Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anf. 157 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! I det budgetförslag som regeringen lade fram aviserades en höjning av räntan på studielånet för att finansiera det nya omställningsstudiestödet. Det är något som Vänsterpartiet avvisar. Vi anser att det är fel att låta lånekollektivet bekosta det nya stödet, även om vi välkomnar ett stöd som underlättar för människor mitt i livet att studera.

I dag befinner sig tiotusentals personer hos kronofogden på grund av skulder som beror på svårigheter att betala tillbaka studielånet. Antalet skuldsatta som inte kan betala har ökat genom åren. Därför är det svårt att förstå att regeringen och utskottets majoritet väljer att höja räntan och därmed skuldsätta ytterligare personer. Det leder bland annat till att man höjer trösklarna till högre utbildning, vilket går stick i stäv med ambitionen att minska snedrekryteringen till svenska lärosäten. Sveriges generösa studiemedel, med en bidragsdel och en lånedel med låg ränta, har varit och är en viktig del för att arbetarklassens barn ska kunna studera vidare.

Fru talman! Enligt CSN:s undersökning om huruvida studenter skulle ha studerat utan studiemedel och studielån var det hela 66 procent av studenterna med lågutbildade föräldrar och 44 procent av dem med högutbildade föräldrar som troligen inte skulle ha studerat utan studiemedel. Generösa studiemedel är alltså viktigt för att inte bara barn till högskoleutbildade föräldrar ska välja att studera vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det finns också undersökningar som visar att studenter är mer benägna att ta lån ju högre utbildning deras föräldrar har. Det stämmer ganska bra med andra utredningar som visar att barn till lågutbildade och yrkeselever på gymnasiet har en betydligt mer negativ inställning till lån. Låneaversionen kan därför antas bidra till den sociala snedrekryteringen. Redan i dag är det vanligt att studenter med kortutbildade föräldrar finansierar sina studier genom arbete. Låga räntor på studielånet är viktigt för den stora del som drar sig för att ta lån.

När regeringen för ungefär ett år sedan meddelade att räntan för 2021 skulle vara 0,05 procent sa den då ansvariga ministern så här i sitt pressmeddelande: En ännu lägre ränta är positivt för låntagarna och gör vårt generösa studiestödssystem mer attraktivt.

För ett år sedan innebar alltså en låg ränta att studiestödssystemet blev mer attraktivt, men nu väljer man ändå att höja räntan. Man gör därmed, med öppna ögon, studiestödssystemet mindre attraktivt.

I en tid när den sociala snedrekryteringen till högskolan ökar borde vi inrikta politiken på att minska snedrekryteringen i stället för att öka den ytterligare genom att ta beslut som får dem som är tveksamma till att skuldsätta sig att avstå från att låna under studietiden. Detta riskerar att leda till en ännu större snedrekrytering.

Räntan på studielånet följer dessutom ränteutvecklingen i stort, eftersom den baseras på statens genomsnittliga upplåningskostnad de senaste tre kalenderåren. En höjning av statens upplåningskostnad innebär alltså en högre studielånsränta. När jag arbetade just med återbetalning och anståndsansökningar på CSN var det många som såg sina lån öka i omfattning eftersom räntan översteg inbetalningarna. Det är en situation som mycket väl skulle kunna återkomma.

Förutom att en höjd ränta kan påverka snedrekryteringen till högre utbildning och utgöra ett hinder för den som bara kan finansiera sina studier med studielån väljer regeringen även att ställa ungas möjligheter till utbildning mot äldres möjligheter att ställa om mitt i livet. Det är något som vi starkt motsätter oss från Vänsterpartiets sida.

Fru talman! Vänsterpartiets budget har fallit i denna del, och vi deltar inte i beslutet. Jag hänvisar därför till vårt särskilda yttrande.

Anf. 158 Maria Nilsson (L)

Fru talman! I debatten om studiemedel från februari i år konstaterade jag för Liberalernas räkning att vår bedömning är att studiemedelssystemet i många delar är väl anpassat.

