Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Betänkande 2021/22:FiU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 december 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

156,5 miljarder till kommunerna (FiU3)

Totalt cirka 156,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommunerna. Det är ungefär 4,2 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen. Ändringen gäller anslaget till kommunalekonomisk utjämning. Ökningen beror i huvudsak på att kommunerna kompenseras för förändrade skatteintäkter som en följd av riksdagens beslut att sänka skatten för pensionärer.

Riksdagen sa därmed delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, som får 151,2 miljarder kronor. 4,7 miljarder kronor går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 300 miljoner kronor till befolkningsmässigt mindre kommuner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till budgetpropositionen och sju motionsyrkanden om anslagen för 2022. Bifall till budgetpropositionen om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Avslag övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-12-07
Justering: 2021-12-09
Trycklov: 2021-12-10
Betänkande 2021/22:FiU3

Alla beredningar i utskottet

2021-11-30, 2021-12-07

156,5 miljarder till kommunerna (FiU3)

Totalt cirka 156,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommunerna. Det är ungefär 4,2 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen. Ändringen gäller anslaget till kommunalekonomisk utjämning. Ökningen beror i huvudsak på att kommunerna kompenseras för förändrade skatteintäkter som en följd av riksdagens beslut att sänka skatten för pensionärer.

Finansutskottet föreslår därmed att riksdagen säger delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, som får 151,2 miljarder kronor. 4,7 miljarder kronor går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 300 miljoner kronor till befolkningsmässigt mindre kommuner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-12-15
Debatt i kammaren: 2021-12-16
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:FiU3, Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Debatt om förslag 2021/22:FiU3

Webb-tv: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 4 Eva Lindh (S)

Herr talman! "Allmänna bidrag till kommuner" är rubriken för den här debatten. Bakom den kanske lite tråkiga rubriken döljer sig något fantastiskt, nämligen den svenska välfärdsmodellen. Det gäller statens bidrag till kommuner och regioner för att de ska klara skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Det gäller vidare att det ska finnas likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att välfärden ska vara stark i hela landet.

Beslut ska fattas så nära människor som möjligt. I Sverige finns en lång tradition av lokalt inflytande och självstyre. Kommuner och regioner har stor frihet att själva besluta om hur deras verksamheter ska bedrivas inom ramen för befintlig lagstiftning. Den kommunala självstyrelsen leder till en mer effektiv verksamhet eftersom självstyrelsen ger förutsättningar för större flexibilitet och bättre anpassningsförmåga utifrån lokala förutsättningar. Ungefär två tredjedelar av den kommunala verksamheten finansieras av lokala skatteintäkter. Vid sidan av skatteintäkterna är statens bidrag den viktigaste intäktskällan och har avgörande betydelse för finansieringen av välfärden.

Herr talman! Pandemin är tyvärr inte över. Det kommer att ta tid. Läget är fortfarande mycket osäkert. Samtidigt återhämtar sig ekonomin starkt. Fler kommer åter i arbete. Coronapandemin har utmanat hela samhället. Inte minst har kommuner och regioner fått ställa om i mycket högt tempo. De har vårdat de insjuknade, skyddat äldre och riskgrupper från att bli smittade samt hanterat den oro och stress som medborgare och personal har känt och samtidigt planerat för undervisning på distans.

Allmänna bidrag till kommuner

Från regeringens sida har budskapet varit tydligt. Brist på pengar får inte, kommer inte och ska inte stå i vägen för att skydda liv och hälsa. Kommuner och regioner har fått historiska tillskott för att kompensera för skattebortfallet och för att stötta viktiga verksamheter. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner har de statliga tillskotten gett goda ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn att med ekonomin tryggad hantera pandemin. Vi har kompenserat mer än tre gånger det beräknade skattebortfallet för både 2020 och 2021. Vi har stått upp och fortsätter att stå upp för kommunsektorn.

Revor i välfärden har ändå blivit tydliga under pandemin, och förhoppningsvis är vi fler som ser och vill ta tag i de utmaningar som samhället står inför. När pandemin är över ska vi bygga vårt gemensamma samhälle starkare, och genom satsningar på välfärden kan vi korta vårdköer, arbeta förebyggande så att fler inte ska hamna i kriminalitet och gå före i klimatomställningen. En generös och gemensam välfärd stärker inte bara jämställdheten och jämlikheten utan också ekonomin på samma gång.

Herr talman! Under nästan 20 år har jag jobbat som socialsekreterare, fältare och skolkurator. Då ser man i verkligheten hur välfärden gör skillnad för människor, men man ser också välfärdens baksidor och hur neddragningar påverkar människor.

Att engagera mig politiskt var för mig då självklart. Mitt engagemang för välfärden och för alla barns rätt till en bra uppväxt var och är starkt. Det var också självklart för mig att engagera mig för Socialdemokraterna. En jämlik välfärd som kommer alla till del och ger förutsättningar för jämställdhet är kärnan i socialdemokratin.

Hur står det då till med möjligheterna att klara välfärden? Jo, kommunerna och regionerna har fått mer resurser. De generella statsbidragen ökade med nästan 41 miljarder förra året. Men förutsättningarna är inte likvärdiga. Skillnaderna mellan olika kommuner och regioner är alltjämt stora, alltför stora, och har tyvärr också ökat. Det kan bero på långa avstånd i en kommun, att befolkningssammansättningen har förändrats eller andra saker som inte kan påverkas. Vi har fattat beslut för att minska skillnaderna med kostnadsutjämning. Hänsyn tas nu i högre grad till gleshet och socioekonomiska faktorer såsom utbildningsnivå och inkomster. Men det räcker inte.

Det är därför vi i vår budget lägger extra pengar till mindre kommuner och kommuner som har särskilda utmaningar. Det är viktigt för att hela landet ska leva.

Långsiktigt behöver vi se över utjämningssystemet ytterligare för mer jämlika förutsättningar för kommunerna.

Vi behöver samtidigt fortsätta att öka de generella statsbidragen, som möjliggör en anpassning efter lokala och regionala behov. Det generella statsbidraget ska vara utgångspunkten i den ekonomiska styrningen av kommunsektorn. Generella statsbidrag möjliggör en anpassning efter lokala och regionala behov, vilket bedöms som särskilt viktigt då utmaningarna är stora samtidigt som de skiljer sig åt mellan kommuner och mellan regioner.

I viss utsträckning kommer riktade statsbidrag alltid att behövas till specifika områden med stora utvecklingsbehov, för att kompensera särskilda åtaganden eller vid särskilda behov som under pandemin. Men det är svårare för vissa kommuner att söka och få riktade statsbidrag, och det ökar ojämlikheterna. Därför behöver vi fortsätta arbetet med att öka de generella statsbidragen.

Herr talman! Vad har då satsningar som gjorts på välfärden inneburit? Jo, över 100 000 fler anställda i välfärden under föregående mandatperiod, att barngrupperna i förskolan är de minsta sedan 1992, 31 000 fler anställda i skolan och att skolresultaten vänder uppåt, en historisk och långsiktig satsning på äldreomsorgen och ett äldreomsorgslyft för att öka kompetensen i äldreomsorgen, ökat stöd till brottsoffer, 10 000 fler polisanställda till 2024 och satsningar på förebyggande insatser så att rekryteringen kan stoppas. Det räcker ju inte att bara vara hård mot brotten - det menar också polisen. Vi måste också arbeta förebyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Nu ska vi fortsätta att stå upp för välfärden och ett jämlikt samhälle där alla kommuner och regioner har möjlighet att erbjuda sina invånare en god skola och vård och omsorg och där alla människor får likvärdiga förutsättningar att skapa sig ett gott liv.

