Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en möjlighet att kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass och andra identitetshandlingar och möjlighet att omhänderta sådana handlingar – vid en inre utlänningskontroll. Riksdagen sa också ja till förslaget att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 66 minuter

Justering

2023-11-09

Datum

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2023-11-16

Datum

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för köp och förvaltning av krediter där låntagaren inte klarar av att betala i tid, så kallade nödlidande kreditavtal.

Det kommer att behövas tillstånd från Finansinspektionen för att få förvalta dessa avtal. Myndigheten kommer även vara den som har tillsyn över inkassoföretagen.

Sammantaget innebär förslagen att regleringen för företagen skärps och skyddet för låntagarna stärks.

De nya reglerna bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-14

Datum

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Sjunde AP-fonden ska omfattas av informationskrav om hållbarhet enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar och EU:s gröna taxonomiförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

EU-regleringen ställer krav på upplysningar om bland annat miljömässig och social hållbarhet och ersätter de krav på hållbarhetsinformation som gäller för Sjunde AP-fonden i dag. Förändringen innebär att Sjunde AP-fonden behöver lämna mer omfattande och detaljerad hållbarhetsinformation och att den ska finnas tillgänglig i respektive fonds informationsbroschyr samt årsberättelse.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-16

Datum

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att näringsförbud i en annan stat också ska tas med i en domstols bedömning om näringsförbud ska ges i Sverige. Även utländska förbud och förhållanden ska alltså få betydelse vid prövningen.

Domstolen ska också ta hänsyn till om näringsidkaren grovt har misskött sin verksamhet i en annan stat.

Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2023-11-16

Datum

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Det blir möjligt för aktiebolag och ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar, att hålla digitala stämmor. Ett bolag eller en förening som vill utnyttja denna möjlighet ska bestämma det i bolagsordningen eller i stadgarna.

Det blir även möjligt att hålla digitala stämmor utan krav på stöd i bolagsordningen eller stadgarna om extraordinära omständigheter kräver det.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-16

Datum

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen.

Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning när konsumentskyddande bestämmelser överträds.

Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för en grupp konsumenters räkning. En konsumentorganisation ska godkännas som en sådan enhet bland annat om den bedriver verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen. En enhet kan väcka talan om förbudsföreläggande och om gottgörelse, till exempel skadestånd.

Tillämpningsområdet för den nya lagen omfattar bland annat marknadsföring, avtalsvillkor, finansiella tjänster, transport, läkemedel, dataskydd och energi.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 31 minuter

Justering

2023-11-16

Datum

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta.

Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år.

En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga.

Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är

• remisstiden
• tidsåtgången för Lagrådet
• tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition
• tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla.

Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen.

I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga.

Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten.

Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över.

Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.

Anföranden och repliker

10, 70 minuter

Justering

2023-12-19

Datum

2023-11-14

Bordläggning

2024-01-16

Debatt

2024-01-17

Riksdagen sa ja till en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Syftet med avtalet är bland annat att undvika dubbelbeskattning och att förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst och på förmögenhet.

Ändringen innebär att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD/G20:s projekt för att motverka skattebaserosion och vinstflyttning, införs i skatteavtalet.

De nya bestämmelserna börjar att gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-09

Datum

2023-11-10

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Flertalet elsparkcyklar i trafiken kommer omfattas av krav på trafikförsäkring. Det är en av de åtgärder som ska stärka skyddet för den som skadas i trafiken, enligt ett lagförslag från regeringen. Förslaget omfattar bland annat även ett så kallat insolvensgarantisystem. Det innebär att den som skadats får ersättning även om hens trafikförsäkringsgivare går i konkurs.

Riksdagen sa ja till förslaget, som bygger på ett EU-direktiv från 2021. De nya reglerna börjar gälla den 23 december 2023, med undantag av insolvensgarantisystemet som ska börja gälla vid den tidpunkt som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2023-11-09

Datum

2023-11-10

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att begränsa Trafikverkets möjlighet att direkttilldela avtal gällande järnvägsbunden kollektivtrafik, det vill säga att avtal kan tilldelas utan krav på en konkurrensutsatt upphandlingsprocess. Begränsningen utgörs av att Trafikverket endast får direkttilldela avtal vars årliga uppskattade genomsnittsvärde ej överstiger ett belopp motsvarande 7 500 000 euro.

