Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Betänkande 2021/22:FiU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 december 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

18 miljarder till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)

Totalt cirka 18 miljarder kronor går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 14 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner med mera. Drygt 880 miljoner kronor går till Statens servicecenter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, exempelvis när det gäller kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall proposition, avslag motioner
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-12-07
Justering: 2021-12-09
Trycklov: 2021-12-10
Reservationer: 1
Betänkande 2021/22:FiU2

Alla beredningar i utskottet

2021-11-30, 2021-12-07

18 miljarder till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)

Totalt cirka 18 miljarder kronor går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 14 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner med mera. Drygt 880 miljoner kronor går till Statens servicecenter.

Finansutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden exempelvis när det gäller kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-12-15
Debatt i kammaren: 2021-12-16
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:FiU2, Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Debatt om förslag 2021/22:FiU2

Webb-tv: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Dennis Dioukarev (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i det här betänkandet. Det är en reservation som vilar på en motion från den allmänna motionstiden. Den har alltså inte någon budgetpåverkande effekt på utgiftsområde 2.

I övrigt tänker jag redogöra för Sverigedemokraternas politik på området, men i och med det historiska budgetbeslutet där Sverigedemokraternas, Kristdemokraternas och Moderaternas gemensamma budgetpolitik röstades igenom i Sveriges riksdag har vi alltså ingen reservation i det avseendet med budgetär effekt på utgiftsområdet.

Fru talman! Myndigheterna inom detta utgiftsområde har i uppdrag att analysera, prognostisera och sammanställa information om reformer, statens finanser och den samhällsekonomiska utvecklingen. Myndigheterna uträttar i dagsläget ett bra arbete, och därför bör den politiska inriktningen i fortsättningen vara att upprätthålla finansieringen av myndigheternas verksamheter så att de i framtiden kan fortsätta på inslagen väg med en god statlig förvaltning, tillsyn och kontroll.

En av de myndigheter som har en viktig samhällsuppgift är Finansinspektionen, som verkar för finansiell stabilitet och ett starkt konsumentskydd. Inom ramen för myndighetens arbete har de inrättat ett innovationscenter vars huvuduppgift är att ge vägledning om finansiella regelverk till bolag som bedriver innovationsverksamhet. Utgångspunkten för arbetet är att skapa en plattform för kunskapsutbyte för företag som till exempel är osäkra på tillstånd och regelverk. Genom bättre vägledning minskas därmed risken för att reglering och tillsyn skulle vara det som utgör ett hinder för finansiell innovation.

Sverigedemokraterna ser dock en risk för att en utebliven finansiering av myndigheten skulle medföra ett omodernt regelverk som inte är anpassat efter innovationstakten inom svensk fintechsektor. Flera svenska aktörer ligger i framkant i det teknikskifte som pågår, vilket medför en hög efterfrågan på Finansinspektionens kompetens och erfarenhet. Utbudet av finansiella tjänster ökar, och allt talar för att innovationen på området kommer att fortsätta i en oförminskad takt. För att möta efterfrågan från svenska företag är Finansinspektionen i behov av en anslagsökning, vilket Sverigedemokraterna budgeterar för i vårt eget budgetförslag.

Herr talman! Finansinspektionen fick under 2020 - precis som i alla ekonomiska kriser - en mycket viktig för att inte säga avgörande roll. Under pandemiåret 2020 hade vi stora fall på världens börser, och ungefär samtidigt frös den svenska kreditmarknaden. Orsaken till situationen på kreditmarknaden stavades bristfällig likviditet, det vill säga att många på grund av de kraftiga börsfallen samtidigt försökte att avyttra sina innehav på en kreditmarknad som till stor del saknade köpare och därför inte kunde prissätta tillgångarna korrekt. Småsparare fick då problem med att likvidera sina positioner, och företagen kunde inte finansiera sig genom att emittera nya obligationer.

I förlängningen skulle en dåligt fungerande kreditmarknad även utgöra en risk för den finansiella stabiliteten eftersom företagen då i högre grad skulle bli beroende av bankfinansiering, som redan är svenska företags huvudsakliga finansieringskälla.

