Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2021/22:FiU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 december 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

47,8 miljarder till avgiften till Europeiska unionen (FiU5)

Cirka 47,8 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa även ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2022.

Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 på området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-12-07
Justering: 2021-12-09
Trycklov: 2021-12-10
Reservationer: 2
Betänkande 2021/22:FiU5

Alla beredningar i utskottet

2021-11-30, 2021-12-07

47,8 miljarder till avgiften till Europeiska unionen (FiU5)

Cirka 47,8 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2022. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår även att riksdagen säger ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2022.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till tre förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 på området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-12-15
Debatt i kammaren: 2021-12-16
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:FiU5, Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Debatt om förslag 2021/22:FiU5

Webb-tv: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 24 Ilona Szatmari Waldau (V)

Avgiften till Euro-peiska unionen

Herr talman! Vänsterpartiet är kritiskt till den långtidsbudget som EU har antagit. Vi vill se mindre pengar till militär och gränspolitik och till det jordbruk som är klimatskadligt. I stället vill vi se en återhämtningspolitik med sociala investeringar, grön omställning och modern infrastruktur. Vi är också kritiska till att EU öppnat upp för att införa fler avgifter på EU-nivå, något som Sverige måste säga nej till om och när sådana skarpa förslag kommer.

Ett område som fått extra anslag i EU-budgeten är säkerhet och försvar. Vänsterpartiet är starkt emot det gemensamma försvarsarbetet inom EU. Vi säger nej till alla planer på upprustning och inte minst till gemensamt försvar. Vi menar att Sverige och arbetet för fred och nedrustning gynnas av att vårt lands alliansfrihet garanteras.

I dag ger EU våra grannar ekonomiskt stöd för att de ska hålla flyktingar borta. I stället för att man har egna räddningsfartyg på Medelhavet överlåts detta till Libyen. Men det kommer rapporter om omänsklig hantering vid dessa så kallade räddningsinsatser och om hur flyktingarna sedan behandlas i Libyen. Samtidigt fortsätter EU det här samarbetet och utvecklar det. Även samarbetet med Turkiet fortsätter oförminskat. Vid EU:s yttre gräns tvingas flyktingar tillbaka via så kallade pushbacks, och deras rätt att söka asyl tas ifrån dem. Vänsterpartiet vill se en annan politik som garanterar människor asylrätt och mänskliga rättigheter.

Vi var också kritiska till den återhämtningsfond för medlemsstater som nu är i full gång. Vänsterpartiet drev att fonden borde vara en angelägenhet för euroländerna och inte för alla medlemsstater. De länder som sagt nej till valutasamarbete i EMU borde ha stått utanför. I grunden är Vänsterpartiet för samarbete och solidaritet mellan medlemsländer, men vi är mycket kritiska till resultatet av förhandlingarna av återhämtningsfonden. Viktiga program som miljö och forskning fick minskade anslag för att medlemsstaterna skulle få högre bidrag och få möjlighet att låna mer i fonden.

I stället för en återhämtningsfond på EU-nivå hade Vänsterpartiet velat se andra alternativ för att hjälpa länder i kris. Redan hårt skuldsatta länder bör inte skuldsättas ytterligare. För att underlätta för medlemsländer att återhämta sina ekonomier efter coronapandemin borde Sverige på EU-nivå ha verkat för skuldnedskrivning i stället för ökade lån.

Herr talman! Vi kan nu se hur Sverige på grund av den budget som antogs av riksdagen än en gång måste göra om sin ansökan om stöd från fonden, då M-KD-SD-budgeten plockade bort flera av de satsningar inom miljö- och digitaliseringsarbetet som Sverige sökt medel för. Nu vet vi inte om och när vi kommer att få stöd från fonden. Där har vi sällskap av länder som Ungern och Polen, som båda kan få problem med stödet eftersom de inte lever upp till rättsstatens principer. Hittills har kommissionen inte infört de regler om konditionalitet som man har beslutat om. Det är något som Sverige måste trycka på för. Våra skattemedel ska inte gå till ekonomiskt stöd till odemokratiska länder.

Eftersom Sveriges budget för EU avgörs av EU:s långtidsbudget och de budgetbeslut som fattats utanför riksdagen har vi inget annat förslag till budget, men vi har ett särskilt yttrande.

Herr talman! Vid EU:s yttre gränser kommer man nog inte att få en särskilt god jul. Men det ska inte hindra mig från att här i talarstolen önska talmannen, kansliet, utskottet och alla som tittar och lyssnar en riktigt god jul och ett gott nytt år.


Anf. 25 Jan Ericson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Herr talman! Med anledning av att diskussionen om återhämtningsfonden togs upp i anförandet vill jag vara väldigt tydlig i den frågan.

Det stämmer att vi har gjort förändringar i statsbudgeten som påverkar den svenska ansökan i återhämtningsfonden. Men det är också så att utskottet har fått en föredragning av Sveriges nye finansmarknadsminister - det var nog till och med finansministern som var där - och han var väldigt tydlig med att man inte såg några som helst problem med att utbetalningen till Sverige skulle bli försenad och att man inte heller såg några som helst problem med att göra de korrigeringar som behövs. Det visade sig faktiskt bara vara på en post som man behöver göra någon förändring.

