En tydligare process för tillståndsprövning av elnät

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi ska nu gå vidare till att debattera det betänkande som utskottet behandlat med anledning av propositionen En tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Propositionen innehåller lagförslag som syftar till att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät genom ändring i miljöbalken och ellagen. Förslagen rör starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät.

Fru talman! Väldigt förenklat handlar det om att göra tillståndsprövningen tydligare och därigenom förkorta ledtider i tillståndsprocessen genom att låta regeringen få meddela föreskrifter om valet av teknik mellan att anlägga en luftledning eller en mark- eller sjökabel. Detta teknikval mellan luftledning eller mark- eller sjökabel uppkommer i de flesta nätkoncessionsärenden. Trots detta har kritik lyfts mot att det saknas tydliga kriterier för hur valet ska göras, vilket resulterar i utdragna processer vid både ansökan och prövning.

Genom att teknikvalet flyttas till en lägre nivå än att stipuleras i lag ökar dessutom flexibiliteten, vilket är en förutsättning när teknikutvecklingen går snabbt framåt.

Fru talman! I propositionen föreslås även att byggande och underhåll av starkströmsledningar med nätkoncession för linje undantas från förbuden i miljöbalken mot påverkan på områden som omfattas av generella biotop- eller strandskydd.

Detta är naturligtvis rimligt givet hur centralt det är med utbyggda elnät för att klara av det ökande elbehovet, varför många åtgärder behövs på området. Denna omställning måste vid behov kunna få vara överordnad ett strandskydd eller biotopskydd. Det är därför detta kommer på plats.

Gängse rättssäkra prövningar kommer fortfarande att ske, men politiken kommer nu att underlätta, lyfta förbud och komma med föreskrifter för att möjliggöra utbyggnad av elnätsinfrastrukturen. Att vi skyndar på dessa processer kommer att vara såväl elproducenter som elkonsumenter till gagn.

Tyvärr är tillståndsprocesserna boven i dramat alldeles för ofta. I specifikt detta fall handlar det om elnät, men det pågår ett större arbete med tillståndsprocesser rörande gruvor, industrietableringar, kraftproduktionsanläggningar med mera.

Tillståndsprocesserna får inte vara det som hämmar vårt näringsliv eller den omställning som pågår. Det handlar i det här fallet om att vi angriper lagstiftningsdelen, men i många fall handlar det också om ren myndighetstillämpning. Jag skulle vilja lyfta upp några saker som regeringen har gjort eller påbörjat utöver den proposition som vi debatterar i och med detta betänkande.

Regeringen tillsatte i juni förra året en ambitiös utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser, som ska se till att processen från ansökan till beslut går snabbare och blir enklare, effektivare och mer förutsägbar. Utredningen kommer att redovisas i slutet av detta år.

Samtidigt arbetar man på departementet vidare för att kunna genomföra delar av förslagen från Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen, vars slutbetänkande kom under föregående regerings mandatperiod.

Vi har också i och med propositionen Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen effektiviserat minerallagen för att skynda på tillståndsprocesser för gruvor. Vi har även tillfört nästan 100 miljoner kronor till länsstyrelserna för deras miljötillsyn, tillsynsvägledning och miljöprövning.

Vi har vidare tillfört 10 miljoner kronor till Sveriges Domstolar så att de kan effektivisera sitt arbete med att hantera tillståndsprövningarna. Därutöver, fru talman, har vi riktat förenklingsuppdrag till myndigheter och gett företagsfrämjande uppdrag till länsstyrelser för att de ska främja den myndighetskontakt som sker så att vi får betydligt snabbare tillståndsprocesser, oaktat fråga och sammanhang.

Därutöver pågår en översyn av tjänstemannaansvaret. Många näringsidkare runt om i landet vittnar om att inte bara lagstiftningen på området utan också myndighetstillämpningen kan vara hämmande. Många har en känsla av att myndighetstillsynen och hanteringen av tillståndsprocesserna inte sker i enlighet med gängse lagstiftning eller förordning utan att det även finns ett uns av aktivism bland vissa tjänstemän, som medvetet - utifrån en egen övertygelse eller ambition - försöker försvåra eller fördyra i vissa fall. Därför kan även ett tjänstemannaansvar, eller ett utvidgat sådant om man ska vara korrekt, komma att korta framtida tillståndsprocesser.

Fru talman! Jag har i och med detta anförande försökt tydliggöra exakt vad propositionen gäller, givet att jag ändå är debattens förste talare, men jag har också försökt belysa de andra processer som pågår eller som redan har skett från regeringens sida kopplat till tillståndsprocesser i en bredare bemärkelse.

