Sök

Personalliggare införs på byggarbetsplatser i Sverige. Syftet är att motverka svartarbete och förbättra konkurrensen. De som bedriver byggverksamhet ska anmäla till Skatteverket när de påbörjar byggverksamhet och de ska föra elektroniska personalliggare. Byggherrarna ska dokumentera personuppgifter för de personer som arbetar i verksamheten. Skatteverket ska kunna göra oannonserade besök på byggarbetsplatser för att kontrollera personalliggaren.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2015. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 10,5 miljarder kronor. Skatteverket får drygt 7 miljarder, Kronofogdemyndigheten knappt 2 miljarder och Tullverket drygt 1,5 miljarder.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 74 minuter

Justering

2014-12-09

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-12

Debatt

2014-12-15

Beslut

2014-12-15

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till energi. Förslaget innebär ändringar i fyra av de tio anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag för stöd till investeringar i laddinfrastruktur för elfordon. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag i övrigt.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 2,5 miljarder kronor. Mest pengar går till energiforskning (knappt 1,2 miljarder) och till Statens energimyndighet (drygt 274 miljoner).

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 101 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till regional tillväxt för 2015. Den sammanlagda summan i statens budget för regional tillväxt är drygt 2,7 miljarder kronor. Pengarna går till olika regionala tillväxtåtgärder (knappt 1,5 miljarder) och till transportbidrag (knappt 401 miljoner). I summan ingår även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om drygt 5,3 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2015. I utgiftsområdet ingår näringspolitiska insatser, utrikeshandel och främjande av handel och investeringar. Allianspartiernas förslag innebär ändringar i förhållande till regeringens förslag i tre av anslagen. Mest pengar går till Verket för innovationssystem - Forskning och utveckling, som får knappt 2,5 miljarder kronor.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ett nytt mål för näringspolitiken. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ett ändrat uppdrag för Fouriertransform AB. Avslutningsvis lade riksdagen regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

42, 131 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen beslutade att återförvisa kulturutskottets betänkande om fördelningen av pengar i statsbudgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2015. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet.

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 75 minuter

Justering

2014-12-12

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa nej till olika motioner från allmänna motionstiden 2014 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas arvoden, utskottens utrikesresor, ledamöternas placering i kammaren, register över lobbyister som kontaktar riksdagens ledamöter, motioner, utskotten och EU-nämnden samt riksdagens krigsdelegation.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 39 minuter

Justering

2015-01-22

Datum

2015-01-29

Bordläggning

2015-01-27

Debatt

2015-01-28

Beslut

2015-01-28

Polisen får möjlighet att föra ett register med uppgifter om personer som inte får gå på idrottsevenemang, så kallat tillträdesförbud. De uppgifter som ska få registreras är till exempel namn, fotografi, omfattningen av, och brott mot förbudet. Dessutom får polisen rätt att fotografera personer som har tillträdesförbud eller som kan antas få det. Idrottsorganisationer ska kunna få tillgång till registret om det behövs för att upptäcka eller förhindra brott mot ett förbud.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 35 minuter

Justering

2015-01-22

Datum

2015-01-23

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

En sparform, som kallas investeringssparkonto, infördes den 1 januari 2012. På ett investeringssparkonto får man ha tillgångar i form av exempelvis pengar, fondandelar eller vissa aktier. Kontot innebär att tillgångarna där schablonbeskattas årligen, istället för att det sker en traditionell kapitalbeskattning.

Regeringen föreslår vissa ändringar i reglerna. Bland annat ska investeringssparkontot inte upphöra att gälla endast av den anledningen att tillgångar som kontoformen inte tillåter överförs till eller förvaras på kontot.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna ska gälla från den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-01-20

Datum

2015-01-21

Bordläggning

2015-01-27

Debatt

2015-01-28

Beslut

2015-01-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den svenska ekonomin väntas återhämta sig gradvis de kommande åren. I omvärlden ser konjunkturläget ut att förstärkas vilket ökar efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster. Det väntas i sin tur bidra till ökade investeringar i näringslivet, lägre arbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. I princip bedöms ekonomin vara i konjunkturell balans 2017-2019. Läget på arbetsmarknaden ser ut att förbättras relativt långsamt, men det kommer att krävas insatser under mandatperioden för att bekämpa arbetslösheten.

År 2014 uppgick underskottet i de offentliga finanserna till 74 miljarder kronor. För att återföra finanserna till en hållbar nivå bör det finansiella sparandet stärkas så att det uppgår till omkring 0 procent av BNP 2018. Under nästa mandatperiod bedöms ett sparande om 1 procent kunna uppnås. Utgiftstaket bör uppgå till 1 319 miljarder kronor 2018 och till 1 378 miljarder kronor 2019. Reformerna på utgiftssidan kan genomföras först efter att de stämts av mot målet för det finansiella sparandet. Med nuvarande prognoser bör alla reformer i budgetpropositionen för 2016 vara finansierade fullt ut.

