Till innehåll på sidan

En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

Betänkande 2023/24:KU27

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
22 maj 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Myndigheter, kommuner och a-kassor ska samarbeta mot bidrags- och arbetslivsbrott (KU27)

Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning.

Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-05-07
Justering: 2024-05-16
Trycklov: 2024-05-16
Betänkande 2023/24:KU27

Alla beredningar i utskottet

2024-04-16, 2024-05-02, 2024-05-07

Myndigheter, kommuner och a-kassor ska samarbeta mot bidrags- och arbetslivsbrott (KU27)

Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ny lagstiftning.

Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2024.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-05-21
Debatt i kammaren: 2024-05-22

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 113 Eva Lindh (S)

Herr talman! Välfärdsbrottslighet, felaktiga utbetalningar och arbetslivskriminalitet är som en cancersvulst i vår samhällskropp. Det är en svulst som äter våra gemensamma resurser som borde gå till viktiga samhällsinsatser som äldreomsorg, skola och sjukförsäkring. Det är en svulst som äter förtroende för vårt gemensamma. Det är en svulst som drabbar människor som utnyttjas. Därför måste vi agera.

Jag har länge varit mycket engagerad i att ta tag i sekretesslagstiftningen. I början handlade det mycket om att ge möjligheter till samverkan på riktigt när jag som skolkurator eller socialsekreterare såg att en ung person var på väg in i kriminalitet. När man borde ha samordnat resurser hindrades man av sekretesslagstiftningen. Många av de gånger då jag varit som mest frustrerad när jag jobbat som socialarbetare är när det fanns en komplicerad eller komplex problembild kring en person och vi hade behövt vara flera för att hjälpa den unge, men där möjligheterna till samverkan hindrades av sekretesslagstiftningen.

Det är självklart att vi ska ha en sekretess som skyddar människor från att deras personliga uppgifter, som kan vara väldigt känsliga, sprids. Det är och ska vara en självklarhet. Den sekretessen ska vi inte ändra på. Här finns inget motsatsförhållande. Det är viktigt för den enskilde och för förtroendet för myndigheterna att man kan vara säker på att uppgifter inte sprids. Det här handlar om att kunna samverka runt en person som behöver mer och bättre hjälp.

Mot bakgrund av att det är viktigt att vi håller fast vid sekretessen och inte sprider personliga uppgifter är det väldigt bra att regeringen också föreslår att en undantagsregel införs för berörda myndigheter om att avstå från att lämna ut information om övervägande skäl talar för det, till exempel i socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.

Fru talman! Med tiden har det blivit uppenbart för oss alla att det blir allt vanligare att sekretessen hindrar oss från att upptäcka och stoppa den välfärdsbrottslighet och vidriga arbetslivskriminalitet vi ser. Jag har mött många som arbetar med detta och läst ett antal rapporter och underlag. Bilden är tydlig. Man kan inte dela information som skulle behöva delas för att ta tag i det här, och därför är det bra att nu gemensamt göra det möjligt.

Fru talman! Låt mig ge några exempel på det vi pratar om. Det handlar om felaktiga utbetalningar, välfärdsbrottslighet och arbetslivskriminalitet.

När det gäller problemen med välfärdsbrottslighet och framför allt felaktiga utbetalningar ser vi en eskalerande brottsvåg i Sverige. Många straffskärpningar har tagits fram liksom nya sätt för polisen att arbeta. Vi har fått fler poliser. Allt det där är naturligtvis bra. Men om vi på riktigt ska knäcka gängen och ta tag i den ökande brottsligheten krävs också att vi stoppar nyrekryteringen genom tidiga insatser för att de som är på väg att dras in i kriminalitet inte ska hamna där. Vi måste strypa tillgången till pengarna.

Sekretessen har påverkat möjligheterna att ta tag i de brott som hotar samhällsgemenskapen, till exempel välfärdsbrottslighet i form av felaktiga utbetalningar eller fusk. Nu angrips kommuners och regioners välfärdsutbetalningar. Även vårdcentraler, HVB-hem, skyddade boenden och familjehem drabbas. När det inte krävs något tillstånd för att etablera en verksamhet finns en ökad risk. Det har visat sig att några vårdcentraler har skickat falska fakturor till regionen. Exemplen är många.