Herr talman! Riksdagen har beslutat om budgeten för nästa år. Det är en stark och bra budget för att bygga Sverige starkare. Det handlar om ytterligare 74 miljarder med viktiga reformer för Sverige.

Oppositionspartierna lämnade först in egna budgetförslag men valde i slutändan att inte rösta på dem utan peta lite i vår budget. Det som har hänt nu är att M, KD och SD har kommit överens om mindre justeringar i regeringens budget. Deras förslag kommer inte att bygga Sverige starkare. Att förslagen inte är beredda, kontrollerade och granskade på det sätt man kan önska av en budget gör inte saken bättre. Men trots detta är den största delen av budgeten en mycket bra budget med många bra reformer som vi kan vara stolta över.

Skolan får mer resurser. Sjukvården får mer resurser. Äldreomsorgen får mer resurser. Det är tack vare S-budgeten. Våra förstärkningar av sjukförsäkringen går igenom. Det blir ingen sänkt a-kassa. Trygghetspensionen genomförs för den som slitit ut sig efter ett långt arbetsliv. Stora, viktiga klimatsatsningar ligger kvar. Det är regeringens politik, och den tar vårt land framåt.

Budgeten i sin helhet är bra, men vi har lämnat in ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att belysa svårigheterna med det tillägg som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lämnade och riksdagen fattade beslut om.

Herr talman! Vi behöver möta framtidens utmaningar tillsammans i staten, kommunerna och regionerna. Vi behöver stärka tilliten till vårt gemensamma så att människor vågar tro på en framtid och ett tryggare samhälle.

Med det önskar jag alla en god jul.

(Applåder)


Anf. 5 Lars Thomsson (C)

Herr talman! Ett julinlägg, då gäller det att vara lite extra snäll. Det kommer jag att vara.

Allmänna bidrag till kommuner är ett rätt allmänt område. Jag tänkte passa på och göra en resumé över vad som hände i fjol, 2020.

För kommunsektorn var det faktiskt ett väldigt bra ekonomiskt år. Givetvis beror det på att staten kanske överkompenserade pandemieffekterna lite. Man har fått ett tillfälligt överskott, och det är rätt viktigt att förstå att det är tillfälligt. Det som kommer framöver är ju att demografiutmaningen för äldreomsorg och sjukvård består. Utmaningen att vara en attraktiv arbetsgivare och locka personal består. Det är många bestående utmaningar för kommunsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Det är ändå lite spännande att konstatera att kommunsektorn pandemiåret 2020 hade 54 miljarder i överskott. Det innebar att man kunde minska sin låneskuld med 74 miljarder, vilket är 20 procent. Det är rätt historiskt, och jag tycker att det är väldigt bra.

Det är också roligt och glädjande för en centerpartist att konstatera att de generella statsbidragen ökade med 41 miljarder, något som vi har kämpat hårt för. Jag tror att man kan säga att pandemin gjorde att staten öppnade sina kranar till kommunsektorn. Som gammalt kommunalråd är jag väldigt glad för det. Jag tror att vi behöver förstå att staten behöver ta ett ökat ansvar för kommunsektorns finansiering framöver.

Herr talman! För att se framåt på budgeten för 2022 vill jag lyfta fram tre frågor.

Den första är kommunsektorns riskskatt, som vi nu har debatterat och lagt fast. Jag är rätt nöjd med att Centerpartiet är det enda parti som tillfört extra medel för att ta höjd för den - 280 miljoner i vårt budgetalternativ.

Riskskatten riskerar att slå mot Kommuninvest, det vill säga försämra möjligheterna för framför allt de små och medelstora kommunerna att finansiera sig. I dag har två tredjedelar av alla kommuner i princip all sin upplåning hos Kommuninvest, så det slår rakt mot deras förutsättningar att bygga skolor, äldreboenden, sjukhus och till och med hyresbostäder. Risken med riskskatten när den faller ut så här dumt är att den höjer kostnaderna och därmed sänker investeringarna i välfärdsprojekten, som verkligen behövs framåt.

Centerpartiet har varit drivande i att få till ett tillkännagivande så att man kan lösa de här problemen.

Herr talman! Den andra frågan jag tänker ta upp är det här med riktade statsbidrag, en debatt som vi haft hur många gånger som helst i den här kammaren. Vi ser fortfarande att det är ett väldigt stort problem. Ofta är det faktiskt så att summan av de riktade statsbidragen är högre än de generella statsbidragen.

Centerpartiet är kanske det parti som mest av alla partier slåss för att göra om de riktade statsbidragen till generella statsbidrag.

Effekterna av riktade statsbidrag blir ökad byråkrati och minskad förutsägbarhet för Sveriges lokalpolitiker. Det missgynnar speciellt de små landsbygdskommunerna, till exempel i Norrland. De har inte resurser att avsätta till ansökningar, återrapporteringar och utvärderingar. Det är rätt omfattande processer som krävs för att ta hem statsbidragen.

Centerpartiets grundprincip är därför att vi vill omvandla så många riktade statsbidrag som möjligt till generella statsbidrag. Det skapar utrymme för lokal anpassning och effektiviseringar inom kommunsektorn.

Låt oss kika lite på den budgetreservation från SD, KD och M som gick igenom. Jag är ledsen att behöva säga att det fortfarande finns väldigt många små satsningar i den, i storleksordningen 20-25 miljoner. Det är ett duttande med pengar - det som vi normalt kallar för pressmeddelandepengar. Jag tror inte att det är en riktig fördelning, och det slår väldigt småskaligt på många kommuner. I många kommuner ger det nästan inga pengar alls.

Herr talman! När man pratar om kommunerna och deras ekonomi framöver kommer man inte runt frågan om skatteutjämning. Centerpartiet har länge varit angeläget om att göra en hel översyn av skatteutjämningssystemet. Vi tog initiativ till, och fick hela riksdagen att enas om, ett tillkännagivande till regeringen om detta. Det innebär att vi ska se över hela systemet och inte bara kostnadsdelen, som vi gjorde för två år sedan och som är runt 10 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Det är fortfarande kommunerna och regionerna som bär upp välfärden, och det är de som har de stora utmaningarna. De behöver därför få rättvisa villkor.

Vi ser att de skillnader som finns i skattesatserna är oacceptabla. Det är faktiskt nästan 6 kronor i skatteskillnad på en hundring mellan den högsta och den lägsta skattesatsen. Det är även en märklig situation att den som betalar högst skatt också får lägst service i form av både statliga jobb, infrastruktur, kulturpolitik och allt annat. Det upplägg vi har just nu är inte rimligt.

Centerpartiet har några principiella ingångar som vi tycker är viktiga när man nu ska göra en skatteöversyn av hela systemet. Vi vill ha en garanterad servicenivå i hela landet. Det är grundläggande. En annan ingång är att vi vill skapa incitament för företagande, jobb och tillväxt i hela landet. En tredje är att vi behöver ta ännu större hänsyn till gleshet än vad som görs i dag. Den fjärde ingången nämner jag som gotlänning: Vi behöver införa en öfaktor för Gotlands sjukvård.

