödmjukhet.

Men vet ni, detta är absolut mest respektlöst mot bland andra de grupper som det i denna budget görs särskilda satsningar på.

Jag noterar att ledamoten Bladelius, trots att jag vid flera tillfällen upprepade mina frågor om varför den socialdemokratiska och rödgröna regeringen har halverat resurserna till hiv-prevention, inte med ett enda svar kunde bemöta detta. Är det inte positivt att vi nu satsar på dessa grupper? Förtjänar inte de kvinnor som har livmoderhalscancer och de personer som lever med hiv dessa satsningar? Förtjänar de inte ett svar, ledamoten Bladelius?


Anf. 83 Yasmine Bladelius (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Det är ändå anmärkningsvärt att Camilla Waltersson Grönvall i detta replikskifte väljer att använda ord som att skylla ifrån sig när hon nyss i talarstolen haft ett anförande där hon i 90 procent av hela anförandet skyllde ifrån sig misslyckandena i den svenska sjukvårdspolitiken på regeringen. Men det är Moderaterna själva som styr i majoriteten av alla regioner. Och majoriteten av alla regioner går med stora överskott, men de väljer sedan att göra stora nedskärningar av personalen.

180 000 personer står i dag i vårdkö. De förtjänar att de pengar som skickas från statligt håll också används och inte läggs på hög eller används till andra saker. Det är ni ansvariga för, Camilla Walterson Grönvall.


Anf. 84 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! När jag tittar tillbaka historiskt skulle jag vilja ställa frågan till ledamoten Bladelius om det finns någon analys i det egna partiet eller om man har reflekterat över att när alliansregeringen tog över 2006 fanns det över 120 000 människor i kö. Och inte långt efter regeringsskiftet 2014 ökade köerna kraftigt återigen. Och det är ett faktum att vi före pandemin återigen hade fördubblade sjukvårdsköer och tredubblade köer till barn- och ungdomspsykiatrin.

Det spelar roll vem som leder och styr landet. Jag undrar - det får bli en retorisk fråga - om man har gjort någon som helst analys av och reflektion över att det återigen ser ut på detta sätt när man leder landet.


Anf. 85 Linda Lindberg (SD)

Herr talman! Jag får verkligen påstå att socialutskottet arbetar in i det sista. Vi är sist ut på terminen i kammaren och har ett extra utskottsmöte på tisdag. Jag kan verkligen våga påstå att vi ligger i, herr talman.

Jag vill börja med att tacka alla kollegor i utskottet för en produktiv termin med många intressanta möten om stort som smått.

Nåväl! I dag debatterar vi utskottets ramar för utgiftsområde 9. Det är ett stort utgiftsområde som omfattar äldreomsorg, hälso- och sjukvård, funktionshinderspolitiken, socialtjänstlagen och mer därtill. Jag vill redan nu passa på att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Jag tänkte börja med att uppehålla mig vid de enorma köer vi i Sverige har för att få tillgång till vård. Sverigedemokraterna har länge drivit linjen att den nuvarande vårdgarantin måste förnyas, utvecklas och kompletteras. Det är också något som vi har haft med i våra budgetar tidigare. Det är helt enkelt ovärdigt ett välfärdsland som Sverige att låta människor vänta olagligt länge på vård. Vi behöver kapa köerna, skapa mer vårdkapacitet och höja kvaliteten i den svenska sjukvården.

Trots att vårdgarantin om 90 dagar varit lagstadgad sedan 2010 är det ett faktum att vårdköerna i dag ligger på uppemot 183 dagar. Det är alltså orimligt och olaglig lång väntan i kö. Regeringen vill, som nämnts tidigare, ofta framhålla att den här kön är en coronakö. Visst har det ställts in otaliga operationer under pandemin, men köerna var ett faktum långt tidigare än så.

Jag har pratat med flera människor som mer eller mindre hamnat i ekonomisk kris på grund av köerna, eftersom man inte kan gå tillbaka till sitt arbete förrän man fått den vård som krävs. Det blir helt enkelt ringar på vattnet och andra konsekvenser utöver att väntetiden är lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I Sveriges Kommuner och Regioners väntetidsdatabas rapporteras det om att 51 procent har fått vänta längre än de 90 dagarna på operation eller åtgärd inom specialiserad vård under september 2021. Det är således alldeles uppenbart att vårdgarantin inte efterlevs trots sin lagstadgade status. Här behöver det göras mer. Jag tror väl egentligen inte att det är något parti här i kammaren som tycker något annat heller.

I den gemensamma budget som vi lagt fram tillsammans med Moderaterna och KD lyfter vi in särskilda satsningar på just vårdgarantin. Det är en prioriterad fråga, herr talman.

För att få bukt med de ökade vårdköerna satsar vi på att inrätta en nationell vårdförmedling med en nationell väntelista. Socialstyrelsen bör få ett särskilt samordningsansvar för vårdköerna, och vi vill att en nationell väntelista införs för de behandlingar och operationer där kötiden är som allra längst. För den som väntat mer än 90 dagar ska det ges möjlighet att söka vård där ledig kapacitet finns, helt oavsett var och i vilken region det blir. Vi behöver helt enkelt få till ett system som sammanställer och synliggör den tillgängliga vårdkapacitet som finns i landet.