När man gör en ansökan till EU om de här pengarna och sedan, som det har varit i flera länder, har val, byter regering eller gör andra saker - Sverige har gjort förändringar i statsbudgeten - får man göra en korrigering till EU. Detta är inget konstigt; det har ett antal andra länder också gjort.

Sedan är det ju inte Moderaternas fel att Sverige ligger så långt bak i ansökningsprocessen. Vi i Moderaterna har flera gånger ifrågasatt varför Sverige inte har fått in sin ansökan. I våras var det regeringen själv som insåg att man behövde göra om ansökan eftersom den inte var komplett från början.

Jag tror inte att vi ska dramatisera den här frågan särskilt mycket. Sverige har dessutom inte sökt förskottsutbetalning av dessa pengar, eftersom de går rakt in i statsbudgeten. Det är ju inte heller så att de här EU-pengarna äventyrar några projekt som vi har i Sverige. Alla projekt som vi gör i Sverige betalas från den svenska statsbudgeten, och sedan går EU-pengarna rakt in i budgeten.

Det som Ilona Szatmari Waldau lyfte upp i sitt anförande är faktiskt ett icke-problem.


Anf. 26 Ilona Szatmari Waldau (V)

Herr talman! Jag kan inte direkt tacka Jan Ericson för frågan, för det var ju ingen fråga utan ett försvarstal för Moderaternas budget.

Själv tycker jag att det är lite pinsamt att Sverige gör sällskap med de länder som inte har fått någon utbetalning från fonden på grund av att de inte är demokratiska. Sedan finns det ytterligare ett land som inte har lyckats få till en regering, trots att man hade val för ett bra tag sedan.

Jag skulle önska att vi hade fått igenom den här ansökan och fått de pengar vi har ansökt om. Vänsterpartiet har som sagt inte varit för denna fond, men när vi nu betalar in så mycket pengar från svensk sida är det ju viktigt att vi får tillbaka dessa pengar.

Det blir också lite konstigt när Jan Ericson säger att pengarna går rakt in i statsbudgeten och att vi inte behöver dessa pengar. Både den nuvarande och den tidigare finansministern har i debatter varit tydliga med att vi har räknat in de här pengarna när vi har gjort de olika klimat- och digitaliseringssatsningarna. Att man skulle kunna söka pengar var ju känt när dessa satsningar lades in i budgeten.

Vi i Vänsterpartiet skulle gärna se mer satsningar, men det är ju inte vi som styr den här budgeten.

Jag vill också påminna Jan Ericson om en sak. Även om finansministern sa att det nog skulle gå att lösa detta var han väldigt tydlig med att det inte skulle bli enkelt; det skulle krävas lite trixande för att hitta de poster som man skulle kunna föra upp i ansökan.


Anf. 27 Jan Ericson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Herr talman! Jag tycker att den här diskussionen spårar ur lite när den börjar att kopplas till andra stater och deras eventuella problem med demokratin - det har ju ingenting alls med den här saken att göra.

Det som har hänt i Sverige är att landet har fått en ny regering. Förlåt mig - Sverige borde ha fått en ny regering, såklart, men det har tyvärr inte skett. Sverige har däremot fått en ny budget. I den budgeten har vi gjort vissa förändringar och tagit bort vissa saker som vi inte tyckte var vettiga. Eftersom regeringen räknade in dessa saker i sin gamla ansökan får man nu göra en uppdatering av ansökan. Jag tycker inte att det är något problem över huvud taget.

Jag sa för övrigt inte att vi inte behöver pengarna, utan jag sa att vi inte behöver pengarna för att genomföra dessa projekt. De bekostas inte direkt av EU-medlen, utan de bekostas av vår statsbudget. Sedan går EU-medlen in i statsbudgeten. Därför är detta, som sagt, inget problem.


Anf. 28 Ilona Szatmari Waldau (V)

Herr talman! Personligen tycker jag att detta faktiskt är ett jätteproblem. Det är kanske inte ett jätteproblem att ansökan blir försenad eller att vi måste göra om den, utan det stora problemet är anledningen till att Sverige måste göra om ansökan. Detta beror ju på att Moderaterna med sina samarbetspartner har dragit bort stora satsningar på miljö och klimat.

Vi i Sverige har en budget som inte alls är lika stark när det gäller de klimatsatsningar som vi verkligen behöver göra för att vi ska uppnå målen i Parisavtalet samt för att en klimatneutral värld och ett klimatneutralt Sverige ska kunna uppnås.

Detta är det stora problemet. Det stora problemet är Moderaternas och deras konservativa kamraters budget, inte ansökan i sig. Med detta sagt tycker jag dock fortfarande att det är pinsamt att vi gör sällskap med de odemokratiska länderna i och med att vi fortfarande inte har fått ansökan beviljad.


Anf. 29 Björn Wiechel (S)

Herr talman! Medlemskapet i Europeiska unionen har stor betydelse för Sverige och Europa. Med vår union kan vi medborgare i Europa utverka sätt för att demokratisera tillvaron, reglera våra mellanhavanden och skapa en utveckling som är fredlig och som bringar välstånd. Det här utgör fundamentet i samarbetet.

De krig som har förskräckt vår kontinent räcker som erinran för att inse unionens relevans.