Fru talman! Just när det kommer till elnät har Centerpartiet länge drivit på för att öka ersättningarna till dem som får intrång på sin mark och också till närboende, likt hur systemet i Finland fungerar.

Jag vet att Sverigedemokraterna, när det kommer till elproduktion, gärna vill ha en regionaliserad fastighetsskatt. Det har man åtminstone sagt tidigare. Jag är lite nyfiken på hur Sverigedemokraterna resonerar här. Är man beredd att också se över ersättningarna till markägare och närboende när det gäller elnät?

Fru talman! Tack för frågan, Rickard Nordin!

Det finns, vilket kanske märks på frågeställningen, ingen större konflikt i och med betänkandet. Att regeringen vidtar åtgärder för att skynda på tillståndsprocesser är snarare något som såväl väljare som näringsliv och politiska partier har efterfrågat länge. Det är ett arbete som tyvärr uteblev under åtta år. Även om man tillsatte utredningar på området skred man inte till verket med de slutsatser som följde i dem. Jag hoppas att Rickard Nordin kan se positivt på vad den här regeringen gör på området.

För att gå över till frågan har Sverigedemokraterna, precis som Rickard Nordin nämnde, länge förespråkat en regionalisering av fastighetsskatt för såväl elproduktionsanläggningar som industrianläggningar.

Vi har dessutom velat se att mineralavgiften utvidgas och att en större andel av den tillfaller det berörda samhället. Om avgiften i slutändan ska tillfalla kommunen eller regionen går det säkert att dividera om, om jag ska vara ärlig, men principen från Sverigedemokraternas sida även i detta fall är att en större del av det mervärde som skapas lokalt på bekostnad av intrång i någon bemärkelse - det må vara en gruvetablering, en elnätsanläggning, en vattenkraftsanläggning eller en vindkraftsanläggning - bör tillfalla den lokala bygden på ett eller annat sätt. Detta är Sverigedemokraternas principiella hållning.

Jag vet också att det pågår en del diskussioner på departementet, inte uteslutande begränsat till detta fall utan i ett bredare omfång. Nu har vi debatterat ganska mycket vindkraft de senaste timmarna, och det är ett typiskt sådant område där vi behöver se över hur den bygd som drabbas kan kompenseras för kraftproduktionen, med de miljöintrång som oundvikligen kommer i och med dess etablering.

Fru talman! Jag tror att Centerpartiet och Sverigedemokraterna väldigt mycket har samma synsätt här, och jag hoppas att man pushar på när det kommer till elnät så att det inte stannar vid just vindkraft. Det gäller ju hela energisystemet. Vi ska jobba teknikneutralt. Detta tror jag att vi är överens om.

Jag har en annan fråga som kanske mer gäller det specifika ärendet. Nu föreslår regeringen att en del av ansvaret för att sätta upp kriterier när det gäller just teknikval ska lämnas över från riksdagen till regeringen. Det finns en ganska stor oro, inte minst på den svenska landsbygden, över att det nu kommer att bli lättare att köra över markägare när det gäller framför allt att förorda luftledning utan några konsekvensanalyser eller tydliga alternativutredningar.

Kan Tobias Andersson stilla deras oro och säga att det inte kommer att bli fler carte blanche för att köra luftledning och att man kommer att fortsätta att ha tydliga kriterier och att det också ska visas att det som byggs är samhällsekonomiskt lönsamt?

Fru talman! Tack på nytt för frågan, Rickard Nordin! Jag tror att Rickard Nordin har viss förståelse för att det inte kommer att vara jag som enskild ledamot som i slutändan kommer att behöva hantera de intressekonflikter som oundvikligen uppkommer i den här typen av ärenden, när det per definition behöver ske ett intrång på en markägares mark för att möjliggöra en elnätsutbyggnad som gagnar samhället i en större bemärkelse.

Jag har full tilltro till det departement som nu får ett utökat mandat att göra detta. Det är möjligt att Rickard Nordin ställer samma fråga till någon från det parti som innehar ägandet över detta departement, och det är möjligt att den ledamoten i så fall kan ge en mer partipolitisk kommentar om detta.

Men det är klart att det alldeles oaktat denna förändring kommer att finnas en rättssäker process. Detta har ingen tagit bort bara för att vi har flyttat ned det från ellagen och miljöbalken för att enklare kunna nyttja den teknikutveckling som kommer. Där blir det lite onödigt att ha det stipulerat på lagnivå. Det är bättre att vi får ned det till en förordning och flyttar ett större mandat till regeringen för att skynda på dessa processer.