Vi brukar inte stå speciellt långt ifrån till exempel Socialdemokraterna i fråga om studiemedel. Visst, vi vill se ökade fribelopp, och vi kanske inte var helt positiva till studiestartsstödet från början. Men det är en studiemedelsform som jag har hyllat från denna talarstol så sent som förra året, då det har visat sig att det finns uppenbara positiva aspekter för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Vi är glada att vi förra året, inom ramen för januarisamarbetet, kunde höja den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel. Jag tycker, med andra ord, fru talman, att jag är ganska väl avvägd i debatter. Jag brukar inte svinga kritik hej vilt, men i dag är jag ganska kritisk. Min fråga till den socialdemokratiska regeringen är: Hur ser man på tillgängligheten till svensk högre utbildning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Frågan är aktuell och rör det utgiftsområde som vi debatterar här i dag. Den rör också den räntehöjning på CSN-lån som regeringen har aviserat i budgetpropositionen och som finns kvar även efter M-KD-SD:s reservation. Vi i Liberalerna avvisar tydligt denna räntehöjning i vår budgetmotion, som tyvärr och konstigt nog föll.

Det är inte en liten höjning, som man kanske kan tro om lyssnar på vissa i debatten. För en student med ett lån på 300 000 kronor kommer kostnaderna att öka med runt 1 600 kronor per år. Det låter fortfarande ganska lite, säger någon, eller det är väl inget att bråka om, som någon uttryckte sig på min Facebooksida när jag skrev om detta. Mitt svar är att detta nog är värt att bråka om. Tusentals personer, framför allt studenter, har skrivit på en namninsamling för att stoppa den aviserade höjningen. Det är en del i frågan som visar varför den är viktig.

Låt mig ge några andra exempel på varför detta är fel väg att gå.

För det första, fru talman, har OECD tidigare konstaterat att Sverige är ett av de länder där det lönar sig minst med högre utbildning i hela OECD. En svensk eftergymnasial utbildning omfattande minst två år ger i genomsnitt 22 procent högre lön än en gymnasial utbildning. För OECD:s medlemsländer är motsvarande genomsnitt 54 procent.

För det andra, fru talman, innebär detta att högre utbildning minskar i tillgänglighet, inte minst för dem som kommer från studieovana hem där höga lån ofta ses som avskräckande. En av de i särklass vanligaste anledningarna till att personer i dag väljer att avstå från studielån är att de inte vill belasta sin framtida ekonomi. Tillgängligheten till högre utbildning, inte minst för personer från studieovana hem, har jag uppfattat som ett ledord i en socialdemokratisk regering. Då uppstår ännu tydligare frågetecknen: Varför föreslår man detta i budgeten?

Det är inte bara Liberalerna, Vänsterpartiet eller tusentals personer i en namninsamling som tycker så här. Saco konstaterar krasst på sin hemsida att förslaget höjer trösklarna till svensk högre utbildning. Att höja räntan betyder att man måste betala tillbaka mer pengar under sitt yrkesliv. Det gör i praktiken att utbildningen blir dyrare, skriver Saco.

När utbildning blir dyrare höjer det trösklarna till högre utbildning och innebär sannolikt att fler personer som väljer mellan att studera vidare eller att inte göra det. Det skulle förvärra snedrekryteringen till högre utbildning och leda till färre utbildade totalt, detta i en tid när vi behöver fler utbildade personer i Sverige, inte färre.

Fru talman! I den allmänna debatten har det låtit som att räntehöjningen enbart har kommit till som en konsekvens av omställningsstudiestödet, som är en följd av LAS-överenskommelsen, en överenskommelse som Liberalerna för övrigt helt och fullt står bakom. Men är det hela svaret? I budgeten konstateras att studielånens kreditförluster i dag finansieras genom anslag på statens budget och att det, när ett nytt generöst omställningsstudiestöd beräknas kunna lämnas från 2023, är rimligt att räntan på studielån reformeras så att den kan täcka de kreditförluster som uppstår och beräknas på samtliga lån.