Detta bör vara en angelägenhet för samtliga partier, kan jag tycka. Ingen ska behöva dö i vårdkö i det välfärdsland som vi så gärna framhåller att vi är, och jag är glad att det nu görs satsningar på att gå ett steg i rätt riktning. Vi avsätter 50 miljoner kronor för att få till den här vårdförmedlingen. Däri ingår också satsningar på sjukresor för patienter som behöver söka vård i en annan region. Det är någonting som inte finns i dag. Vi har som sagt en långsiktig ambition om att denna summa ska ökas till 100 miljoner för 2023 respektive 2024.

Vi från Sverigedemokraterna vill i sammanhanget dessutom framföra att vi vill att den lagstadgade vårdgarantin, som i dag ligger på 90 dagar, i förlängningen sänks till 30 dagar. Det handlar alltså om den tid man får vänta på att få tillgång till vård efter det att beslut har fattats. Men det är en fråga som vi får lyfta i annat sammanhang, för det är ingenting som ryms inom dagens budget.

För att lyckas med att korta vårdköerna ser vi förutom samordningen och att vård ska kunna ges i annan region också ett behov av att frigöra mer vårdkapacitet. Vi satsar särskilt i budgeten för att landets regioner ska kunna anställa mer personal, så att vi får fler tillgängliga och disponibla vårdplatser. Det är i dag ett faktum att det helt enkelt är bristen på personal som exempelvis gör att salar står tomma.

Det finns mycket att göra innan vi når en sjukvård i världsklass, herr talman. Men som i så många andra viktiga frågor är det också viktigt att framhålla och än i dag hylla den personal som arbetar inom äldreomsorgen och sjukvården. Att de faktiskt gör heroiska insatser dagligen är ingenting vi får lov att glömma. De har också tagit ett enormt stort ansvar inte minst under pandemin, som varit en stor utmaning på många håll i landet. De har stått stadigt trots avsaknad av material och sängar och trots de många timmarna i övertid - de har kavlat upp ärmarna och arbetat. Jag vill rikta ett särskilt stort tack till er.

Herr talman! Det är också ett faktum att det finns ett behov av insatser både ur ett patientperspektiv och ur ett personalperspektiv. Vad gäller patientperspektivet har jag precis nämnt såväl vårdköerna som tillgängligheten. Jag ska nu passa på att rikta in mig lite på personalperspektivet. Även där behövs det insatser, vilket jag också vet att det finns ett stöd för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det finns i denna budget ytterligare ett område där jag är väldigt glad över att vi enats. Det gäller frågan om att minska de delade turerna inom äldreomsorgen. Vi behöver på riktigt säkerställa att arbetsmiljön är på topp, herr talman. Vi har också ett yrke som är kraftigt kvinnodominerat.

Delade turer är en företeelse som är mycket påfrestande för den enskilde, inte minst om det sker under längre tid. Vardagen och fritiden delas upp mellan passen. Förutsättningarna för en sammanhängande ledighet försämras då dagen i någon mening blir upphackad. Detta är dåligt, herr talman.

Det finns absolut individer som tycker att detta fungerar för stunden, kanske också på längre sikt, herr talman, men det är ändå en orimlig arbetssituation i det långa loppet. Om inte delade turer hade funnits är det ytterst få som hade efterfrågat en sådan arbetsdag, vågar jag nog påstå.

Vi från Sverigedemokraterna har länge haft fokus på frågan om att få bort de ofrivilligt delade turerna. Det är därför extra glädjande att vi kan stå här i dag och se att vår politik i någon mening blir verklighet. Vi satsar 300 miljoner första året för att kommunerna på riktigt ska kunna verka för att avskaffa de delade turerna eller åtminstone minska dem inledningsvis.

Herr talman! Nu kommer jag att ge mig på Socialdemokraterna lite grann. Något som fascinerar mig lite är att man nyligen på sin kongress tog beslut om att återigen gå till val på att avskaffa de delade turerna. Problemet är bara att Socialdemokraterna lovade exakt samma sak inför både valet 2014 och valet 2018. Nu står vi här, än i dag, utan att något dramatiskt har hänt. Jag tycker att det är en bedrift i sig att Socialdemokraterna lyckas driva frågan inför inte bara ett val utan två val och sedan ändå inte riktigt lyckas åstadkomma någon förändring trots att de innehar regeringsmakten.

Vi avsätter som sagt nu medel för att kommuner ska kunna verka för att minska de delade turerna, och det är jag glad för. Att det skulle behövas en oppositionsbudget för att på riktigt motverka delade turer är väl värt att nämna, herr talman.

Jag ser att jag börjar överskrida min talartid, så jag ska hoppa över en del av det jag tänkt säga i mitt anförande. Som jag inledde med att säga är utgiftsområde 9 ett oerhört brett område som innefattar mycket viktigt som jag skulle vilja ta upp här i dag, men min tid är begränsad.