Med detta, herr talman, önskar jag god jul.


Anf. 6 Ilona Szatmari Waldau (V)

Herr talman! I Vänsterpartiets budgetmotion, Röd politik för en grön omställning, föreslår vi en återstart av den svenska ekonomin efter coronapandemin.

Vi vill se en stor grön och modern omställning av samhället som skapar utveckling och arbetstillfällen i hela landet. Våra förslag ökar tryggheten för människor genom stärkta socialförsäkringssystem och trygga arbetsvillkor. Genom vänsterpolitik skapar vi välfärd som kommer alla till del, från de minsta barnen i förskolan, genom skola och arbetsliv till de äldre med behov av omsorg.

Eftersom riksdagsmajoriteten har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Vänsterpartiet önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 25. Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområdet är en del av vårt budgetalternativ, som är en helhet.

För övrigt var det intressant att nästan allt positivt som Eva Lindh från Socialdemokraterna räknade upp fördes in i budgeten efter krav från Vänsterpartiet eftersom våra röster denna gång behövdes för att budgeten skulle gå igenom, vilket den ju ändå inte gjorde eftersom Centerpartiet och Liberalerna valde att lägga ned sina röster. Därmed släppte de igenom den budget som de nu i talarstolen står och kritiserar, vilket är intressant.

Herr talman! Att välfärden fungerar är en förutsättning för många människors frihet. Generell välfärd ska omfatta alla som är i behov av den. Den generella välfärden innebär en solidarisk omfördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, mellan lågavlönade och högavlönade, mellan olika perioder i våra liv och mellan friska och sjuka. För Vänsterpartiet är det en självklarhet att resurserna som är avsatta för att finansiera den gemensamma välfärden ska gå till människor som behöver stöd och hjälp och inte till kommersiella bolag som etablerat sig i välfärdssektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

I dag har vi i ett delat Sverige. I min hemkommun Uppsala hinner man inte med att bygga bostäder och skolor i den takt som människor flyttar in. I min födelsekommun, däremot, flyttar fler människor ut än in - trots att rika kommuner gör sitt bästa för att skriva över de invånare de inte vill ha, det som kallas social dumpning. Av de tio rikaste kommunerna i Sverige finns åtta i Stockholms län; alla de tio fattigaste ligger på landsbygden. Vi kan inte ha ett delat Sverige på det här viset.

Därför måste kommunsektorn stärkas, och det är kommunerna med störst utmaningar som behöver mest. Vi kan inte ha skatteskillnader på 6 kronor, som innebär att det kan skilja l 500 kronor i skatt i månaden för dem som tjänar 25 000 kronor beroende på var de bor. Därför har Vänsterpartiet drivit på för en ny resursfördelningsmodell för omfördelning mellan kommuner.

Sveriges Kommuner och Regioner konstaterar i sin ekonomirapport att mellan åren 2020 och 2030 väntas antalet personer som är 80 år och äldre öka med ungefär 50 procent, medan antalet personer i arbetsför ålder ökar relativt långsamt. Det ökar dessutom ännu mer långsamt i och med den mer restriktiva utlänningslag som riksdagen har röstat igenom. Prognoserna har slagit fel. Men i de små kommunerna minskar alla åldersgrupper utom de som är 80 plus. Vem ska jobba i äldreomsorgen i de här kommunerna? Vem ser till att servicen upprätthålls?

För att mindre kommuner ska kunna erbjuda en välfärd på lika villkor föreslår Vänsterpartiet ett särskilt stöd till mindre kommuner - ett stöd som ska jämna ut de stora regionala skillnaderna i sammanlagd kommunalskatt.

Herr talman! Det är inte bara stora skillnader mellan kommuner; det är också stora klyftor inom kommuner. Inom våra storstäder finns gigantiska klyftor, och mellan ändhållplatserna i Stockholms tunnelbana skiljer det flera år i medellivslängd. Det är sociala klyftor som bidrar till att dela upp vårt samhälle. Det är Vänsterpartiets absoluta övertygelse att en stark, gemensamt finansierad och jämlik välfärd med en väl fungerande skola, fritidsverksamhet, sjukvård, socialtjänst, låg arbetslöshet och ett starkt socialt försäkringssystem är det bästa sättet att motverka klassamhället och därmed också förebygga kriminalitet.

Därför, herr talman, vill Vänsterpartiet också öka de generella statsbidragen kraftigt så att kommuner och regioner ska kunna möta de kostnader som följer av den demografiska utvecklingen utan att behöva ta till nedskärningar eller skattehöjningar. De stora behov vi ser inom välfärden kan åtgärdas med en kraftig höjning av de generella statsbidragen.

Vänsterpartiet har under lång tid arbetat för och krävt mer resurser till välfärden. Vi gjorde det förra mandatperioden när vi budgetförhandlade, och vi gjorde det innan dess. Och vi ser tydligt att det fortfarande krävs väldigt mycket resurser för att säkra personalförsörjningen, öka fortbildningen, förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön och framför allt för att ge mer tid åt de äldres omsorg och behov. Det ska finnas tid för att ge en värdig och tillfredsställande omsorg och hjälp med de äldres behov i centrum. Det behövs helt enkelt ett ökat generellt statsbidrag till kommunsektorn.

Kommuner och regioner har också stora investeringsbehov. Vi anser därför att staten ska ta ett större ansvar och bidra till att viktiga samhällsfastigheter som är nödvändiga för olika välfärdsfunktioner ska byggas ut. Vi vill ha ett investeringsstöd. Barn behöver bra skolor, och de äldre behöver fungerande boenden anpassade efter deras behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Utöver dessa stora reformer föreslår Vänsterpartiet också en rad riktade satsningar inom bland annat sjukvården, skolan och förskolan, reformer som vi har presenterat under andra utgiftsområden och i andra debatter.

Herr talman! Jag vill härmed hänvisa till Vänsterpartiets särskilda yttrande.


Anf. 7 Mats Persson (L)

Herr talman! Ärade ledamöter! Varje dag går miljontals människor till jobbet och känner en trygghet i att kunna göra det eftersom välfärden fungerar. Det kan handla om att man lämnar sina barn på förskolan eller i skolan eller att man har sin gamla mamma på hemmet. Då kan man känna trygghet, för om välfärden fungerar kan också arbetsmarknaden fungera.

Välfärdssamhället och välfärdsstaten är något som vi ska känna en enorm stolthet över i Sverige. Det är en viktig del för att människor ska kunna känna trygghet och för att vi ska kunna investera i kunskap och utbildning och att våra barn ska lära sig tillräckligt.

Herr talman! Varje år är det 18 000 ungdomar som lämnar skolan utan fullständiga betyg. Den utbildningsskuld och ungdomsskuld som detta innebär för de personerna och för Sverige som land är ett av vår tids största samhällsproblem. Vi lämnar generationer bakom oss som inte lär sig tillräckligt i skolan. Det är ett av de största sveken.