Utvecklingen för oss i Sverige är beroende av hur vår omvärld har det - i synnerhet den nära omvärlden. Det är 70 procent av vår export som går till EU. Att våra handelspartner har en god ekonomisk utveckling och därmed efterfrågar det som vi tillverkar påverkar direkt huruvida vi har en god ekonomisk utveckling. Det ska man minnas när man pratar om återhämtning i Europa.

Med EU kan vi även upprätthålla demokratiska regler och värderingar i Europa. Detta gäller förresten inte bara Europa - när medlemsländerna talar med en gemensam röst om spelreglerna i världen gör det skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Samarbetet ger oss verktyg att lösa bekymmer och ta steg framåt, som inom klimatpolitiken, när alla länder åtar sig att leva upp till regler och mål. Att ligga före här är dessutom en konkurrensfördel; det ser vi inte minst här i Sverige.

Men samarbetet måste alltid utgå från människornas väl; detta är vår socialdemokratiska kärna och vår ingång i gemenskapen. Den fria rörligheten ska vara positiv och inte tillåtas innebära att människor utnyttjas som slit-och-slängvaror på arbetsmarknaden. Därför ska löntagares rättigheter och sociala frågor alltid vaktas.

Välfärden ska också värnas och utvecklas. Det får inte vara den lägsta ambitionen som sätter normen för skattenivåer och regleringar.

Medborgarna ska känna att det är de som styr över sina liv och över samhället - inte att de blir styrda.

Om något av detta faller - om människor utnyttjas, välfärden eroderas eller demokratin urholkas - förändras samvaron från en konstruktiv till en destruktiv kraft. Människorna och länderna vänder varandra ryggen. De sluter sig. Politikens verkningsgrad krymper. Konflikter förlorar möjligheter till fredliga lösningar. Konfrontation och hetsande vinner mark. Europa försvagas, Sverige försvagas och vi medborgare tappar inflytande över vår gemensamma samhällsutveckling.

I det socialdemokratiska Europa börjar och slutar allt med det sociala och det demokratiska.

Herr talman! När EU förra året förhandlade om hur den kommande långtidsbudgeten skulle utformas - och som en följd av detta också om storleken på Sveriges medlemsavgift - var ingången från riksdagen, från regeringen och, ytterst, från dåvarande statsministern Stefan Löfven mycket tydlig: Den svenska avgiften skulle behållas låg.

Riskerna för att avgiften skulle höjas var överhängande, i synnerhet sedan britterna lämnat EU. Men Löfven och Sverige lyckades - mot alla odds, och till många andra européers förtret, behölls Sveriges avgift låg.

Vår linje om en disciplinerad budgetprocess ligger fast. Vi anser att intäkterna ska avgöra nivån på åtagandena samt att insatser ska vara ändamålsriktiga och effektiva och skapa mervärde för unionen. Men grunden för den europeiska ekonomiska politiken läggs i att medlemsstaterna har ordning och reda i sina ekonomier, och här finns mycket att göra.

Fler länder borde öka sin sysselsättningsnivå, inte minst genom att föra en jämställdhetspolitik för att också kvinnor ska delta på arbetsmarknaden, få egen försörjning och uppnå självständighet. Fler borde etablera generella trygghetssystem så att medborgarna har skyddsnät och möjlighet till omställning. Och fler länder borde ha en skatteuppbörd som gör att man kan börja finansiera en modern välfärd.

Dessa förstärkningar skulle skapa tillväxt och jämlikhet och lyfta länderna och unionen. EU:s roll borde vara att driva på för detta, så som Sverige gjorde under senaste ordförandeskapet.

Herr talman! Även om den svenska medlemsavgiften som sagt har behållits låg har den i år stigit. Det har sin grund i att en del av avgiften är kopplad till vår bni, vilket är ett mått på den ekonomiska utvecklingen. Ökningen beror alltså främst på att Sveriges ekonomi utvecklats starkt och relativt sett starkare än övriga EU-länders.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Senast häromdagen kom siffror som visar att arbetslösheten i Sverige nu har sjunkit ned under den nivå som rådde före pandemin. Det är ju ett styrkebesked. Och självklart är detta något som vi ska hålla i. Vi ska fortsätta att utveckla de nya jobben, de som ligger längst fram i klimatomställningen, och vi ska rusta människor för att kunna ta de nya jobben. Det stärker i sin tur välfärden. Så tar vi ansvar, och så kan vi gå före i Europa.

Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Jag vill också framföra en godjulhälsning till utskottet.

(Applåder)


Anf. 30 Jan Ericson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Sedan ska jag framföra min lilla invändning som jag även hade i vår förra debatt. Björn Wiechel hävdar att Sveriges ekonomi har utvecklats väldigt starkt. Sanningen är att den svenska ekonomin utvecklats något mindre svagt än andra länders, och det var det som gjorde att vi tyvärr fick en väldigt kraftig ökning av vår avgift under innevarande år.

För ganska exakt två år sedan stod jag i denna talarstol och debatterade det årets budgetbeslut rörande EU-avgiften. Jag framförde då min och Moderaternas oro för en kraftigt stigande EU-avgift kommande år. Då visste vi inte att det inte bara skulle bli en kraftig svensk avgiftshöjning 2021, utan att vi även skulle tvingas delta i en omfattande så kallad återhämtningsfond där vi med lånade medel ska sätta kommande generationer i skuld för att ge bidrag till europeiska länder som misskött sin ekonomi under många år.

