Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Offentlighet, sekretess och integritet

Betänkande 2014/15:KU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
22 april 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Offentlighet, sekretess och integritet(pdf, 385 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2014/15:15 Offentlighet, sekretess och integritet

Beslut

Utredning om straffrättsligt skydd i samband med identitetskränkning bör fullföljas (KU15)

Riksdagen uppmanade regeringen att fullfölja en utredning som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. Utredningen tillsattes av alliansregeringen under förra mandatperioden för att se över bland annat skyddet mot spridning av integritetskänsligt material.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om offentlighet, sekretess och integritet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till motionsyrkande med tillkännagivande till regeringen om behovet av ett stärkt straffrättsligt skydd mot spridning av integritetskänsligt material. Avslag på övriga motioner.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 24

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-03-24
Justering: 2015-03-26
Trycklov: 2015-04-14
Reservationer: 6
Betänkande 2014/15:KU15

Alla beredningar i utskottet

2015-03-10, 2015-03-17, 2015-03-24

Utredning om straffrättsligt skydd i samband med identitetskränkning bör fullföljas (KU15)

Riksdagen bör uppmana regeringen att fullfölja en utredning som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. Det föreslår konstitutionsutskottet. Utredningen tillsattes av alliansregeringen under förra mandatperioden för att se över bland annat skyddet mot spridning av integritetskänsligt material.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om offentlighet, sekretess och integritet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-04-21
Debatt i kammaren: 2015-04-22
Stillbild från Debatt om förslag 2014/15:KU15, Offentlighet, sekretess och integritet

Debatt om förslag 2014/15:KU15

Webb-tv: Offentlighet, sekretess och integritet

Protokoll från debatten

Maria Abrahamsson (M)
Anf. 75 Maria Abrahamsson (M)

Herr ålderspresident! Nu ska vi debattera KU15 som är ett motionsbetänkande om viktiga frågor rörande offentlighet, sekretess och integritet. Alliansen har två gemensamma reservationer, nr 3 och nr 5. Vi står naturligtvis bakom båda, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 3. Jag återkommer till innehållet i våra reservationer lite längre fram.

I det här betänkandet föreslår konstitutionsutskottet enhälligt ett tillkännagivande om behovet av ett stärkt straffrättsligt skydd mot spridning av integritetskänsligt material utanför det så kallade grundlagsskyddade området, det vill säga inte minst den spridning av hat och hot och kränkningar som numera är den bistra vardagen på nätet.

Alliansregeringen tillsatte 2014 en utredning på det här området, och utskottet framhåller nu att det är viktigt att det arbetet fullföljs med inriktning mot ett starkare straffrättsligt skydd utanför det grundlagsskyddade området. För att göra det extra tydligt talar vi alltså om ofredande, olaga hot och andra kränkningar som framförs via sms, mejl, på Facebook, Twitter och bloggar.

Redan i dag är det som regel olagligt att utsätta sina medmänniskor för dessa former av integritetskränkningar. Men straffen har visat sig inte räcka till, utan de kan behöva skärpas. Lagstiftningen har visat sig behöva anpassas till den moderna tekniken.

Det är alltså mot den bakgrunden som KU:s enhälliga tillkännagivande ska ses, och tillkännagivandet innebär också bifall till ett gemensamt alliansyrkande i en motion med Beatrice Ask som första namn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Sedan behandlas i betänkandet en rad andra yrkanden som utskottet avstyrker, och jag tänker inte uppehålla mig mer vid dem.

Däremot - som jag redan har varit inne på - har allianspartierna två gemensamma reservationer.

Den ena, reservation 3, som vi alltså yrkar bifall till, gäller sekretessbrytande bestämmelser vid vanvård av djur. Här vill vi från Alliansens sida ha ett tillkännagivande om att ett utredningsförslag från 2011 ska genomföras i den del som avser att hälso- och sjukvårdspersonal och även socialtjänsten, utan hinder av sekretess, ska få lämna uppgifter om djurplågeri och andra djurskyddsproblem till berörda kontrollmyndigheter.

Vad betyder det? Jo, att man ska kunna lämna information framför allt till djurskyddsinspektörerna. Det är det som åsyftas. Motivet är bland annat att det i sådana fall där djurplågeri förekommer ofta ligger en våldsrelaterad familjeproblematik i bakgrunden. För att tala klarspråk: I en relation där det förekommer våld mot husdjur är det inte helt ovanligt att samme man som plågar djuret slår sin partner. Då kan djurplågeriet bidra till att den misshandlade partnern, kvinnan, av omsorg om djuret inte vågar lämna den våldsamme mannen.

Utskottsmajoriteten avstyrker motionsyrkandet av Folkpartiets Birgitta Ohlsson med hänvisning till att beredningen av det tre och ett halvt år gamla utredningsförslaget fortfarande pågår. Tre och ett halvt år är en alltför lång väntetid menar Alliansen, och här yrkar vi alltså bifall till motionen och vår reservation.