Jag vill ändå exempelvis lyfta fram Sverigedemokraternas arbete med placerade barn, vilket är en oerhört viktig fråga, och frågan om internationella adoptioner, som också har varit väldigt väldebatterad det senaste året. Jag vill även särskilt lyfta fram områden som att förebygga våld i nära relationer samt att säkerställa att våra skyddade boenden är just skyddade boenden. Unga som placeras på Sis ska få den vård och omsorg som krävs, och funktionsnedsatta ska få det stöd och den vård som behövs.

Herr talman! Vi är i dag sist ut på terminen i kammaren. Vi har begränsad tid till vårt förfogande, och jag tänker därför runda av. Jag vill passa på att rikta ett särskilt stort tack till presidiet, som under året har gjort ett förträffligt arbete.

(Applåder)


Anf. 86 Margareta Fransson (MP)

Herr talman! Vi i Miljöpartiet har drivit igenom återhämtningsbonusen, och för att vara väldigt tydlig den här gången vill jag säga att vi har gjort det tillsammans med Socialdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Modellen syftar till att främja ett hållbart arbetsliv inom hälso- och sjukvården. Detta gäller både den regionala delen och vård och omsorg - alltså även inom den kommunala sektorn. Vi vill att initiativ ska komma underifrån.

Medel har avsatts - 249 miljoner - till 190 kommuner och 16 regioner. Nya sätt att planera scheman, e-learningplattformar och friskvård är några exempel på vad pengarna har gått till.

Herr talman! Jag vill fråga ledamoten Linda Lindberg om det inte hade varit bättre att helt enkelt öka på någonting som redan finns, alltså återhämtningsbonusen, i stället för att inrätta ytterligare ett stöd.


Anf. 87 Linda Lindberg (SD)

Herr talman! Jag tackar Margareta Fransson för frågan.

Återhämtningsbonusen är absolut bra, och den ligger fast - vi gör inga ändringar i den. Men jag ser heller inte något problem med att det finns andra satsningar som är skarpa och riktade.

Jag vill bolla tillbaka frågan till Margareta Fransson, som i sin reservation skrivit bland annat att de satsningar som läggs till i denna budget från M, KD och oss sverigedemokrater skulle styra Sverige i fel riktning inom utgiftsområdet. Jag blir lite nyfiken på hur Miljöpartiet resonerar kring den frågan, herr talman.

Vilka satsningar är det som ledamoten Fransson tycker skulle vara att styra Sverige i fel riktning? Är det satsningar på att minska vårdköerna? Är det satsningar på att få bort delade turer inom äldreomsorgen? Är det kanske insatserna mot hiv? Skulle det kanske kunna vara så att man tycker att det är att gå i fel riktning att försöka utrota livmoderhalscancer?


Anf. 88 Margareta Fransson (MP)

Herr talman! Man behöver se en budget som en helhet, inte som sönderhackade delar. Ett exempel som jag kan ta för att svara ledamoten är den risk vi står inför att helt bli utan de så kallade covidpengarna från EU. Detta är en väg som är helt fel att gå, för det är neddragningar på klimat-, miljö- och digitaliseringssatsningar som gör att vi riskerar att gå miste om pengar.

Herr talman! Jag känner en stor oro för att ytterligare ett bidrag, just därför att det är nytt, riskerar att göra att fokus på återhämtningsbonusen tappas. Detta behöver tid på sig, och det är lite annorlunda - initiativet kommer ju underifrån.

Om man känner att det är detta man behöver kan det handla om att ta bort delade turer.

Kan ledamoten dela min oro? Och skulle ledamoten kunna tänka sig att arbeta för att öka återhämtningsbonusen?


Anf. 89 Linda Lindberg (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Fransson för frågan.

Som sagt: Jag har inga problem med vare sig återhämtningsbonus eller andra riktade statsbidrag. Jag tycker att det är bra att det är tydligt vad som avses med statsbidragen. Det har tidigare satsats 4 miljarder just för att främja många av de här delarna, till exempel att vi ska ha färre timanställda ute i kommunerna. En undersökning som gjorts av SVT visar att så inte har blivit fallet. Då kan man ju undra om det är goda satsningar som görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag vill återigen fråga ledamoten Fransson: Vad i våra satsningar i tillläggen i budgeten är det som ledamoten anser gör att Sverige far i fel riktning? Är det vårdköerna? Är det att få bort de delade turerna? Är det att vi vill utrota livmoderhalscancer och göra särskilda insatser mot hiv?


Anf. 90 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman och ledamöter! Jag ser inte så många åhörare, men det brukar vara många som lyssnar på riksdagens debatter. Jag hoppas att det är så även i dag; det är lärorikt på många sätt.

Vi debatterar i dag regeringens budgetproposition för 2022, och vi är faktiskt snart färdiga. Det är en omfattande budgetproposition - sammanlagt föreslås reformer på över 74 miljarder kronor. Det är en reformbudget som bara överträffas av den som lades fram året före, och de stora satsningarna härrörde i stor utsträckning från pandemin. Även budgetpropositionen för 2022 är därmed en väldigt expansiv budget.

