Luftfartsfrågor

Fru talman! I dag ska vi äntligen debattera betänkandet om luftfarten, det vill säga flyget. Jag inleder med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna. Jag har delat upp mitt anförande i flera delar, där jag lyfter flygets betydelse för Sverige och framtidens resande samt nödvändiga åtgärder för både nutiden och framtiden.

Fru talman! Låt oss börja med en historiebeskrivning. Mellan 2014 och 2022 nedprioriterades flyget av den dåvarande socialdemokratiska regeringen, särskilt när Miljöpartiet var med i regeringen. Den rödgröna regeringen visade då på stor kreativitet när det gällde att hitta förslag som undergrävde svenskt flyg. Det var oroande och enligt min mening fel - en direkt skadlig kampanj mot ett välfungerande transportslag. Trots att flyget är viktigt i Sverige kämpade inte minst MP med att till varje pris få ned flyget från luften. De lyckades skada branschen men glädjande nog inte slå ut den.

Fru talman! Det blåser nya vindar. Sverige har en moderatledd regering med Liberalerna och Kristdemokraterna i samarbete med Sverigedemokraterna. Det skapar möjligheter för flyget som vi ska ta vara på. Jag är glad över att till exempel Brommas bevarande finns med i Tidöavtalet och att flygets omställning är en tydlig prioritering.

Under förra året presenterade både branschen en handlingsplan för flyget och Peter Norman den stora flygutredningen. Dessa delar har legat till grund, tillsammans med andra delar, för regeringens arbete på flygområdet. Låt mig ge några exempel.

I budgeten för 2024 finns en fördubblad satsning på det statliga bidraget till kommunala och privata flygplatser, från 103 till 210 miljoner årligen. Ronneby flygplats blir kvar i sin nuvarande form. Det gäller också flygplatserna i Hagfors och Torsby.

En ny proposition är framtagen för att tillskjuta 1 miljard för flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller, detta efter pandemiår där det slarvigt uttrycktes "kör flyget till aktörerna, men flyg inte till passagerarna". En debatt om just denna proposition kommer vid ett senare tillfälle.

Fru talman! Flygets betydelse för Sverige är stor. Vi bor i ett avlångt land med glesbefolkade områden där bra flygtillgänglighet är avgörande för tillväxt och välstånd. Det stärker Sveriges konkurrenskraft och skapar också ett sammanhållet land.

Flyget har andra fördelar. Det är också en samhällsviktig funktion med beredskapsflygplatser, ambulansflyg, brandflyg och transporter i kris- och krigstid. Det måste värnas och utvecklas i takt med att vi stärker hela Sveriges och samhällets beredskap.

Fru talman! Från vissa oppositionspartier slås det på stora trumman om att flyget är ett enskilt stort klimathot som förstör hela vår värld. Men jag är av annan uppfattning.

Inrikesflyget i Sverige släpper ut ungefär 1 procent av vårt lands inhemska utsläpp. Flyget står för drygt 2 procent av utsläppen av koldioxid i hela världen. Flyget är alltså inte en stor miljöbov utan en viktig del av transportsektorn, som också minskar sina utsläpp med tydligt mål som fossilfrihet.

Elflyg kommer snart att trafikera kommersiella linjer, och vätgas och biodrivmedel bidrar till omställningen. Forskning och utveckling blir avgörande. Vår uppgift är att möta denna utveckling med lämplig lagstiftning men också långsiktiga spelregler. Det gäller att flygbranschen får en långsiktighet, en möjlighet att ställa om och en trygghet i det arbetet. Flyget behövs för att hela Sverige ska leva.

Min uppmaning till varje kommun- och regionpolitiker ute i landet, särskilt till er som driver och äger flygplatser, är: Uppdatera era reseriktlinjer. Se flyget som en del av transportsystemet, och som en viktig del i ert resande i tjänsten. Då bidrar ni även till flygets omställning.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag lyfta fram flygskatten. Regeringen har nu gått ut med en remiss om en halvering av flygskatten. Det är en skatt som Moderaterna aldrig gillat för att den inte riktar sig mot utsläppen utan direkt mot resenärernas biljettpriser.

Nu är det viktigt att staten, kommunerna och branschen fortsätter att arbeta tillsammans för mer tillväxt, miljön, beredskapen och jobben, helt enkelt för ett säkrare, grönare och friare Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet att detta är ett motionsbetänkande. Men jag skulle ändå önska att ledamoten Oskar Svärd, som ändå företräder statsministerns parti, inte bara i svepande ordalag talar om att utvecklingen nu kommer. Nu ska vi stödja den gröna omställningen, och snart kommer elflyget. När talar vi om i tid, Oskar Svärd? Är det till hösten, eller är det nästa år som det kommer?

Jag tror att vi alla är oerhört medvetna om att flyget har omställningar att göra. När man tittar på forskning och utveckling, och så vidare, skulle man önska kraftfullare gemensamma satsningar. Där skulle jag gärna vilja höra lite från ledamoten som företräder statsministerns parti.

Jag vet att man lyfter fram flyget i så många olika sammanhang. På vilket sätt kommer man att skapa långsiktiga förutsättningar? Oskar Svärd sa själv att det nu handlar om att göra det tillsammans. Men det räcker inte med orden. Det handlar om hur man går till väga rent konkret för att skapa de förutsättningarna. Det skulle jag jättegärna få möjligheten att prata mer om. Det var därför jag begärde replik. Jag tycker att det är väldigt viktigt.

Jag delar ledamotens bild av att flyget är väldigt viktigt för hela Sverige och inte minst för norra Sverige. Det är det både för näringslivet och för människor som bor där och också för möjligheten för besöksnäring och så vidare att kunna utvecklas på ett bra sätt. Därför är jag nyfiken på detta.

Ledamoten nämnde att elflyget kommer snart. När blir det? Hur skapar man på riktigt de långsiktiga förutsättningarna som gör att det blir en viktig del av den gröna omställningen också för flygets del?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Jag svarar gladeligen på dem. Nu är det inte jag som bygger eller flyger dessa elflyg själv. Det ska vi nog allihop vara glada för. Men om man läser i tidningen, följer medierna och talar med de aktörer som tar fram just elflyg vet man att de säger: Vi kommer att kunna trafikera med elflyg med start ungefär 2028, 2029. Det är målet. Sedan är det klart att vi inte kommer att kunna ställa om alla delar till elflygslinjer. Men det är en start på en väldigt tydlig inriktning och en start på en ny era.

För det behövs det mer fossilfri el. Det är därför Moderaterna i regeringsställning tillsammans med regeringen nu driver på för exempelvis mer kärnkraft så att man också kan ladda de elplan som vi behöver vid flygplatserna.

Jag vill lyfta in engagemanget som regeringen har och också tydligheten i EU och vad vi talar om tillsammans i EU när det gäller just flygets omställning.

Det är till exempel Fit for 55-paketet. Det är EU:s klimatlag som handlar om att minska utsläppen med 55 procent till 2030 och nå en klimatneutralitet 2050. Det är mål som regeringen har anammat. Där är också elflyget, andra biodrivmedel och vätgas superviktiga.

Fru talman! Jag ser fram emot att vi kan fortsätta på den inslagna vägen. Vi har till exempel lagt åtskilliga miljoner för just forskning och utveckling av elflygen. Vi kan också följa branschen och ibland gå i takt med branschen för att nå nya höjder.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för svaren!

Jag delar bilden av att elflygets utveckling är viktigt. Givetvis läser också jag tidningen och ser när man tror att man på ett ungefär kan vara framme. Ledamoten nämner själv 2028, 2029, och i nästa andetag nämns kärnkraften. Det tar inte fyra år att bygga kärnkraft.

Här hoppas jag att regeringen ser det stora behov som vi har att väldigt snabbt kunna vara med och elektrifiera genom till exempel mer förnybar vindkraft. Jag hoppas att det kommer med så att det sedan inte blir den trånga sektorn, så att elflyget inte kan utvecklas eftersom man väntar på kärnkraft som kanske tar ytterligare tio år från det att elflygen egentligen skulle vara klara.

Det är med lite förvåning jag ändå inte hör att regeringen har en samlad strategi eller en samlad plan för eflygets utveckling. Ledamoten säger själv att nya linjer kan öppnas och så vidare. Här tror jag att många av oss har sneglat mycket mot Norge. Där har man en mycket tydligare plan för detta.

Därför är jag lite frågande inför att ledamoten inte lyfter det här. Nu blir det liksom lite spridda skurar, och man pratar om hur det ska blir när elflygen är klara och när det finns kärnkraft. Man pratar om Fit for 55 och klimatmålen. Men den samlade planen och den samlade strategin skulle verkligen behövas för att det ska bli just de långsiktiga förutsättningar som ledamoten nämner.