Den andra alliansreservationen, reservation 5, avser en motion från Kristdemokraterna om starkare tystnadsplikt för tolkar. Här menar vi från Alliansen att det är en brist i lagstiftningen att bara auktoriserade tolkar har tystnadsplikt. Vi anser att det behövs en enhetlig reglering som gäller för alla tolkar. Men för tids vinnande avstår vi från att yrka bifall till den reservationen.

Herr ålderspresident! Till sist vill jag nämna att jag i betänkandet också har en egen motion som på senare tid har orsakat en del missförstånd i vissa medier. Det är en motion om missbruk av offentlighetsprincipen och baseras på ett verkligt fall där en person under en längre tid trakasserat en kommuns tjänstemän genom att begära ut i stort sett varenda handling som finns i kommunens diarier.

Min motion fick stöd av JO i samband med att JO redogjorde för sin ämbetsberättelse inför KU tidigare i år. Därefter beslutade riksdagen på förslag från KU om ett tillkännagivande till regeringen att utreda vad som kan göras för att med bibehållen respekt för offentlighetsprincipen möta de utmaningar som kan uppstå vid mycket frekventa och omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar. Det är alltså inte som felaktigt har påståtts av och i vissa medier att det är min motion som direkt ligger bakom tillkännagivandet utan det är JO:s ämbetsberättelse och det som framkom när JO redogjorde för den.

I dagens betänkande konstaterar därför KU att min motion i allt väsentligt redan är tillgodosedd och alltså kan avstyrkas. Jag kan bara instämma i det och vill som sagt, herr ålderspresident, att rätt ska vara rätt.

Innan jag avslutar mitt anförande vill även jag ta tillfället i akt och framföra ett tack till dig, Göran Hägglund, för dina insatser i riksdagen och för Sverige. Tack så mycket!

(Applåder)

Fredrik Eriksson (SD)
Anf. 76 Fredrik Eriksson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Herr ålderspresident! Det var egentligen tänkt att min utskottskollega skulle delta i den här debatten, men har han blivit sjuk och kammaren får i stället det relativa nöjet att höra mig läsa innantill från hans manus gällande KU:s betänkande nr 15 om offentlighet, sekretess och integritet.

Herr ålderspresident! Jag vill inledningsvis yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer nr 4 och 6.

I detta betänkande behandlas två motioner som vi valt att tillstyrka. Den första rör behandling av personuppgifter inom Kriminalvården. I Sverige är nästan en tredjedel av landets intagna i fängelse utländska medborgare. Det är en mycket hög andel, inte minst med tanke på att utländska medborgare utgör ca 7 procent av Sveriges befolkning. Det är med andra ord en överrepresentation på mer än fyra gånger och gäller alltså om man räknar endast dem som ännu inte är svenska medborgare. Om även utlänningar som erhållit svenskt medborgarskap räknades in skulle en majoritet av de intagna utgöras av utlänningar och invandrare. Till detta kommer personer som har en eller båda föräldrarna födda utomlands.

I dag är Kriminalvården förbjuden i lag att registrera de intagnas ursprungliga nationalitet eller om de har invandrarbakgrund. För att förstå trender, mönster och hur samhället utvecklas samt kunna vidta åtgärder efter detta är det helt avgörande att information, underlag och statistik finns tillgängligt.

Herr ålderspresident! Vi står i dag också upp för Sverigedemokraternas kommittémotion i de delar som rör konstitutionsutskottet och vårt beredningsområde. I det här fallet handlar det om något så självklart som att polisen ska få information samtidigt som ambulans och brandkår när människor, ofta i mycket stressade situationer, ringer till SOS Alarm.

När en person ringer till SOS Alarm för att meddela något akut följer samtalet en viss ordning. Först ställer operatören en rad frågor för att ta reda på vad som hänt. Svaren skrivs ned och skickas till räddningstjänst och ambulans, som genast skickas till platsen.

Därefter kopplar operatören vid SOS Alarm över samtalet till länskommunikationscentralen, LKC, hos polisen. Polisen får sedan i sin tur ställa en rad frågor till inringaren för att ta reda på vad som hänt och anteckna detta i sitt system så att de kan skicka dit polispatruller. För en chockad och stressad uppringare kan detta ofta te sig väldigt förvirrande.

Operatörerna vid länskommunikationscentralen får ofta spendera tid med att förklara varför även de måste ställa alla de frågor som inringaren nyss besvarat. Detta fördröjande dubbelarbete leder till att polisen får information om ärendet senare, vilket leder till försenad utryckning.