Vi håller i och håller ut för att stärka välfärden och samtidigt stimulera ekonomin för att ta oss ur den här pandemin; förr eller senare ska det ske.

Nu ska vi debattera utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Det omfattar nya förslag och reformer för drygt 16 miljarder kronor. Detta är en riktig välfärdsbudget.

Låt mig börja med det som är en förutsättning för vår gemensamma trygghet: världens bästa vård- och omsorgspersonal. Det är personalen som gör jobbet, men politiken måste se till att det finns rimliga villkor för att göra det. Det är absolut en fråga om resurser, men det är också en fråga om att vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden.

Detta är någonting som jag upplever att regeringen har ett stort stöd i. Den politiska vinden har i någon mening vänt. Kanske är det också därför högern har tonat ned sin tidigare retorik om privatiseringar, etableringsfrihet, just-in-time-upphandling och new public management. Det finns väl knappt ens några moderater som säger att det är effektiviseringar eller besparingar som leder till bättre kvalitet, mer personal och sjystare villkor.

Samtidigt som man inte längre håller fast vid retoriken ser det ju i praktiken ganska ofta likadant ut. I många kommuner fortsätter skattesänkningarna. Regeringen skjuter nu till miljardbelopp i kommunerna, där pengarna i stor utsträckning borde landa i äldreomsorgen, och till regionerna, där mycket borde landa i sjukvården. Har Moderaterna tänkt att ta samtal med sina partivänner om att pengarna ska gå till välfärden och inte gå till sänkt skatt eller läggas på hög?

Jag vill lyfta fram ett perspektiv till, som jag tror att det kommer att bli strid om både under den tid som väntar fram till valet och därefter.

Moderaterna beslutade sig på sin partistämma i höstas för att ställa sig bakom förslag om att sälja ut svenska folkets akutsjukhus. När ska vi ha den debatten? Det är min fråga. Det här kommer inte att kunna ske i skymundan.

Herr talman! Tillräckliga resurser är grundläggande. Jag är väldigt stolt över de stora ekonomiska tillskott som den S-ledda regeringen har gett till kommuner och regioner de senaste sju åren. Bara sedan 2018 har det skett permanenta ökningar på 22 ½ miljard.

Jag är särskilt stolt över att vi dessutom, mitt under en pandemi, kunnat ge stora tillskott i gott samarbete med Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det här är tillskott som har gjort det möjligt att undvika nedskärningar och uppsägningar. Kommuner och regioner har i stället fått möjlighet att anställa fler. Tack vare att regeringen för en ansvarsfull ekonomisk politik och i varje läge prioriterar välfärden har pandemins konsekvenser kunnat mildras.

Ändå är ju inte pengar allt. När det gäller äldreomsorgen handlar det inte minst om värderingar och om hur man ser på äldre och på äldreomsorgens kvinnodominerade yrken. Accepterar man att dessa har låg status? Anser man att arbetet kan utföras av vem som helst, utan utbildning eller kollektivavtal? Kanske accepterar man inte detta. Kanske är man i stället villig att leda en förändring som ger resultat på riktigt.

Den här regeringen har tagit fler politiska initiativ för att förbättra svensk äldreomsorg än vad som gjorts på länge. Som jag sa tidigare är det personalen som gör jobbet men politiken som ger förutsättningarna. Det är därför vi har sett till att äldreomsorgens personal äntligen får kostnadsfria arbetskläder och att undersköterskor har fått en skyddad yrkestitel. Vi har sjösatt Äldreomsorgslyftet, så att anställda kan läsa till undersköterska på betald arbetstid och även få en fast anställning.

Med budgeten för 2022 inrättar vi också ett nytt kompetenscentrum för äldreomsorg på Socialstyrelsen, vi inför rätten till en fast omsorgskontakt i hemtjänsten och vi fortsätter med omfattande ekonomiska satsningar.

Det är nog inte så svårt - det är kanske till och med enkelt - för oppositionen att när allt finns på bordet säga: Det här står vi bakom. Jag vill vara tydlig och säga att jag tycker att det är väldigt bra, för ju fler stora förändringar vi är överens om, desto större trygghet ger det för verksamheten att våga vara långsiktig.

Jag tycker dock inte att det är rimligt att låta sig luras av att allt detta skulle ha hänt oavsett regering. Vi såg inga sådana här förslag under den långa tiden 2006-2014. Då var det LOV, etableringsfrihet och privatiseringar som stod högst på agendan. Det handlade inte om arbetstagarnas arbetsmiljö och arbetsvillkor. Jag hävdar bestämt att det spelar roll vem som styr, även när oppositionen inte är emot de förslag som regeringen lägger fram.

När det gäller den personliga assistansen gör vi i den här budgeten den kanske största satsningen sedan LSS-reformen sjösattes med tre förslag för att stärka rätten till assistans. Det har varit en lång väg dit och svåra och komplicerade utredningar. Men nu ligger på bordet att också tillsyn ska ge rätt till assistans, och det blir ett avsmalnat och mer rättssäkert föräldraansvar. Och genom att patientsäkerheten vid egenvårdsinsatser säkras får ytterligare personer rätt till assistans.