Detta är viktigt för Liberalerna. I vår budget prioriterar vi skolan först hela vägen. Vi har reformer för mer timmar i svenska och matematik. Vi vill ha reformer som innebär att alla barn kan få en skolbok - inte som i dag utskrivna häften eller kopierade papper som läraren tvingas använda i klassrummet. Eleverna ska kunna få riktiga läroböcker.

Vi vill ha insatser för att de barn som har rötter i andra länder, antingen de själva eller deras föräldrar är födda i andra länder, ska gå i förskolan och lära sig svenska där. Ingenting är viktigare för integrationen än att man lär sig svenska.

Herr talman! Sjukvården har just nu enorma utmaningar och problem, naturligtvis kopplat till corona och covidkrisen. När vi har tagit oss igenom den kommer de problem som fanns före krisen att bli ännu tydligare. Ett av de största problemen är att läkare, sjuksköterskor och annan personal på våra sjukhus lägger väldigt mycket tid på att leta efter vårdplatser, vilket gör att frustrationen är stor bland de anställda och att patienter ibland tvingas ligga för tätt eller i korridorer. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle som Sverige.

Liberalerna menar att den politik som många partier länge har drivit, där man har skurit ned antalet vårdplatser, har varit helt fel. Det har varit förödande för hur svensk sjukvård fungerar. Det är dags att vi nu vänder blad och utformar sjukvården på ett annat sätt.

I vår budget har vi ett riktat statsbidrag just till detta, så att våra regioner och landsting ska kunna bygga ut sjukvården och inte minst antalet vårdplatser. Det är detta som skapar trygghet för människor och gör att vårdpersonalen inte behöver lägga hela arbetsdagen på att leta efter vårdplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Trygghet är en grundläggande och viktig del i det svenska samhället och en viktig del av välfärdsstaten. När man tittar ut över Sverige kan ingen vara nöjd med den otrygghet som just nu växer fram, där kriminella gäng och klaner tar över områden och skapar en väldig otrygghet både för dem som bor i de utsatta områdena och för hela samhället. Kriminaliteten har krupit hela svenska folket närmare inpå kroppen.

Därför är de satsningar som Liberalerna vill göra på rättsväsendet och polisen helt avgörande, och faktiskt också de satsningar vi gör till kommuner, för att kommunerna ska kunna skapa trygghet lokalt. Det kan handla om kommunala trygghetsvakter i områden där det är otryggt, så att man på det sättet kan avlasta polisen och se till att människor känner trygghet i sin närmiljö.

Herr talman! Skolan, vården och tryggheten är viktiga delar av välfärdssamhället. För Liberalerna är detta en otroligt viktig del i byggandet av Sverige framåt. För att detta ska fungera behöver vi ha full sysselsättning. Det bygger på att människor arbetar och att den hårt arbetande medelklassen känner sig uppmuntrad av politiken. Alldeles för ofta i dag är det tvärtom. Man ser inte den hårt arbetande medelklassen och det bidrag som de människorna ger, inte bara till sig själva utan till vårt gemensamma samhälle. Det handlar om hur man beskriver företagare och de så kallade rika, som man menar förstör vårt samhälle, när det i själva verket är precis tvärtom. De är hårt arbetande människor som går upp varje morgon och går till jobbet. Det är det som bygger vårt samhälle starkt och som bygger kommunernas och regionernas välfärd stark.

Herr talman! I Liberalernas budget har vi en balans mellan insatser där vi står upp för den hårt arbetande medelklassen och för Sveriges företagare och insatser där vi satsar på välfärden. Vi ser till att skolan, vården och tryggheten lokalt fungerar, så att människor kan känna trygghet.

Utan hårt arbetande människor och utan företagare har vi ingen välfärd. Det sambandet är otroligt viktigt för att det svenska samhället ska fungera.

Allra sist vill jag önska talmannen och övriga en riktigt god jul.


Anf. 8 Karolina Skog (MP)

Herr talman! Jag tänkte med anledning av dagens ämne ta mig friheten att prata lite brett om kommunernas och regionernas ekonomi men även göra några personliga reflektioner utöver Miljöpartiets ståndpunkter eftersom det är min sista dag här i kammaren.

Kommuner och regioner utgör basen i den svenska välfärden, i det som vi gemensamt har byggt upp. Det är ett samhälle som håller samman och där vi hjälper varandra när vi behöver det. Globalt sett är fortfarande vår tillgång till gratis skola, gratis vård för barn, god vård på bredden och fantastiskt högkvalitativ vård på spetsen något som är långt ifrån självklart och något som vi ska vara väldigt stolta över.

I det som kallas välfärdssamhället i väst har vi ett helt centralt dilemma som långsamt utvecklar sig. En del kallar det för förväntningarnas dilemma: I takt med att vi får det bra förväntar vi oss mer av samhället.

Vi har en forskningsutveckling som inte minst under pandemin har visat sin styrka. Vi har hanterat pandemin baserat på ett otroligt avancerat och snabbt arbetande forskarsamhälle som har kunnat ge oss både behandlingar och vaccin. Man ger oss också behandlingar för många sjukdomar, vilket gör att vi kan leva gott och länge. Det är en fantastisk utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Men i detta döljs ett dilemma som handlar om finansieringen: Hur bra vård ska vi få, och hur får vi råd att skapa gott liv för människor som lever väldigt länge och lever en stor del av sina liv efter det aktiva arbetslivet? Detta är frågor som riksdagens alla partier behöver ta på stort allvar framöver. Det är en fantastisk sak att många av oss kan se fram emot att fira sin hundraårsdag, men det är inte självklart hur vi ska få fungerande institutioner.

För min del vill jag säga att jag tror att det är en del saker som är avgörande för att detta ska fungera, så att vi har ett välfärdssamhälle även framöver, när vi som nu sitter här på ålderns höst behöver vård och omsorg.

En sak är att jag är övertygad om att det är otroligt viktigt att vi behåller Sverige som ett öppet samhälle. Om vi sluter oss och tänker att vi själva är gott nog kommer vi att få flera problem. Näringslivet kommer att få stora problem. Men välfärden kommer också att få väldigt stora problem med kompetensförsörjningen om vi agerar på det sättet. Därför ser jag de tendenser i samhället som handlar om att stänga Sverige inte bara som en ideologisk kamp. Det är också en ganska praktisk svårighet som kommer att leda till väldigt stora utmaningar.

Det andra är att det sätt som vi har organiserat oss på, med ett lokalt beslutsfattande, är en väldig styrka, men det kommer också att möta problem framöver. Flera talare här har talat om den helt ohållbara situationen att vi har en väldigt hög kommunalskatt i de kommuner som har störst utmaningar med att erbjuda service till sina medborgare. Det är en helt ohållbar situation. Vi kan inte förvänta oss att människor ska betala mer kommunalskatt för att få mindre service. Självklart kommer de att reagera på det, och det gör de.

Här behöver vi göra genomgripande reformer. Jag är övertygad om att det inte kommer att vara nog framöver att skruva i fördelningssystemet mellan kommuner. Jag tror att Sveriges partier behöver samla sig till en mer grundläggande reform. Jag tror helt enkelt att det behövs en ny kommunreform i landet, där vi ser över organisationen av den lokala välfärden på ett mer grundläggande sätt.