Ur ett internationellt perspektiv var den svenska situationen på kreditmarknaden under pandemin närmast unik även om riskerna varit kända sedan tidigare. Senast kreditmarknaden upplevde utbredda uttagsstopp var i samband med brexit 2016 och finanskrisen 2008. Internationella valutafonden, IMF, har påtalat dessa risker och sagt att man vill se reformer för en förbättrad likviditet på kreditmarknaden. Såväl Riksbanken som Finansinspektionen har adresserat problemet, Riksbanken så sent som i förra veckan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Det jag vill komma till, herr talman, är att i förra årets debatt om detta utgiftsområde lyfte jag fram just denna problematik och att Sverigedemokraterna därför ville ge Finansinspektionen i uppdrag att inrätta ett moderniserat system för ökad digital transparens i syfte att synliggöra de likviditetsrisker som jag nyss beskrivit.

I år har vi dock strukit detta specifika stycke ur vår kommittémotion, eftersom Finansinspektionen har initierat ett arbete och tagit fram en självreglering tillsammans med branschorganisationerna i syfte att just öka transparensen på obligationsmarknaden. Avslutningsvis vill jag därför bara lyfta på hatten för att Finansinspektionen som myndighet är lyhörd för sin omvärld.

Jag vill också passa på att önska talmannen, utskottskollegorna och kansliet en riktigt god jul och ett gott nytt år!

(Applåder)


Anf. 2 Ulla Andersson (V)

Herr talman! Även jag vill önska talmannen och kammarkansliet en god jul. Tack för fint och proffsigt arbete!

Vi pratar om utgiftsområde 2, och det jag tänkte prata om var arbetet mot penningtvätt.

Det talas allt oftare om hårdare tag och hårdare straff, ökade resurser och fler anställda på olika håll när det gäller arbetet mot gängkriminalitet. Det senaste vi fick höra var väl utspelet i går där man till och med skulle börja avlyssna barn. Gränserna förflyttas ständigt. Arbetet mot penningtvätt, som är en grund för hela gängkriminaliteten, får dock väldigt lite utrymme i den här debatten. Den ekonomiska brottsligheten är ändå kärnan i det som pågår.

Även om arbetet mot penningtvätt förstärkts i ett antal år och Finansinspektionen gått från åtta personer som arbetade med penningtvätt 2016 till tjugo personer 2020 kan ingen påstå att det precis är någon överbemanning på den enheten. Sverige är, jämfört med många andra länder och definitivt i förhållande till storleken på vår finanssektor, ett land som lägger relativt lite resurser på det direkta arbetet mot just penningtvätt.

Sveriges finansinspektion har 1,9 anställda per miljon invånare. Danmark har dubbelt så många och Nederländerna mer än så. Frankrike är också betydligt bättre och har mer än dubbelt så många som Sverige. Island har faktiskt hela elva gånger fler anställda som jobbar mot penningtvätt än vad Sveriges finansinspektion har.

Finansinspektionen har ändå tillsyn över 2 000 verksamhetsutövare och lägger 80 procent av sin budget på tillsyn. Endast 5 procent av den budgeten går dock i sin tur till det direkta arbetet mot penningtvätt. Visst finns det arbete på andra enheter som stöttar det arbetet, till exempel regelgivning och tillstånd. Ändå tror jag ingen kan påstå att det känns som en tillräcklig budget för något så centralt som arbetet mot den ekonomiska brottslighet som penningtvätt är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsekonomi och finansförvaltning

Det har också varit en hög personalomsättning på Finansinspektionen under många år. Men glädjande nog är den nu på samma nivå som i resten av staten. Dock är den högre än i Riksgälden och i Riksbanken. Det här har också inneburit en försvagning eftersom det har pågått en ständig upplärning av nya personer samtidigt som rutiner och kapacitet har tappats.

Finansinspektionen har fått förstärkningar och större resurser, och arbetet har utvecklats. Man har inlett ett samarbete med Polismyndigheten för att göra ett mer intensivt och utvecklande undersökningsarbete mot de största penningöverförarna. Men vi i Vänsterpartiet tycker att det behövs mer resurser i arbetet mot penningtvätt, och vi lägger därför till ytterligare 10 miljoner i vårt budgetalternativ.