Sedan kan jag inte låta bli, fru talman, att belysa det faktum att jag och Rickard Nordin har lite olika syn på vilka kraftslag som kommer att bidra mest framöver. Där är det onekligen så att den vindkraftsutbyggnad som Rickard Nordin vill se, med uppemot 100 terawattimmar på fem sex år, kommer att kräva en väldigt stor elnätsutbyggnad.

Det är klart att om man skulle bygga ett gäng kärnkraftsreaktorer i anslutning till exempelvis de stålprojekt som är på gång behövs elkablar som sträcker sig kanske 300 meter. Om vi ska bygga vindkraftverk i hela Norrland för att tillgodose LKAB:s behov behövs mil efter mil med elnät till kostnader i tusenmiljardersklassen, som det brukar pratas om. Detta kommer att göra ett avsevärt större intrång hos privata markägare än vad som hade skett med vår energipolitik.

Fru talman! Den proposition vi nu behandlar är egentligen ytterligare ett exempel på den långsamma hanteringen av regeringens förslag. Utredningen som propositionen bygger på har varit klar tämligen länge, och ändå dröjer det innan förslagen läggs på riksdagen bord.

Precis som i föregående proposition lägger regeringen också fram förslag utan att ge vettiga underlag och inriktningar. Ja, elnätet behöver byggas ut kraftigt. Ja, det måste ske snabbt. Då vore det också bra om regeringen kunde vara tydlig med vilka kriterier man kommer att använda när man ska fatta besluten. Nu ber man riksdagen om full frihet att själv bestämma hur det ska gå till när exempelvis teknikval ska fastställas. Insynen och förutsägbarheten blir lidande, och möjligheten att påverka minskar.

Det är ingen dålig idé att regeringen ska kunna besluta snabbare, och därför står vi bakom propositionen som sådan. Men det kan inte vara upp till regeringens godtycke inom vilka ramar det ska ske. Därför bör regeringen återkomma med betydligt tydligare kriterier, och därför yrkar jag bifall till den reservation som baseras på den motion som vi i Centerpartiet väckte.

Det behövs en tydlig inriktning. Vi behöver nyttja det nät vi har betydligt smartare. Det är ju byggt för topplasttimmen, det vill säga den timme per år då vi använder som mest el. Alla andra timmar använder vi inte nätet fullt ut. Det finns alltså otroligt mycket mer potential kvar.

Det går också att göra mycket mer än att bara bygga ut nätet, vilket egentligen - om man hade räknat med annan infrastruktur - är det sista man ska göra. Det bästa är att nyttja det man har betydligt smartare genom att förebygga, bygga ut och nyttja nätet andra tider. När vi sedan väl kommer till att bygga ut kan vi bygga mer på höjden, bygga mer i befintliga ledningsgator, samförlägga kablar med annan infrastruktur, nyttja nätet mer flexibelt och effektivisera.

Vi i Centerpartiet pratar om att använda marksnål teknik för att minska intrånget på landsbygden, och vi är oroliga över att regeringen inte kommer att gå den vägen. Sårbarheten i nätet behöver nämligen minskas. I dag kan vem som helst med en större metallsåg eller lite sprängämne på ryggen tämligen enkelt slå ut ganska stora delar av Sveriges elsystem genom att helt enkelt kapa ett antal ledningsstolpar.

Utifrån de svar som regeringen och ministern har gett på skriftliga frågor som vi har ställt är det tydligt att man vägrar ta hänsyn till detta. Det visar också att den oro vi lyfter är befogad, även om Sverigedemokraterna i det tidigare replikskiftet inte kunde svara gällande detaljerna.

Elnätsregleringen driver i dag framför allt mot utbyggnad, och det är vansinnigt. Det kommer att innebära ökade kostnader som kommer att landa på hushåll och företag, vilket sänker den svenska konkurrenskraften. Det kommer att behöva byggas ut nät, men det befintliga nätet behöver också användas smartare.

Villkorade avtal måste bli standard. Det är det redan i Nederländerna. Mikronät måste underlättas, och redan miljöprövade nät måste slippa koncession. Ersättningsfrågorna behöver hanteras. Markägare och närboende behöver kompenseras bättre. Planeringen behöver stärkas, och där kan vi återigen blicka mot Finland. Ny teknik behöver accepteras av såväl regeringen som Försvarsmakten. De flaskhalsintäkter i mångmiljardklassen som ligger hos Riksgälden måste börja användas. Använd dem för att koppla upp ny elproduktion, oavsett vilken form! Det skulle snabba på utbyggnaden av el väsentligt.