Tyvärr gick inte förhandlingarna Sveriges väg, även om Björn Wiechel försökte framställa det så. Den svenska regeringen har uppenbara problem att ta till vara Sveriges intressen i EU fullt ut. Det gäller inte bara EU-avgiften och misslyckandet med återhämtningsfonden; vi ser det även på andra områden. Ett exempel är EU-förslaget om minimilöner, ett annat är det hotande förslaget om taxonomi med tillhörande delegerade akter som hotar att slå hårt mot svenskt näringsliv, svenska jobb och svensk energiförsörjning.

På punkt efter punkt visar det sig att Sveriges regering inte kan stå emot starka krafter i EU som driver på för beslut som tyvärr ofta missgynnar Sverige. För oss moderater, som i grunden är positiva till det svenska EU-medlemskapet, är det oroväckande att Sveriges regering inte lyckas bättre. I en förlängning hotar detta det svenska folkets stöd för EU-medlemskapet.

Det är viktigt att regeringen tydligt prioriterar EU-frågorna och ser till att statsråden kommer in i diskussionerna tidigt i processerna och inte låter förhandlingarna helt skötas av tjänstemän.

I årets höständringsbudget tillkom som sagt plötsligt och oväntat ytterligare 9 extra miljarder i kostnad detta år för den svenska EU-avgiften, detta till följd av att andra EU-länders ekonomier utvecklats ännu sämre än den svenska, varvid Sveriges andel av redan beslutad EU-avgift ökade.

Att den svenska kostnaden för EU-avgiften ökar med hela 9 miljarder under innevarande år är dramatiskt. Det är en så stor post i statens budget att den kan jämföras med hela budgeten för bostadstillägg för pensionärer eller en tredjedel av budgeten för hela polisväsendet. Det är alltså inga kaffepengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Att Sverige gång på gång drabbas av stigande kostnader för EU-medlemskapet som inte återspeglas i direkt nytta för svenska skattebetalare är ett bekymmer.

Herr talman! Inom EU finns också starka röster för att införa vad som i praktiken kan kallas rena EU-skatter. Från svensk sida är en stor majoritet av partierna negativa till detta. Det blir oerhört viktigt för Sverige att försöka samla en majoritet av EU-länderna mot dessa förslag.

Detta får inte bli ännu en fråga där Sverige viker ned sig. Skattebeslut måste tas i enighet i EU, och det får inte råda några som helst tvivel om att Sverige kommer att säga nej till alla försök att ge EU direkt eller indirekt beskattningsrätt av EU:s medborgare.

Herr talman! När det gäller EU blir det ofta mycket diskussioner om just budget och pengar. Det blir då lätt att man glömmer de grundläggande värden och tankar som var grunden när EU bilades.

Det handlar om synen på det öppna demokratiska samhället, yttrandefriheten, fria val, fri press, medborgerliga fri- och rättigheter och politikens respekt för medborgarna, men också om samarbete i stället för protektionism och överdriven nationalism.

Pandemin har de senaste åren ställt allt detta på hårda prov. Många medborgare i EU upplever en stor trötthet och frustration över begränsningar, restriktioner och nu även kring frågan om vaccinationspass eller covidpass och andra krav för att få leva ett normalt liv och röra sig fritt i sitt eget land eller resa inom EU. Många åtgärder slår direkt mot den egna ekonomin, både för privatpersoner och för företag.

I flera EU-länder ser vi också en förfärande utveckling med lagstiftade tvångsvaccineringar, något som i alla fall inte jag tycker hör hemma i ett civiliserat samhälle. Men vi ser även indirekta vaccintvång i många länder, där medborgare som inte vaccinerar sig i vissa fall får sina liv och sina möjligheter till försörjning begränsade på ett ibland orimligt sätt. Även i Sverige finns en sådan diskussion, även om svenska myndigheter har varit försiktiga med att ta till krav på vaccinationspass.

Samtidigt har vi under pandemin sett oroväckande tecken på protektionism och missriktade nationella åtgärder som har skadat sammanhållningen i EU. I dag tror jag att de flesta inser att EU bäst bekämpar olika hot genom samarbete och inte genom stängda gränser.

Politikerna, både nationellt och i EU-parlamentet, borde rimligen se som sin huvuduppgift att försöka motverka splittring och hålla samman både sina egna länder och EU under den pågående krisen. Just nu går tyvärr utvecklingen lite i en annan riktning.

Jag är djupt bekymrad över vart både vårt land och andra EU-länder är på väg. Diskussionerna om olika restriktioner och krav på vaccinationspass bygger mycket på känslor. Tonen i samhällsdebatten är stundtals mycket hård och oresonlig, och enskilda människor och arbetsgivare utövar påtryckningar, exempelvis för eller mot vaccinering. I många länder genomförs omfattande demonstrationer, och ibland urartar dessa till sammandrabbningar med polis och motdemonstranter. I går kom nyheten om ett planerat mord på en tysk politiker med koppling till politiska beslut om pandemirestriktioner. Konspirationsteorier kring såväl pandemins existens som vaccinens effekt undergräver samtidigt förtroendet för både politiker och myndigheter. Ovanpå detta finns en principiell diskussion om hur krav på vaccinationspass i olika sammanhang går att förena med grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Följderna av allt detta är svåra att överblicka, men det är en mycket större fråga än bara den om pengar och kostnaderna för EU. Jag tror faktiskt att det kommer att ta lång tid att läka såren.