Till sist menar jag att arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och därmed arbetet mot ekonomisk brottslighet där gängkriminalitet är en central del, behöver förstärkas och samordnas.

Vi menar att det arbete som pågår i Nederländerna borde vara en förebild för Sverige. Där har man samordnat alla sina olika enheter som finns i arbetet mot penningtvätt. Här är också arbetet uppdelat på flera enheter. Vi tror helt enkelt att samordning leder till en förstärkning, mer kunskap och mer rådgivning till dem som ska känna sina kunder, känna igen mönster och så vidare. Det finns specialiståklagare, och en del av Polismyndigheten jobbar mot penningtvätt. Vi tror att det skulle vara en styrka i sammanhanget, och vi menar att Sverige borde titta mer på hur man arbetar i Nederländerna för att utveckla arbetet mer här hemma i Sverige.

Viktiga steg har tagits, men det finns en bit kvar. Vi kanske aldrig kommer i kapp. Arbetet mot penningtvätt är lite som arbetet mot dopning. När vi flyttar fram våra positioner tar de nästa steg. Därför är det bra att ett samarbete har utvecklats, men styrkorna måste samlas mer centralt.

Herr talman! Jag tackar kansliets personal, som är mycket proffsiga, och utskottets ledamöter och önskar er alla en god jul och ett gott nytt år.


Anf. 3 Edward Riedl (M)

Herr talman! Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutar man om ramarna. Sedan fattas beslut för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Den 24 november under hösten fattades det första beslutet. Därefter har under hösten pågått debatter inom respektive utgiftsområde. Det är de två stegen i budgetprocessen vi har i Sverige.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna. Den politiska inriktningen med målen att värna finansiell stabilitet, högt förtroende, väl fungerande marknader, högt konsumentskydd och att det finansiella systemet ska bidra till hållbar utveckling ligger fast.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lade fram ett gemensamt förslag till statsbudget under hösten. Det vann över regeringens förslag till statsbudget. Det innebär att under nästa år kommer vår ekonomiska politik att vara vägledande i Sverige, och det innebär att vi kan satsa mer pengar på fler poliser och bättre betalda poliser. Det gör att vi på allvar kan ta tag i den grova brottslighet som härjar i vårt land.

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Vi sänker också skatten för pensionärerna. Det ska löna sig, herr talman, att ha jobbat i Sverige. Vi sänker också skatten för dem som jobbar eftersom det också ska löna sig att gå upp på morgonen och gå till jobbet. Vi sänker även skatten på bensin och diesel. Det är inte rimligt att Sverige har högst dieselpris i hela världen i ett land med långa avstånd, där människor är beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet. Vi gör dessutom satsningar på att minska klimatutsläppen när vi vidtar den typen av åtgärder.

Herr talman! Jag vill önska talmannen, talmanskansliet, personalen i finansutskottet, kollegorna i finansutskottet och alla er som följer och lyssnar på debatten en riktigt god jul och gott nytt år. Vi hoppas, herr talman, att det här coronaeländet tar slut nästa år.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Allmänna bidrag till kommuner

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-12-16
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 2

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2022Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 2 punkt 11 och avslår motionerna

    2021/22:3275 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

    2021/22:3906 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD),

    2021/22:3940 av Mats Persson m.fl. (L),

    2021/22:4115 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:4140 av Martin Ådahl m.fl. (C),

    2021/22:4200 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1 och 4-8 samt

    2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 33.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
    1. under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår,
    2. för 2022 för stabilitetsfonden besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor,
    3. för 2022 för resolutionsreserven besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor,
    4. för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor,
    5. för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor,
    6. för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor,
    7. för 2022 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 26 500  000 000 kronor,
    8. för 2022 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200  000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 2 punkterna 1-5, 8, 10 och 12.c) Godkännande av investeringsplanerRiksdagen godkänner
    1. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2022-2024 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar,
    2. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2022-2024 som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 2 punkterna 7 och 9.d) Förvärv av fastigheterRiksdagen godkänner att regeringen under 2022-2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 2 punkt 6.
  2. Agenda 2030

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:2532 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD).
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900010
    M61009
    SD05408
    C28003
    V22005
    KD20002
    L16004
    MP12004
    -1000
    Totalt25054045
    Ledamöternas röster