En konsekvens som följer av detta är att polisen oftare måste köra riskfyllt snabbt för att hinna till platsen och därmed utsätta allmänheten för trafikfara. En annan konsekvens är att polispatrullen kanske inte hinner först till platsen, vilket den annars skulle göra, under förutsättning att platsen är förhållandevis lyckosamt placerad rent geografiskt. Detta är ytterst beklagligt vid exempelvis trafikolyckor där även polisen kan rädda liv genom att till exempel räta ut nacken på någon för att förhindra kvävning, vilket är den vanligaste dödsorsaken vid trafikolyckor.

En tredje och självklar konsekvens är att polisen inte hinner gripa lika många gärningsmän i anslutning till brottsplatserna eftersom gärningsmännen helt enkelt hinner avlägsna sig under tiden som polisen fördröjs. Detta kostar sannolikt polisen många extra och onödiga utredningstimmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Herr ålderspresident! Sammanfattningsvis medför dagens ordning för inkommande larmsamtal och de försenade delgivningarna till polisen större trafikfara, färre räddade liv, färre gripna gärningsmän och fler utredningstimmar. Det är därför nödvändigt att sekretessreglerna och samtalsordningen mellan SOS Alarm och LKC ändras så att polisen kan få uppgifter om akuta ärenden samtidigt som övrig räddningstjänst.

Avslutningsvis, herr ålderspresident, vill jag göra ledamöterna uppmärksamma på att vi i detta betänkande även har två särskilda yttranden. De rör sekretessbrytande bestämmelser vid vanvård av djur samt offentlighet i skolor med enskild huvudman. Vi har i stort kunnat ställa oss bakom andemeningen i motionärernas uppfattningar, men eftersom det pågår ett utredningsarbete anser vi att detta inte bör föregripas.

Per-Ingvar Johnsson (C)
Anf. 77 Per-Ingvar Johnsson (C)

Herr ålderspresident! Vid ett besök i riksdagen av en gymnasieklass för en dryg månad sedan fick jag frågan: Hur gör jag för att stoppa mejl utan avsändare som jag inte vill ha? Vem hjälper mig?

Mitt svar var att de som ägnar sig åt hat och hot på nätet ofta går över yttrandefrihetens gränser i svensk lagstiftning. Den som försöker få andra att ogilla eller hata någon kan och ska dömas för förtal. Den som hotar kan dömas för olaga hot. Det är polisens uppgift att ta emot anmälningar och utreda dessa brott.

Yttrandefriheten är viktig för en välfungerande demokrati. Men när den missbrukas och går över i förtal, kränkningar och grova provokationer måste man sätta gränser. Jag tycker att det är viktigt att debattera yttrandefriheten även från andra utgångspunkter än dem som den skånske konstnären Lars Vilks gör det från. Han använder yttrandefriheten, ofta påhejad av sverigedemokrater, på ett sätt som väcker hat och hot främst mot honom själv.

Alexandra Pascalidou, programledare för Ring P1, uttryckte sin oro i Aktuellt för en månad sedan i några allvarliga meningar: Jag är ständigt rädd. Man nöter ned min självkänsla. Vi måste värna om en anständig samtalston.

Sofia Karlsson, som jobbade med ett jämställdhetsprojekt inom AIK Fotboll i Stockholm, lämnade för ett tag sedan sitt uppdrag efter mordhot från en av klubbens supporterklubbar.

Herr ålderspresident! Det har skapats en hatkultur på nätet och i samhället. Många unga och kvinnor drabbas av detta hat, som ofta också blir till hot. Det påverkar många människors liv och livskvalitet. Därför är det viktigt att vi tar en debatt om yttrandefrihetens gränser, gränser som många inte förstår eller inte bryr sig om.

Alldeles för få brottsanmälningar mot förtal och hot leder till fällande domar. För mig känns det viktigt att vi riksdagsledamöter skärper lagstiftningen i våra försök att stoppa kränkningar, hat och hot. Vi måste genom polisen, åklagare och domstolar tydligare visa att samhället inte tillåter att människor förtalas, hatas och hotas. Vid en utfrågning som vi i konstitutionsutskottet ordnade här i riksdagen den 12 februari i år om hot mot journalisters och medieredaktioners säkerhet tog jag upp frågan hur vi ska kunna stoppa hatkulturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

I vårt betänkande från konstitutionsutskottet framgår att en särskild utredare ska göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet, särskilt när det gäller hot och andra kränkningar. I ett tillkännagivande till regeringen från justitieutskottet den 12 mars i år, grundat på en alliansmotion, framfördes att straffbestämmelserna till skydd för den personliga integriteten är ålderdomligt utformade. Modern teknik har möjliggjort beteenden som inte förutsågs när lagstiftningen om olaga hot och ofredande tillkom. Jag ser ett stort behov av en snabb översyn av lagstiftningen och välkomnar naturligtvis denna.