Riksdagen ser positivt på regeringens sysselsättningsmål som är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Jobben ska bli fler genom investeringar i bostäder, infrastruktur, en aktiv näringspolitik samt kunskapsreformer för en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Regeringen avser att följa upp sysselsättningsmålet i kommande ekonomiska propositioner.

Riksdagen välkomnar också regeringens inriktning och ambitioner när det gäller utbildning, klimat- och miljöpolitik samt nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Riksdagen tycker i likhet med regeringen att den ekonomiska politiken ska användas för att öka den ekonomiska jämlikheten, och ser positivt på att nya mått ska tas fram för samhällsutvecklingen som tar hänsyn till miljöpåverkan, livskvalitet och sociala faktorer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Reservationer

5 

Justering

2015-06-11

Datum

2015-01-16

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2013. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 123 subsidiaritetsprövningar under 2013 och funnit att 14 EU-förslag strider mot principen. Riksdagen har skickat 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2013 utfärdades ett gult kort.

KU konstaterar att en majoritet av lagförslagen syftade till att stärka den inre marknaden, samt rörde områdena jordbruk, fiske, transportpolitik och miljöpolitik.

Utskottet konstaterar dessutom att 24 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2013 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. KU tycker att riksdagen i sin kommunikation med kommissionen bör betona vikten av att lagförslag ska motiveras utförligt.

Konstitutionsutskottet tycker det är bra att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagförslag antas.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2014-12-16

Datum

2015-01-15

Bordläggning

2015-01-20

Debatt

2015-01-21

Beslut

2015-01-21

Den 19 december 2014 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2015. FiU10 anmäldes i kammaren och sedan överlämnade riksdagen sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.

Justering

2014-12-19

Datum

2015-01-12

Datum

2015-01-01

Datum

2015-01-01

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om energipolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om vissa övergripande energifrågor, förnybar energi, energieffektivisering och om kärnkraftens roll i det framtida energisystemet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

38, 103 minuter

Justering

2015-02-12

Datum

2014-12-22

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att kunna genomföra det så kallade Seveso III-direktivet. Syftet med Seveso III-direktivet är att förebygga allvarliga olyckshändelser inom industrier som hanterar kemikalier. Medlemsländer i EU ska genomföra direktivet i sin lagstiftning.

Lagändringarna innebär att endast länsstyrelsen ska kontrollera så kallade Sevesoverksamheter. Sevesoverksamheter är industriella verksamheter där farliga ämnen förekommer i viss omfattning. Det ska också vara möjligt att ta ut en avgift för denna kontroll. Förslaget innebär även ändringar i miljöbalken. Det ska då bli tydligare för allmänheten, organisationer och myndigheter när ett miljöprövningsärende handlar om en Sevesoverksamhet. I plan- och bygglagen föreslås bestämmelser om detaljplanläggning som rör Sevesoverksamhet och om byggnader i närheten.

Lagändringarna gäller den 1 juni 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Datum

2014-12-19

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen sa i huvudsak ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2015. Sammanlagt går 12,7 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till folkbildning, idrott och regional kulturverksamhet. Den 18 december beslutade riksdagen att återförvisa kulturutskottets betänkande om fördelningen av pengar i statsbudgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid för ny behandling i kulturutskottet. 15 miljoner kronor omfördelas från anslaget bidrag till regional kulturverksamhet till bidrag till litteratur och kulturtidskrifter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att målet för området medier ska vara att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

22, 57 minuter

Justering

2014-12-18

Datum

2014-12-18

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till studiestöd. Förslaget innebär ändringar i fem av de åtta anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag, examenspremie. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 20,3 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (knappt 14,3 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att studiemedlen höjs med 1001 kronor per studiemånad för heltidsstuderande. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2014-12-16

Datum

2014-12-17

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till utbildning och universitetsforskning. Förslaget innebär ändringar i 64 av de 99 anslag som regeringen har föreslagit och att ett anslag som regeringen har föreslagit inte införs. Dessutom föreslås ett nytt anslag, lågstadielyftet. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 63,6 miljarder kronor. Mest pengar går till Vetenskapsrådet - forskning och forskningsinformation (drygt 5,6 miljarder), maxtaxa i förskola och fritidshem med mera (knappt 4,1 miljarder) samt utveckling av skolväsendet (drygt 3,7 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att en students högskoleutbildning som sker inom ramen för samarbete mellan ett statligt och ett utländskt lärosäte inte måste vara avgiftsfri. Dessa regler börjar gälla den 1 februari 2015.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

78, 240 minuter

Justering

2014-12-16

Datum

2014-12-17

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om att biståndet för 2015 ska vara 29,5 miljarder kronor. Samtidigt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att det sammanlagda biståndet ska motsvara 1 procent av bruttonationalinkomsten 2015. Mest pengar går till biståndsverksamhet och till Sida.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

41, 128 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-12-17

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17