Här handlar det ju om kreditförluster, det vill säga att studenter, tidigare studenter och också förmodat framtida studenter helt enkelt inte betalar tillbaka lånen. Man har flyttat utomlands eller avstår helt enkelt på olika sätt från att betala tillbaka. Då är frågan: Varför gör regeringen inte mer för att hitta vägar att kräva in de obetalda studieskulderna, snarare än att lägga bördan på nuvarande och kommande studenter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Sveriges studenter - nuvarande och kommande - förtjänar faktiskt bättre.

Anf. 159 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Jag är glad över att Liberalerna nu talar om hur fel det är att räntan på studiemedel ska höjas för att vi ska kunna införa ett nytt studiestöd.

Det jag funderar på när jag läser anslagsförslagen är att jag inte kan se att Liberalerna har lagt till några pengar för att kunna finansiera omställningsstudiestödet, vilket Vänsterpartiet har gjort. Jag vill egentligen bara veta om Liberalerna har ändrat sig där eller om Liberalerna missade att hitta pengar till det nya studiestödssystemet. Har man helt enkelt ändrat sig? Det är vad jag vill veta.

Jag är som sagt väldigt glad över att partiet Liberalerna har ändrat sig i frågan.

Anf. 160 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Tack, Ilona Szatmari Waldau, för frågan! Nej, vi har inte ändrat oss, utan detta är en situation som har uppstått. Vi står bakom LAS-överenskommelsen, men till skillnad från Vänsterpartiet har vi inte en sedelpress i källaren där vi kan trycka pengar till alla utgifter.

Vi har finansierat vår budgetmotion. Det är detta som vi återkommer till hela tiden när vi får frågan hur vi har finansierat detta. Vi måste se vår budgetmotion som en helhet. Där finns också finansiering till att stå bakom överenskommelsen om LAS och omställningsstudiestödet.

Anf. 161 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Nu tror jag inte riktigt att jag hängde med. Omställningsstudiestödet ska ju finansieras inom ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd, och där har bland andra Vänsterpartiet har lagt in de pengar som regeringen i sitt förslag beräknar få in för att kunna finansiera omställningsstudiestödet.

Liberalerna har inte lagt tillbaka dessa pengar, det vill säga att de inte avvisar höjningen av studielånsräntan i sin budget.

Men återigen är jag väldigt glad över att ledamoten nu säger att Liberalerna stöder detta. Men det finns ingen finansiering, och det är väldigt tråkigt. Men det är bara att ansluta sig till Vänsterpartiets budget nästa år.

Anf. 162 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Jag kan bara upprepa det som jag sa tidigare. Liberalerna har en budgetmotion där vi avvisar denna höjning, men vi har täckning för detta på andra ställen. Jag förstår därför inte Ilona Szatmari Waldaus fråga. Vi står bakom LAS-överenskommelsen, och vi står bakom det som kommer ut av den. Men vi har andra sätt att finansiera detta på.

Anf. 163 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Hela min framtid har blivit mycket ljusare. Utbildningen har gjort och visat mig att allt är möjligt och gett mig och mitt liv en mening. Tack Sverige och tack CSN!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Detta är en av många röster som vittnar om att utbildning och ett generöst studiestöd är en murbräcka till ett bättre liv och en tryggare förankring på arbetsmarknaden.

Jag är stolt över att vi socialdemokrater steg för steg byggt upp ett av världens mest jämlika studiestöd som gör det möjligt för människor med olika ekonomisk bakgrund att utbilda sig, byta karriär och fortbilda sig under hela livet och i hela landet.

Människor är bildningsbara, men politiken måste ge stöd på olika villkor så att fler vågar ta det där klivet som kan stärka och rusta för de jobb som redan finns och de jobb som komma ska.

Vi vet att många tvekar, men tveksamheten har sällan med begåvning att göra utan bottnar ofta i en osäkerhet som hänger samman med en social bakgrund där det varken har förekommit studier eller studielån. De socioekonomiska faktorerna styr fortfarande möjligheterna för alltför många att fortsätta sin utbildningsresa. Det kan vi aldrig acceptera.