Varför driver inte den svenska regeringen på för en samlad strategi för elflygets utveckling?

Fru talman! Tack, ledamoten, för följdfrågorna! Det är ju exakt det som regeringen gör. Vi ser att det behövs en bra och ambitiös energipolitik för att klara en bra och ambitiös klimatpolitik. Delarna hänger ihop.

Som jag nämnde i min tidigare replik kan vi självklart inte ställa om alla flygplan direkt. Men det är inte så många år till 2028-2029, och om vi kan börja då och samtidigt nu vara ambitiösa med att bygga ut den fossilfria kärnkraften och få in flera olika mixar när det gäller vår energiförsörjning är det superviktigt. Det är en tydlig strategi från regeringens sida.

Då tror jag också att vi lyckas försörja de flygplatser där elflygen kommer att trafikera. Det här skapar även andra möjligheter med mindre flygplatser. Det skapas nya luftbroar mellan nya städer, och vi kommer att få se en flygutveckling som vi inte har sett tidigare.

Fru talman! Jag är helt övertygad om att vi med en ambitiös klimatpolitik och en ambitiös energipolitik kommer att nå nya nivåer. Där ligger elflyget, där ligger biodrivmedel och där har vi vätgas till flygen. Vi ser hela omställningen. Arbetet med detta har nyss påbörjats, och vi kommer att fortsätta med det.

Fru talman! Jag tackar Oskar Svärd för anförandet, och jag har några frågor.

Först och främst måste jag ändå poängtera att det inte är någon som ifrågasätter att flyget har positiva egenskaper. Flyget har många positiva egenskaper, till exempel att man kan ta sig långt på kort tid. Det är inte det som är problemet, utan det är hur vi ska klara klimatomställningen. Jag tycker att det där blir lite av en halmgubbe.

Jag måste ställa några frågor, för mig veterligen är det inte alla moderata riksdagsledamöter som skriver under på klimatläget så som IPCC beskriver det. Först måste jag därför fråga Oskar Svärd om han står bakom IPCC:s slutsatser om behovet av att fasa ut fossila bränslen.

Det beror lite på hur man räknar, för om man tittar på svenskarnas flygande ser man att det motsvarar påverkan från ungefär hela biltrafiken. Det beror på hur man skär i det hela. Men hur som helst behöver all fossil energi fasas ut.

Oskar Svärd nämnde vätgas. Det är absolut en teknik som jag tror på. Men Oskar Svärds kollega stod för bara några timmar sedan här i kammaren och dömde ut vätgastekniken. Han tror inte alls på den. Jag förstår därför inte Moderaternas hållning här. Tror ni på vätgas eller inte? Det skulle vara bra med ett klargörande.

När det gäller elflyget hade jag egentligen samma frågor som Ulrika Heie. Jag är positiv till den utvecklingen, men det ligger ju lite längre fram i tiden om det handlar om att ställa om större volymer av flygtrafiken. Jag hoppas dock verkligen att det kommer att gå så fort som möjligt. Men det är knappast eltillförseln som är problemet, för vi har ett överskott på ungefär 30 terawattimmar el. Det blir helt irrelevant i den här debatten, så Oskar Svärd får till att börja med gärna förklara hur det hänger ihop.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Jag hoppas och tror att jag ska kunna svara på alla; annars får du lyfta upp dem en gång till.

Självklart ser vi de klimatutmaningar som nu råder. Det är därför vi står bakom Fit for 55, till exempel, som handlar om att minska utsläppen. Det är också därför jag ser flyget som något väldigt positivt just när det handlar om den omställning som sker inom hela branschen. Jag möter en iver när jag träffar aktörer från branschen och resenärer. Man vill att utsläppen ska minska, och man gör ett stort jobb för att de ska göra det.

Fru talman! Jag vet inte vad ledamoten syftade till när han talade om vad min kollega har sagt här tidigare när det gäller vätgas. Men när jag pratar med branschen hör jag att man ser det som ett möjligt alternativ för flyget. Man ser vätgas, man ser biodrivmedel och man ser elflyg som viktiga delar.

När vi pratar om elförsörjning lyfter vi från Moderaternas och regeringens sida att kärnkraften är otroligt viktig för att se till att vi har en fossilfri elproduktion och har el så att vi kan ställa om inte bara flygplanen utan också godstransporter, biltransporter och andra delar.

Fru talman! När det gäller de siffror som vi nu pratar om släpper inrikesflyget i Sverige ut ungefär 1 procent av vårt lands inhemska utsläpp. Det är siffror som jag alldeles nyss hämtade från Naturskyddsföreningens hemsida; det är i stort sett ett citat därifrån. Jag tror därför att vi kan lita på siffrorna. Åtminstone kan ledamoten göra det.

Fru talman! Jag tackar Oskar Svärd för svaren, som jag tyckte var betydligt mer positiva än det jag hörde från Moderaterna tidigare här i kammaren när vi hade energidebatt.

Om man bara tittar på det vi kallar för utsläpp inom territorialgränserna, som jag tror att det kallas, stämmer siffran säkerligen. Den är nog helt korrekt. Det är annat när man kollar på konsumtionsutsläppen, där man räknar in det internationella och långväga flyget.

Jag kan bara hoppas att det är Oskar Svärds inställning till vätgas som gäller snarare än Mats Greens tidigare här i kammaren. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi satsar på vätgasen, framför allt för industrins omställning. Men det ska vara en vätgasproduktion i stor skala som man förser den med billig el. Här har Moderaterna en hemläxa att göra med att räkna på vad ny elproduktion kostar, men det är en annan debatt. Jag tror absolut att det finns en stor potential i att förse hela transportsektorn med dess olika transportslag med hyfsat billig vätgasproduktion längre fram.

Jag hoppas därför att det kommer strategier från regeringen för att främja en vätgasekonomi, för något sådant har vi inte sett över huvud taget än så länge.

Jag är ingenjör och teknikoptimist, och jag hoppas verkligen på de här teknikerna för att ställa om. Men vi ser inte att det finns någon strategi eller några incitament från regeringen för att omställningen ska ske tillräckligt fort. De pengar regeringen satsar går direkt till flyget som det ser ut i dag, som är till 98 procent fossilberoende. Pengarna är inte riktade till elflyg, vätgas och de tekniker som Oskar Svärd pratar sig varm för. Det blir därför ett stort frågetecken från min sida.

Fru talman! Jag har stor tilltro till branschen. Jag har stor tilltro till dem som driver teknikutvecklingen och innovationerna. Jag tror att de kan göra detta och att de får de förutsättningar som krävs för att de ska kunna göra det.

Jag vet att det finns en iver att ställa om flyget och se till att vi går från att släppa ut fossilt till att köra fossilfria flygningar. Det är också därför regeringen har gjort en satsning på teknikutveckling och en innovationssatsning när det gäller exempelvis elflyg. Det är därför vi satsar på kärnkraft för fossilfri el.

När det gäller vätgas, som ledamoten lyfte upp, ska inte jag recensera vad min kollega har sagt i en annan debatt tidigare här i dag. Jag kan bara konstatera att jag tror att det är viktigt att vi inte låser in oss i en typ av drivmedel för flyget. Där skulle vätgas kunna vara ett alternativ, men det kan också visa sig att det inte är det.

Huvudsaken är, fru talman, att vi har en bredd, att vi vågar lita på aktörerna, att vi stöttar aktörerna och att vi ser till att vi tillsammans klarar av den omställning som krävs. Jag är övertygad om att Sverige fortsatt kommer att behöva inrikesflyg, men vi kommer också att behöva flyget för att ta oss till andra destinationer och andra länder. Det knyter ihop Sverige, det knyter ihop Europa och det knyter ihop världen.

Då måste vi, från den här kammaren och på EU-nivå, se till att vi också ställer om.

Fru talman! Vi har ett antal reservationer i detta betänkande. Jag vill inleda med att säga att jag för Centerpartiets räkning yrkar bifall till reservation nummer 2, som handlar om finansiering och stöd till regionala flygplatser. Vi vet att flyget är otroligt viktigt för hela Sveriges utveckling, och de regionala flygplatserna har en alldeles särskild uppgift både i att ta människor till olika ställen och i att möta näringslivets behov, inte minst besöksnäringens. Därför ville jag lyfta just reservation nummer 2 och ha det tydligt sagt i min inledning.