De felaktiga utbetalningarna, som berörs särskilt här, handlar om när en privatperson eller ett företag får eller lyckas lura sig till pengar som de inte har rätt till från någon myndighet eller kommun. Studier som genomförts visar att det handlar om mellan 13 och 16 miljarder. För många är det så stora summor att det är svårt att omfatta. Men oavsett om det är 13 eller 16 miljarder eller kanske mer är det stora summor som vi hade behövt på annat håll. Omfattningen är stor.

Det handlar framför allt om att kriminella gäng inte ska kunna försörja sig på fusk mot våra välfärdssystem. Allt det här handlar i grunden om att myndigheterna inte kan samverka och prata med varandra. Vi blir bortspelade när vi inte har möjligheten att samtala och samarbeta.

Den andra saken gäller arbetslivskriminaliteten. Det är en fruktansvärd brottslighet eftersom den utnyttjar människor i utsatthet. Man får vidriga bilder av det som händer. Det handlar om människor men också här om väldigt stora summor.

När jag besökte en av våra fackliga organisationer fick jag sitta med vid ett möte med en man och ta del av hans historia. Han är en av alla som har drabbats av arbetslivskriminalitet. Han berättade att han under ett års tid hade jobbat 70 timmar i veckan och fick ut 10 000 kronor.

Det var bara ett exempel. Det är klart att jag blir upprörd av alla bilder som vi får ta del av. Men även här kan det, när olika aktörer kan hjälpas åt och kan dela information, bli lättare att både upptäcka och åtgärda.

Fru talman! Vi befinner oss i en exceptionell tid. Sverige har stora utmaningar när det gäller att bekämpa brott och kriminalitet i alla former. Samhällskontraktet och tilliten till vårt samhälle är hotade. Allt vi kan göra för att förhindra den brottsvåg som nu eskalerar är därför viktigt att göra.

Fru talman! Kriminella har ingen sekretess. De har inga regler som säger på vilket sätt de kan dela information mellan sig. Vi vet nu att det finns personer som tipsar varandra om och hjälper till med brottsupplägg genom att dela med sig av kunskap om hur brott bäst kan begås mot vår gemensamma välfärd och vårt samhälle. Det handlar om vilka luckor som finns att utnyttja för att göra stora brottsvinster.

Det faktum att kriminella inte har någon sekretess att förhålla sig till ger dem ett försprång. Med den här förändringen, som nu föreslås, kapar vi en del av försprånget. Mer behöver göras, men det här är ett mycket viktigt steg att ta. Nu tar vi tag i att minska den växande cancersvulsten. Det är bra att vi är eniga om att göra det.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 114 Victoria Tiblom (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag konstitutionsutskottets betänkande nummer 27. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i sin helhet. Det var också ett enigt utskott som justerade detta betänkande tidigare i maj.

Äntligen! Nu får vi till slut en lag på plats för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Det är en lag som ska motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Redan den 1 juli i år föreslås den nya lagen träda i kraft. Detta lagförslag är en av alla de punkter som finns i Tidöavtalet för att komma till rätta med det som är fel och har gått snett i vårt samhälle.

I Sverige har vi ett av världens högsta skattetryck, och våra gemensamma skattemedel som går till välfärden ska hamna där de behövs och hos rätt mottagare. Alltför länge har vårt välfärdssystem fungerat som en bankomat för kriminella. Kriminella rånar välfärdssystemen på miljarder.

Över 18 miljarder kronor betalas felaktigt ut från socialförsäkringssystemet varje år, enligt siffror från Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, Kut-delegationen. Det är svårt att ta in detta enorma belopp - 18 miljarder! Det är otroligt mycket pengar.

Dessa välfärdsmiljarder har för kriminella blivit en nästan lika viktig finansieringskälla som narkotikaförsäljning.

Men nu blir det förändring. Inte en skattekrona ska hamna fel. Att detta inte åtgärdats av tidigare regering är inget annat än en skandal. Våra skattepengar måste värnas mer. Och nu kommer det att ske.

Fru talman! Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, kommuner och arbetslöshetskassor - genom den nya lagen får dessa äntligen förutsättningar att utbyta uppgifter. Det behövs för att säkerställa korrekta beslutsunderlag och motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Jag säger välkommen till den nya lagen.


Anf. 115 Lars Engsund (M)

Fru talman! 20 miljarder kronor är en så stor summa pengar att de flesta av oss har svårt att greppa det. Jag ska ta några exempel. 20 miljarder kronor motsvarar ungefär 2 000 kronor per svensk eller 100 000 kronor om dagen i 548 år. Det motsvarar vidare två årsbudgetar för våra tre public service-bolag.

Regeringen bedömer i budgetpropositionen för 2024 att upp till 20 miljarder svenska kronor betalas ut felaktigt från våra gemensamma välfärdssystem. Ungefär 90 procent av dessa utbetalningar har sin orsak i att felaktiga uppgifter ligger till grund för besluten om utbetalningarna som görs av våra myndigheter.

Fru talman! Detta är helt oacceptabelt.

Enligt förslaget i det betänkande som vi nu debatterar ska den nya lagen ge ett antal myndigheter förutsättningar att utbyta uppgifter som behövs för att säkerställa ett korrekt beslutsunderlag och motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Jag tänker inte rabbla upp alla myndigheter som berörs av den nya lagen utan nöjer mig med att nämna några exempel: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket.

Den nya lagen ska även ge ett antal myndigheter tillgång till de uppgifter som behövs för att planera, genomföra eller följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser för att motverka fusk och fiffel, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Några exempel på myndigheter som berörs av den här delen av lagförslaget är: Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.

Fru talman! Konstitutionsutskottets betänkande innehåller även ett förslag om förtydligande i lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar. Regeringens förslag bedöms utgöra ett proportionerligt intrång i den personliga integriteten med de föreslagna skyldigheterna för informationsdelning mellan berörda myndigheter. Lagen medger nämligen begränsningar för informationsutbyte av särskilt känsliga uppgifter, till exempel om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför att uppgifter lämnas ut.

I sammanhanget är det värt att notera att Lagrådet inte haft några invändningar mot lagförslaget.

Fru talman! Till min stora glädje noterar jag att vi har ett enigt utskott. Med detta sagt yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet KU27.


Anf. 116 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! I dag tar vi ett viktigt steg för att täppa igen hålen för kriminella som utnyttjar vårt välfärdssystem.

Välfärdsbrottslighet är ett tämligen nytt begrepp. Vi är nog många som haft svårt att tänka oss att någon med berått mod skulle kunna utnyttja vår skattefinansierade välfärd - vård, omsorg, tandvård, socialtjänst, sjukförsäkringssystemet, arbetslöshetskassor - för brottslig verksamhet genom att stjäla de pengar som skattebetalarna betalat in till kommun, region och stat för att ge våra barn, barnbarn, gamla föräldrar, grannar och så vidare trygghet i skola, vård och omsorg.

I själva verket beräknades välfärdsbrottsligheten 2021 motsvara 14,6 miljarder kronor. Det handlade exempelvis om felaktiga utbetalningar till personer som inte hade rätt till dem. Som vi har hört från tidigare talare beräknas det i år handla om 20 miljarder kronor.

För att komma till rätta med detta behöver sekretessreglerna mellan myndigheterna förändras så att personuppgifter kan användas för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet, om samma ärende eller samma person förekommer i samband med utbetalningar från andra myndigheter. Det kan också behövas ett ökat informationsutbyte för att komma till rätta med arbetslivskriminalitet.

Det är uppenbart att de sekretessbrytande bestämmelser som finns i dag inte är tillräckliga för de behov som finns hos myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Enligt offentlighets- och sekretesslagen hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om det finns en uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

Därför föreslår nu regeringen att det införs en skyldighet för kommuner, arbetslöshetskassor och vissa statliga myndigheter att lämna uppgifter de förfogar över till andra sådana aktörer. Skyldigheten ska gälla i de fall uppgifterna behövs för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att förhindra, förebygga, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Myndigheter som berörs är exempelvis Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten samt kommuner och arbetslöshetskassor. Det kan handla om bidrag, ersättningar, pension eller lån för personliga ändamål som betalas ut till en enskild fysisk person respektive bidrag, ersättningar och annat stöd som avser en enskild person men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde.

Det ska också finnas en uppgiftsskyldighet som gäller uppgifter som behövs i vissa statliga myndigheters författningsreglerade verksamhet för att planera, genomföra eller följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Jag instämmer med tidigare talare: Inte en enda krona som är avsedd för vår gemensamma välfärd ska gå till att göda kriminaliteten.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-05-22
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet,
    2. lag om ändring i lagen (2023:455) om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:85 punkterna 1 och 2.