En samhällskris möter vi gemensamt med respekt och omtanke, gärna också med kärlek till våra medmänniskor och inte uppdelade i två läger, inte polariserade, rädda och hatiska mot varandra.

Om jag får framföra en önskan inför jul och nyår är det att människor visar respekt för varandras åsikter och inser att vi är en och samma mänsklighet som tillsammans måste hantera den pågående pandemin. Jag hoppas också att beslutande politiker inser att det är i en kris som politiken prövas och att det är då man måste klara att stå upp för mänskliga fri- och rättigheter och inte inskränka människors frihet mer än absolut nödvändigt.

Herr talman! Jag är nu inne på mitt sextonde år som ledamot i Sveriges riksdag. Det vi upplevt under detta och föregående år liknar inget vi tidigare upplevt.

Jag vill särskilt tacka kollegor och tjänstemän i finansutskottet och EUnämnden för trevlig stämning, gott humör och en god kreativitet när det gäller att hantera praktiska problem. Det verkar inte finnas några problem eller någon arbetsbelastning som får våra kanslier att tappa humöret, och det är ganska fantastiskt.

Jag vill också i detta sammanhang passa på att tacka Karolina Skog för åren i finansutskottet och även i EU-nämnden ibland.

Jag tycker att ni alla förtjänar en riktigt skön julledighet och önskar också både talmannen och tjänstemännen i kammaren en riktigt god jul och ett gott nytt år.


Anf. 31 Karolina Skog (MP)

Herr talman! Jag riktar ett tack tillbaka till Jan Ericson för ett gott samarbete. Vi har i finansutskottet under året kunnat överbrygga stora ideologiska klyftor.

Jan Ericsons inlägg gör mig dock en aning förbryllad, och det är anledningen till min replik. Vi har många gånger hört Jan Ericson ta i hårt vad gäller EU-avgiften och att beslut i Europa ställer till det, och han har utmålat detta som ett hot. Därför blir jag glad att han i dag väljer att också lyfta fram fördelarna med EU-medlemskapet, för jag har många gånger saknat det och undrat om Moderaterna är på väg att skifta i sin syn på EU. Kan Jan Ericson bekräfta att så inte är fallet?

När man pratar om att EU-avgiften ökar, vilket otvetydigt är sant, och utmålar det som ett problem och ett hot måste vi reflektera lite över alternativet. Vad skulle hända om Sverige och de andra starka ekonomierna i detta krisläge skulle sätta sig på bakhasorna? Vad skulle det innebära för Europa och det europeiska samarbetet?

Om man utmålar något som ett hot måste man också kunna ta ansvar för en möjlig alternativ linje, och som jag ser det finns det ingen. EU måste hålla samman i en kris.

Jag får inte heller riktigt ihop det Jan Ericson säger om att stå upp för mänskliga rättigheter, demokratiska värden och sammanhållning med det samarbete som Moderaterna har inlett med Sverigedemokraterna, ett parti som exempelvis öppet stöttar regimen i Ungern.


Anf. 32 Jan Ericson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Herr talman! Det var många saker på en gång, men jag kan börja med att säga att för oss moderater är det ganska självklart att man kan vara för att vara medlem i EU och se fördelarna och även se riskerna för att allt detta förfelas om saker och ting utvecklas i fel riktning. Om man verkligen månar om EU är man också mån om att sådant som man tycker utvecklas fel vänds åt rätt håll.

Det är precis som i Sveriges riksdag. Vi vill ha ett bra land, och vi är för att utveckla vårt samhälle. Men när vi ser att saker och ting går fel vill vi göra något åt det. Detsamma gäller i EU.

Miljöpartiet är kanske det parti som har gjort den största svängningen när det gäller EU-politik. Från att ha varit kraftiga motståndare till EU är man i dag för EU.

För oss moderater är det ingen förändring; vi är positiva till EU och stora vänner av EU, men vi är inte vänner av ett EU som tar felaktiga beslut, misshushållar med pengar och resurser och går mer och mer i riktning mot överstatlighet med allt mindre respekt för de nationella parlamenten. Här kommer vi att säga nej. Det innebär inte att vi är mot själva EU, utan det innebär att vi vill göra EU bättre. Det är det som är meningen med politiken: att försöka göra saker bättre.


Anf. 33 Karolina Skog (MP)

Herr talman! När man i talarstolen säger att det är ett misslyckande att EU:s länder har enats om en krisbudget antyder man också att en moderatledd regering kanske skulle ha gjort något helt annat och skulle ha svarat nej när flera länder i EU stod inför enorma utmaningar som de inte klarar själva. Är det detta Jan Ericson menar, eller är det bara tomt prat?

När Jan Ericson beskriver det europeiska samarbete han vill ha är nyckelorden respekt för nationella parlament. Då närmar vi oss den konflikt som finns i dagens EU mellan kommissionen och flera nationella parlament där de nationella parlamenten väljer att gå ifrån de europeiska värdena om mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Konflikten står mellan att våga ta strid för EU och att inte göra det.


