Herr talman! Vi ska nu behandla socialutskottets betänkande om socialtjänst- och barnfrågor. Det tar upp 125 motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Det är ett område som berör på djupet eftersom det rör de mest utsatta människorna i vårt land i de mest utsatta situationerna i deras liv.
Socialtjänst- och barnfrågor
Under Kristdemokraternas tid i regeringsställning, då statsrådet Maria Larsson hade ett stort ansvar för dessa frågor, gjordes ganska mycket på detta område. Men jag tänker inte slå mig för bröstet och säga att vi löste problemet och att utmaningen är avklarad.
Tvärtom är det ett område med enorma och ständiga utmaningar. Det handlar om när barn inte längre kan leva i den familj de fötts in i. Det handlar om när människor faller ned i det djupaste av hål för att de inte längre klarar av sitt liv. Som samhälle går vi in och försöker lappa och laga samt lyfta upp genom att hålla under armarna när det inte fungerar.
Många av de motioner som finns i betänkandet avstyrks av utskottet med hänvisning till att det redan pågår mycket arbete. Jag är glad att den nuvarande regeringen fullföljer mycket av de stora och omfattande insatser som vi gjorde på detta område.
Det handlar om stora utredningar som tillsattes om till exempel de barn som blev vanvårdade under den tid de var i samhällets vård. Ett viktigt led i detta arbete handlade om att ge utsatta människor upprättelse, de som fick sin barndom och sitt liv förstört på grund av att samhället inte klarade av att vara den styvförälder de behövde när den egna familjen inte räckte till.
Det viktigaste i det arbetet är att lära sig av erfarenheterna. Hur ska vi ta hand om de barn vars föräldrar inte förmår att vara föräldrar? Hur ger vi bättre stöd till dem som ska vara den ställföreträdande föräldern? Hur garanterar vi att socialtjänsten har de resurser, den kunskap och den tid som behövs för att ge dessa barn all den uppmärksamhet de behöver, allt inflytande över sin egen situation som de har rätt till och, framför allt, en trygg och bra uppväxt?
Mycket av detta arbete förefaller det som att den nuvarande regeringen kommer att fullfölja. Jag kommer självklart att granska om så också sker. Det är viktigt att det finns ett gemensamt och gediget arbete i denna fråga.
Tyvärr finns det vissa saker som den nuvarande regeringen inte verkar ha några ambitioner för. Till exempel gäller det föräldrautbildningar. När våra barn är små får vi ett ganska bra stöd i den för oss alla svåra uppgiften att klara av föräldraskapet. Men samhällets stöd till tonårsföräldrar är inte alls lika utvecklat. Här förberedde vi ett stort arbete, men regeringen verkar inte vilja fullfölja det. Det är sorgligt eftersom det får stora sociala konsekvenser om samhället inte ger tillräckligt stöd från början.
Mycket arbete är också igångsatt när det gäller hemlöshetssituationen. Det är en situation som många gånger är kopplad till trassligheter under barndomen. Av den hemlöshetssamordnare som vår regering tillsatte fick vi mycket kunskap om vad som behöver göras bättre.
Den nuvarande regeringen fullföljer delar av det - eller drar åtminstone inte undan uppdraget som har getts till olika myndigheter - men har inte visat något tecken på att vilja gå vidare med det kanske viktigaste verktyget: att satsa på bostad först. Det innebär att inga krav ställs på att man först ska hantera alla andra utmaningar i sitt liv, utan först ska man få en bostad och därefter få hjälp med de andra svårigheter som många gånger finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänst- och barnfrågor
Jag är glad att regeringen fortsätter det viktiga arbete vi inledde med barnkonventionen. Det är en fråga som Kristdemokraterna har drivit under lång tid. I regeringsställning fick vi igång ett utredningsarbete, och nu ser det ut som att det också kommer i mål. Det är positivt.
Det som gör mig mest orolig när jag slår upp regeringens vårändringsbudget för 2015, som mycket kommer att prägla dagen, är att man på det område vi nu debatterar har bestämt sig för att minska anslaget 4.7, Bidrag till utveckling av socialt arbete, med 30 miljoner - med hänvisning till att det inte kommer att märkas. Det visar på att den nuvarande regeringen inte har de ambitioner som behövs för området.
Herr talman! Innan jag avslutar tänker jag nämna någonting om det som togs upp i den förra debatten vad gäller fritidspengen. Det har regeringen med i aviseringarna för vad som kommer att komma i höst, det vill säga att man ska återkomma med förslaget att ta bort fritidspengen. Vi kommer säkert att få tillfälle igen att diskutera den frågan i kammaren.
När regeringen inför den förra budgeten, som förlorade, lade fram förslaget att ta bort fritidspengen gav den inte de 75 remissinstanser som hade möjligheten att uttala sig när fritidspengen skulle införas chansen att komma med sina synpunkter om konsekvenserna av att ta bort den.
Av 75 var det nio som fick en möjlighet att säga vad det skulle få för konsekvenser för barn. Man plockade ut bland annat en kammarrätt och en förvaltningsrätt. Men en organisation som Bris, Barnens rätt i samhället, fick inte chansen att uttala sig om förslaget.
När man slår sig för bröstet och säger att man värnar om de mest utsatta bör man också lyssna på dem som lyssnar på barnen. Barnen skulle gynnas om vi har en fritidspeng. Barnen gynnas inte av att man minskar anslaget med 30 miljoner.
Herr talman! Med det yrkar jag bifall till reservationerna nr 16 och 17. Jag står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande är det de två jag yrkar bifall till.