Sverige är ett väldigt avlångt land. Vi har långa avstånd, och det är viktigt att människor oavsett var de bor har möjlighet att ta sig dit de ska. Just i dag gäller det luftfarten, men det handlar såklart om alla de olika transportslagen, oavsett om man talar om fyra eller fem transportslag. När jag säger fem räknar jag in bredbandet som det femte transportslaget, även om man som individ kanske inte åker på det så mycket. Över huvud taget behöver vi se till att hela infrastrukturen verkligen hänger ihop. Därför är det viktigt att regeringens tillgänglighetsmål utvärderas och att de nu formuleras med framtidens utmaningar för ögonen.

Arbetet med en plan för framtidens infrastruktur måste påbörjas omgående. Då säger kanske vän av ordning: Men den pågår ju. Det pågår faktiskt ett jobb med att ta fram en infrastrukturpolitisk proposition. Där upplever jag dock att man både från näringslivet och från stora delar av oppositionen lyfter hur otroligt viktigt det är att vi gör ett omtag när det gäller att planera för framtidens utveckling.

Jag vill också i denna debatt nämna att någon typ av infrastrukturberedning verkligen vore välkommen. Vi behöver se samlat på alla transportslag och trafikslag och se hur de hänger ihop, så att vi kan göra rätt satsningar för framtiden.

Näringslivet efterfrågar också långsiktighet och stabilitet, samtidigt som det ska gå fortare. Ska man klara av att göra det på ett riktigt bra sätt krävs det långsiktiga spelregler, där politiken kan vara enad på ett sådant sätt att man vet vad som kommer att gälla också över mandatperiodernas eventuella skiftningar i den politiska ledningen.

När det gäller en infrastrukturberedning finns det ju en förebild i Försvarsberedningen. I dessa tider med ett nytt Natomedlemskap och så vidare vet vi att det är viktigt att samplanera de säkerhetspolitiska frågorna med de infrastrukturpolitiska frågorna. När vi frågar infrastrukturminister Andreas Carlson eller försvarsminister Pål Jonson här i kammaren säger de att detta är något som båda departementen jobbar väldigt mycket tillsammans med.

Än så länge har vi från oppositionens sida mest hört pratet. Vi väntar givetvis på att det också ska blir ett resultat av det, så att vi kan se på vilket sätt man kommer att utveckla detta. Där har flyget en viktig del för att skapa ett både robust och resilient upplägg så att vi vid en kris klarar av att hålla rimliga förutsättningar för flygets del.

Nu kommer jag att gå in lite mer specifikt på flyget. Det är klart att det är en viktig del i den gröna omställningen när det handlar om de nya bränslen som vi vet att man måste ta fram. Ibland tycker jag att regeringspartierna verkar ha bilden att det är elektrifieringen som är lösningen på hela framtidens drivmedelsdiskussion, när vi vet att vi behöver en mängd olika typer av drivmedel framöver för att skapa hållbarhet. I olika former av kris behöver det finnas en flotta av både flygplan och andra fordon som kan framföras på en mängd olika bränslen.

Vad vi kan se och läsa i betänkandet är att det saknas en plan för en miniminivå av transporter i tider av kris. Det tycker jag är väldigt oroande. Förhoppningsvis är det en av de frågor som departementen nu jobbar tillsammans med. Vi har krig i Europa och ser hur oerhört viktigt det är att logistikkedjorna kan fungera tillräckligt tillfredsställande i tider av kris, och då behöver det finnas en plan för hur det ska fungera.

Flygskammen nämndes i det första anförandet. Jag är glad att det är någonting som är på väg ut, nu när vi ser att det finns möjligheter för flyget att göra en omställning. Från Centerpartiets sida har vi också varit kritiska mot den flygskatt som ledamoten från Moderaterna nämnde eftersom den inte har bidragit till en utveckling som vi vill se utan egentligen bara ökat kostnaderna.

Vi behöver skapa ökad tillgänglighet. Jag har redan nämnt biodrivmedlen, och även produktionen av biojetdrivmedel behöver öka. Den föregående talaren pratade om att nu gör man det här och var glad över att det görs så mycket. Från oppositionens sida skulle vi ändå vilja se mer tydligt vilka handfasta steg man faktiskt tar och vilka resultat den effektiva politik man säger sig ha faktiskt leder till. Jag hoppas att vi får se det.

Även om regeringspartierna lyfter att det satsas mycket på forskning och innovation ser man när man gör sammanställningar att det blir väldigt spretigt. Det skulle behöva samlas på ett annat sätt. Nu kommer det en forsknings- och innovationsproposition i höst, och det är möjligt att den kommer att ge vissa svar i denna del av den här sektorn.

Jag nämnde det i det tidigare replikskiftet och vill säga det igen: Det är en spännande utveckling vi ser när det gäller elflyget. Ett antal år bort tror man att det kommer att finnas förutsättningar för nya linjer och att det kan sättas i verket. Men om det ska bli en långsiktigt hållbar utveckling av detta krävs det att regeringen också gör en plan för hur det ska fungera.

Vi sneglar på Norge och ser att de har satt upp betydligt tydligare mål för var man ska flyga, när man ska flyga och vilka satsningar som behöver göras. Vi skulle vilja ha den tydligheten också från den svenska regeringen.

En del som vi vet är viktig när det gäller flyget är besöksnäringens utveckling. Det är klart att flyget är otroligt viktigt när vi ser att man kan utveckla besöksnäringen också utanför våra storstadscentrum. Tåget är viktigt, men flyget är minst lika viktigt, inte minst mot norra Sverige.

Det sista jag skulle vilja nämna i mitt anförande är någonting som är delvis annorlunda men som ändå har hamnat i detta betänkande. Om vi ska nå målet om fossilfria transporter behövs det resultatinriktade incitament med ett flertal tekniker och lösningar. Då vill jag komma in på vindkraftsområdet. Varför kommer då det in här? Jo, det finns något som man kallar ljusföroreningar från vindkraftverken och som vi i dag lyfter som ett problem. Här skulle man behöva göra insatser.

Det finns en radarteknik som heter Obstacle Collision Avoidance System, som gör det möjligt för ljuset att vara avstängt. Tyvärr har samtliga 112 undantag som sökts kopplat till Transportstyrelsen fått avslag eftersom Försvarsmakten säger att man inte kan garantera tillräcklig flygsäkerhet. Jag tror att det är viktigt att vi lär oss att se att de olika delarna i energiförsörjningen givetvis måste fungera tillsammans med flyget på ett betydligt bättre sätt än i dag. Det är också något vi lyfter i en av våra reservationer.

Fru talman! Tack för ditt anförande, ledamoten!

Nu är vi varma i kläderna i talarstolarna. Klockan är tjugo i åtta, och jag har lovat mina kollegor att fatta mig relativt kort. Därför tänker jag först ställa den raka frågan: Hur vill ledamoten stötta flyget på kort och lång sikt? Ledamoten var inne mycket på vad regeringen borde göra och vad regeringen inte gör. Jag skulle alltså vilja höra lite mer.

Fru talman! Jag är glad att Moderaterna och de övriga regeringspartierna är eniga med Centerpartiet om flygskatten. Men med vilka vill ni förändra? Vilka oppositionspartier kan ni gå hand i hand med?

Fru talman! Hur ska vi stötta flyget på kort och lång sikt? När det gäller elflyget behöver det finnas en plan, så att Landet Sverige är tydligt med hur vi ska se till att elflyget kan utvecklas på ett bra sätt. Jag tror att det är viktigt att det finns en plan för det. Det är ganska bråttom att den tas fram, så att näringslivet kan ha den att förhålla sig till.

En annan del, som också är delvis på kort sikt, nämnde jag i mitt anförande. Det gäller behovet av att i tider av kris ha en miniminivå för hur transporter i vårt land ändå måste fungera. Jag nämnde att flyget är en viktig del i våra transportkedjor. Det krävs att den delen också får möjlighet att utvecklas och att de planerna tas fram.

När det gäller på lång sikt tror jag att det är viktigt att jobba med teknikutvecklingen. Jag nämnde i mitt anförande att det inte är bara elflyg vi pratar om. Vätgas har nämnts här tidigare. Det finns även biodrivmedel och så vidare. Där finns möjligheter i dag.

Vi behöver också förtydliga forskningssatsningarna på ett sådant sätt att de bidrar till mesta möjliga utveckling av det som behöver göras. Det gäller kanske på både kort och lång sikt.

Jag tycker att man ska svara på de frågor man får, och det kom en fråga om vem vi ska göra det här med. När man utvecklar politik gör man väl det tillsammans med dem som vill se samma utveckling. Kopplat till flygskatten nämnde jag precis att vi har samma inställning som regeringspartierna. Det är ett exempel.

Jag upplevde också att Miljöpartiets Linus Lakso i det tidigare replikskiftet lyfte fram möjligheterna med att se flyget som en viktig del i den gröna omställningen och att flygets transporter också behövs. Jag tror alltså att det finns en bred syn på detta.