Enligt utredaren och de remissinstanser som har svarat bedöms detta leda till att framför allt barn återfår den assistans som de har förlorat till följd av hårdare domstolspraxis. När reformerna får fullt genomslag beräknas det kosta lite drygt 3 ½ miljard per år. Det är naturligtvis något som vi inte kan veta med säkerhet, utan när förändringen är gjord får vi se hur mycket det kostar. Det är en viktig reform som vi socialdemokrater gick till val på 2018. Jag är glad att den blir verklighet.

Herr talman! Precis som i många andra länder har sjukvården i Sverige prövats hårt under pandemin. Ett stort antal planerade besök, behandlingar och operationer har behövt skjutas upp för att säkra tillgången till akut sjukvård. Nya coronaköer har vuxit fram, och nu ökar trycket igen till följd av smittspridningen. Här behöver vi alla som medborgare och medmänniskor ta vårt ansvar genom att vaccinera oss och genom att följa råd och rekommendationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Regeringen avsätter 6 miljarder kronor under 2022 till regionerna för att stödja arbetet med covidvård men också för att beta av coronaköer och se till att de uppdämda vårdbehoven kan hanteras - 6 miljarder!

Vi fortsätter att skjuta till mångmiljardbelopp till vaccin, vaccinationer, testning, smittspårning - viktiga verktyg för att minska belastningen på vården.

Nationella vårdkompetensrådet, som regeringen har inrättat, stöder regionerna för att se till att det finns tillräckligt med personal med rätt kompetens, vilket är helt nödvändigt om man ska öka antalet vårdplatser.

Regeringen avsätter en halv miljard för att fler sjuksköterskor ska kunna specialisera sig med lön under utbildningen. Och det är glädjande att det nu examineras 17 procent fler sjuksköterskor jämfört med läsåret 2014/2015. Läsåret 2019/2020 var dessutom antalet sjuksköterskor som fick specialistexamen det högsta sedan 2001. Fler sjuksköterskor och fler specialistsjuksköterskor är nödvändigt för att klara vården på sikt och, upprepar jag, för att hantera uppskjuten vård, så kallade köer, och för att inrätta fler vårdplatser.

Lika viktig är den pågående reformeringen av primärvården. Syftet är ju inte minst att fler ska få en fast läkare på sin vård- eller hälsocentral. Med en stark primärvård ökar möjligheten att förebygga svår sjukdom och förhindra onödiga sjukhusinläggningar men också att främja en god och jämlik folkhälsa.

Herr talman! Med tillräckliga resurser, rätt prioriteringar och mer personal med rätt kompetens och genom att ha kontroll på att skattebetalarnas pengar går till vård och omsorg och ingenting annat bygger vi välfärden stark.

(Applåder)


Anf. 91 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Låt mig inledningsvis säga att det är väldigt roligt att se socialministern i kammaren. Jag hälsar henne varmt välkommen. Vi har saknat dig under många debatter och är väldigt glada för att du är här i dag.

Jag är glad att socialministern tar upp köerna som en av de absolut mest angelägna frågor att diskutera i den här debatten i dag. Att vi har 180 000 människor som står i köer är naturligtvis en av de saker som vi politiker måste lägga absolut starkast fokus på att arbeta bort.

Det är ändå bekymmersamt, kan jag tycka, att det väldigt starka arbetet för att minska köerna återigen fallit tillbaka efter regeringsskiftet 2014. Låt oss inte glömma att köerna inte kom med pandemin! De ökade långt dessförinnan.

När alliansregeringen tog över 2006 stod ungefär 120 000 människor i Sverige i vårdköer. När vi lämnade över makten 2014 var vi nere på ungefär 50 000. Låt mig vara väldigt tydlig med vi inte var nöjda med det. Vi kan aldrig vara nöjda förrän vi har noll personer i köer.

Jag blir bekymrad, inte minst när jag läser Socialdemokraternas förslag till deras kongress. Man säger att man ska öka statens och regionernas insatser för att minska vårdköerna men har inga konkreta förslag. Är det så att man försöker fästa fokus på privata vårdgivare för att dölja att man helt enkelt inte vet hur man ska göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag skulle väldigt gärna vilja att socialministern här och nu redogör för Socialdemokraternas recept för kortare vårdköer.


Anf. 92 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det är väldigt trevligt att vara i kammaren. Det är svårt att hinna med alla utskottets debatter. Eftersom regeringen producerar väldigt många produkter till utskottet har utskottet också många debatter i kammaren. Men vi har ju setts, inte minst digitalt, väldigt ofta den senaste tiden.

Det gläder mig också att vi ägnar den här debatten väldigt mycket åt tillgängligheten. Det är klart att det är något som vi alla måste ha för ögonen. Jag tror inte att det kan finnas många viktigare frågor på området än att ha en köfri vård. Jag tror att många som hör ordet köfri tycker att det nästan låter utopiskt. Och jag förstår det, men det är dit vi ska.