Fru talman! Vi socialdemokrater håller dörrarna vidöppna inom utbildningsystemets alla nivåer och skapar studiestöd anpassade för olika behov så att fler kan bli anställbara.

Studiestartsstödet är ett exempel. Det är ett bidrag som vänder sig till arbetslösa i åldern 25-56 år som har stora behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå. Hittills i år har 7 800 personer omfattats av stödet. Det är det största antalet sedan regeringen införde stödet 2017, och merparten är kvinnor som har valt en bristyrkesutbildning.

Det är viktigt att komma ihåg att majoriteten av alla dessa tusentals individer inte hade vågat studera om vanligt studiemedel hade varit den enda möjligheten.

Jag är därför oerhört glad i dag att kunna konstatera att de högerkonservativa oppositionspartierna äntligen har insett vikten av ett rekryterande och utjämnande studiestartsstöd som gör det möjligt för fler att skaffa sig en utbildning som behövs på arbetsmarknaden.

Kristdemokraterna tycks ha förlikat sig med att deras tidigare så starka farhågor om ett rejält fusk med studiestartsstödet inte är med verkligheten överensstämmande.

Lika befriande är det att samma parti nu har lagt sin heliga princip bakom sig om att studiemotivation enbart bör komma från en akademisk ambition.

Fru talman! Allra extra glädjande är det att Sverigedemokraterna nu tycks ha övergett sin käpphäst om studiestartsstödets ojämlika snedvridning och i stället har kommit till insikt om det motsatta, nämligen att jämlikheten ökar när portar öppnas även för män och kvinnor med invandrarbakgrund. Många av dem får tack vare studiestartsstödet fäste på arbetsmarknaden, integreras, blir friare och får forma sina egna liv. Det är just detta som är vår politiska essens i utbildningssystemet, att alla oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar ska kunna studera.

Fru talman! Det är så vi stärker individens frihet att forma sitt eget liv. Det är så vi stärker vårt gemensamma samhällsbygge. Det är så vi stärker Sveriges möjligheter att fortsätta vara en ledande kunskapsnation i världsklass. Nyttan är individens men också hela samhällets.

Nu väljer allt fler att studera med studiemedel. Förra läsåret uppgick antalet studerande med studiemedel till närmare 560 000. Det är en tydlig signal om att stödet är både attraktivt och rekryterande. Dessutom har studiemedlens allmänna köpkraft aldrig varit så stor som nu sedan de moderna studiemedlen infördes 1965.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Dagens snabba utveckling kräver ständigt nya kunskaper. Utbildning kan inte bara förläggas till de yngre åren av våra liv. Nej, lärandet behöver vara en livslång process.

Vi har därför fattat beslut om att höja den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel och studiestartsstöd från 56 till 60 år och att ändra återbetalningsreglerna med motsvarande antal år.

Nu tar regeringen nästa stora kliv och genomför den största frihets- och trygghetsreformen på decennier. Ett historiskt omställningsstudiestöd införs för att säkerställa att du ska kunna växla upp och växla om under ditt yrkesliv för att stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Reformen innebär att de ekonomiska förutsättningarna för att utbilda sig förbättras betydligt för den som är mitt i arbetslivet, har arbetslivserfarenhet och är van vid att ha en arbetsinkomst. De allra flesta kommer att kunna studera med upp till 80 procent av sin tidigare lön under 44 heltidsveckor med början den 1 januari 2023.

Fru talman! Denna viktiga trygghetsreform kan kosta staten upp till 9 miljarder per år fullt utbyggd. Regeringen har därför, som ett första steg, föreslagit att räntan på studielånen ska höjas med cirka 0,5 procentenheter som en del av finansieringen. Tanken är att det ska ske från och med 2023. I dag är räntan 0,05 procent, vilket i princip är en nollränta.