Anf. 34 Jan Ericson (M)

Herr talman! Jag delar nog inte riktigt Karolina Skogs bild av vad återhämtningsfonden är. Det är ganska lite där som handlar om att hantera dagens akuta kris. Det handlar mer om saker på längre sikt. Mycket av detta tycker vi att man borde kunna göra med befintlig budget i stället för att låna upp alla dessa pengar. Det är därför vi inte är särskilt förtjusta i återhämtningsfonden.

Så till den demokratiska utvecklingen. Att man vill respektera de nationella parlamenten innebär inte att man försvarar strömningar och stämningar i EU som man inte delar. Om det är något parti som har agerat med kraft mot detta är det Moderaterna. Vi har varit oerhört tydliga både här i EU-nämnden och i EU-parlamentet i Bryssel med att ta länder i örat som inte lever upp till de krav som EU har rätt att ställa. Vi har därför väldigt gott samvete i den frågan.


Anf. 35 Charlotte Quensel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Herr talman! EU:s årsavgift styrs till stor del av den så kallade MFF:en, det vill säga långtidsbudgeten för åren 2021-2027.

Inför budgetåret 2022 har regeringen budgeterat för nästan 48 miljarder kronor. Det är en rejäl ökning för Sverige, men tyvärr stannar det inte vid dessa kostnader.

Världen drabbades av coronapandemin i början av mars 2020, och sedan dess har det varit upp och ned vad gäller smittan och antalet drabbade. I dag, nästan två år efter utbrottet, måste vi fortfarande förhålla oss till pandemin, både när det gäller smittan och stödåtgärder.

Vi har i Sverige gått från att värna om budgetrestriktivitet till att drastiskt öka vår statsskuld, vilket har varit nödvändigt för att hantera pandemins framfart. Men samtidigt som vi svenskar kämpar med pandemin på hemmaplan har vi tvingats att ta alltför stort ansvar för EU. Förhandlingarna om EU:s nu gällande långtidsbudget, MFF:en, hamnade mitt i pandemin. Sverigedemokraterna sa nej till både föreslagna nivåer och den enorma återhämtningsfonden, som mest gynnar euroländer som var misskötta innan pandemin.

Resultatet av förhandlingarna gick inte Sveriges väg. Vi har en årsavgift på cirka 45 miljarder kronor samt ett ytterligare åtagande på cirka 150 miljarder kronor för vår del av återhämtningsfonden.

För Sverigedemokraterna är det svårt att se varför dagens svenskar och framför allt våra barn ska bära kostnader för misskötta ekonomier inom EU genom återhämtningsfonden, döpt till det klatschiga namnet Next Generation EU. Här har det blivit tydligt att vissa länder, till exempel stora länder som Spanien och Italien, anser sig ha rätt till välskötta länders skatteintäkter.

EU:s långtidsbudget hänger ihop med Next Generation EU. Därför stannar inte Sveriges kostnader på 48 miljarder kronor, som vi ska besluta om i dag. Next Generation EU är ett enormt åtagande som ska betalas tillbaka under åren 2028-2058. Det handlar om ett krispaket på nästan 8 000 miljarder kronor utöver ordinarie långtidsbudget. Tillsammans handlar det om den overkliga summan 18 biljoner kronor under sju år.

För att förstå vidden av summan gjorde jag ett räkneexempel. Om varje krona motsvarar 1 meter kan man åka till planeten Pluto, tillbaka från planeten Pluto, till Planeten Pluto igen och sedan halvvägs tillbaka. Så stor är summan som EU har tillskansat sig.

Regeringen, och de flesta riksdagspartierna, har godkänt Next Generation EU, och därmed våra ekonomiska åtaganden. Under förhandlingarna och informationsmötena var det helt andra tongångar. Dåvarande finansminister, Magdalena Andersson, var tydlig med att Next Generation EU inte träffar rätt när det gäller vilka länder som kommer att få de största stöden. De länder som kommer att få mest stöd är länder som redan innan corona drogs med misskötta statsfinanser. Kritik har även lyfts fram att Next Generation EU till stor del handlar om att rädda euron, vilket är något som Sverige inte borde delta i.

Fru talman! Att Sveriges kostnader för medlemskapet i EU har ökat väsentligt råder det inget tvivel om. Som jag sagt tidigare röstade Sverigedemokraterna emot både långtidsbudgeten och Next Generation EU. Vi ville se en långtidsbudget som minskades fullt ut på grund av minskade intäkter då Storbritannien lämnade unionen och inte som nu endast en något justerad budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Vi vill också se ett EU som minskar sina kostnader i stort, inte tvärtom. Vi vill se ett slimmat EU, där makten och skyldigheterna ligger hos medlemsländerna. Vi vill se ett EU där fri handel och möjlighet för EU-invånare att arbeta inom unionen är fokusområden. Vi tror inte att de medlemsländer som ligger långt efter oss ekonomiskt kommer att få ordning på sina ekonomier genom att vi skänker pengar till dem. Tvärtom gör detta länderna ännu mer beroende av ekonomiska bidrag.

I debatten hör vi ofta att vi i Sverige ska vara tacksamma för våra rabatter på avgiften. Men Sverige är inte det enda landet som har stora rabatter på EU-avgiften. Tyskland och Nederländerna, till exempel, erhåller stora rabatter. Samtidigt finns det flera bidrag som helt motverkar konkurrensen på lika villkor.

Ett av dem är det extra jordbruksstödet som 14 EU-länder erhåller år efter år. Här tar Frankrike emot ett enormt stöd, följt av länder som Tyskland, Spanien och Italien. Det är så illa att nästan 40 procent av budgeten går till jordbruksstödet i olika former. I den bästa av världar ser man framför sig att detta enorma stöd går till hållbart jordbruk och jordbrukare som på riktigt värnar om djurhållningen. Men så är det inte. Drakar som Frankrike, Italien och Spanien har vant sig vid de stora stöden och sätter stopp för en ny modern jordbrukspolitik. Resultatet är att de största jordbruksstöden ges till de stora industriella jordbruken. Det är 80 procent av jordbruksstödet som hamnar hos 20 procent av producenterna.

Fru talman! Hur ser framtiden ut inom unionen om man tittar på EU:s budget? Vissa länder har redan börjat tala om att de vill se en permanent återhämtningsfond för att jämna ut klyftor inom EU. Det är inte svårt att fatta vem som förväntas stå för kostnaderna.

EU:s allt större budget kräver mer och mer pengar in. Det höjs fler och fler röster för att EU ska ta ut olika typer av skatter. Detta strider helt mot principerna i EU, men det finns ändå anledning att se med oro på dessa röster.

Dessutom finns det länder österut som väntar på att få ingå i EU:s gemenskap. Dessa länder är inga nettobetalare, som Storbritannien som vi förlorade. Kostnaderna kommer att öka i samband med en utökning av antalet medlemsländer.

Med detta sagt vill jag passa på att önska förste vice talmannen, alla kollegor i utskottet och finansutskottets eminenta personal en härlig julhelg och ett riktigt gott nytt år!

(Applåder)


Anf. 36 Karolina Skog (MP)

Fru talman! I detta mitt allra sista anförande i Sveriges riksdag tänkte jag passa på att uttrycka min oerhört djupa kärlek för den institution som EU är. Jag gick med i ett parti där det fanns en utbredd skepticism mot EU. Det fanns en rädsla för centrala beslut och att makt skulle lämna Sverige och åka ned till Bryssel.

Jag är personligen oerhört stolt över den resa som jag och mina partivänner gjorde när vi gemensamt tog tag i frågan och klarade av att göra en förändring i hur partiet ser på EU. Vi har skapat ett arbete som nu är fullt inriktat på att få det mesta ur samarbetet. Det är den typen av mogenhet som partier behöver uppvisa för att vara fungerande i en levande demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

I dag diskuterar vi den avgift som Sverige betalar till EU. Det är sant att den är stor och att den ökar mycket. Sverige är en stor nettobidragsgivare inom det europeiska samarbetet. Det är sant att detta delvis beror på att det finns andra medlemsländer som har misskötta statsfinanser och att EU-samarbetet hittills har misslyckats att få styr på det.

Det är självklart en oerhört viktig uppgift att skapa en struktur där varje land tar ansvar för sin ekonomi. Men samtidigt är det också viktigt att stå upp för sammanhållningen inom denna union. När unionen gick in i en pandemi, i en kris, blev det oerhört tydligt att sammanhållningen inom EU var oerhört betydande.

Sammanhållningsfonden är inte utformad på ett idealt sätt. Det finns mycket att säga om dess utformning. Men att den kom till är en styrka för EU-samarbetet och oerhört viktigt. Det är viktigt att vi också härifrån klarar av att se det.

Det alternativa scenariot hade varit att vi låtit EU spricka. Det hade i praktiken blivit ett EU med olika regioner. Det vore förödande. Det skulle i förlängningen kunna leda till en spricka i Europa. Det skulle kunna ta oss tillbaka till det läge som fanns när unionen bildades. Det är viktigt att komma ihåg att unionen är bildad för sammanhållning, fred och demokrati.

EU-samarbetet är i dag ett hållbarhetsprojekt. Det är genom EU och samarbetet i EU som Europa och därmed världen kan steppa upp och klara av att genomföra de reformer som krävs för att förverkliga Agenda  2030, Parisavtalet och andra gemensamma konventioner.

EU har ett starkt arbete inom klimat och biologisk mångfald. Därför är det otroligt glädjande att vi nu ser en kommission som är väldigt proaktiv och levererar reform efter reform på detta område. Det kan ta emot att säga, eftersom det är en konservativt ledd kommission. Men jag är personligen oerhört imponerad av den kommission som leds av von der Leyen.

Jag ser med sorg på att det har skett en förskjutning här. För några år sedan var Sverige ledande i Europas miljöarbete. Det var exempelvis Sverige som såg till att EU fick en kemikalielagstiftning. Individuella politiker från Sverige var oerhört avgörande för att det skulle bli av.

Men i dag, efter tryck från det här parlamentet, har vi en kommission som driver på och ett Sverige som har börjat sätta sig på bakhasorna. Det är oerhört beklagligt. Det agerande som riksdagen har tvingat fram relaterat till arbetet med det som kallas för en grön taxonomi tror jag kommer att få betydande effekter på Sveriges möjligheter att framöver vara ledande nation på miljöområdet eftersom de effekterna inte har beaktats när man har samlat majoritet i EU-nämnden för det agerandet. Självklart är det inte förlorat på något sätt, men detta innebär att Sverige behöver kraftsamla och bli ännu tydligare i sitt ledarskap i miljö- och klimatfrågor. Vi har helt enkelt tappat i anseende, vilket är högst beklagligt.