Fru talman! Tack för svaren på frågorna, ledamoten!

Det är glädjande att vi i många delar är enade när det gäller hur vi vill utveckla och stötta flyget på både kort och lång sikt och ge flyget rätt förutsättningar för att utvecklas och ställa om.

Fru talman! Jag har två följdfrågor till ledamoten. Den ena handlar om hur ledamoten ser att vi kan försörja flygplatserna med energi och el, som behövs när vi ska ställa om till elflyg. Moderaterna och regeringen ser kärnkraften som en väldigt bra del, men det finns även fler energislag när det gäller just det ändamålet.

Fru talman! Min andra fråga är om ledamoten kan lova att Centerpartiet i ett läge där man samarbetar med exempelvis Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer att sänka eller ta bort flygskatten. I dagsläget vill Miljöpartiet dubblera flygskatten. C vill ta bort flygskatten. Vad V vill göra vet vi inte, eftersom de inte är här.

Hur ska ledamoten egentligen se till att det går igenom?

Fru talman! Tack för frågorna, ledamoten Svärd!

När det gäller hur vi ska försörja flygplatser med el är det viktigt att ha just den där planen jag var inne på. Det är klart att Svenska kraftnät kanske också behöver göra vissa justeringar kopplat till hur man ska se till att det också på regionala flygplatser finns tillräckligt med försörjning för att kunna göra omställningen. Just därför är det viktigt att komma fram med planen, så att man kan se själva flygets utveckling men givetvis också kan försörja det.

Kanske satsar man på elflyg i vissa delar och på andra drivmedel i andra delar. Jag ska inte föregripa planen, utan den bör tas fram av dem som gör det på bästa sätt. Men att det görs ser jag som oerhört viktigt. Jag förväntar mig att vi får höra mer från regeringspartierna om hur de på riktigt kommer att se till att det blir en viktig del i framtiden.

Ledamoten önskade också att jag skulle lova någonting. Om jag förstod ledamotens anförande rätt är man på väg att ta bort flygskatten. Jag kan alltså inte se varför jag ska lova vem jag ska ta bort den tillsammans med. Regeringspartierna har redan aviserat att man kommer att ta bort den. Min bild av Oskar Svärds och regeringens inställning är att man åtminstone ska hålla ut den här mandatperioden. Då tänker jag att ledamoten själv kanske har sett till att få det gjort. Den frågan är nästan redan överflödig.

Som allra sista del vill jag lyfta fram behovet av de regionala flygplatserna. Jag uppskattar verkligen det ledamoten sa i sitt anförande. Ett antal flygplatser blev oroliga när flygplatsutredningen kom. Ledamoten nämnde både Värmland och Blekinge. Det är viktigt att de beskeden har kommit. Det är kanske ännu fler som väntar på besked. Det är viktigt att de regionala flygplatserna får utvecklas.

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Det är viktigt att vi ser att alla olika transportslag i vårt land behövs för att hela Sverige ska kunna fungera.

Flyget i Sverige har verkligen en ljus framtid. Då tänker någon kanske: Hur kan man säga så? Vi har ju flygskammen att tänka på. Den har vi redan pratat om här i dag. Jag och Kristdemokraterna menar att det ska ändras på det. Vi ska gå från att ha talat om flygskam till att tala om flygglädje.

Fru talman! Teknikutvecklingen inom flyget är enorm. Utvecklingen gör att det kommer att gå att flyga 40-60 mil med elflyg framöver. Men även om det går att komma längre kommer det främst att handla om kortare sträckor i början. Vi kommer exempelvis att kunna ha en möjlig flyglinje mellan Northvolts forskningsanläggning i Västerås och batterifabriken i Skellefteå.

Här finns också en utveckling som innebär att helt nya linjer kan bli en del av kollektivtrafiken. Det kan också bli ett viktigt komplement till transporter till platser utanför väg- och järnvägsnätet. Och det finns jättestor potential för elflyg mellan våra grannländer Norge, Finland och Danmark och våra baltiska grannländer.

Är det bara på korta sträckor vi kan flyga miljövänligt? Svaret är nej. På alla längre sträckor och för större och tyngre flygplan kommer biodrivmedel att gälla. Vi i Sverige har stor potential att bli helt självförsörjande på biobränsle gjort på rester från svenskt skogs- och jordbruk. Framtiden för Sveriges flyg är riktigt spännande.

Fru talman! Att kunna ta sig från olika platser i landet är väldigt viktigt, speciellt för många som bor och verkar på landsbygden. Jag besökte för ett tag sedan kommunerna i Hagfors och Torsby i vackra Värmland för att ha ett samtal med kommuncheferna. De berättade med emfas hur viktigt det är för kommunernas näringsliv och turism att de hotade linjerna får finnas kvar.

För oss kristdemokrater är det viktigt att hela Sverige ska fungera. Därför var det glädjande att infrastrukturministern, Andreas Carlson, var på plats i Värmland och berättade att flyglinjen mellan Arlanda och Hagfors-Torsby blir kvar. Ronneby flygplats och flygplatsen i Kramfors-Sollefteå har fått samma glädjande besked.

I oroliga tider är det också ur beredskapsperspektiv viktigt att vi har kvar flygplatser.

Fru talman! Regeringen har även tillfört ett ökat driftsstöd till icke-statliga flygplatser. Stödet har faktiskt fördubblats genom att årliga tillskott på 107 miljoner kronor permanentats. Under covid-19 var det väldigt tuffa tider för landets flygplatser - en ekonomiskt mycket svår tid. Därför föreslogs det i vårändringsbudgeten att kostnaderna för landets flygplatser skulle minskas med över 1 miljard. Det är en otroligt viktig signal. Ytterligare en viktig signal är att regeringen nu också vill sänka flygskatten. Det är jätteviktigt.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga om ett par saker som ledamoten sa i inledningen av sitt anförande. Man skulle visst gå från flygskam till flygglädje. Sedan upplevde jag att det blev en hel del drömmande om att bli helt självförsörjande på biodrivmedel och om elflygets utveckling. Jag vill bara veta hur det ska gå till. Hur ser strategin ut? Hur ser planen ut för att bli helt självförsörjande på biodrivmedel när det gäller flyget, och vad har regeringen för strategi och plan för elflygets utveckling?

Fru talman! Jag är väldigt glad över att vi har en regering som har sett problemet och inte bara grottat ned sig i det utan att se någon lösning. Det är faktiskt en problemlösande regering!

I det här fallet har man sett att Trafikverket måste få i uppdrag att komma med förslag på åtgärder för att snabba på arbetet. Min kollega Oskar Svärd pratade väldigt mycket om elförsörjning och att det är viktigt att vi har kärnkraft. Det var ju en debatt mellan er två ledamöter. Jag kan säga samma sak. Det är naturligtvis viktigt att ha väldigt mycket elproduktion i landet för att få igång detta med elflyg riktigt ordentligt. Här vet vi att kärnkraft är viktigt.

Ledamoten sa själv till Oskar Svärd att det tar tid, kanske mer än fyra år, att bygga kärnkraftverk. Men vi ger inte upp. Det har gjorts väldigt mycket från den här regeringens sida för att verkligen vrida på kranen och få fram mer elproduktion i vårt land, för det är utan tvekan framtiden.

Det är samma sak med bioenergi. Det är otroligt viktigt att vi gör saker som gör att vi kan producera mer biobränsle i vårt land, för det är en fantastisk resurs för hela vår landsbygd att vi faktiskt kan ta produkter från skogen och jordbruket och producera biobränsle som är fantastiskt för miljön.

Fru talman! Jag vill återkomma till mina frågor. Min första fråga var ju vad vi behöver göra för att bli helt självförsörjande på biodrivmedel, och ledamoten svarade att vi måste göra saker som gör att vi kan producera. Vad är det vi ska göra för att stötta detta? Vilka incitament behövs för att Sverige faktiskt ska bli självförsörjande på biodrivmedel? Vilka "saker" är det vi måste göra?

Jag frågade också om elflyget och strategin och planen för det. Då nämnde ledamoten elproduktionen, och det kan jag förstå att man gör. Jag antar att det även handlade om att Trafikverket skulle ta fram förslag på åtgärder för elflyget. Är det alltså en strategi och en plan som Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram för elflyget? Hur hänger det ihop?

Fru talman! Jag ska försöka ta frågorna i ordning.