För en genomsnittlig låntagare som har studerat på en eftergymnasial nivå skulle denna förändring innebära en ökad kostnad på cirka 40 kronor i månaden när studielånet betalas tillbaka. För en genomsnittlig låntagare som har studerat på en längre utbildning på fem år skulle denna förändring innebära en ökad kostnad motsvarande ungefär 70 kronor i månaden när studielånet betalas tillbaka.

Ränteförslaget kommer alltså inte att påverka de studerandes ekonomi under studietiden.

Tillsammans med studiestödssystemets omfattande trygghetsregler kommer denna fortsatt låga ränta att vara en viktig del av vårt generösa studiemedelssystem.

CSN har fått i uppdrag att utreda hur en räntereform ska kunna genomföras, där man särskilt ska belysa konsekvenserna för låntagarna.

Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2023 återkomma med förslag på hur en sådan modell kan se ut.

Fru talman! Avslutningsvis: Det svenska studiestödet är, och ska fortsätta vara, ett av världens mest generösa studiestödssystem. Det ska fortsätta vara rekryterande för både män och kvinnor och fortsätta utjämna skillnader och bidra till social rättvisa.

Med regeringens trygghetsreform om ett omställningsstudiestöd kommer personer mitt i yrkeslivet att få goda ekonomiska förutsättningar för att kunna sadla om. Det ökar tryggheten för den enskilde, och det ökar omställningsförmågan för företag och anställda på en arbetsmarknad i snabb förändring.

Minns den inledande rösten: Hela min framtid har blivit mycket ljusare. Utbildningen har gjort och visat mig att allt är möjligt och gett mig och mitt liv en mening. Tack Sverige och tack CSN!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Vi socialdemokrater vill att ännu fler ska få en ljusare framtid. Vi vill att ännu fler ska upptäcka möjligheterna med utbildning så att ännu fler ges en mening med livet - i vårt Sverige, med världens mest generösa studiestöd.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Roza Güclü Hedin (S).

Anf. 164 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Ledamoten Pia Nilsson pratar väldigt fint om studiemedel som rekryterande, om att fler ska få en ljusare framtid och så vidare. Min fråga är väldigt enkel och kanske inte så konstig givet mitt eget anförande och var Liberalerna står i frågan om den höjda räntan på CSN-lånen. Min fråga är: Hur ser ledamoten Pia Karlsson att denna räntehöjning går ihop med att studiemedelssystemet ska vara just rekryterande? Ser inte ledamoten att det finns vissa invändningar kring detta?

Jag återkommer till det som bland andra Saco har konstaterat, nämligen att detta ju höjer trösklarna till den högre utbildningen. Detta är inget som sänker några trösklar. Det borde väl gå tvärtemot själva grunden för socialdemokratisk högre utbildning. Det är ju per definition inte rekryterande när det höjer trösklarna för en högre utbildning.

Frågan är alltså: Hur går detta ihop, fru talman?

Anf. 165 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Och så var det Nilsson jag hette i efternamn, inte Karlsson. Men detta om detta.

Regeringen föreslår att räntenivån ska höjas till 0,5 procent från dagens 0,05 procent. I perspektivet av en så låg ränta ter sig förstås varje ökning väldigt stor, men det är alltså 0,5 procent. För några år sedan låg räntan på 1,16 procent. Den är alltså extremt låg nu - 0,05 procent.

Vi gör detta därför att vi ser en koppling mellan just studiemedelssystemet och arbetsmarknaden. Vi tycker att det är rimligt att i det här läget se över studiemedlets räntekonstruktion. Omställningsstudiestödet är ändå ett förslag som kommer att gynna alla - någon gång. Mitt i yrkeslivet kan vi behöva ställa om.

Det finns dessutom undersökningar, Maria Nilsson, som visar att det mest rekryterande inte är vad som händer när studierna är över, det vill säga vid själva återbetalningen, utan bidragets storlek under tiden man studerar. Detta har också regeringen angivit i sin budgetproposition för 2022 i samband med utgiftsområde 15. Det går alltså att ta del av det, om ledamoten inte redan har gjort det.