Förslaget innebär också förändringar gällande hamnskyddet som bland annat ska skydda hamnar mot säkerhetshot. Hamnskyddet bygger på ett EU-direktiv och lagändringen innebär att Sverige tillämpar direktivet i rätt omfattning.

Lagändringarna ska börja gälla den 25 december 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-07

Datum

2023-11-09

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering ska ersättas av ett så kallat auktorisationssystem, och regleringen ska utvidgas till att omfatta också digital post.

Den nya lagen innebär bland annat att såväl privatpersoner som myndigheter och andra offentliga aktörer kan välja vem bland de leverantörer som anslutit sig till systemet som ska utföra tjänsterna. En myndighet ska utses som tar emot ansökningarna från leverantörerna och tecknar avtal med dem som godkänns.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-07

Datum

2023-11-09

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden.

Lagen börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

14, 89 minuter

Justering

2023-11-09

Datum

2023-11-09

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga giltighetstiden för en tillfällig lag som reglerar vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa. Registren som berörs innehåller personuppgifter och fungerar som underlag för viktig forskning gällande till exempel cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Syftet med att förlänga giltighetstiden är att bibehålla förutsättningarna för att kunna fortsätta utföra forskningen i väntan på förslag om en långsiktig reglering av forskningsdatabaser och en ny lagstiftning kan ersätta den tillfälliga lagen.

Lagändringen ska gälla till och med den 31 december 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-07

Datum

2023-11-08

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elever i gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning utan krav på att eleven har förkunskaper i språket.

De nya reglerna ska gälla både gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan och innebär att gymnasieelever nu får samma möjlighet till modersmålsundervisning som elever i grundskolan.

Beslutet innehåller även en ändring av benämningen på det dokument som en elev ska få efter att ha genomfört en utbildning i den anpassade gymnasieskolan. Dokumentet ska benämnas gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.

De nya reglerna om modersmålsundervisning börjar gälla gymnasieutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Den nya benämningen av gymnasiebevis i anpassad gymnasieskola börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2023-11-07

Datum

2023-11-08

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Inom EU finns ett utsläppshandelssystem som innebär att vissa verksamheter är skyldiga att kompensera för sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Syftet med systemet är att utsläppen av växthusgaser ska minska. EU:s regelverk om utsläppshandelssystemet har nyligen ändrats. Ändringarna innebär bland annat att utsläppshandelssystemet utvidgas så att också sjöfarten omfattas av systemet. För att genomföra förändringarna i utsläppshandelssystemet i Sverige krävs det vissa lagändringar. Riksdagen sade därför ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-07

Datum

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Riksdagen har behandlat en årlig skrivelse från regeringen som handlar om AP-fondernas verksamhet. Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att fonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Riksdagen konstaterar att regeringen bedömer att Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, liksom att Sjätte och Sjunde AP-fonderna infriat regeringens förväntningar på fonderna när det gäller hållbarhetsfrågor. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Justering

2023-11-07

Datum

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Det blir statens ansvar att tillhandahålla ledarhundar till personer med synnedsättning. Ansvaret för ledarhundsverksamhet förs över från Synskadades Riksförbund till den förvaltningsmyndighet regeringen bestämmer.

De nya reglerna syftar till att flytta över myndighetsutövningen gällande dispositionsrätt till ledarhund från Synskadades Riksförbund till en förvaltningsmyndighet. Det är också en fördel att samma myndighet som prövar ansökningar och tilldelar ledarhundar ansvarar för information, inköp av ledarhundsutrustning, utbildningar och veterinärvård.

Den som beviljats ledarhund ska tilldelas en ledarhund inom skälig tid, att den som tilldelats ledarhund ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med hunden, samt ansvara för att hunden får den vård som behövs under den tid som hunden disponeras.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2023-10-26

Datum

2023-10-30

Bordläggning

2023-11-07

Debatt

2023-11-08

Beslut

2023-11-15

Riksdagen sa ja regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

82, 208 minuter

Justering

2023-10-26

Datum

2023-10-30

Bordläggning

2023-11-07

Debatt

2023-11-08

Beslut

2023-11-08

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen.

Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen.

Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté.

De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 27 minuter

Justering

2023-10-26

Datum

2023-10-27

Bordläggning

2023-11-07

Debatt

2023-11-08

Beslut

2023-11-15