Den första frågan ledamoten ställde handlade om hur arbetet ser ut med att få fram biobränsle. Jag är övertygad om att marknaden verkligen kommer att visa på att det behövs. Alla pratar ju om att det är biodrivmedel som behövs, och då kommer naturligtvis de som producerar detta i vårt land att se att det finns en jätteproduktion att göra. Det görs redan mycket i dag. Vi har väldigt mycket inhemsk produktion, och det kan bli ännu mer. Det kan naturligtvis behövas stöd på olika sätt, men marknaden i Sverige ser också väldigt gynnsam ut. Svaret på den frågan från ledamoten tänker jag alltså är att det kan behövas någon form av stöttning men framför allt att nu när det finns en jättepotential i och med att flyget vill ha bränsle gjort på biogas kommer det att vara väldigt viktigt och stort.

Jag skrev inte upp mer av vad ledamoten sa, men det var säkert någonting om elflyget. Precis som ledamoten sa att jag sa menar vi verkligen på att uppdraget till Trafikverket är en viktig början. Inget görs ju bara av sig självt. Det här är inte bara en vision eller en dröm om att flyga någonstans med el, utan det här är på riktigt! Jag tror att regeringen kommer att verkställa detta på ett väldigt bra och miljövänligt sätt.

(Applåder)

Fru talman! I kväll debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor. Vi socialdemokrater står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bara bifall till reservation 8 under punkt 3 och reservation 13 under punkt 7, som handlar om flygets klimatpåverkan.

Fru talman! Det är 17 000 kilometer från Treriksröset i Norrland till Smygehuk i Skåne och ingen hemlighet att Sverige är ett avlångt land. Här i norra delen av Europa, där vi har en allt mer globaliserad ekonomi, är flyget nödvändigt och kritiskt för att binda samman vårt land och ansluta oss till omvärlden. Men i takt med att klimatutmaningen blir allt mer akut måste vi ställa om. Flyget behövs, men vi måste också möjliggöra för människor att flyga på ett hållbart sätt.

Vi socialdemokrater inser hur avgörande en fungerande flyginfrastruktur är - inte bara för exporten. Flyginfrastrukturen är också viktig ur ett totalförsvars- och samhällsberedskapsperspektiv. Det sista fick vi erfara när Sverige drabbades av covidpandemin.

Fru talman! Vi känner alla till konsekvenserna av covidpandemin när det gäller flygbranschen, men minskandet av flygresandet började egentligen redan 2018 på grund av den ökade miljömedvetenheten hos människor - det man kallar flygskam - och de möjligheter som digitaliseringen skapade och erbjöd. Många stora företag har gått över till digitala möten helt eller delvis och sparat massor med pengar.

Fru talman! Det kommer att dröja många år innan flyget uppnår samma siffror som före 2019. För att illustrera det stora bortfallet vill jag ge ett exempel. År 1990 hade inrikesflyget i Sverige sin toppnotering på 9 miljoner passagerare. I dag gör Trafikverket bedömningen att först år 2065 kommer inrikesflyget möjligen återigen att uppnå 9 miljoner passagerare. Som ni förstår finns det alltså en lång uppförsbacke för återhämtningen i flygbranschen.

För att flygbranschen ska locka människor tillbaka måste människor kunna flyga hållbart. Detta måste såklart påskyndas. Jag vet att flygbranschen går i bräschen, men här måste politiken också plocka upp stafettpinnen.

Fru talman! Den socialdemokratiska regeringen tillsatte under förra mandatperioden en flygplatsutredning som leddes av Peter Norman. Utredningen lämnade förra året sitt betänkande till regeringen. Vi har hört här från talarstolen att man har börjat leverera på några förslag som finns med i utredningen. Några av dem välkomnar vi från Socialdemokraternas sida.

Men i utredningen finns ett förslag som vi socialdemokrater tycker att regeringen har varit lite tyst om på ett anmärkningsvärt sätt. Det är förslaget om en bränslekommission. Vi pratar om hur flyget ska göra en klimatomställning och hur politiken ska ge branschen förutsättningar att göra omställningen. I utredningen finns ett förslag om en bränslekommission, och jag hade gärna hört hur regeringspartierna resonerar i denna fråga. Finns det några planer på att tillsätta en bränslekommission?

En annan märkvärdighet är driftsbidraget. Vi hörde från både Kristdemokraterna och Moderaterna att man har beslutat att ge flygplatskommunerna driftsbidrag. Det är bra, och det välkomnar vi. Beslutet togs för sex månader sedan, men fortfarande har flygplatskommunerna inte fått dessa pengar. De är nu så illa tvungna att ta pengar från kärnverksamheten för att kunna ha flygplatserna i drift. Jag är säker på att många kommuner vill ha ett besked från regeringen.

Fru talman! Det är ingen hemlighet att Socialdemokraterna vill lägga ned Bromma flygplats. Efter pandemin utnyttjas flygplatsen endast till hälften av sin kapacitet. Verksamheten är fast i ett limbo, tyngd av finansiell olönsamhet och övergiven av flygbolagen, som flyttat till Arlanda. Det är en verksamhet som kostar skattebetalarna pengar och som upptar värdefull mark i Stockholm. Det finns flera utredningar som visar att det går att flytta verksamheten till Arlanda, och flytten till Arlanda skulle frigöra mark för upp till 22 000 bostäder. Bromma flygplats skulle ha kunnat börja avvecklas redan 2025 om inte regeringen hade agerat med ideologiska skygglappar.

Fru talman! I sommar kommer Bromma flygplats att stängas under två veckor, och den reguljära och icke reguljära flygtrafiken plus ambulansflyget kommer då att flyttas till Arlanda. Vi har i många debatter hört att Arlanda inte har kapacitet för detta, men dessa två veckor kommer att visa att kapaciteten finns. Swedavia gör bedömningen att detta går att administrera och att flygtrafiken på Bromma flygplats kan gå från Arlanda.

Fru talman! Vi behöver också säkerställa att Arlanda blir effektivt och tillgängligt. Enligt en rapport från Region Stockholm, Swedavia och Visit Sweden har tillgängligheten till Arlanda minskat med 25 procent sedan 2018. Under samma period har tillgängligheten till Bromma flygplats minskat med 57 procent. Just nu pågår en grön nyindustrialisering i norra Sverige som är helt beroende av goda kommunikationer både nationellt och internationellt. Med färre direktförbindelser och avgångar till och från Arlanda ökar risken att Sverige blir ointressant för den arbetskraft och kompetens näringslivet behöver.

Avslutningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater gillar alla transportslag och vill undvika att ställa dem mot varandra.

(Applåder)

Fru talman! Nu debatterar vi luftfartsfrågor.

Sverige är beroende av flyget för att fungera. Vi har sagt det många gånger, men det tål att upprepas. Vi behöver att alla fyra trafikslagen - väg, järnväg, flyg och sjöfart - fungerar och fungerar tillsammans för att Sverige ska kunna fortsätta att hålla en hög innovationstakt och öka sin konkurrenskraft.

Sveriges fjärdeplacering i OECD:s rankning över länder med högst andel investeringar i forskning och utveckling kräver tillgång till kompetens. Vi behöver flyget för att säkra kompetens till företag, från metallföretaget Höganäs i Skåne till rymdföretaget Esrange i Kiruna och från Västsveriges fordonskluster till stålindustrin i norr. Arbetskraft och expertkompetens och att hinna träffa släkt och vänner över en helg när man har flyttat ställer krav på snabba transportmedel i vårt avlånga land.

Flyget behövs för att företagen i Sverige ska kunna växa och ha muskler att ställa om. Flyget är inte undantaget från omställning utan måste också ställa om. Men fokus ska vara på flygets utsläpp, inte på flygresan som sådan.

Nu har vi en regering som ser flygets alla fördelar och som tar steg för steg för att stabilisera ekonomin efter flygets tuffa år under pandemin. Utrikesresorna är snart tillbaka på 2019 års nivå medan inrikesresorna ännu inte är tillbaka. Det ger stor negativ påverkan, inte minst för människor ute i landet och på de regionala flygplatserna.

Regeringen har nu tagit beslut om en dryg miljard för att kompensera en stor eftersläpande kostnad från pandemin då flygplatserna var tvungna att ha säkerhetskontrollerna öppna fast resenärerna i princip uteblev. Regeringen ökar också driftsstödet till de icke-statliga flygplatserna till 210 miljoner och utreder flygskatten.

Genom att se flygets viktiga roll för Sverige och genom samarbete och stort fokus på flygets klimatomställning kan vi snart ha en svensk flygbransch som åter står på fast mark och kan pröva sina vingar och som även kan bidra till den gröna omställningen av flyget i Sverige och globalt. Den kan också starkt underlätta andra branschers klimatomställning, som jag tidigare nämnde.