Herr ålderspresident! Lagstiftningen är viktig. Polisens och åklagarnas utredningar måste leda till fler åtal, och fler bör fällas för hat och hot i domstolarna. Men det som gör störst nytta är nog ändå när vi alla, unga och vuxna, utan att det blir polisärenden, tydligt visar att vi inte accepterar hat och hot. Föräldrar, lärare och ledare måste alla tydligt ge besked. Hatet, kränkningarna och hoten ska bort från nätet och från samtalen mellan människor.

Mia Sydow Mölleby (V)
Anf. 78 Mia Sydow Mölleby (V)

Herr ålderspresident! I det betänkande som vi diskuterar nu har Vänsterpartiet en reservation. Jag vill börja med att yrka bifall till den, nämligen reservation nr 2. Jag kommer att beröra den längre fram, men jag har lite annat att säga också.

För att demokratin ska fungera är det väldigt viktigt att vi upprätthåller det öppna samhället och offentlighetsprincipen. Tyvärr finns det tendenser som gör att det går mot alltmer slutenhet. Traditionellt präglas till exempel EU av mer slutenhet, och det påverkar förstås också vår lagstiftning om öppenhet och offentlighet. Öppenheten inom den offentliga sektorn har även påverkats av att allt fler verksamheter har privatiserats och att det meddelarskydd som finns för anställda i offentlig sektor då inte gäller. Här har en utredning lämnat ett lagförslag som bereds och som snart ska ut på lagrådsremiss, vad jag har förstått.

Ytterligare en del i öppenheten som ger möjlighet att granska myndigheter och beslutsfattare är rätten att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda. I och med teknikutvecklingen är det lättare att begära ut allmänna handlingar än det var när lagstiftningen kom till. Då var man tvungen att gå till den aktuella myndigheten, skicka ett brev, ringa eller på annat sätt vara direkt aktiv. Nu kan man skicka e-post. Det är snabbt, lätt, enkelt och bekvämt.

Det här är på ett sätt väldigt bra, för det gör att var och en har mycket större möjligheter att enklare ta del av beslut och underlag. Det möjliggör till exempel för människor som inte bor i Stockholm att lättare få kontakt med myndigheter utan att vara tvungen att skriva formella brev. Detta är en utveckling som är positiv för öppenheten. Och det underlättar förstås för medierna när de ska göra sina granskningar.

Men i några få undantagsfall, som vi har hört Maria Abrahamsson prata om här uppe, har det här enkla sättet att begära ut handlingar och komma i kontakt med myndigheter ställt till problem. Enskilda personer kan i värsta fall mer eller mindre lägga beslag på en kommuns medarbetare genom att ständigt begära ut olika handlingar, skriva frågor och begära svar och uppgifter om allt möjligt mellan himmel och jord. Det är självklart problematiskt för den verksamhet det gäller. Samtidigt är det grundläggande för möjligheten att granska att handlingar ska lämnas ut. Men när det blir så här blir det problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Det kan med andra ord uppstå en konflikt mellan offentlighetsprincipen och myndigheternas möjligheter att göra sitt arbete i övrigt. Det här uppmärksammades i konstitutionsutskottet i samband med att justitieombudsmännen lämnade sin senaste årsberättelse. Som Maria Abrahamsson redogjorde för gjorde riksdagen ett tillkännagivande i samband med att årsberättelsen behandlades. Det står så här: "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den ska låta utreda frågan om möjliga åtgärder för att, med bibehållen respekt för offentlighetsprincipen, möta de utmaningar som kan uppstå vid mycket frekventa och omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar."

Riksdagen vill alltså inte göra ändringar i själva offentlighetsprincipen, men man vill se över möjligheten att utreda möjliga åtgärder för att möta utmaningarna. Utskottet avstyrker de motioner som handlar om att göra ändringar i offentlighetsprincipen. Jag delar utskottets uppfattning om det och ställer mig även bakom övriga ställningstaganden, med ett undantag. Det gäller behovet av en nätombudsman.

Precis som Per-Ingvar Johnsson föredömligt beskrev förekommer det ganska allvarliga övergrepp via nätet. Det pågår i stor utsträckning hat, hot och rena övergrepp. Personer som syns offentligt, ofta kvinnor, blir väldigt utsatta. Det är också vanligt att flickor och unga kvinnor utsätts för kränkningar på nätet av så kallade skolkamrater, det vill säga andra elever som ger sig på enskilda. Den personliga integriteten kränks till exempel genom att bilder läggs ut på nätet.

Det pågår nu flera utredningar om hur skyddet för integriteten ska stärkas. Men det finns ingen utredning som ser tydligt på behovet av en instans som ger stöd till den som drabbas. Utredningarna handlar om straffrättsligt skydd för personlig integritet och en myndighetsstruktur för tillsynen. Ett integritetsskyddsråd diskuteras. Det här är inget som Vänsterpartiet motsätter sig. Vi står bakom det tillkännagivande som finns om att det arbete som pågår ska fortsätta.