Självklart finns det goda möjligheter för Sverige att fortsätta vara ett föregångsland. Det bygger dels på att jobba hemma, göra sin läxa och fortsätta arbetet för att verkligen minska utsläppen, dels på att vara en konstruktiv och proaktiv kraft i det europeiska samarbetet, i lagstiftningsarbetet men också i budgetarbetet.

En väsentlig sak här är att nu på ett trovärdigt sätt klara av att lämna in en bra plan för återhämtning. Om vi inte klarar det kommer det ytterligare att nagga på vårt förtroende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Det finns en viktig konferens på global nivå som kommer att ske kommande år, en konferens om biologisk mångfald. Det ger också möjlighet för Sverige att stiga fram, visa ledarskap och visa vad vi som nation och genom det europeiska samarbetet kan göra på global nivå. Vi har många gånger tidigare varit avgörande, och här rör det svåra politiska frågor som skog, jordbruksmark, fiske och hur vi använder våra marina områden. Jag känner en viss oro för vilken ställning Sverige kommer att ta i det arbetet, men jag har förhoppningar om att vi klarar av att ställa oss på den rätta sidan, på naturens sida.

Att bevara den biologiska mångfalden är faktiskt helt avgörande. Vi måste göra det genom samarbete.

För att hålla ihop den europeiska ekonomin framöver menar jag att vi inom Europeiska unionen behöver hitta sätt att diskutera frågor om skatter. Det är oerhört känsligt att stå och säga detta här i Sveriges riksdag. Det är inte Miljöpartiets syn att vi ska överföra rätten att beskatta till EU. Det är en viktig princip att behålla. Däremot skulle det vara av godo om vi kunde hitta ett arbetssätt inom Europeiska unionen för att komma överens om miniminivåer på skatter.

Vi ser exempelvis ett väldigt negativt race to the bottom vad gäller bolagsskatter inom unionen, som skapar ojämna förutsättningar för företag. Det vore av godo om vi kunde komma överens om en miniminivå för både bolagsskatter och skatter som koldioxidbeskattningen inom unionen. Det skulle göra varje medlemsland mer modigt och öka möjligheterna. Det skulle också skapa en bottenplatta så att företag som verkar i unionen får mer lika förutsättningar i olika delar. Jag tror att det vore en viktig del i att skapa möjlighet för en progressiv politik över unionen och i respektive medlemsland.

Här vill jag vädja till politikerna i Sveriges riksdag att inte ha så mycket skygglappar att man inte kan ta en sådan diskussion på ett konstruktivt sätt. Det är inte samma sak som att överföra beskattningsrätten.

När man står här och säger att det är en bra sak för svenska folket, utifrån det arbete vi har gjort med våra goda finanser och utifrån varje medborgares arbete med att betala in skatt, att betala till någonting som kan ses som ett svart hål där nere i Bryssel är det viktigt att komma ihåg vad vi får för pengarna. Vi får en stabilitet. Vi får ett arbete som grundlägger ett demokratiskt samarbete i Europa och ger oss goda förutsättningar. Inte minst får vi ett samarbete som ger oss möjlighet att ta oss an vår tids stora utmaningar inom klimat, miljö, demokrati och mänskliga rättigheter.

Kom ihåg det - att det är värt det! Det är värt att kämpa för och hålla fast vid de värden som Europa står för.

Inför kommande ordförandeskap har Frankrikes president Macron väckt en fråga som jag tycker är högst intressant, nämligen hur Europa gemensamt kan skapa förutsättningar för de investeringar som är nödvändiga för klimatet. Detta är återigen en känslig fråga, eftersom vi har en del medlemsländer som har agerat oerhört ansvarslöst i sina egna budgetar och sin egen skuldsättning. Återigen får vi dock inte låta den typen av problem stå i vägen för en konstruktiv diskussion. Det tror jag är viktigt för att EU och Europa ska möta de utmaningar som vi gemensamt har framför oss.

Det var en av de klokaste sakerna Sverige någonsin gjort när vi gemensamt valde att gå med i EU. Jag hoppas och tror att Sveriges riksdag kommer att fortsätta vara en aktiv och konstruktiv part i det europeiska samarbetet, för det är otroligt viktigt för Sverige, för EU och för världen.

Med detta vill jag tacka för gott samarbete.

(Applåder)

Avgiften till Euro-peiska unionen

I detta anförande instämde Maria Ferm (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-12-16
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 2
Stillbild från Beslut 2021/22:20211216FiU5, Beslut

Beslut 2021/22:20211216FiU5

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 27

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslaget för 2022Riksdagen anvisar anslaget för 2022 inom utgiftsområde 27 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 27 punkt 2.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2022 ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2022.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 27 punkt 1.
  2. Frågor om Europeiska unionens budget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3246 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 37,

    2021/22:3686 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 28 och

    2021/22:3996 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 18.
    • Reservation 1 (C)
    • Reservation 2 (L)