Ur ett rekryteringsperspektiv ser vi alltså ingen fara. Det vill jag verkligen påstå. Och är det några som alltid har gått i bräschen för rekrytering till utbildningssystemet är det Socialdemokraterna - och Vänsterpartiet, skulle jag vilja säga. Vi har utökat antalet utbildningsplatser rejält i vuxenutbildningen och i högre studier, och även antalet lärosäten.

Anf. 166 Maria Nilsson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Jag ber så mycket om ursäkt för denna efternamnslapsus. Det verkar gå runt här i dag.

Jag skulle vilja tillåta mig ett tankeexperiment, fru talman. Hade det varit ombytta roller och en liberal regering hade höjt räntan och en socialdemokrat i opposition stått i denna talarstol, fru talman, hade det talats om chock. Det hade talats om hur vi trampar på dem som mest behöver ett studiemedelssystem. Det hade varit kvällstidningsrubriker. Nu är detta en liten, liten höjning som knappt kommer att märkas eftersom vi - det vill säga Socialdemokraterna, fru talman - definitivt är för rekrytering.

Dock är det fortfarande så att detta förslag höjer trösklarna till högre utbildning.

Anf. 167 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Jag delar inte ledamoten Maria Nilssons uppfattning att detta kommer att påverka rekryteringen. Hade det gjort det hade vi inte lagt fram förslaget. Det kommer inte att påverka rekryteringen, och det är mycket tack vare att vi har utökat bidraget. Vi gjorde ju så 2018 att vi utökade själva studiebidraget i studiemedlet med 300 kronor per månad, och det har visat sig vara det mest avgörande när det gäller rekrytering.

Att betala 0,5 procent i ränta på ett lån som ger dig trygghet, som ger dig ett fäste på arbetsmarknaden och som ser till att du under den tid du studerar har omkostnaderna betalda kan jag också tycka är rimligt. Det vill jag verkligen säga. Det handlar också om mellan 40 och 70 kronor mer i månaden.

Anf. 168 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Pia Nilsson tar upp hur låg räntan är i dag och att detta knappast kommer att påverka låneskulden. Men jag undrar vad det innebär för framtiden. Om statens upplåningsränta blir högre, kommer Socialdemokraterna då att ta bort den här extra höjningen? Det skulle jag vilja veta, fru talman.

Jag vill också påminna om det jag sa i mitt anförande: Statens upplåningsränta har varit så pass hög i Sverige att räntan på studielånet blev så hög att skulden ökade trots att man betalade så mycket man kunde. Kanske hade man låg inkomst och kunde inte betala så mycket, och räntan gjorde då att skulden ökade väldigt snabbt. Det var många som då inte kunde betala tillbaka, många som hamnade hos kronofogden och många som när jag jobbade på CSN ringde och grät över hur svårt det var och knappt såg någon framtid på grund av denna studieskuld som bara ökade och ökade.

Jag upprepar min fråga, som jag egentligen skulle vilja ställa till alla partier som står bakom att höja studielånsräntan utöver statens upplåningskostnad: Hur tänker man göra om räntan ökar? Eller tror man att vi alltid kommer att ha närapå nollränta i Sverige?

Anf. 169 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Det är förstås omöjligt att spekulera i vad räntan kan komma att bli de kommande åren, Ilona Szatmari Waldau. Men jag kan ändå referera hur räntan har sett ut tidigare. För tio år sedan låg räntan på 1,9 procent. År 2014, när vi tog vid och började styra riket med Vänsterpartiets stöd, hamnade räntan på 1,2 procent. Sedan har den gått stadigt nedåt, framför allt under hela denna tioårsperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det finns väl alltså inget just nu som man kan säga hotar den låga räntenivån. Den nivå som gäller i dag, 0,05 procent, är förstås väldigt nära noll. Den nivå som höjningen är tänkt att landa på, 0,5 procent, är fortfarande extremt låg. Om du ska ut och låna på öppna marknaden är exempelvis en Swedbankränta betydligt högre - 1,48 procent för tre månader och kanske 1,3 för en ettåring, som man säger; det är ett lån på ett år. Detta är alltså inte vilket lån som helst, och även vid 0,5 procent är räntan fortfarande väldigt låg.