Men vår motion om en nätombudsman handlar om stöd till den person som utsätts. Vi menar att en nätombudsman bör ges i uppdrag att stödja och hjälpa utsatta personer, till exempel genom att vara behjälplig i kontakter med dem som har ansvar för webbsidor för att kunna förmå dem att ta bort saker, ta bort kränkande kommentarer, bedriva skadeståndsprocesser och så vidare. Det saknas. Det behövs sådana åtgärder. Vi ser att det finns brister. Detta står inte i motsättning till de övriga utredningarna på området, och det står inte i motsättning till övriga förslag i betänkandet. Därför yrkar jag alltså bifall till Vänsterpartiets reservation.

Tack, herr ålderspresident, och ha det så kul med det du ska göra sedan!

(Applåder)

(ÅLDERSPRESIDENTEN: Tack så mycket! Hur kul det blir får vi se nu.)

Mathias Sundin (FP)
Anf. 79 Mathias Sundin (FP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Herr ålderspresident! Vi i Folkpartiet står naturligtvis bakom alla våra reservationer i utskottet. Jag vill yrka bifall enbart till reservationerna 1 och 3 för tids vinnande.

Den första motionen handlar om de elektroniska spår vi lämnar efter oss alltmer i vår vardag. Det finns några uppenbara saker som vår mobiltelefon eller att vi använder datorer, surfplattor och sådant. Men vi lämnar dessa spår i allt större utsträckning även för andra prylar, internet of things. Alla olika sorters prylar i vår vardag kopplas upp, vilket naturligtvis leder till en mängd olika fördelar men också att vi lämnar spår efter oss hela tiden.

Jag var nyss på ett lunchseminarium där man talade om uppkopplade trädgårdsslangar - hör och häpna, herr ålderspresident. Det kan låta harmlöst vad en uppkopplad trädgårdsslang skulle kunna göra. Men alla dessa data sammantaget kan säga väldigt mycket om våra privatliv som vi kanske inte vill avslöja.

Vi tycker från Folkpartiets sida att man bör vara noggrannare i konsekvensanalyserna när det gäller rätten till privatliv och integritet. Vi har i vår lagstiftning att vi ska göra miljökonsekvensanalyser. Vi tycker också att vi ska göra konsekvensanalyser just vad gäller integritetsaspekterna.

Det som exemplet med trädgårdsslangen så tydligt visar är att det inte alls bara är i brottsbekämpning som dessa analyser kan behöva göras. I dag gör man sådana analyser när man lägger fram sådan lagstiftning. Men de kan behövas också inom väldigt många andra områden, och det pekar vi på i denna motion.

Elektronisk övervakning kan också användas i ett annat av våra ärenden just kopplat till våld i nära relationer. Det går att använda olika typer av elektronisk övervakning också där för att ha koll på sin partner.

I det här fallet tar vi upp frågan om hur man använder husdjur i den terror som man utsätter sin partner för. Vad jag har fått berättat för mig många gånger från framför allt kvinnor som har varit eller är utsatta för den här typen av våld är att det fysiska våldet naturligtvis är fruktansvärt att bli utsatt för. Men de säger att det psykiska våldet är till och med värre. Detta sägs inte för att på något sätt förminska det fysiska våldet, slagen och sparkarna. Men att någon annan människa tar total kontroll över ens liv och ens egen frihet begränsas totalt pekar de på som något ännu värre.

Ett sätt att använda den psykiska terrorn är just husdjur. Man använder att man ska plåga eller döda husdjuren som ett hot. Om du lämnar mig dödar jag hunden och så vidare. Man använder dessa husdjur på olika sätt. I dag när socialtjänst eller andra myndigheter upptäcker sådant har de inte möjlighet på grund av sekretess att till exempel föra det vidare till djurskyddsinspektörer. I förslaget vill vi ändra i sekretesslagen så att man i sådana fall får föra den informationen vidare.

Jag vill också instämma i tacket till Göran Hägglund för hans insats för Alliansen och för Sverige och för humorn i politiken. Konkurrensen kanske inte har varit mördande, men ändå. Tack!

(Applåder)

Tuve Skånberg (KD)
Anf. 80 Tuve Skånberg (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Herr ålderspresident! I betänkandet som debatteras i dag har utskottet behandlat 27 motioner från allmänna motionstiden. Vi lyfter här fram enstaka av dem som vi har funnit för gott att bifalla. Jag vill nämna två motioner som allianspartierna har ställt sig bakom och reserverat sig för.

Vi hörde alldeles nyss om hur människor kan använda vanvård av djur för att terrorisera. Den motionen har man redan yrkat bifall till, och jag instämmer i det. En annan motion handlar om tystnadsplikt för tolkar. De fyra allianspartierna har ställt sig bakom den och reserverat sig.