Vi har i dag, förutom problemet med ett ojämlikt skatteuttag, en situation där kommuner inte arbetar tillsammans utan motarbetar varandra. Statskontoret har kunnat konstatera att fenomenet social dumpning är tämligen vanligt i Sverige. Det är ett cyniskt arbete där rika kommuner systematiskt och aktivt driver ut medborgare som de inte vill ha i sin kommun. De - det är grovt uttryckt, men det är en ganska god bild av det - dumpar dem i andra kommuner som har svårare att ta hand om dem på ett bra sätt. Det handlar exempelvis om nyanlända och om människor med missbruksproblem.

Detta är en indikator på att någonting inte är som det ska i det svenska kommunsystemet. För att komma till rätta med det tror jag att vi kommer att behöva göra en ganska bred och genomgripande kommunreform, där vi siktar på att varje kommun och varje region ska ha tillräckliga resurser och muskler för att möta framtiden.

Det är en annan sak som har kommit upp i debatten som är viktig. Pandemin har gjort att staten har stigit fram och tagit mer ansvar för finansieringen av välfärden. Det har gjorts tillfälliga förstärkningar och inte minst otroligt viktiga långsiktiga förstärkningar. För kommunsektorn är det en viktig sak. Det bästa sättet att göra detta på är genom generella statsbidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Men det finns också en reform som jag menar skulle kunna stärka den lokala ekonomin på ett väldigt strukturellt sätt. Det handlar om att utveckla det statliga etableringsprogrammet. Det var en god åtgärd, som jag gärna ger kredd för. Det var inte min regering som gjorde detta.

Det statliga etableringsprogrammet handlar om att staten tar ansvar för nyanländas första tid i Sverige. Men det är i dag bara på två år, och vi vet att det för en hel del nyanlända tar längre tid än två år att etablera sig i Sverige på det sättet att man blir självförsörjande. Det är väldigt olika. En del kan vara på benen väldigt snabbt. Det beror ju på under vilka förutsättningar man kommer hit. Men vissa grupper behöver behandling och utbildning som tar lång tid för att de ska komma på fötter.

Detta innebär att det i dag är ganska många nyanlända som efter två år får ett väldigt olyckligt avbrott i sin etableringsprocess. De blir tvingade ut ur det statliga systemet och får tillgodogöra sig åtgärder som kommunerna tillhandahåller. Kommunerna gör ofta detta på ett väldigt bra sätt, men det blir ett avbrott och en överföring av kostnader från stat till kommun.

En förlängning av etableringsprogrammet, där staten under längre tid tar ansvar för de individer som behöver det, skulle innebära en ordentlig och permanent förstärkning av kommunernas ekonomi. Detta skulle då också fördelas mellan kommunerna på ett rättvist sätt. Det vore en ganska enkel åtgärd. Den kan göras ganska snabbt, och den skulle ha goda systemeffekter.

Vi kan titta framåt. När vi tar oss ur pandemin, som har inneburit en enorm stress för kommunernas och regionernas verksamhet och där personal verkligen har steppat upp och gjort mycket, ska vi inte nöja oss med att säga: Vi har klarat detta bra.

Det har vi. Men det handlar också om att ta detta som avstamp för mer genomgripande reformer, så att vi klarar nästa kris lika bra. Det tror jag och Miljöpartiet är nödvändigt för att vi ska klara välfärden framåt. Det handlar om att se över det finanspolitiska ramverket, hur vi skapar oss de muskler som behövs för att med belåning stärka staten. Det handlar om en skattereform och en kommunreform och om ett omtag när det gäller det statliga etableringsprogrammet. Detta skulle kunna rusta Sveriges kommuner och regioner för framtiden och göra oss starka och hållbara så att vi står redo även när det kommer en ny kris, för det måste vi tyvärr förvänta oss att det gör.

Eftersom jag återkommer senare i dag kommer jag inte att säga god jul nu. Men med detta vill jag ändå tacka de ledamöter i finansutskottet som kommer att lämna kammaren efter denna debatt. Vi har arbetat väldigt fint ihop i finansutskottet under den ekonomiska krisen. Det är en styrka för svensk demokrati att det är det som sker i Sveriges riksdag när vi står i en kris.


Anf. 9 Lars Thomsson (C)

Herr talman! Detta är ingen replik; det är ett tack. Jag tycker att Karolina Skogs anförande i talarstolen visade på precis det som jag har sett under de år som vi har samarbetat. Du har en väldigt resonerande stil. Man får inte lov att säga "du", men det kan kanske göras ett undantag i det här fallet. Vi delar väldigt mycket målsättningen och drivet när det gäller miljö- och klimatfrågorna. Centerpartiet och Miljöpartiet är inte alltid överens om lösningarna, men vi är väldigt överens om målsättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Jag tycker att du ska vara väldigt stolt över din demokratiska insats. Ett stort och varmt tack från Centerpartiet för det jobb du har gjort! Jag tror att övriga finansutskottsdeltagare delar detta.


Anf. 10 Karolina Skog (MP)

Herr talman! Jag kan bara ödmjukt säga: Tack så mycket!


Anf. 11 Eva Lindh (S)

Herr talman! Jag gör nu något för första gången och för sista gången: tar replik på Karolina Skog. Det har jag inte gjort förut, och det kommer jag inte heller att ha möjlighet att göra efter detta.

Jag vill verkligen, så här publikt, rikta ett jättestort tack till Karolina för det enormt goda samarbete som vi har haft, från hela vår utskottsgrupp, förstås. Jag har verkligen uppskattat många av de samtal som vi har fört tillsammans. Jag tycker också att Karolina är en väldigt kompetent, resonerande och engagerad politiker. Jag är inte bara glad för det som riksdagsledamot, utan jag tycker som människa, som bor i Sverige och som verkligen värnar demokratin, att det är väldigt gott att se människor som har ett stort engagemang, politiker som har ett stort engagemang, och som verkligen drivs av vilja och ideologi. Jag vill rikta ett stort tack till Karolina för det.


Anf. 12 Karolina Skog (MP)

Herr talman! Jag kan bara säga tack. Jag kommer att brista ut i gråt om jag försöker säga mer. Tack så hemskt mycket!


Anf. 13 Jan Ericson (M)

Herr talman! Sverige fick efter många turer en ny statsminister, och hon lägger nu all sin energi på att distansera sig från den tidigare regeringspolitiken och säger sig vilja ta krafttag mot både den organiserade brottsligheten och segregationen i våra förorter.

Hon försöker alltså på traditionellt S-manér att gå i opposition mot sig själv. Det är en taktik som Socialdemokraterna använder varje gång vi närmar oss ett val. Man pekar på alla samhällsproblem som måste åtgärdas men glömmer att man själv har suttit i regeringen och borde ha agerat med kraft mot samma samhällsproblem men inte har gjort det.

Samtidigt har man satt i system att skylla alla problem på någon annan. Om det inte är pandemin är det alliansregeringen eller rent av Bildtregeringen 1991-1994 som bär skulden. Eller så är det våra kommuner, våra regioner eller vår sjukvårdspersonal som bär ansvaret för det som inte har fungerat. Ansvaret ligger aldrig på sittande regering.

Man kan samtidigt förstå om Magdalena Andersson skäms lite för den förda politiken. Kampen mot den organiserade brottsligheten var exempelvis i fokus i den förre statsministern Löfvens regeringsförklaringar både 2015, 2016, 2017, 2018, 2019 och 2020 och faktiskt även 2021. Men det blev bara prat och vackra ord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Utvecklingen har gått i fel riktning, skjutningarna och morden har ökat och de kriminella gängen tar för sig i vårt samhälle runt om i våra kommuner. Otryggheten har brett ut sig samtidigt som åtgärderna från regeringen har varit obegripligt få. Segregationen och den misslyckade integrationen har samtidigt blivit ett växande problem. I alla dessa frågor har regeringen dessutom sagt nej till mycket som oppositionen har föreslagit för att vända utvecklingen.

Misslyckandena gäller även andra politikområden. Exempelvis utlovade Stefan Löfven EU:s lägsta arbetslöshet, men i stället har vi fått EU:s nästan högsta arbetslöshet, samtidigt som Sverige nu för första gången sedan EU-medlemskapet har högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Detta skapar stora problem ute i våra kommuner.

Vi ser hur skolresultaten försämrats, trots att man uppenbarligen hoppats att kreativ gallring av eleverna vid nationella prov skulle dölja bristerna. Under dagens regering skenar elpriserna, och elförsörjningen är ansträngd. Samtidigt har regeringen tvingats hantera en hotande brist på cement.

När Socialdemokraternas nya partiledare nu utlovar en ny politik klingar det väldigt falskt. Magdalena Andersson har inte bara varit finansminister i Stefan Löfvens regering och därmed regeringens näst tyngsta minister, utan hon har också ansvarat för samtliga budgetpropositioner och alla de prioriteringar man gjort i dessa. Hon är också ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott och därmed ansvarig för partiets politiska linje och beslut liksom för förhandlingarna med andra partier och det tidigare regeringssamarbetet med bland annat Miljöpartiet.

Magdalena Andersson kan inte låtsas att hon stått vid sidan av den misslyckade politiken. Hon bär i högsta grad ansvaret för det som har gått fel. Stefan Löfvens misslyckanden är Magdalena Anderssons misslyckanden. Mer politik av samma slag kommer inte att lösa Sveriges problem, oavsett Magdalena Anderssons vackra ord.

Herr talman! Sverige behöver en ny kurs. I den budget som vi moderater har förhandlat fram tillsammans med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har vi gjort stora förändringar i budgetpropositionen med hela 20 miljarder kronor. Denna förändrade budget fick också riksdagens stöd.

Vår enskilt största satsning är på polisen och rättsväsendet, med pengar till höjda polislöner, bättre verktyg för polisen i deras arbete, satsningar på avhopparverksamhet, förstärkning av Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, domstolarna, Säpo, tullen och Kustbevakningen samt fler förvarsplatser för personer med avvisningsbeslut. Alla dessa åtgärder kommer att hjälpa våra kommuner att få en tryggare boendemiljö.

Vi lägger också mer resurser på sjukvården för bland annat fler vårdplatser, vi satsar på åtgärder mot långtidsarbetslösheten och vi utökar undervisningstiden i skolan och inför särskilt stöd till lovskola för att ta igen undervisning som missats under pandemin.

Vi sänker skatten ordentligt för både löntagare och pensionärer och höjer bostadstillägget för pensionärer med låg pension. Vi sänker även drivmedelsskatterna och satsar samtidigt mer pengar på utbyggd elektrifiering av fordonsflottan.

Våra tre partier aviserar också en omfattande bidragsreform och tydligare mål för en hållbar svensk migrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Det betänkande vi nu debatterar bygger på den budget som en majoritet av tre partier i riksdagen ställt sig bakom. För kommunsektorn görs flera satsningar, och totalt tillför vi kommunsektorn mer pengar än vad regeringen föreslog i sin budgetproposition.

Jag ska nu peka på några större ändringar som vi gjort i budgetpropositionen som särskilt berör kommunsektorn.

Den största posten handlar om en kompensation för sänkt skatt för pensionärer. Eftersom riksdagens beslut om att sänka skatten för pensionärer minskar skatteintäkterna för kommunsektorn kompenserar vi kommunsektorn fullt ut för detta. Det är viktigt att påpeka eftersom andra saker framförs i debatten.

Andra större satsningar gäller skola, föräldrar och barn. En god start i livet förebygger många problem i vårt samhälle, och därför är våra tre partier överens om några viktiga långsiktiga reformer.

Forskning pekar på att tidiga insatser är avgörande för att fler elever ska nå kunskapsmålen. I denna budget tas första steget för att öka undervisningstiden med en timme per dag med start i lågstadiet. Främst bör utökningen ske i svenska och matematik, eftersom den viktiga grunden i lågstadiet är att eleverna ska lära sig läsa, skriva och räkna. Samtidigt bör lärarna frigöras från arbetstid som i dag läggs på sådant som inte är kopplat till själva undervisningen.

Föräldrarna är i de allra flesta fall de viktigaste personerna i ett barns liv. Det finns situationer då föräldrar upplever svårigheter i sitt föräldraskap eller har behov av stöd för att hantera nya situationer. Då bör det offentliga erbjuda stöd och hjälp i föräldrarnas viktiga uppgift. Stöd till föräldrarna är också ett stöd till barnen. Ett sätt att ge föräldrar stöd är genom att kommunerna erbjuder föräldrastödsprogram. Tillgången till föräldrautbildning för alla föräldrar bör öka, och därför sätter vi av extra pengar till detta i budgeten.

Herr talman! Moderatledd politik gör skillnad på riktigt, och vi visar också att vi kan samarbeta med andra för att styra Sverige i en bättre riktning. Medan Socialdemokraterna behövde sju år i regeringsställning innan de blivit redo att "ta tag i samhällsproblemen", som socialdemokrater har skrivit i en del debattartiklar på senare tid, är vi moderater beredda att börja arbetet direkt tillsammans med andra partier om vi vinner nästa val.

Vi är nu tre partier, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, som tar ett första steg för att få ordning på Sverige. Vi moderater är redo att ta fler och viktiga steg efter nästa val, gärna tillsammans med fler partier. Vi kommer att samtala och samarbeta med alla som vill bidra till att utveckla Sverige i en bättre riktning.

Herr talman! Jag konstaterar att det inte finns några reservationer i detta ärende, men jag yrkar ändå för ordningens skull bifall till förslaget i betänkandet, som är mycket bra.


Anf. 14 Lars Thomsson (C)

Herr talman! När ledamoten Jan Ericson tar till orda och säger att dagens statsminister distanserar sig från sin tidigare statsminister infinner sig onekligen tanken att det är precis detsamma som Moderaterna gör. Den mest framgångsrike moderatledaren var rätt kraftigt distanserad från dagens ledning. Men det var inte det jag skulle fråga om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Du säger att ni gör skillnad på riktigt, Jan Ericson. Det kanske ni gör, men inte för landsbygden. Där gör ni ingenting.

Jag kan säga vad vi har gått fram med i vår budget. Vi har ett stöd på 150 miljoner till mackar, men där finns ingenting i er budgetreservation. Vi har en klimatpremie som gör att arbetsmaskiner, elbussar och ellastbilar får 385 miljoner, men de får noll i er budgetreservation. Vi har en biopremie på drygt 100 miljoner för bränsle till jordbruket som gör det lika billigt att köra med RME som med diesel. Vi har 900 miljoner till enskilda vägar, men ni har noll i er reservation. Vi har 2,9 miljarder till bredbandsutbyggnad, men ni har noll i er reservation. Vi har också 600 miljoner kronor till kommunal belysning på vägarna, men ni har noll i er reservation.

Varför ser det ut så här? Varför prioriterar ni inte landsbygden? Ni bara pratar mycket.


Anf. 16 Jan Ericson (M)

Herr talman! Allt som man gör i en statsbudget påverkar alla människor i hela landet, både i glesbygden, på landsbygden och i våra storstadskommuner. Det innebär att allt som vi har satsat på i den framförhandlade budgeten kommer alla människor till del, även på landsbygden.

Men visst finns det saker som påverkar landsbygden väldigt konkret. Där skulle jag särskilt vilja peka på alla de trygghetssatsningar som vi gör och som har jättestor betydelse. Vi har också en generellt sänkt skatt för människor som arbetar och för våra pensionärer, sänkt drivmedelsskatt och satsning på laddinfrastruktur, som har en enorm betydelse för vår landsbygd. Många människor på landsbygden kör väldigt långt med sina bilar och har stor nytta av vår sänkta drivmedelsskatt.

Jag vill också uppmärksamma det som vi moderater gick ut med häromdagen, nämligen att vi vill sänka elskatterna i början av nästa år för att kompensera för de väldigt höga elpriserna. Detta har oerhört stor betydelse för människor som bor i eget hus på landsbygden.

Jag tycker att vi ska lite vara försiktiga med att dela upp Sverige i landsbygd och storstad. Det är viktigt att alla våra kommuner och invånare får del av den politik som vi för. Jag bor själv på landsbygden och tillbringar veckorna i storstaden, och då är det lätt att se de stora skillnader som finns mellan landsbygd och stad. Men vårt mål kan inte vara att vi ska splittra detta och bara prata om det ena eller det andra, utan varje människa i Sverige förtjänar en bra politik.


Anf. 17 Lars Thomsson (C)

Herr talman! Min replik var med anledning av det inlägg som ledamoten gjorde och som var rätt allmänpolitiskt och som inte bara handlade om kommunala bidrag.

Jag lyssnade på svaret från Jan Ericson. Det är klart att allt hänger ihop; så är det. Men detta hänger också ihop med att man ska kunna överleva och fortsätta fungera på landsbygden.

De pengar som vi lägger på landsbygdsavdrag och som gör att man kan sänka kostnaden för vägar och bredbandssamfälligheter - 500 miljoner - har ni inte med. Vi lägger 1 miljard extra på landsbygdsprogrammet, vilket ni inte har med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

På något sätt hänger detta ihop - att utveckla landsbygden för att vi ska kunna klara kommunernas välfärd. Det är genom att ha en levande landsbygd som vi genererar skatteintäkter på kommunerna och framför allt de mindre landsbygdskommunerna.

Jag saknar fortfarande helt ersättningar.


Anf. 18 Jan Ericson (M)

Herr talman! Jag tar mig friheten att fortsätta denna lite mer allmänna diskussion om landsbygden.

Jag kan bara konstatera att Centerpartiet inte har något konkret förslag till exempel om sänkt drivmedelsskatt i sin budget och inte har drivit den frågan.

Vi har också sett hur Centerpartiet har tagit åt sig äran av att man äntligen har reformerat strandskyddet. Det har man inte gjort, utan det nya strandskyddet blir sämre än det gamla var.

Detta är två exempel på att Centerpartiet inte alls har lyckats med sin landsbygdspolitik. Det är vi som driver den politiken. Det är vi som har försökt att ta fram bättre förslag för landsbygden. Jag förstår därför inte alls Lars Thomssons kritik.


Anf. 19 Eva Lindh (S)

Herr talman! I debatt efter debatt har Jan Ericson från Moderaterna kritiserat regeringen och Socialdemokraterna för att de inte har tillräckligt med generella statsbidrag utan för många riktade statsbidrag.

När Moderaterna nu har fått möjlighet att göra förändringar genom att ett antal förslag har röstats igenom i den justerade budgeten kommer de statsbidrag som går till kommuner och regioner att vara riktade och inte generella.

Det blir märkligt för mig när vi står här i debatt efter debatt och Jan Ericson ställer frågor. Och så fort det läggs fram ett förslag är det detta som man kritiserar regeringen och Socialdemokraterna för.

Jan Ericson tar här upp att ett förslag om föräldrastöd är viktigt. Det vet jag. Jag har jobbat med föräldrastöd. Forskningen säger att det på många sätt faktiskt verkligen kan bidra positivt. Men varför lyfter man ut just detta när kommuner och regioner själva bör kunna avgöra vad de ska satsa på?

Dessutom är det högst märkligt när man säger att förutsättningarna för familjeveckan är tillräckligt bra för att man ska säga ja till den, men man tar bort pengarna. Vad innebär det för de familjer som kanske behöver gå på familjestöd? Jo, det innebär att det bara är vissa föräldrar som kan ta ledigt. Det är de som har möjlighet och pengar till det, men inte alla.

Jag vill verkligen ha svar från Jan Ericson på dessa frågor. Hur har ni tänkt?


Anf. 20 Jan Ericson (M)

Herr talman! Samtliga partier gör sina budgetar, och Moderaternas budget är heltäckande och väldigt omfattande. Sedan har vi förhandlat med två andra partier och gjort förändringar i regeringens budget och haft den som utgångspunkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Vi som sitter i finansutskottet vet att statsbudgeten är en ganska komplex historia, och det är av naturliga skäl inte lätt för oppositionspartier att göra väldigt stora och väldigt dramatiska ändringar i en framlagd budgetproposition. Dessa ändringar ska också ske under ganska kort tid.

Därför har vi haft fokus på att förändra viktiga och tunga saker som vi tycker kan vända utvecklingen och leda den i rätt riktning. Det innebär inte att vi har gjort om hela statsbudgeten. Vi ärver i huvudsak regeringens budget och väldigt många saker och detaljer som finns i budgeten.

Om vi efter nästa val får chansen att finnas i regeringsställning kommer vi att göra en helt egen statsbudget från början. Och då kommer vi att ha möjlighet att göra mer av de stora dragen och de generella åtgärderna. Men när vi går in i en befintlig budget handlar det om att flytta anslag från sådant som vi tycker är mindre bra och i stället lägga dem på saker som vi tycker är viktigare. Då blir effekten att det blir förändringar i detaljer men att man inte kan få till en helhet. Det är därför inte så konstigt att det ser ut på detta sätt.

Från moderat sida är vi generellt sett väldigt positiva till att byta från riktade statsbidrag till generella statsbidrag. Men om man ska gå in i en budget och göra förändringar får man arbeta på ett annat sätt. Vi som sitter i finansutskottet vet att det är så man får jobba.


Anf. 21 Eva Lindh (S)

Herr talman! Det här svaret duger inte, Jan Ericson. Jag blir faktiskt lite upprörd. Så är förutsättningarna för alla partier. Om man inte har en egen majoritet förhandlar man. Det ekar tomt och blir otydligt när man står och kritiserar och sedan gör detsamma som man själv kritiserar. Jag tycker faktiskt att det är rätt upprörande.