Rapporterna duggar tätt om att vi riskerar att slå i taket. Svenska kraftnäts planer är otillräckliga. Jag har sagt det tidigare: På västkusten kommer kapaciteten att behöva fördubblas redan till 2030 för att jobben inte ska hotas. Jag kommer att hålla regeringen personligt ansvarig om den inte möter de behov vi nu ser, för alla rapporter är tydliga. Det finns inga ursäkter. Förslagen finns, men man måste lägga fram dem.

De här sakerna kanske inte är det roligaste att prioritera och driva i en valrörelse, där det är lättare att prata om kraftslag, men det är det här som behövs. Klarar regeringen inte av det får den lämna över till någon som är beredd att göra skillnad och som förstår att kraftfulla satsningar i närtid är det som behövs - för jobben, för konkurrenskraften och för minskade utsläpp. Vi är redo att ta det ansvaret. Nu är det upp till regeringen.

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU15 En tydligare process för tillståndsprövning av elnät.

Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för Sveriges utveckling, jobb och välfärd. Vi har påbörjat en elektrifiering av vårt samhälle där vi elektrifierar såväl transporter som industriella processer och annat. Elektrifieringen är avgörande för att vi ska nå våra klimatmål och för att vår industri ska vara konkurrenskraftig och skapa nya jobb.

Tillgången till fossilfri el är viktig för de företag som nu investerar i hela vårt land. Vi har ett elsystem i Sverige som redan är i princip helt fossilfritt. Nu ska vi planera för en fördubbling av energiförbrukningen, och då behöver vårt system byggas ut. Det gäller både produktion och elnät. Propositionen som vi debatterar här i dag är alltså verkligen välkommen. Äntligen, säger jag - förslagen har ju legat färdiga i två år och samlat damm. Utredningen Rätt för klimatet blev klar 2022.

Vi ställer oss bakom förlagen i propositionen om att korta tillståndsprocesserna vid byggandet av elnät. Vi hade som sagt hoppats på att de skulle komma tidigare, men bättre sent än aldrig. Det påpekar vi också i vårt särskilda yttrande.

Tillståndsprocesser, och då inte bara när det gäller elnät, verkar vara en never-ending story här i riksdagen. I debatten före den här hörde vi hur viktigt det är att bygga ut elsystemet, och ska vi nå planeringsmålet om 300 terawattimmar till 2045 behöver vi sätta fart. Tyvärr finns det inga tydliga åtaganden de närmaste fem till tio åren. Får vi inte till produktion de närmaste åren kommer vi att missa investeringar och jobb.

Vi vill ta bort anslutningsavgifterna för havsvindkraft för få till mer produktion, vilket denna regering säger nej till. Det beklagar vi verkligen. För att klara utbyggnaden av produktion och nät behöver vi också jobba med kompetensförsörjning, som i dag är ytterligare en flaskhals. Vi behöver även jobba med acceptansen för byggandet av elnät. I dag är det ofta stora protester och överklaganden, vilket gör att det tar väldigt lång tid att bygga elnät.

Fru talman! Lämplighetsprövningen är välkommen och tros leda till kortare ledtider och effektivare processer. Det handlar om att säkerställa att en ledning är samhällsekonomiskt lönsam, om att säkerställa en säker och tillräcklig elförsörjning och om att tillgodose ett angeläget intresse.

Propositionen innehåller också förslag om val av teknik. Ska det vara mark- eller luftkabel? Regeringen föreslår att anläggning av luftledning eller mark- eller sjökabel ska regleras på lägre nivå än i lag. Regeringen förslår att den bör bemyndigas att i förordning meddela föreskrifter om under vilka förutsättningar en ledning bör anläggas som luftledning eller som mark- eller sjökabel.

Det tredje förslaget är att byggande och underhåll av starkströmsledningar med nätkoncession för linje undantas från miljöbalkens förbud mot påverkan på områden som omfattas av generella biotopskydd eller strandskydd.

Det är som sagt bra att förlagen ligger på riksdagens bord i dag, men de kunde ha varit här mycket tidigare. Det hade faktiskt gjort skillnad för Sverige.

Fru talman! Som kompensation för mitt långa anförande senast ska jag vara betydligt mer kortfattad den här gången, så att vi kommer hem någon gång.