Camilla Waltersson Grönvall frågade vad som är Socialdemokraternas recept. Jag uppmanar ju alla regioner att verkligen ha debatter mellan partier och företrädare om hur man ska öka tillgängligheten, för det ser rätt olika ut.

Vad gör vi då på nationell nivå? Jo, vi försöker förstås på många olika sätt bidra till att underlätta för regionerna. Bland annat finns det en tillgänglighetsdelegation som har arbetat, fortsätter att arbeta och som har lämnat många spännande förslag som vi tittar vidare på.

Jag vill också säga något på tal om bilden av att köerna minskade under alliansåren och sedan ökade. Det infördes en kömiljard. Vi kan ha ganska många diskussioner om vad den fick för bieffekter, men den bidrog till minskade köer. Däremot såg vi att effekten började avta efter att den de första åren hade givit en positiv effekt. Då konstaterade vi att vi måste göra om kömiljarden, att vi inte kunde fortsätta på samma sätt, dessutom med undanträngningseffekter. Nu finns det 3 kömiljarder, om man nu tror att det är pengar som är svaret på alla de utmaningar som vården står inför.

Före pandemin fick alla regioner del av kömiljarden, då man fick kortare väntetider än vid samma tid året innan. Det var en positiv utveckling som coronapandemin verkligen satte stopp för. Nu skulle jag säga att det handlar om en kombination av resurser, utbildningsplatser, vårdkompetens och råd av tillgänglighetsdelegationer.


Anf. 93 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Låt mig inledningsvis säga att jag har all respekt för det arbete som socialministern har genomfört och utfört under den tuffa pandemin. Trots det bekymrar det mig att propositionslistan från Socialdepartementet gapar ganska tom. Både jag och socialministern har tidigare arbetat inom utbildningsområdet, och jag kan säga att även om det var i många delar som jag inte delade uppfattning med Fridolin och Ekström arbetade de väldigt tydligt med att bjuda in oss. Och vi moderater finns redo att diskutera och mötas för att ta itu med de här stora bekymren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Man hinner med så lite under en replik, men jag skulle vilja att socialministern ägnar sin sista replik åt att beskriva varför man inte har gjort mer åt socialutskottets 27 tillkännagivanden när det gäller utsatta barn.


Anf. 94 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det är en helt omöjlig fråga att försöka besvara på en minut.

Vi gör allt vi kan för att hantera alla tillkännagivanden, men jag tycker att det kanske börjar gå lite inflation i tillkännagivanden. Varje tillkännagivande kan inte besvaras på tre veckor eftersom de ska beredas, men det känner Camilla Waltersson Grönvall förstås till.

Eftersom fler har tillämpat metoden med retoriska frågor tänker jag också ställa en sådan. Sju av tio regioner styrs av Camilla Waltersson Grönvalls parti Moderaterna. Det är ju inte så att det arbete som sker där inte påverkar köerna. Tvärtom är det ju där tillgängligheten hanteras.

Vi ska göra allt vi kan för att på nationell nivå bidra till att korta köerna, men arbetet måste ju ske runt om i landet.

Vad är skälet till att sju av tio regioner, som är moderatstyrda, har så långa köer? Den reflektionen kan vi ägna oss åt vid nästa tillfälle.


Anf. 95 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Jag tackar socialministern för anförandet.

Vi delar engagemanget för att äldreomsorgen ska bli bättre på riktigt. Ändå är jag lite orolig för att den satsning som Kristdemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet arbetade fram och som numera ingår i regeringens budget och som innebär nästan 4 miljarder årligen till kommunerna för äldreomsorg inte kommer att få samma engagemang från socialministern. Det är knappt att den nämns i budgetpropositionen utöver ett par korta rader, och jag hörde inget om det i anförandet. Ministern talade inte om reformerna för att öka medicinsk kompetens, förbättra arbetsvillkor och öka möjligheten till fler anpassade boenden.

Jag blir extra orolig eftersom utskottet har gått igenom hur regeringen följer upp omsorgen om äldre. Utskottet lämnar därför ett enigt yttrande om resultatuppföljningen när det gäller just omsorgen om äldre. På ett antal punkter saknar vi besked om hur det går. Vi är tydliga med att regeringen måste förbättra sin uppföljning så att vi vet hur det är med bemanning och kompetens och att man använder relevanta underlag.

Om vi ska lyckas i den gemensamma viljan att förbättra äldreomsorgen måste vi ju veta hur det går. Används pengarna till rätt saker? Förbättras bemanningen? Har vi tillräcklig kompetens?

Jag vill gärna höra hur socialministern ser på kritiken från utskottet, som jag förutsätter att socialministern har tagit del av, och vad regeringen avser att göra åt den.


Anf. 96 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Alla står ju bakom att vi ska ha ett nationellt kompetenscentrum på Socialstyrelsen för att öka kunskapen om hur det ser ut runt om i landets 290 kommuner, för det ser olika ut. Att vi behöver öka denna kunskap har vi samma uppfattning om, och jag tror att det kommer att tjäna oss väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vad gäller resurstillskotten i vårpropositionen vill jag säga att det inte är något problem att det finns pengar till äldreomsorgen. Låt mig vara tydlig med det. Men det är problematiskt när de är skarpt riktade med en uppföljning som är svår att ta del av, som är svår för kommunerna att styra på och som ska ske på kort tid. Vi lägger därför mycket tid på att försöka hantera de idéer och beslut som är väldigt konkreta.

Jag satt tidigare i utbildningsutskottet, och vi hade många diskussioner om hur mycket riktade statsbidrag det var och hur svårt det blev. Då framhölls många gånger socialutskottet med hälso- och sjukvården och äldreomsorgen som ett föredöme där man inte ägnade sig åt små, riktade statsbidrag som skulle sökas, redovisas och kanske återbetalas, för det skapar administration på nationell nivå för myndigheter men framför allt i verksamheten.

Jag tycker att vi håller på att slå in på denna väg när det gäller äldreomsorgen och sjukvården. Det är inte 25 eller 100 miljoner som löser problem när regioner och kommuner redan har fått 22,5 miljarder i tillskott.

Vi måste börja fundera på hur styrningen ser ut. Jag tror att en äldreomsorgslag kommer att göra skillnad för äldreomsorgen, för då vet man vad man ska styra på. Utifrån hur den ser ut ska vi också finansiera äldreomsorgen på ett sätt som göra att man har likvärdiga förutsättningar i hela landet.


Anf. 97 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Jag är tacksam för att socialministern har ett engagemang i frågorna, men vi måste gemensamt se till att uppföljningen blir bättre. Det räcker inte att vi fattar beslut om pengar här. Varje gång jag träffar mina partivänner runt om i landets kommuner frågar jag: Hur använder ni pengarna? Vilka planer har ni? Vad har hänt?

Jag känner till svårigheterna. Till exempel berättar ganska många att det är svårt att få ny personal. Låt oss därför säkerställa att de goda exempel som finns kommer fler till del. Jag gläds exempelvis över att Gislaveds kommun tack vare pengarna kan anställa en ny farmaceut till äldreomsorgen som förstärker den medicinska kompetensen. Kommunerna lär av varandra, men om trycket inte finns på nationell nivå på att pengarna verkligen kommer ut och att man följer upp blir det inte så mycket gjort.

Därför är det viktigt att regeringens resultatuppföljning förbättras. Ett enigt utskott kräver detta, och jag förutsätter att regeringen förbättrar det till kommande år.


Anf. 98 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det var precis det jag sa i mitt förra replikskifte. Vi behöver ha en mycket bättre redovisning. Det förutsätter att vi får in all information och att kommunernas datainsamling organiseras så att vi får relevanta data.

Jag är övertygad om att ett nationellt kompetenscentrum kommer att spela en stor roll. Vi behöver öka kunskapen om hur det ser ut i kommunernas äldreomsorg för att både kunna följa upp och kunna vidta nya åtgärder som går i rätt riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

De 4 miljarderna är ett permanent tillskott som man får använda till vad man vill så länge det är äldreomsorg. Många har använt det till att ta bort delade turer eller till att anställa sjuksköterskor. Det är inte alltid helt lätt att veta vilka pengar som använts till vad när man har stora generella tillskott, tillskott som ska gå till äldreomsorgen och tillskott som ska användas väldigt specifikt.

Detta ger både kommunerna och dem som ska följa upp detta svårigheter, men vi måste förstås lyckas bättre med det.


Anf. 99 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Jag har två funderingar.

Den första är att jag tycker att regeringen har varit lite njugg med de generella statsbidragen. Ni har valt att höja dessa bidrag till regioner och kommuner med 3 miljarder medan Konjunkturinstitutet har sagt att det skulle behövas 16 miljarder för att hålla kommuner och regioner balanserade.

Min andra gäller vad som sker. Jag är väldigt orolig över ett antal regioners agerande. Det gäller specifikt Stockholm, Västra Götaland och Skåne där man gör stora nedskärningar på akutsjukhusen. Det blir lite speciellt eftersom samma partier här i riksdagen förordar fler vårdplatser.

Samtidigt som dessa regioner skär ned en massa lägger de väldigt mycket pengar på hög. Bara i Stockholm är det 7 miljarder. Detta är väldigt kontraproduktivt. I vissa regioner råder personalkris; personalen går. Titta bara på förlossningskaoset i ett antal regioner.

Detta blir skevt för medborgarna, som tror att regionen är fattig. Men i själva verket har regionen lagt 7 miljarder på hög och skär ändå ned.

Detta måste vi titta på. Har statsrådet Hallengren funderat på samma sak?


Anf. 100 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag har funderat på det och också på många andra saker. Sedan är frågan hur man skulle kunna gå till väga.

Jag tror att vi är överens om att om kammaren beslutar om stora tillskott - i det här fallet till kommuner och regioner och i förlängningen till svensk välfärd - ska pengarna också gå dit.

För min del är det otroligt viktigt att vi gör vad vi kan för att säkra det. Det kan ses i sammanhanget att vi inte ska sänka skatter och inte plocka ut stora vinster. Men det är också viktigt att pengarna går just till att anställa fler. Det är det som vi alla vill.

Vi vill anställa sjuksköterskor, läkare och specialistutbildade för att därmed kunna se till att det finns tillräckligt med vårdplatser så att operationer och behandlingar kan bedrivas. Det är väldigt viktigt men förstås inte alltid helt enkelt.

Det försvåras återigen av att en del medel är generella och andra är riktade. En del är väldigt specialdestinerade. Vilken peng som egentligen är vilken är inte helt enkelt att utröna. Men det är klart att vi vill få effekt på de satsningar vi gör. Det är därför vi beslutar om dem.

Låt mig bara säga någonting om omfattningen av tillskott. Sedan 2018 har 22,5 miljarder i permanenta höjningar gjorts till kommuner och regioner. Det är väldigt mycket pengar. Men såvitt jag vet har tidigare finansministern, numera statsministern, aldrig sagt att det räcker, utan tvärtom. Välfärden måste prioriteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det kommer att ske också fortsättningsvis. Eftersom vi har god ordning på våra finanser och hanterar en pandemi parallellt ska vi också se till att vi kan satsa oss ur krisen. Vi har redan börjat göra det, men vi kommer att fortsätta att göra det.

Det sista ordet är inte alls sagt. Men 22,5 miljarder på fyra år är ganska stora tillskott.


Anf. 101 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Det låter lovvärt. Man skulle vilja skicka en önskelista, statsrådet Lena Hallengren, för att verkligen rusta välfärden och också se över marknadens enorma inflytande över hela välfärdssektorn just nu som vi på vänsterkanten är väldigt oroade för. Det gäller alltså hälso- och sjukvården. Där måste vi nog sätta ned foten.

Jag vill samtidigt - det är ju jultid här - passa på att önska statsrådet en god jul. Tack för det enorma arbete som har gjorts under den här pandemin. Det är outstanding från alla håll, och också från socialutskottet som har slitit hund.

Jag blev väldigt julig, nästan som tomten, fastän jag är svartklädd, herr talman. Jag vill önska presidiet, talmannen och vårt fantastiska kansli på socialutskottet en god jul. God jul, alla!

(Applåder)


Anf. 102 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag tycker alltid att det är lite knepigt hur man ska blanda debattkänslan med alla hälsningar om en god jul. Men det passar säkert in. Det är inte så hård debatt från talarstolarna här för tillfället.

Låt mig säga att på önskelistan får det gärna stå att fler människor ska söka sig till sjukvården, vilja arbeta där och arbeta kvar där och att vi ger de bästa möjliga förutsättningarna med både arbetsvillkoren och en sjyst arbetsmiljö.

Det är en julklapp till dem och en julklapp till oss alla. Det är förstås syftet med stora satsningar till kommuner och regioner. De ska inte gå till annat än till det vi tycker är det viktiga i välfärden.

Jag gör som alla andra och önskar god jul till er som är i salen och till alla som tittar på detta och inte minst till talmanspresidiet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-12-16
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 4, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 9

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2022Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet anger, anslagen för 2022 inom utgiftsområde 9 enligt utskottets förslag i bilaga 4.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 utgiftsområde 9 punkt 7 och motionerna

    2021/22:3899 av Clara Aranda m.fl. (SD),

    2021/22:4022 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 1 och

    2021/22:4172 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 1 och

    avslår motionerna

    2021/22:3193 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

    2021/22:3947 av Lina Nordquist m.fl. (L),

    2021/22:4022 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 2-14,

    2021/22:4128 av Sofia Nilsson m.fl. (C) och

    2021/22:4172 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 2-6, 8-10, 12-14 och 17-21.b) LagförslagetRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453).Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 9 punkt 1.c) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
    1. under 2022 som beredskapsinvestering ingå avtal om vaccin mot sjukdomen covid-19,
    2. för 2022 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 21 000 000 000 kronor,
    3. för 2022 besluta att Socialstyrelsen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 2 000 000 000 kronor,
    4. under 2022 besluta att till andra stater, den globala vaccinupphandlingsmekanismen Covax eller andra jämförbara organisationer sälja vaccin mot sjukdomen covid-19 som inte längre behövs för att säkerställa det nationella behovet till ett pris som inte uppfyller kravet på affärsmässighet,
    5. under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 9 punkterna 2-4, 6 och 8.d) Godkännande av en investeringsplanRiksdagen godkänner investeringsplanen för beredskapsinvesteringar för 2022-2024 som en riktlinje för Folkhälsomyndighetens investeringar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 9 punkt 5.
  2. Ekonomisk kompensation

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ekonomisk kompensation och tillkännager detta för regeringen.
    • Reservation 1 (S, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S090010
    M61009
    SD54008
    C28003
    V22005
    KD20002
    L15005
    MP01204
    -1000
    Totalt201102046
    Ledamöternas röster
  3. Årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården och tillkännager detta för regeringen.
    • Reservation 2 (S, MP)
  4. Insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa och tillkännager detta för regeringen.
    • Reservation 3 (S)
  5. Generell tillståndsplikt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om generell tillståndsplikt och tillkännager detta för regeringen.
    • Reservation 4 (S, V, MP)