Det går tillbaka till en motion av Lars-Axel Nordell från Kristdemokraterna där han lyfter fram att tolkar spelar en viktig roll för att personer som talar olika språk ska kunna kommunicera med varandra. Den tolkningen måste vara under sekretess. Om en icke auktoriserad tolk anlitas av någon annan än en myndighet är inte tolken bunden av tystnadsplikt. Vi har sett ett behov att täppa till det hålet. Det kan till exempel gälla i själavårdssamtal. När prästen och konfidenten samtalar via en tolk är det viktigt att också tolken innefattas av tystnadsplikten. För tids vinnande yrkar jag inte bifall till den motionen.

Herr ålderspresident! Jag kan som kristdemokrat inte vara sämre än alla kollegorna hittills. Jag vill tacka för åren sedan 1991. År 1991 blev Göran Hägglund invald i Sverige riksdag. Jag var en av dem i den då nya kristdemokratiska riksdagsgruppen och kunde följa hans steg redan från början. Han blev snart gruppledare. Göran Hägglund har avancerat och sitter, om jag inte räknar fel, direkt under kungen i rangordning i detta nu när han tjänstgör som talman. Det är inte dåligt marscherat sedan 1991!

I de opinionsmätningar som sker regelbundet kan man notera att herr ålderspresidenten leder ligan som den mest populäre partiledaren alla kategorier. Då tas även de in som inte formellt är partiledare utan vice eller tillträdande, och han slår även statsministern. Jag kan bara notera att man inte kan bli mer populär än så här, och bättre än så här kan det inte vara. Det är uppenbart att herr ålderspresidenten har lärt av rådet till Tony Blair: Lär av teaterns värld, man ska lämna scenen medan hela publiken applåderar!

(Applåder)

Veronica Lindholm (S)
Anf. 82 Veronica Lindholm (S)

Herr ålderspresident! Vi debatterar nu konstitutionsutskottet betänkande KU15 Offentlighet, sekretess och integritet. I betänkandet behandlas 27 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Utskottet tillkännager för regeringen att det är viktigt att ett pågående utredningsarbete fullföljs med inriktning att det straffrättsliga skyddet mot spridning av integritetskänsligt material utanför det grundlagsskyddade området ska stärkas.

Som ledamot av konstitutionsutskottet och socialdemokrat är detta frågor som berör mig otroligt mycket och som jag tycker är otroligt viktiga. Senast i går fick jag ett mejl från Geta, ordförande för föreningen Remis, Roma EU-migranter i Sverige. Det är en organisation som bland annat representerar EU-migranter i Kista vilka blev utsatta för en attack med tändvätska under natten mot måndagen. Deras madrasser och tillhörigheter brändes upp, men lyckligtvis kom ingen människa till skada.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Under flera års tid har jag och andra med mig kunnat följa en negativ utveckling av bemötandet av människor i vår vardag och på nätet människor emellan. Vem har inte blivit förvånad över Facebookvänner som har kränkt andra helt utan en tanke på personerna de utsätter detta för? Mobbning och näthatet har ökat markant, och så även sexuella trakasserier på nätet. Människor har tagit sina liv i förtvivlan och desperation till följd av allt detta.

Nu är det nog. Inga fler unga tjejer ska behöva kallas för hora, tjockis eller utsättas för andra kränkande ord eller handlingar på nätet. Ett aktuellt exempel på att kvinnor får utstå mycket hat och hot i det offentliga rummet är Alexandra Pascalidous berättelse ett bevis på. Inte heller människor som har en annan sexuell läggning än den rådande normen ska behöva stå ut med hat eller hot bara för att de råkar älska en annan människa. Våra nysvenskar är också en stor grupp som är utsatt för hot och hatbrott dagligen, liksom våra journalister.

Jag vill passa på att rikta ett stort tack till alla våra tjej- och kvinnojourer runt om i landet som gör ett oerhört viktigt arbete varenda dag.

Hatet på nätet drabbar många. Jag förstår att det ibland kan vara svårt att veta vad som bara är taskigt och vad som faktiskt är olagligt. Ofta säger man att samma regler gäller både på nätet och utanför nätet. På samma sätt som in real life får man alltså inte hota eller sprida lögner eller kränkande uppgifter. Det är förbjudet både på internet och i verkliga livet, precis som det är förbjudet att sprida bilder på någon annan i sexuella sammanhang utan personens tillåtelse. Det är även otillåtet att utsätta någon för sms- eller mejltrakasserier. Det är också förbjudet att på nätet hota en person på ett sätt som får personen att känna allvarlig rädsla eller att publicera personliga uppgifter om någon annan.

Att uttrycka att man hatar någon eller att man tycker att någon är ful är inte olagligt i allmänhet. Rena åsikter och personliga ställningstaganden är inte brottsliga. I sådana fall väger yttrandefriheten över rätten att slippa bli kränkt. Men ibland kan det vara svårt att avgöra om ett yttrande faller inom gränsen för det förbjudna eller inte.