Sedan kan vi väl tillägga att staten subventionerar de kreditförluster som i dag görs på studiemedlen - det finns i dag ett anslag i statens budget motsvarande 2 miljarder. Det kan man ju fundera över rimligheten med. Nu vet vi att regeringen har gett CSN i uppdrag att se över detta och att det börjar ge effekt. Kreditförlusterna minskar något, och det känns positivt. Men det är fortfarande låg ränta.

Anf. 170 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Problemet med räntan på studielånet är ju att det även blir ränta på ränta om man inte har möjlighet att ens betala av räntan under de år man betalar tillbaka.

Det gäller till exempel personer som har väldigt låg inkomst - de som inte har studerat till de yrken med fantastiska framtidsutsikter som Pia Nilsson hänvisade till, de som av olika skäl inte får de jobb de önskar eller de som har studerat inte för yrke utan för att förkovra sig. De personerna kan på grund av anstånd och nedsättning få en avgift som gör att de inte ens betalar på själva lånet utan bara på räntan, och det är det jag tycker att vi måste undvika. Vi kan nämligen inte veta hur räntan ser ut framöver.

Frågan är därför fortfarande: Om räntan ökar, tas den här extraräntan då bort?

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Anf. 171 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Jag tycker att vi ska fokusera på vad det innebär i stort med 0,5 procents ränta på studielånen. Det kommer att bidra till att 44 000 personer per år ges möjlighet att ställa om mitt i yrkeslivet, med en hyfsat bra inkomst varje månad - 80 procent av sin tidigare lön. Det får vi inte glömma bort.

Det som händer nu, med regeringens förslag, är att intäkterna från den här räntehöjningen - där räntan hamnar på blygsamma 0,5 procent - är med och delfinansierar en reform som kan kosta upp till 9 miljarder per år. Det är alltså till största delen andra pengar som ska in och finansiera hela omställningsstudiestödet. Jag tycker ändå att det är rimligt att vi tar den här delfinansieringen genom att räntan på studiestödsmedlet höjs till 0,5. Det är fortfarande den näst lägsta räntan på de här lånen under de senaste tio åren.

Anf. 172 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Just frågan om räntan har varit en het potatis, och många studenter har hört av sig om detta. Moderaterna är givetvis väldigt positiva till omställningsstudiestödet, men det vi har sett som ett stort bekymmer är väl att man säger att räntan ska gälla även retroaktivt - alltså för redan tagna lån. Det ser vi som ett stort bekymmer, det vill säga att de som tog lånen faktiskt inte visste om de här ändringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Detta tycker vi egentligen är den stora frågan nu, alltså varför det ska gälla retroaktivt så att även redan tagna lån får den här räntehöjningen.

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Anf. 173 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Man kan säkert ställa sig frågan varför det blir på detta viset, men någonstans gör det ändå att den 0,5-procentiga räntan ger den intäkt som staten behöver. Det är faktiskt lite svårberäknat, men det kommer att landa någonstans strax under 2 miljarder.

Detta är ett sätt att ge hela studiemedelskollektivet en rimlig kostnad när man väl ska betala sitt studielån, och som jag har redogjort för tidigare ligger rimligheten någonstans mellan 40 och 70 kronor per månad. Regeringen och vi socialdemokrater gör bedömningen att det är rimligt.

Anf. 174 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! När vi fick vår nygamla utbildningsminister Anna Ekström var nästan den första frågan hur hon ställde sig till detta, och hon sa lite vagt att hon ska se över frågan. Jag är väldigt nyfiken på vad det kommer att innebära. Det vet säkert ledamoten Pia Nilsson bättre än vad jag vet, men jag hoppas att det kommer ett rimligt svar på frågan.