Jag vill ändå passa på att ta upp en av de stora utmaningarna, förutom finansieringen, nämligen att vi saknar arbetskraft. Vi behöver anställa väldigt många inom kommuner och regioner.

Jan Ericson stod här tidigare och sa att man satsar på långtidsarbetslösa när man faktiskt gör precis tvärtom. Det som nu skulle behöva göras är insatser för långtidsarbetslösa så att de kan få den kompetens och den kunskap som kan behövas för att vi ska kunna anställa de människor som behövs i kommuner och regioner. Jag undrar varför man gör så, Jan Ericson.


Anf. 22 Jan Ericson (M)

Herr talman! Detta blir lite konstigt. Socialdemokraterna står alltså i talarstolen efter sju års regeringsinnehav och tycker att vi nu verkligen måste satsa på att vända långtidsarbetslösheten. Om Socialdemokraterna har förslagen på detta, varför har ni då inte lagt fram dem, och varför har ni inte lyckats under de sju år som ni har suttit i regeringsställning? Nu helt plötsligt har ni alla förslag och vet precis vad som ska göras åt detta.

Det är inte mer av den politik som ni har misslyckats med som vi behöver. Det är därför som vi har lagt fram en annan budget, alltså för att försöka göra någonting och vända den utveckling som ni har misslyckats med. Jag förstår därför inte kritiken över huvud taget. Det är någonting nytt vi behöver nu och inte att fortsätta med samma gamla politik som har misslyckats.


Anf. 23 David Perez (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det gläder mig att riksdagen nyligen beslutade att bifalla det gemensamma budgetförslaget från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

För er som följer debatten där hemma kan jag säga att gällande just vårt utgiftsområde innebär förslaget att kommunerna de nästkommande tre åren kommer att tilldelas 4 miljarder mer i allmänna bidrag, pengar som kommer att kunna göra verklig skillnad runt om i vårt land. Dessa medel går, som vi har hört här från talarstolen, till att täcka upp för de förändrade skatteintäkter som är ett resultat av sänkt skatt för landets pensionärer. Det är ett förslag som jag är stolt över att vi från Sverigedemokraterna har lyckats genomföra. Det innebär kort och gott att landets pensionärer nästa år kommer att ha det lite lättare att få vardagen att gå ihop.

Vårt gemensamma förslag i utskottet riktas även till landets yngre och deras föräldrar. Man har på kort tid kunnat läsa om att Sveriges elever har sackat efter i fråga om viktiga kunskapsmål. Därför föreslår vi att undervisningstiden förlängs för att underlätta och främja kunskapsinlärningen. Tanken är, som vi har hört, att undervisningstiden ska förlängas med en timme per dag med start i lågstadiet. Intentionen är att det främst ska gälla studier i svenska och matematik - ämnesområden som verkligen behövs för att bygga landet starkt.

Många unga har det tufft i dag, och den psykiska ohälsan ökar. Därför är det viktigt att vi som politiker gör vad vi kan för att vända denna tråkiga utveckling. Forskning visar att om rätt insatser mot psykisk ohälsa sätts in i ett tidigt skede kan det ge avsevärd effekt i framtiden.

Vi föreslår därför en särskild satsning på föräldrastödsprogram, så att fler kommuner ska kunna erbjuda denna viktiga utbildning till föräldrar. Förhoppningen är att föräldrar ska bära med sig kunskap och kunna stötta barn med psykisk ohälsa och oro.

Herr talman! Gällande de allmänna bidragen till kommuner kan man läsa att syftet är att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för landets kommuner och regioner samt att bidra till en effektiv kommunal verksamhet. Den största delen tilldelas, som vi nu har hört från talarstolen, via så kallade generella statsbidrag, medan riktade statsbidrag ges för strävan eller måluppfyllelse av specifika krav. Under de senaste åren har dessa medel bland annat gått till att täcka de ökade kostnader som kommunerna och regionerna haft kopplat till pandemin.

De riktade statsbidragen har ökat sedan 2010 i både omfattning och antal - trots att man säger sig värna om det kommunala och regionala självbestämmandet, som vi hört från talarstolen. Många kommuner lägger årligen ett stort antal arbetstimmar på att söka dessa medel, tid som helt enkelt hade kunnat gå till annat.

De kommande åren kommer det att krävas omfattande investeringar till förmån för bland annat utbildningsväsen, sjukvård och omsorg, för att nämna några få områden. Samtliga partier är medvetna om detta. Inte minst behöver regionerna allt stöd de kan få för att kämpa med de ökade vårdköerna. Detta är inte bara kopplat till pandemin, utan det rör också behandling av cancer och andra sjukdomar.

Historiskt har vi från Sverigedemokraterna varit mycket kritiska till att vissa kommuner som haft goda förutsättningar att ha en ekonomi i balans tillhört dem som tagit emot mest i bidrag. Där fortsätter exempelvis Malmö att sticka ut genom att vara en kommun som får ungefär dubbelt så mycket i bidrag per capita som vad som i dag är medelvärdet. Bland landets regioner är Gotland den som tar emot mest bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Samtidigt som staten betalar ut bidrag har det funnits en tendens att kommunerna runt om i Sverige fått ta ett större ansvar för saker som inte är deras skyldighet. Kommuner lägger i dag stora summor pengar på trygghetsskapande åtgärder. Till exempel har ordningsvakter blivit ett bestående inslag i min hemkommun Uppsala. Skälet till att man valt att anställa vakter är att det saknats tillräckligt med patrullerande poliser i kommunen. De allmänna bidragen fokuserar inte just på trygghetsskapande åtgärder, men det får inte vara så att bidragen används för att täcka upp för regeringens och statens misslyckande.

Tittar man i stället runt omkring i länet kan man konstatera att de tre kommunerna Heby, Tierp och Älvkarleby, som länge har styrts av Socialdemokraterna, tillsammans får merparten av utjämningsbidragen bland länets åtta kommuner. Det är värt att tillägga att dessa samtidigt har en förhållandevis hög kommunalskatt.

De allmänna bidragen kommer fortsatt att vara en viktig beståndsdel när kommuner och regioner finansierar sin verksamhet. Riktade statsbidrag är ett viktigt verktyg för att styra i en specifik riktning, men det som efterfrågas av bland annat Sveriges Kommuner och Regioner är mer generella statsbidrag och mindre riktade statsbidrag. Vi måste lita på att våra kollegor runt om i vårt land besitter den kompetens som krävs för att avgöra vad som behöver göras i deras hemkommun eller hemregion. Vi behöver helt enkelt mer självbestämmande över finanserna och mindre byråkrati.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och passar på att önska en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-12-16
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut 2021/22:20211216FiU3, Beslut

Beslut 2021/22:20211216FiU3

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 25

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2022Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor utskottet anger, anslagen för 2022 inom utgiftsområde 25 enligt utskottets förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 utgiftsområde 25 punkt 1 och motionerna

    2021/22:3891 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD),

    2021/22:4114 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1-5 och

    2021/22:4201 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1 och

    avslår motionerna

    2021/22:3268 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

    2021/22:4010 av Mats Persson m.fl. (L) och

    2021/22:4132 av Martin Ådahl m.fl. (C).b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 25 punkt 2.