Men vad får vanliga människor, med sambo, barn och fina blommor i fönstret, att bli till nättroll? De tror att det är okej att sitta hemma vid sin dator och ösa ur sig elakheter och att det de gör inte får konsekvenser. Skulle de säga allt detta i väntrummet hos tandläkaren eller i hallen på förskolan? Det tror jag inte. Men varför gör man då detta hemma vid sin dator? Jag undrar om det handlar om en falsk trygghet: Det är ingen som vet att det är just jag som gör det här.

Hatbrottsstatistikens resultat redovisas årligen och utgörs främst av polisanmälningar som Brottsförebyggande rådet efter en särskild granskning har bedömt innehålla hatbrott. Det säger dock väldigt lite om förekomsten av hatbrott i samhället eftersom de flesta brottsliga händelser inte polisanmäls. En bättre bild av utsatthet ges från uppgifter om självrapporterad utsatthet för hatbrott utifrån Nationella trygghetsundersökningen, Skolundersökningen om brott och Politikernas trygghetsundersökning.

Därför är jag väldigt glad över att vi i dag har en ansvarsfull och framtidsinriktad regering som inser att lagstiftningen måste moderniseras på en rad områden och anpassas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Jag vet att regeringen jobbar med ett stärkt meddelarskydd för privatanställda gällande statligt finansierade verksamheter inom vård, skola och omsorg. Det innebär att jag som privatanställd i vården eller skolan har rätt att meddela medierna vid allvarliga brister i verksamheten utan att riskera påföljder, på samma sätt som det är tillåtet i kommunal sektor.

Jag vet också att regeringen jobbar med offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden, så att det ska finnas tydliga sätt för domstolar att se behov av skydd av enskilda personer.

Det jobbas också på en ny förvaltningslag. Den nuvarande är 37 år gammal. Vi kan i dag konstatera att det är alldeles för långa handläggningstider på våra myndigheter. Medborgarperspektivet ska vara i centrum.

Jag sitter själv med i Integritetskommittén, en parlamentariskt sammansatt kommitté som utifrån ett individperspektiv ska kartlägga och analysera faktiska och potentiella risker för intrång i den personliga integriteten som kan uppkomma i samband med användning av informationsteknik i såväl privat som offentlig verksamhet.

Vi har också en kommitté som ska titta på ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. Den tekniska utvecklingen och framväxten av internet har inneburit positiva förändringar för yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Utvecklingen har emellertid också medfört att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten tagit nya former.

Samtidigt är strafflagstiftningen på området till viss del ålderdomlig. Därför görs en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet, särskilt när det gäller hot och andra kränkningar.

Herr ålderspresident! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Sedan får även jag säga tack till ålderspresidenten.

(Applåder)

Agneta Börjesson (MP)
Anf. 83 Agneta Börjesson (MP)

Herr ålderspresident! Vi behandlar betänkande KU15. Där behandlas 27 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden om offentlighet, sekretess och integritet.

I betänkandet finns det ett tillkännagivande, där utskottet önskar att regeringen fullföljer sitt mycket omfattande utredningsarbete om att stärka det straffrättsliga skyddet mot spridning av integritetskänsligt material utanför det grundlagsskyddade området. Det är bra. Jag står förstås bakom utskottets förslag i betänkandet i sin helhet.

Betänkandet speglar det omfattande utredningsarbete som den gamla regeringen startade och som den nya regeringen nu fortsätter. Det är omfattande utredningar eftersom teknikutvecklingen har skapat nya mötesplatser men också nya problem. Mobbning, kränkningar och överträdelser är saker som både Per-Ingvar Johnsson och Veronica Lindholm här har lyft fram.

Det är viktigt att vi tar de här problemen på allvar. I dag på förmiddagen var jag på Sveriges Radio. De berättade att de det senaste halvåret har upplevt att hoten mot journalister har blivit fler men också betydligt mer organiserade än tidigare. Det är verkligen ett hot mot yttrandefriheten, och det är någonting som vi behöver ta på djupt allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Därför har regeringen flera omfattande utredningar på området. Den största och mest omfattande kommittén är Integritetskommittén, som leds av Göran Gräslund. Den har ganska nyligen startat, och den ska titta på ett särskilt integritetsskyddsråd. Man ska också göra en mer omfattande kartläggning utifrån olika individperspektiv. Det kan handla om individen som patient, som konsument, som part i rättegång med mera och vilken integritetspåverkan som finns utifrån de sammanhangen.

Nästa kommitté handlar om ett samlat ansvar för personuppgiftsbehandling. Det finns i dag flera myndigheter, som Post- och telestyrelsen, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, myndigheten för socialförsäkringar och Datainspektionen, som har sådant ansvar i dag. Utredningen ska se om de kan samordnas. Den utredningen har en viss överlappning i förhållande till integritetsutredningen. Det är därför ett viktigt uppdrag att samordna de här kommittéerna.