Det här är ett steg i rätt riktning eller ett fall framåt. Vi står bakom förslaget att korta tillståndsprocesserna för elnät. Det är väldigt viktigt, och bakgrunden till det behovet har vi debatterat flitigt i dag. Det handlar om att kratta manegen för den gröna industriomställningen och klimatomställningen. Men jag vill ändå passa på att understryka att det här är för lite och för sent. Det har tagit nästan två år bara att få fram detta. Vi tycker också att förslaget lämnar en del att önska och står därför bakom reservation 1.

Framför allt på temat att snabba på och underlätta den gröna industriomställningen och utbyggnaden av elsystemet skulle jag vilja passa på att efterlysa några fler förslag från regeringen. Solkraften är på snabb frammarsch, och där skulle vi behöva politik för att kunna snabba på anslutningsmöjligheterna och tydliggöra riktlinjer för var man ska kunna bygga solkraft.

Vi har en färdig utredning, en strategi, för den svenska kraftvärmen och fjärrvärmen. Där finns det många bra förslag som jag snart hoppas att vi får på riksdagens bord som ett viktigt bidrag i Sveriges energisystem.

Vi skulle också behöva en betydligt bättre process för hur elnätsanslutningar ska fördelas, och vi har i tidigare motioner lämnat förslag om att samhällsnytta och klimatnytta ska styra i högre utsträckning. Svenska kraftnät har tagit ett första steg i att kunna styra efter mognadsgrad, men vi ser att mer behöver göras för att få rätt prioritering i tillgång till kapacitet. Ett extremfall: Om vi ska ansluta ett nytt sjukhus eller en datorhall för att producera bitcoin finns det i dag alltså ingen prioritering, utan det är mer eller mindre först i kön som gäller. Där ser vi att det behövs en styrning.

Precis som efterlysts tidigare behövs mycket snabbare beslut och tillståndsprocesser för havsvinden, och vi hoppas att det kommer inom kort.

Sist men inte minst: Genomför EU:s direktiv om förnybar energi som bland annat anger tidsgränser för tillståndsprövning och säkerställ snabba tillståndsprocesser för uppgradering och repowering av existerande vindkraftparker.

Detta är några processer som skulle behöva gå mycket snabbare än i dag. Det här är dock ett steg i rätt riktning.

Fru talman! Låt mig inleda mitt anförande om tillståndsprövning av elnät med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Det här är ett betänkande som behandlar en proposition som inte bara är ett uttryck för en administrativ ambition utan en spegel av en försenad nödvändighet. Medan den här regeringen effektivt påskyndar och rationaliserar processerna för tillståndsprövning av elnät, vilket är avgörande för att stärka vår infrastruktur och möta framtidens energibehov, kan man inte riktigt bortse från att sådana åtgärder hade varit minst lika aktuella och nödvändiga under de tidigare regeringsåren. De förbättringar som föreslås är avgörande, men de framhäver också ett arv av ineffektivitet och förhalning under den tidigare rödgröna regeringen.

Fru talman! Det är uppenbart att den tidigare regeringen inte bara missade chansen utan också ignorerade det akuta behovet av att modernisera och effektivisera tillståndsprocesser som är avgörande för energiomställningen och klimatarbetet. Att i detta skede i sitt särskilda yttrande konstatera att man är "kritiska till att regeringen dröjt alldeles för länge med att lägga fram denna proposition för riksdagen" är onekligen farsartat och ytterligare ett försök att sminka över tidigare misstag och tillkortakommanden.

Vad är det då som har tagit så lång tid att genomföra, fru talman? Den här propositionen framhåller tekniska justeringar som luftledningar kontra mark- eller sjökablar och förenklingar i miljöprövningsprocessen. Det är justeringar som är nödvändiga för att accelerera utbyggnaden och underhållet av starkströmsledningar. Dessa punkter som nu prioriteras reflekterar tydligt över tidigare försummelse när det gäller att skapa ett smidigt och hållbart tillvägagångssätt för vårt nationella elnät.

Den föreslagna lagen understryker att tidigare administrativa processer har varit alltför byråkratiska och tidskrävande, vilket har hämmat utvecklingen av nödvändig infrastruktur. Dessa fördröjningar har inte bara varit administrativa misslyckanden utan också missade möjligheter i en tid när både Sverige och världen står inför ökade energibehov i omställningen och i det fortsatta arbetet att stärka svensk industris konkurrenskraft.

Den här propositionen erkänner och adresserar dessa brister. Genom att förenkla och tydliggöra kriterierna för tillståndsprocesser, exempelvis kraven för biotopskydd och strandskydd, tar propositionen ett viktigt steg mot att säkerställa att vårt energisystem kan utvecklas snabbt och effektivt utan onödiga hinder. Denna reform är inte bara en korrigering av tidigare överdriven reglering utan också en nödvändig anpassning till den pågående energiomställningen. Det är centralt att statens insatser och regelverk främjar en kostnadseffektiv utbyggnad av elnätet i just den omställningen.

Det bör även sägas att regeringen nu har gett en utredare i uppdrag att se över den ersättning som ges för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad. Äganderätten är en självklar grundpelare för den moderata politiken och för mina Tidökollegors politik. Att se över och förbättra de ersättningar som utgår till fastighetsägare är en viktig del i att öka acceptansen för de ofrånkomliga intrång som infrastrukturprojekt faktiskt innebär. En rättvis och tillräcklig kompensation måste säkerställa att fastighetsägarna känner sig ersatta på ett sätt som speglar de uppoffringar de gör. Detta är avgörande för att möjliggöra den snabba och effektiva expansionen av elnätet som i sin tur krävs för att stödja Sveriges ökande behov.

Fru talman! Den här propositionen är sammanfattningsvis inte bara ett försök att rätta till tidigare fel utan en vital komponent i Sveriges strävan efter en hållbar och konkurrenskraftig energiframtid. Genom att kritiskt granska och reformera de tillståndsprocesser som tidigare regeringar har försummat bidrar nuvarande regering inte bara till en mer effektiv energipolitik utan också till ett robustare, rikare och mindre överbyråkratiserat och krångligt samhälle.

Fru talman! Det finns rätt många förslag om att korta tillståndsprocesser som ligger på regeringens bord. Det här var ett av dem; det är bra att det har kommit fram. Men det har också dykt upp andra under den här regeringens tid vid makten.

Ett av dem handlar om interna nät i samband med elproduktion och att de ska slippa koncession om de exempelvis kopplas till vätgasproduktion. Det kan vara en vindkraftspark som vill producera när elpriserna är låga eller ett kärnkraft- eller vattenkraftverk som vill fokusera på just vätgasproduktion. Det finns exempel på samtliga, så kraftkällan är egal i sammanhanget.

Det finns exempel på bolag som velat dra en 30 meter lång ledning från sin elproduktion till vätgasproduktionen men som inte fått tillstånd till detta eftersom regelverket inte tillåter det. Ska du tvingas ut på nätet, utanför din egen mätare, för att sedan köpa tillbaka elen får du inte bara problem med de EU-regelverk som handlar om hur du ska tillverka vätgasen, utan du får också problem med hela din affärsmodell. Vi vet ju att det behövs väldigt mycket vätgas just i industrin, även om vi tidigare hörde att Mats Green var lite skeptisk till det.

Det befintliga regelverket hotar alltså vår konkurrenskraft och industrijobb helt i onödan. Det finns ändringsförslag som ligger på regeringens bord, så min fråga är mycket enkel: Tycker Moderaterna att den här typen av nät ska vara koncessionspliktiga eller inte?

Fru talman! Jag kan svara generellt att vi naturligtvis vill fortsätta att reformera och förenkla vad gäller elnätsutbyggnad och all övrig energiutbyggnad. Det här är bara en första del i allt som nu är på g.

När det gäller den konkreta frågan får vi ta ställning när det kommer - jag kan inte svara på vad det i så fall skulle få för följdverkningar i andra och tredje hand. Men som en generell ingång vill vi förenkla så mycket som möjligt, så tidigt som möjligt och så brett som möjligt.

Det hoppas jag också att vi ska kunna få stöd för från Centerpartiet, även om jag hade önskat att ni hade varit tydligare i detta under tidigare regeringsperioder när ni hade ett avgörande inflytande på den då förda regeringspolitiken. Men bättre sent än aldrig!

Fru talman! Det inflytandet gjorde att vi fick fram den utredning som regeringen nu lägger fram en proposition om. Jag har personligen sett till att detta genomförs. Det här behöver Mats Green alltså inte vara så orolig för. Jag lyfte dessutom fram ett antal förenklingar i mitt anförande.

Däremot blir jag lite orolig när Mats Green säger "vi får ta det när det kommer". Förslaget finns ju redan på regeringens bord. Energimarknadsinspektionen har redan hemställt om dessa ändringar. De har redan föreslagit det här; förslaget har alltså redan kommit. Den stora frågan blir därför: Tycker Moderaterna att man ska ha koncessionspliktiga nät? Även om de redan är miljöprövade och att det bara handlar om en 30 meter lång elledning riskerar ju detta att omkullkasta hela affärsmodellen för industrin för vätgasproduktion. Ja eller nej? Det är en ganska enkel fråga.

Det handlar om svensk konkurrenskraft och svenska industrijobb. För mig är det helt självklart att Svef och Rabbalshede Kraft, som har fått avslag, borde få tillstånd. Men då måste regelverket ändras, och det behöver ändras nu så att vi kan börja tillverka vätgas, som ju behövs.

Jag upprepar min fråga: Tycker Moderaterna att interna nät av denna typ ska vara koncessionspliktiga eller inte? Det är en mycket enkel fråga. Man kan svara ja eller nej.

Fru talman! Den tidigare regeringen vägrade genomföra de regelförenklingar som vi nu genomför. Dessutom var det vi som drev detta genom riksdagen med benäget bistånd från Rickard Nordin, ska sägas. Men den regeringen vägrade som sagt att genomföra något av det som vi nu genomför.

Vad gäller regelförenklingar i stort är det här, som jag sa förut, bara början. Ju fler regelförenklingar, desto bättre, men då måste man också börja gå på djupet. Man behöver reformera miljöbalken, som sätter stopp för mycket. Det väntar jag fortfarande på att Centerpartiet ska öppna för. Vi har inte sett något av det hittills, utan de har krokat arm med Miljöpartiet. De behöver släppa Miljöpartiets arm och inse att rigida, stela svenska regelverk på allvar behöver öppnas upp för att detta ska gå så snabbt som möjligt.

Jag välkomnar Rickard Nordin och Centerpartiet till insikten. Men stå inte bara här och prata om det, utan börja också leverera och ge stöd till sådana förslag när de kommer! Jag kan lugna ledamoten med att sådana förslag kommer att komma, till skillnad från under den tidigare regeringen, som Rickard Nordin höll under armarna.

Fru talman! Jag måste säga som Linus Lakso: Nu kommer jag att ge tillbaka om jag gick över angiven tid i mitt förra anförande. Jag garderade mig när jag satte upp mig i den här debatten med åtta minuter utifall jag inte skulle hinna klargöra mina ställningstaganden i föregående debatt.

Hur som helst handlar denna debatt om att ändra lagen till att skapa en tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Jag har i det föregående ställt mig bakom utskottets förslag om att riksdagen ska anta de lagförslag som finns i propositionen En tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Men jag vill förtydliga min grundläggande syn att elnät bör ses som en samhällsviktig infrastruktur och givetvis värnas därefter. Staten, det samhälleliga, måste enligt min uppfattning vara mer delaktig i utbyggnaden av elnäten.

I propositionen lämnas lagförslag som syftar till att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnätet. Jag håller med regeringen om att processerna för att förnya, förstärka och bygga ut elnät behöver bli mer effektiva. Detta har man pratat om länge även i andra regeringskonstellationer.

Den bristande elnätskapaciteten gör att det råder effektbrist på flera håll i landet, och överföringskapaciteten behöver därför snabbt byggas ut. Samtidigt vill jag understryka vikten av att tillståndsprocesserna sker på ett rättssäkert sätt och att hänsyn till naturvärden, andra näringar och biologisk mångfald beaktas från fall till fall.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen och betänkandet En tydligare process för tillståndsprövning av elnät, ett förslag som jag upplever har varit efterfrågat av egentligen alla partier i Sveriges riksdag. Vi pratade om det under hela förra mandatperioden, och vi har pratat om det under den här mandatperioden.

Jag vill under debatten utgå från ett helt annat perspektiv och tala om något som inte är vanligt att debattera i just vårt utskott.

Låt oss tänka tillbaka några år. Det började komma nyheter om en märklig influensaliknande sjukdom borta i Kina. Det var korta notiser i slutet på nyhetssändningarna. Därefter blev det rapporter från grannländerna. Sedan växte det, och innan vi visste ordet av hade det mesta ställts på ända.

Vi har alla en egen relation till pandemins framväxt och alla de åtgärder som började vidtas. Det fanns ingen karta att navigera efter, utan alla länder trevade sig fram i väglöst land. Men ofantligt med resurser allokerades, och vi fick se snabbspår utan dess like i kampen för att ta fram vaccin mot den nya mystiska sjukdomen.

Sverige var inget undantag, utan vi gjorde som andra. Den dåvarande regeringen - med fullt stöd från oss i den dåvarande oppositionen - beslutade att inga medel fick sparas i arbetet för att få fram ett vaccin. Vårt medlemskap i EU gagnade oss väl, och vi fick bevisa för oss själva att politiker kan leverera när de väl bestämmer sig för det.

Men låt oss också påminna oss om vem som gjorde vad. Politiken bestämde: Ge folket vaccin! Politiken fixade finansieringen. Men politiken beslutade inte hur vaccinet skulle tas fram. Politiken lät forskarna göra sitt jobb och gav dem resurserna att kunna göra jobbet.

Tänk er själva om vi i riksdagen skulle ha debatterat om mRNA-vaccin är bättre än proteinbaserat vaccin. Det svartnar för ögonen bara man tänker på det. Det hade varit ganska korkat.

Fru talman! Jag kommer osökt att tänka på detta en dag som denna när vi nu ska besluta om en förtydligad process för tillståndsgivning av elnät. Vi har en stor majoritet i kammaren för regeringens kloka och välbalanserade förslag. Även om det inte är en lika dramatisk fråga som att bekämpa en pandemi är jag glad över den breda majoriteten. Välfungerande elnät är en hygienfaktor om vi ska klara vår omställning till klimatneutralitet, och det är mycket bra att vi har en samsyn baserad på fakta och verklighet.

Vi ska ha politiker som bestämmer att det är viktigt att erbjuda vaccin. Vi ska inte ha politiker som tror att de kan bestämma vilket vaccin som är bäst. Vi ska ha politiker som skapar förutsättningar för ett elsystem i världsklass, som tillför nödvändiga resurser och som skapar ett legalt ramverk som leder till det politiskt beslutade målet. Men vi ska inte ha politiker som tror att de vet hur man bygger ett elnät. Vi klarar oss därför utan reservationen från Centern och Miljöpartiet.

Fru talman! I den proposition vi nu debatterar lämnar regeringen lagförslag som syftar till att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. Detta är naturligtvis utmärkt. Det är också ett förslag som är ett led i regeringens arbete för att uppnå tillståndsprocesser som är moderna, effektiva och förutsebara.

Det måste vara enkelt att kunna starta och driva verksamheter med stor samhällsnytta. På samma sätt måste det vara enkelt att bygga ut energisystemet och infrastrukturen, som är helt avgörande för både omställning och välstånd. Vi vet att en stor del av industrin står redo att göra väldigt stora investeringar för klimatomställningen som är viktiga för vår väg mot nettonollutsläpp. Därför får byråkratin inte sätta käppar i hjulet för utvecklingen.

I Sverige har vi i dag en rad olika hinder som bromsar tillväxten i Sverige. Ett av dessa är att det tar väldigt lång tid att få tillstånd för olika saker, däribland tillstånd för att få bygga elnät.

Många företag vittnar om att tillståndsprocesser är ett stort hinder när de vill ställa om sina verksamheter. Kostsamma, långdragna och oförutsebara miljöprövningar riskerar att leda till att investeringarna blir mycket dyrare än vad man ursprungligen planerat för. De problem som tillståndsprocesserna i dag orsakar kan till och med skrämma bort investerare och industrietableringar från Sverige. Det vill vi naturligtvis undvika.

En av anledningarna till att tillståndsprövningarna för elnät tar lång tid är att Sverige har en stark miljölagstiftning, vilket såklart är bra. Det är till och med en konkurrensfördel för svenska företag. Det ser vi till exempel på efterfrågan på fossilfria produkter. Det är alltså inte att vi har en miljölagstiftning som är problemet; det är hur den tolkas och implementeras som får konsekvenser. Just därför måste processerna bli enklare och mer effektiva.

Miljöbalken kom till för 25 år sedan. Samhället såg helt annorlunda ut då. Vi hade inte den förståelse för skillnaden mellan miljö och klimat och betydelsen av just klimat som vi har i dag. Genom det här förslaget om snabbare och effektivare tillståndsprocesser har vi möjlighet att ta till vara de chanser som finns inom till exempel svensk industri för att öka farten i klimatomställningen. Vi ska behålla det övergripande syftet med exempelvis miljöprövningar, samtidigt som tillståndsprocesserna ska effektiviseras.

Fru talman! Industrin står redo att göra stora investeringar. Vi är på väg mot nettonoll i en greppbar framtid. Byråkratin får inte sätta käppar i hjulet för det arbetet. Genom de förändringar som regeringen nu driver igenom bidrar vi till bättre förutsättningar för industri, för klimatomställning och för Sveriges tillväxt och välstånd. Jag yrkar därför bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 maj.)