Swedavias tio större flygplatser och de regionala flygplatserna är snart klimatneutrala, och man undersöker hur laddinfrastruktur och alternativa bränslen ska kunna tillhandahållas av flygplatserna. I flygbranschens färdplan för ett fossilfritt Sverige är målet ett fossilfritt inrikesflyg 2030 och ett fossilfritt utrikesflyg 2045.

Det är viktigt att flyget i Sverige har konkurrensneutrala förutsättningar för sin klimatomställning. Därför är det glädjande att EU under det svenska ordförandeskapet, och specifikt Romina Pourmokhtari, Liberalernas klimat- och miljöminister, beslutat om EU:s gröna omställningspaket, Fit for 55, och ett paket specifikt riktat till flyget, Refuel EU Aviation. Utdelningen av fria utsläppsrätter till flyget kommer att upphöra 2026, och vi får en gemensam lagstiftning om inblandning av fossilfria bränslen i dagens flygbränsle. Detta kommer att driva på omställningen av flyget i hela Europa. Flygets utsläpp hanterar vi bäst på internationell nivå för att få effekt. Här måste vi använda EU för global påverkan.

Fru talman! Det finns en rad tekniker för fossilfritt flyg. Biobränslen, elflyg och elektrobränslen ligger närmast i tid. Flygplan som går på vätgas och minskade höghöjdseffekter ligger lite längre bort. Redan i dag kan man flyga fossilfritt på biobränsle - det är många som inte känner till det. Samtidigt satsar flera företag i Sverige nu på produktion av både biobränslen av inhemsk råvara och elektrobränslen.

Sverige är ett av de länder i världen som tillsammans med Norge och resten av Norden är bäst lämpade för en tidig introduktion av elflyg. Därför har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att analysera om dagens regler medger att man upphandlar elflyg för linjer med allmän trafikplikt. Jag ser fram emot det uppdraget, som ska redovisas i nästa vecka, den 31 maj. Regeringen har också ökat anslagen för forskning och innovationer på elflygsområdet.

Elflyg har potentialen att binda samman mindre, regionala flygplatser runt om i landet, utan att man hela tiden behöver åka till Stockholm. Detta gäller även inom Norden. Liberalerna vill därför se ett utvecklat samarbete i Norden för att skapa en nordisk flygmarknad för elflyg, där regelverken samordnas. Flygbolag i USA ser potentialen att återupprätta ett regionalt flygnät, ett flygnät som försvunnit på grund av att det med nuvarande flygplan har satts andra krav för att skapa ekonomi för branschen.

Heart Aerospace i Göteborg utvecklar ett elflygplan för 30 personer med 400 kilometers räckvidd som har rönt internationellt intresse med order på flera hundra plan, främst från USA. Företaget är ett viktigt exempel på Sveriges innovationskraft och dess betydelse för klimatomställningen i Sverige och globalt.

Sverige står också rustat för utvecklingen av vätgasflyg, inte minst baserat på den kompetens om vätgas som finns på företaget GKN i Trollhättan som nu expanderar kraftigt.

Intressant ny forskning och teknikutveckling när det gäller höghöjdseffekternas orsaker har också potential att drastiskt minska höghöjdseffekternas påverkan på klimatet. Där är vi inte riktigt framme än; det krävs mer forskning.

Fru talman! Bromma flygplats ska bevaras; det är en viktig del av Tidöavtalet. Det är glädjande att man nu ser Bromma som ett nav för elflyg i Sverige. Detta är en utveckling som Liberalerna har drivit sedan förra mandatperioden. Då elflyget har lägre bullernivåer och behöver kortare start- och landningsbanor kan markområden runt flygplatser frigöras för bostäder, vilket samtidigt möjliggör stadsnära flygplatser. Bromma är en intressant flygplats att börja med.

Fru talman! Den mest omfattande flygplatsutredning som gjorts i Sverige på 16 år bereds nu inom regeringen. De nationella och regionala flygplatsernas strategiska betydelse för att binda ihop hela landet, för det framtida elflyget och för landets beredskap, inte minst nu i skuggan av kriget i Ukraina, kan inte nog poängteras. Regeringen har därför beslutat i ett första steg att flygplatserna i Ronneby, Torsby, Hagfors och Höga Kusten Airport fortsatt ska ha upphandlad flygtrafik.

Liberalerna har länge krävt här i riksdagen att regioner och kommuner ska få upphandla och finansiera flygtrafik likt i övriga EU. Därför är det glädjande att regeringen nu öppnar för detta genom att ge Trafikverket i uppdrag att förbereda för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att öppna nya flyglinjer med allmän trafikplikt utöver det statliga utbudet. Detta uppdrag välkomnar Liberalerna. Det är helt i linje med vår politik.

Fru talman! Det är inte genom pålagor som vi når ett fossilfritt flyg utan genom teknikutveckling och innovationer. Det är därför som jag och Liberalerna, som teknikoptimister, tror på flyget och tror att vi kan komma till rätta med flygets klimatpåverkan i Sverige och globalt genom fossilfria bränslen, elflyg, vätgas och forskning om höghöjdseffekterna.

I slutändan kanske det även krävs viss kompensation genom koldioxidinfångning för att nå nettonoll. Det är vi öppna för. Vi vill stödja forskning inom alla dessa områden för att säkra flyget i en fossilfri framtid.

Fru talman! Efter åtta år när dåvarande regering motarbetade och nedmonterade flygsektorn har nu Sverige äntligen fått en ny liberal, borgerlig regering där flyget har en positiv, fossilfri framtid i Sverige.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor, det vill säga flygfrågor. Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra tio reservationer, men för att spara tid väljer jag att yrka bifall endast till reservation 9.

Fru talman! Sverige är ett avlångt land, och flyget är av stor betydelse för hela landet. Sverigedemokraterna anser att flyget och våra flygplatser utgör en viktig del av vår infrastruktur. Det möjliggör transporter av personer och gods mellan regionala delar, städer och resten av världen.

Flygtrafiken tillgodoser både medborgarnas och näringslivets behov och är avgörande för försvar och beredskap samt sjukvård och trygghet, särskilt nu när Sverige är medlem i Nato. Flyget skapar möjligheter för utbildning, sociala interaktioner, sysselsättning och tillväxt, vilket i många fall skulle ha varit omöjligt med konventionella transportslag på räls, mark eller sjö.

Under 2022 uppgick antalet resenärer på svenska flygplatser till cirka 25 miljoner, varav 4 miljoner inrikes och 21 miljoner utrikes. Detta innebar en ökning med hela 133 procent jämfört med 2021. Trots detta befinner sig flygbranschen fortsatt i en återhämtningsfas från coronapandemin år 2019, då antalet resenärer uppgick till nästan 38 miljoner.

Fru talman! Sveriges strategi för flygindustrin omfattar inte bara flygtransporter utan även en integrerad infrastruktur med andra trafikslag och digital informationsöverföring. Här kompletterar olika trafikslag varandra i stället för att konkurrera ut varandra.

Flygindustrin är avgörande för Sveriges konkurrenskraft som kunskaps- och industrination, och den bidrar med cirka 40 000 direkta arbetstillfällen samt påverkar företag i hela varukedjan. Dessutom har den nära kopplingar till högteknologiska områden som rymdindustrin.

För att behålla sin internationella position behöver Sverige stärka arbetet med upphandlingar och internationella avtal, samtidigt som överreglering bör undvikas för att minska administrativa kostnader. Viktiga aspekter för en hållbar flygindustri inkluderar arbetsvillkor, minskning av koldioxidutsläpp och säkerhet.

Elflyget är också på väg, med större eldrivna flygplan som snart kan transportera upp till 30 passagerare. Detta kan förändra flygkartans struktur, då Arlanda flygplats kanske inte längre blir det centrala navet för inrikesflyget. Här behöver Sverige satsa mer på forskning och utveckling, och bevarandet av Bromma flygplats är en nyckelfaktor i helhetsbilden.

Fru talman! Flyget är avgörande för Sveriges tillväxt, turism, kunskap och internationella affärer, och det är viktigt att värna om det som ett viktigt transportslag.

Tyvärr har flyget och de svenska flygplatserna haft det mycket tufft under en lång tid innan den nuvarande regeringen tillträdde. Under närmare åtta år av föregående rödgröna regeringar har flygandet skambelagts, och onödiga och meningslösa flygskatter har införts.

Tillsammans med coronapandemin har detta dramatiskt påverkat hela flygbranschens ekonomi. Nu kan vi dock glädjas åt att den nuvarande regeringen har ersatt flygskam med flygglädje och att vi kan skicka flygskammen dit där den hör hemma - i papperskorgen.

Fru talman! Sverigedemokraterna anser att regeringens handlingar att hjälpa och lyfta upp flygbranschen har varit mycket tillfredsställande under den korta perioden sedan regeringen tillträdde. Bland de viktigaste åtgärderna kan man nämna följande:

Återstart av dialog med flygbranschen om luftfartsstrategin efter åratal av destruktivt miljöpartistiskt förbud i departementet. I regeringens proposition Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller föreslås en ökning av anslaget till Transportstyrelsen med 1 035 000 kronor.

Regeringens proposition om halverad flygskatt.

Regeringens beslut om en Arlandasamordnare för att identifiera nya åtgärder för att öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten till och från Arlanda flygplats.

Regeringens beslut att behålla Ronneby flygplats i statlig regi samt bevara Torsbys, Hagfors och Höga kustens flygplatser.

Beslut om fördubbling av driftstöd till icke-statliga flygplatser samt uppdrag till Trafikverket att öka det regionala inflytandet avseende flyglinjer med allmän trafikplikt.

Forskningsmedel via Trafikverket för att förbättra elflygets förutsättningar i Sverige.

Beslut om en satsning på 70 miljoner kronor per år för att reformera systemet med beredskapsflygplatser.

Det är verkligen glädjande att äntligen se att flyget börjar få sin rättmätiga plats inom vår transportinfrastruktur. Vi är glada men inte nöjda, och mer behöver göras. Det ska också vara lätt att ta sig till flygplatsen och likaså till tåget, bussen och båten.

Sverigedemokraterna betraktar det civila flyget som en del av kollektivtrafiken och allmänhetens mobilitetsbehov. Därför bör mer fokus läggas på att knyta samman alla trafikslag för ännu bättre effektivitet och tillgänglighet.

Fru talman! Jag avslutar mitt anförande genom att lyfta upp vikten av Arlanda flygplats.

Arlanda har en viss särställning och betydelse som Sveriges största flygplats och utgör ett nav för nationella och internationella affärsresor men även för turism, forskning, utbildning och diplomatiska relationer.

Arlanda utgör ett ansikte utåt och speglar Sverige, både kulturellt och som kunskapsnation. För att Sverige och Arlanda fortsättningsvis ska kunna hävda sig internationellt behöver framtidens trafikvolymer och kommande generationers flygbehov ses över.

Arlanda behöver ges förutsättningar att följa med i utvecklingen, inte minst vad gäller kommunikationerna med kringliggande städer. Detta gäller inte minst tillgång till parkeringar och snabba anslutningar från Stockholm och Uppsala till rimlig kostnad. Vår förhoppning är att den nya Arlandasamordnaren tar hänsyn till dessa punkter.

Fru talman! Tack för anförandet, Rashid Farivari! Jag tar detta tillfälle därför att ledamoten i sitt anförande sa att den förra regeringen inte har gjort något och att den har underprioriterat flyget. Det reagerade jag på.

När vi styrde ställde vi ut kreditgarantier till flyg. Vi ställde ut lånegarantier. Vi tillförde extraordinära resurser till de regionala flygplatserna. Vi införde allmän trafikplikt. Vi såg till att fler flygplatser blev beredskapsflygplatser. Vi tillförde också resurser till och satsade på elflyg för att utveckla det.

Det är inte bara Sverigedemokraterna och Rashid Farivari som har basunerat ut att den förra regeringen inte gjorde något, utan det har även de andra gjort.

Jag vill fråga Rashid Farivari om klimatomställningen, eftersom Sverigedemokraterna är en del av regeringsunderlaget och flera av regeringspartierna, bland annat Moderaterna och Liberalerna, har hävdat att de kommer att hedra Fit for 55. Kommer Sverigedemokraterna att hedra Fit for 55?

Fru talman! Det finns ett antal missledande påståenden och felaktigheter i vad ledamoten Kadir Kasirga sa.

Det första är att jag inte heter Rashid Farivari utan Rashid Farivar.

Det andra är att jag aldrig sa att den socialdemokratiska regeringen inte gjorde något. Den rödgröna regeringen gjorde säkert en massa saker, men många var felaktiga, bland annat flygskatten och låtsat affärsmässiga utredningar för att lägga ned Bromma, bara för att göra Miljöpartiet nöjt.

Socialdemokraterna har säkert gjort vissa saker för att behålla flyget, men de har gjort en massa saker som gjort det dyrare för alla vanliga medborgare som vill resa. Ett tydligt exempel på detta är flygskatten.

Jag kan ställa en fråga till ledamoten Kadir Kasirga. Nu vill Miljöpartiet fördubbla flygskatten, och Miljöpartiet vill förbjuda flyg på vissa sträckor. Kommer Socialdemokraterna att i ett eventuellt samarbete med Miljöpartiet vika sig igen för Miljöpartiets orimliga krav gällande flyget?

Fru talman! Jag hörde inget svar från sverigedemokraten Rashid Farivar när det gäller min fråga. Kommer Sverigedemokraterna att hedra Fit for 55? Sverigedemokraternas samarbetspartner - både Moderaterna och Liberalerna - hävdar att det är viktigt för dem att det blir en del av regeringens politik.

Sverigedemokraterna är det största underlaget för regeringen, så jag skulle gärna vilja höra om Sverigedemokraterna kommer att se till att Fit for 55 implementeras i Sverige, alltså harmoniseras med de svenska lagarna?

Svaret på den fråga om flygskatten som jag fick från ledamoten är att jag tycker att det är oansvarigt att sänka skatten i den situation med ekonomisk kris som råder i Sverige. Det är inte ansvarsfullt när sjukvården har skriande behov. När 5 000 människor inom sjukvården riskerar att bli arbetslösa väljer ni att sänka skatten, Rashid Farivar.

Jag kan tänka mig att vi kan se över flygskatten och styra den till klimatnyttiga satsningar, men i den situation som vi befinner oss i är det inte ett ansvarsfullt förfarande att sänka flygskatten.

Fru talman! Tack för frågorna, ledamoten Kadir Kasirga!

Det resonemang som ledamoten Kadir Kasirga för gällande flygskatten är ganska häpnadsväckande, tycker jag. Först och främst är flygskatten ingen skatt, utan det är en typ av böter för dem som flyger. Att ta bort eller sänka onödiga böter är inte att ge subventioner till dem som flyger. Flygskatten var onödig och orimlig från början.

Jag fattar inte hur ledamoten kan koppla flygskatten till brist på pengar i vården eller varför han gör det. Socialdemokraterna vägrade under sin regeringstid att återinvestera pengarna från flygskatten i flyget, till exempel i biobränslen, elektrifiering och forskning och utveckling inom flyget. Man vill bara straffa dem som flyger. Man vill bara att folk slutar flyga. Det är något som ledamoten kan fundera över.

Gällande ledamotens fråga om Fit for 55: Fit for 55 är inte hugget i sten. Det går att reformera det via EU, och det kommer vi att göra. Det är inte bara vi utan många partier inom EU som vill göra det, för det är orimliga krav. Vi har en överenskommelse med regeringen om nettonollutsläpp 2045, och vi kommer att hedra den överenskommelsen. Vi kommer dock att göra allt vi kan för att reformera Europas klimatlagstiftning via EU.

Fru talman! Flera debattörer har i den här debatten lyft fram flygets positiva sidor, till exempel att det går att ta sig långa sträckor på kort tid och så vidare. Det är ju helt sant. Men om man tror att den som har invändningar mot flyget har det på grund av att det rent fysiskt skulle vara ett dåligt transportmedel - för att det är i luften - tänker jag att man uppenbarligen har missat 20 år av intensiv klimatdebatt och det faktum att vi redan i dag ser klimatförändringarnas konsekvenser både runt om i Sverige och runt om i världen.

Problemet med flyget är naturligtvis att det än i dag är till 99 procent fossilberoende, det vill säga beroende av en energikälla som vi behöver fasa ut från alla transportslag, inklusive flyget. Man hade såklart kunnat önska att flyget inte var beroende av fossila bränslen; det hade ju varit jättebra. Det vore fantastiskt om man kunde flyga kommersiellt utan fossila bränslen redan i dag - ingen hade varit gladare än jag. Men önsketänkande löser inga problem i verkligheten.

Jag är dock teknikoptimist, som jag sa tidigare. Jag hoppas verkligen att vi ser en snabb och kraftfull utveckling av alla fossilfria tekniker inom transportsektorn, inklusive flyget. Men vi måste ju vara realister, titta på fakta och se hur fort den utvecklingen kan gå.

Många andra ledamöter här har ägnat sig mer åt känslor - huruvida man ska känna skam eller glädje när man flyger - men det är ett fullständigt irrelevant fokus från politiken. Politiken borde fokusera på hur man når klimatmålen och får bort utsläppen från alla transportslag, inklusive flyget. Klimatpolitik är nämligen inget vi ägnar oss åt för själva klimatets skull, utan vi gör det för att skydda vanligt folk från farliga klimatförändringar - och inte minst för att göra oss fria från beroendet av olja från skurkstater.

Politiken måste ta ansvar och styra bort från det som förvärrar klimathotet och satsa på det som är hållbart på riktigt. Tyvärr ser vi ju inte att den här regeringen gör det. För första gången på 20 år har vi en regering som fattar aktiva beslut om att kraftigt öka utsläppen av klimatskadliga gaser och riskera miljardböter av EU för att man bedriver en så fullständigt icke-fungerande klimatpolitik. Det tycker jag är sorgligt.

Flyget betalar inte för sina utsläpp i dag utan har skatteundantag motsvarande miljardbelopp, även när man räknar med dagens flygskatt och flygplansavgifter. Flyget betalar inga bränsleskatter, inga energiskatter och inga koldioxidskatter. Man har också vissa undantag från moms och flyger ofta från statligt subventionerade flygplatser. I det sammanhanget är flygskatten relevant, för här och nu, med ett flyg som till 99 procent drivs av fossila bränslen, påverkar mängden flygande utsläppen direkt.

Vi hade gärna sett att man kunde beskatta just koldioxidutsläppen från flyget, men jag tror att alla i trafikutskottet är väl medvetna om att det finns internationella regler som hindrar det i dag. Jag ser väldigt gärna en förändring på det området, för det hade naturligtvis varit mycket bättre att kunna rikta en skatt så att den blev betydligt mer klimatstyrande.

Jag var delvis förberedd på en flygskattdebatt, även om det inte riktigt var en del av det här betänkandet. Jag tog ändå med några siffror.

Flygskatten har utmålats som en skatt som slår mot vanligt folk och så vidare, men en Sifoundersökning visar att 73 procent av svenskarna är positiva till en flygskatt om den läggs på att få fungerande tåg. Jag tror inte att det är så konstigt, för enligt SOM-institutet är stödet för en höjning av flygskatten dessutom störst på landsbygden - förmodligen av den enkla anledningen att det är stadsborna som flyger mest. Enligt Stockholm Environment Institute flyger man sju gånger mer i storstadskommunen Danderyd än i exempelvis landsbygdskommunen Ockelbo.

Det finns alltså redan i dag ett starkt stöd för flygskatten så som den är utformad, men som jag nämnde hade jag gärna sett bättre klimatstyrning på hela flygets omställning, inklusive de satsningar på ny teknik som vi var med och genomförde via bland annat Energimyndighetens program för fossilfritt flyg. Problemet med flygets omställning är nämligen inte elförsörjningen, som vissa har låtsats, utan det är att få en tillräckligt snabb teknikutveckling vad gäller batteriteknik och vätgasdrift. Flygflottan i sig har dessutom en ganska lång omsättningstid.

Ska man vara realist får man alltså se att det kommer att ta tid att ställa om, och under tiden är det flygvolymerna som avgör hur stora utsläppen blir. Då kan man inte komma ifrån till exempel att tåget har en överlägsen kapacitet mellan Stockholm och Göteborg. Satsningar på infrastruktur bör alltså prioriteras till det som är effektivast, till exempel tåg mellan Stockholm och Göteborg, där vi har stora volymer.

Jag är positiv till elflyg så fort som möjligt mellan exempelvis Umeå och Östersund eller till Visby, men man måste liksom hålla isär begreppen och se var olika tekniker passar bäst - och hur snabbt de faktiskt kan fasas in. Det som regeringen gör nu, senast i vårändringsbudgeten, är att satsa på och ge subventioner till flyget som det ser ut i dag. Eftersom flyget som sagt är till 99 procent fossilberoende innebär satsningarna ingen som helst styrning mot det som flertalet ledamöter från regeringsunderlaget har talat sig varma för, det vill säga en omställning till elflyg och vätgas. Där ser vi betydligt färre konkreta satsningar från regeringen, och det tycker jag är synd.

Som noterades har det också kommit med en motion om hinderbelysning vid vindkraftverk, och jag vill bara kort säga någonting om den. Det finns betydligt bättre regler i våra grannländer, och det finns ett bra exempel där ena halvan av ett vindkraftverk ligger i Norge och andra halvan ligger i Sverige. I Sverige står det och blinkar hela natten; i Norge är det släckt. Det är bara otympliga regler i Sverige som gör att det här pågår helt i onödan.

Därför yrkar jag bifall till reservation 24 på det temat och till reservation 16 angående att minska flygets klimatpåverkan.

Fru talman! Tack till ledamoten Linus Lakso för anförandet!

Miljöpartiet har några reservationer, men man har ingen riktig politik för flyget i sin portfölj förutom att höja skatten och minska och förbjuda flyget och så vidare, som ledamoten förklarade i sitt anförande.

Min bedömning är att Miljöpartiet inte vill ha flyget alls. Miljöpartiet vill inte att någon flyger. Det finns många belägg för det, och jag tänkte ge ett exempel från Miljöpartiets toppnamn i EU, Alice Bah Kuhnke.

När den förra regeringen beslutade att lägga ned Bromma flygplats lät det så här i Miljöpartiets tv-program: Ja! Så hände det äntligen! Bromma flygplats läggs ned! Det är ingen liten vinst. Nej, nej, det här är en så stor vinst! Även om sossarna vill få det att låta som att det här är ett beslut enbart baserat på rationellt ekonomiskt tänkande är det inte så. Det är en miljöpartistisk seger.

Min fråga till ledamoten Linus Lakso och alla miljöpartister är: Varför hatar ni flyget?

Fru talman! Jag skulle vilja tacka för frågan, men det var ju bara en rad felaktiga eller snarare lögnaktiga påståenden. Det är ingen som har uttryckt något hat mot flyget. Jag sa precis att vi kanske borde lägga känslorna åt sidan i den här debatten och sluta snacka om skam, glädje och den typen av helt irrelevanta inlägg.

Att komma dragande med påståenden om hat blir helt oseriöst. Som jag redan har förklarat i mitt anförande är problemet med flyget att det är beroende av fossila bränslen. Men det är högst oklart om Sverigedemokraterna över huvud taget erkänner klimatvetenskapen.

För att det här, med mina ingångsvärden, ska bli en relevant debatt över huvud taget vill jag fråga om du över huvud taget erkänner IPCC:s väldigt tydliga forskningsresultat vad gäller hur utsläppen av koldioxid faktiskt påverkar atmosfären och det faktum att vi måste minska utsläppen. Det tycker jag är en relevant fråga att svara på först.

Fru talman! Tack till ledamoten Linus Lakso!

Jag kommer att ställa min fråga en gång till. Men jag gissar att det hat som både Miljöpartiet och Vänsterpartiet har mot flyget grundas i att Miljöpartiet och Vänsterpartiet tycker att det bara är rika som flyger. Man har en marxistisk föreställning när det gäller att fördubbla flygskatten och förbjuda flyg och privata jetplan.

Man vill helt enkelt att folk slutar flyga, och det grundar sig som sagt i den marxistiska föreställning som Miljöpartiet och Vänsterpartiet har. Det finns gemensamma texter. Vi vet alla att Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill krossa det kapitalistiska samhället.

Det är min gissning, men jag vet inte.

Jag ställer min fråga igen: Varför hatar Miljöpartiet flyget? Med förnybart bränsle och elektrifierat flyg kan vi ha fossilfrihet även för flyget. Flygets påverkan på miljön är också pytteliten. År 2019 stod Sveriges inrikesflyg för 0,4 procent av Sveriges totala utsläpp. Utrikesflyget stod för mindre än 2 procent.

Varför fokuserar inte Miljöpartiet på stål- och cementtillverkning och annat? Varför just flyget? Jo, för att Miljöpartiet hatar flyget.

Fru talman! Jag tycker att det är fullständigt oförskämt att stå här och ljuga rakt upp och ned inför svenska folket, i Sveriges riksdag. Man gissar och hittar på. Rashid Farivar försöker inte ens föra en seriös debatt utan kommer med en massa falska påståenden som jag precis har sagt inte stämmer. Det är bara löjligt.

Vart vill du komma med ett sådant fullständigt oseriöst inlägg? Du har ju noll koll på vad du faktiskt pratar om. Det är fullständigt löjeväckande att stå här och hitta på en massa anklagelser helt tagna ur luften.

Jag förväntar mig faktiskt mer av någon som är invald i Sveriges riksdag.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner om den goda tonen som vi ska ha i debatten och att samtliga talare talar via talmannen.)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 maj.)