Det finns en kommitté som handlar om att uppdatera straffrätten. Det är Utredningen om ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. Brottsbalken kom till på 60-talet och är inte alls anpassad efter hur dagens mötesplatser ser ut. Kommittén ska därför titta på om det behövs ett nytt straffrättsligt skydd när det gäller spridning av bilder. Det kan gälla sådana saker som hämndporrbilder. Man ska också se om det ska finnas ett större ansvar för att ta bort kränkande bilder. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2016, och det är Gudrun Antemar som leder den. Den har också en parlamentarisk referensgrupp kopplad till sig.

Man behöver komma fram till att det fortfarande ska vara en generell lagstiftning på det straffrättsliga området, men den måste anpassas till hur verkligheten ser ut på nätet i dag. Det är inte så att den absolut måste leda till straffskärpningar, men den har en möjlighet att göra det.

En fråga som jag särskilt vill lyfta fram är frågan om en nätombudsman. Miljöpartiet har tidigare motionerat om detta i riksdagen. Jag tycker att det är viktigt att påpeka en sak. Jag står inte bakom den reservation som Vänsterpartiet har här i dag, men jag tycker inte att frågan kan sägas vara död även om den nu återigen avslås av riksdagen. Den finns med som en av väldigt många frågor i diskussionerna kring ett betydligt mer omfattande och strukturerat arbete som regeringen planerar för att minska näthatet.

Även polisen har signalerat att de nu vill samla sitt arbete när det gäller nätbrotten. Brotten samlas till en enhet, och rikspolischefen har tydligt signalerat att det innebär en ambitionshöjning. Man ska kunna anmäla, och det ska hända saker.

Jag vill också säga några ord om Alliansens reservation 3, Bestämmelser om vanvård av djur. Det här tycker jag också är en viktig fråga. Även jag har träffat många företrädare, bland annat för de länsstyrelser som har prioriterat detta arbete. De har ofta djurtillsynen, och de ser det den andra vägen. Jag har även träffat företrädare för föreningen Voov, som erbjuder skydd för djuren när det handlar om misshandel av kvinnor, och jag har träffat många kvinnojourer, som ju vi i och med vårbudgeten ger stärkta resurser.

Jag litar här på att regeringen kommer att återkomma och göra ett bra jobb med att lyfta upp dessa frågor, så även om vi avslår detta i dag tror jag inte att vi har hört det sista om det.

Offentlighet, sekretess och integritet

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och förstås ge ett tack till herr ålderspresident för att ha gett extra piff på Hallandsbänken förutom allt det trevliga arbetet här i riksdagen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-04-22
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 8, Voteringar: 5

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Personlig integritet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om behovet av ett stärkt straffrättsligt skydd mot spridning av integritetskänsligt material.
  2. Konsekvensanalyser om den personliga integriteten

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2014/15:1058 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (M) yrkande 1 och

    2014/15:1883 av Mathias Sundin m.fl. (FP).
    • Reservation 1 (FP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (FP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970016
    M5811015
    SD40009
    MP21004
    C19003
    V18003
    FP01603
    KD13003
    Totalt26627056
    Ledamöternas röster
  3. Nätombudsman

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:189 av Linda Snecker m.fl. (V).
    • Reservation 2 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970016
    M700014
    SD41008
    MP21004
    C19003
    V01803
    FP16003
    KD12103
    Totalt27619054
    Ledamöternas röster
  4. Handel med personuppgifter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  5. Missbruk av offentlighetsprincipen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  6. Sekretessbrytande bestämmelser vid vanvård av djur

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:410 av Birgitta Ohlsson (FP) yrkande 5.
    • Reservation 3 (M, C, FP, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (M, FP, KD, C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970016
    M070014
    SD41008
    MP21004
    C01903
    V18003
    FP01603
    KD01303
    Totalt177118054
    Ledamöternas röster
  7. Förändrade sekretessregler för drogförebyggande arbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  8. Forskares tillgång till sekretessbelagda uppgifter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  9. Behandling av personuppgifter inom kriminalvården

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:1106 av Kent Ekeroth (SD).
    • Reservation 4 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970016
    M700014
    SD04108
    MP21004
    C19003
    V18003
    FP15004
    KD13003
    Totalt25341055
    Ledamöternas röster
  10. Tystnadsplikt för tolkar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:852 av Lars-Axel Nordell (KD).
    • Reservation 5 (M, C, FP, KD)
  11. Sekretessbrytande regler för SOS Alarm

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:3004 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 16.
    • Reservation 6 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970016
    M700014
    SD04108
    MP21004
    C19003
    V18003
    FP16003
    KD13003
    Totalt25441054
    Ledamöternas röster
  12. Publicering av bilder för brottsbekämpning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  13. Offentlighet i skolor med enskild huvudman

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument