Sök

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

25

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

41, 145 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Viss hantering av invasiva främmande arter ska bli straffbar och kunna leda till böter eller fängelse i högst två år. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, få ta beslut om regler och åtgärder för att förebygga att främmande invasiva arter sprids och hotar den biologiska mångfalden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna har att göra med bindande EU-regler och börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte. Det gäller redogörelse 2017/18:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017 och regeringens förslag 2017/18:260 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-31

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom godkände riksdagen Konstitutionsutskottets förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2018.

Riksdagen uppmanade även riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

En ny lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I förslaget finns bestämmelser om att lufttrafikföretag ska överföra så kallade PNR-uppgifter, alltså passageraruppgifter om till exempel namn, resedatum, resväg, bagage och betalningssätt, till en ny nationell enhet för passagerarinformation inom Polismyndigheten. Förslaget innehåller också regler om behandlingen av sådana uppgifter i brottsbekämpningen för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.

Syftet är att bekämpa terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet genom tillgång till PNR-uppgifter och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandlingen av uppgifterna.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018 och innebär att bindande EU-regler genomförs i svensk lagstiftning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas av Kriminalvården när det gäller genomförande av frihetsberövanden och vissa transporter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny kriminalvårdsdatalag.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. För delar av Kriminalvårdens verksamhet behövs dock kompletterande bestämmelser. Det gäller bland annat när Kriminalvården transporterar personer som ska utvisas eller när myndigheten transporterar patienter som är intagna för psykiatrisk tvångsvård. Därför behövs alltså en kompletterande kriminalvårdsdatalag som reglerar hur personuppgifter får användas i denna typ av ärenden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas och utbytas mellan myndigheter när det behövs för att förebygga, förhindra eller avslöja brott liksom att se till att straff verkställs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny brottsdatalag.

Syftet med den nya lagen är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att myndigheter kan utbyta personuppgifter med varandra när det är nödvändigt.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till de särskilda förutsättningar som gäller för personuppgiftsbehandling när det gäller brott och straff. Därför införs nu en ny brottsdatalag som kompletterar EU:s dataskyddslag.

Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Nästan alla straffbestämmelser i de tre lagarna om terrorism utvidgas. Det innebär bland annat att:

• Grovt dataintrång ska under vissa förutsättningar kunna räknas som terroristbrott.
• Självstudier inom exempelvis vapen- och sprängämnestekniker ska bli straffbart.
• Terrorismresor till det land en person är medborgare i ska bli straffbara, med undantag för svenska medborgare som reser till Sverige.
• Svenska domstolar ska i fler fall kunna döma över terrorismrelaterade brott som begåtts utomlands.

Syftet med ändringarna är i huvudsak att genomföra ett direktiv från EU om bekämpande av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

42

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

29, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller:

• proposition 2017/18:263 Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument
• skrivelse 2017/18:255 Riksrevisionens rapport om finansiell stabilitet
• skrivelse 2017/18:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017
• redogörelse 2017/18:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2018.

Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till finansutskottet under resten av riksmötet 2017/18 får skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

En emittent är exempelvis ett företag som ger ut en aktie. Emittenter har en skyldighet att regelbundet ge en finansiell rapportering. Börserna har så kallad redovisningstillsyn över detta, det vill säga övervakar att det verkligen görs på ett korrekt sätt.

Regeringen föreslår nya regler för redovisningstillsyn som innebär att kontrollen av rapporteringen i stället kan göras av ett organ med representativa företrädare på redovisningsområdet. Organet ska tillämpa vissa regler i förvaltningslagen och får även ta ut avgifter av de övervakade emittenterna för att bekosta övervakningen. Finansinspektionen har kvar det yttersta ansvaret för tillsynen och har fortsatt rätt att besluta om åtgärder om reglerna inte följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riskdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om statens upplåning och skuldförvaltning under åren 2013-2017.

Det övergripande målet för statsskuldspolitiken är att de långsiktiga kostnaderna för skulden ska minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen beaktas. Förvaltningen styrs av regeringens årliga riktlinjer och utförs av Riksgäldskontoret.

Riksdagen anser att regeringens riktlinjer legat i linje med det övergripande statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontoret har bedrivit sin verksamhet i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2015-2017. Sett till den internationella ekonomiska utvecklingen så stabiliserades denna under 2017 jämfört med utvecklingen under 2015 och 2016. Uppgången i världsekonomin blev tydligare och inflationen ökade, även om det internationella inflationstrycket fortfarande var lågt.

Finansutskottet konstaterar att Riksbanken under 2017 fortsatte att föra den historiskt extremt expansiva penningpolitik som banken beslutade om under 2015 och 2016 för att få upp den svenska inflationen mot målet.

Utskottet konstaterar att priserna mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, steg med i genomsnitt 2 procent under 2017. Det innebär att Riksbanken för första gången på sju år klarade av att nå inflationsmålet på 2 procent. Hösten 2017 ändrade Riksbanken den så kallade målvariabeln i inflationsmålet från konsumentprisindex, KPI, till KPIF. Mätt enligt KPI steg priserna med 1,8 procent, vilket är under men ändå väldigt nära inflationsmålet. Det är den högsta KPI-inflationen som noterats sedan 2011. Sett över hela utvärderingsperioden låg dock inflationen en bra bit under inflationsmålet, oavsett inflationsmått.

Tillväxten i den svenska ekonomin fortsatte att vara hög under 2017 till följd av den expansiva penningpolitiken och den stigande internationella efterfrågan. Antalet sysselsatta fortsatte att stiga starkt samtidigt som arbetslösheten sjönk ytterligare.

Riksdagen godkände vad finansutskottet sagt om penningpolitiken för perioden 2015-2017.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Lagar ändras för att möjliggöra moderna miljövillkor i produktionen av el från vattenkraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat en skyldighet för vattenverksamheter i hav, sjöar och vattendrag, som startats för att producera vattenkraftsel, att ha moderna miljövillkor. Myndigheternas tillståndsprövning ska ha ett nationellt helhetsperspektiv där behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön ska vägas mot behovet av en nationell effektiv tillgång till el från vattenkraft. Regeringen ska se till att det finns en nationell plan som kan vägleda myndigheterna i tillståndsprövningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa samtidigt nej till ett 90-tal förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, stranderosion och allmänna vattentjänster.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

33, 124 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-08

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport Varför sparar lärosätena? - En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor. Myndighetskapital är det överskott som uppstår exempelvis när statliga lärosäten inte gör av med de forsknings- och utbildningsanslag man tilldelats från statens budget. I sin rapport har Riksrevisionen granskat lärosätenas myndighetskapital och om regeringens hantering av myndighetskapitalet har inneburit god hushållning av statliga medel.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar också regeringens och Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndighetskapitalet vid universitet och högskolor behöver bli tydligare. Riksdagen ställer sig också positiv till regeringens avsikt att mer regelbundet informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Det införs en ny kategori av taxitrafik som inte behöver ha en taxameter. Istället måste taxifordonen vara anslutna till en beställningscentral för taxitrafik och ha en särskild utrustning. Det är beställningscentralen som tar emot och fördelar beställningar av köruppdrag till de chaufförer som är anslutna. Den som beställer taxi betalar alltid ett fast pris och betalningen görs till beställningscentralen och inte direkt i taxin. För att få driva en beställningscentral ska det krävas tillstånd.

I dag måste en taxi ha en taxameterutrustning för att kunna användas i taxitrafik. Taxameterutrustningen ska bland annat beräkna pris, skriva ut kvitto och ge myndigheter uppgifter för kontroll av taxiverksamhet. Transportstyrelsen kan ge ett undantag för dessa krav för högst två år om det finns synnerliga skäl. Det undantaget tas bort i och med införandet av den nya kategorin.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2020 och 1 januari 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2018-05-31

Datum

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Förenta nationernas, FN:s, barnkonvention blir lag i Sverige. Konventionens grundprincip är att barn är individer med egna rättigheter och den antogs av FN 1989. Sverige godkände konventionen redan 1990 och måste följa den men den har ännu inte fått genomslag i praktiken.

Den gällande svenska lagstiftningen ligger väl i linje med konventionens bestämmelser och i många fall går den längre. Däremot har kartläggningar och rapporter från utredningar och myndigheter visat att den inte fått tillräckligt stort genomslag i statlig och kommunal verksamhet samt i rättstillämpningen. Att göra konventionen till lag bidrar till att ett barnrättsbaserat synsätt får genomslag i praktiken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att följa upp att konventionen efterlevs och används i enlighet med svensk rätt.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 105 minuter

Justering

2018-06-05

Datum

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Det införs två nya förmåner i socialförsäkringen, det är omvårdnadsbidrag till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning samt merkostnadsersättning till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Merkostnadsersättningen ersätter kostnader som beror på funktionsnedsättningen. När det gäller barn som har funktionsnedsättning betalas ersättningen ut till föräldrarna. De nuvarande förmånerna vårdbidrag och handikappersättning avskaffas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort. Riksdagen beslutade samtidigt om en ändring i regeringens förslag på så sätt att blinda och gravt hörselskadade alltid ska ha rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om samhällsomvandlingen av Kiruna och Malmberget. Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringen inte har gett riksdagen en fullständig bild av investeringen och dess konsekvenser. Regeringen borde därför tydligt redovisa ansvarsförhållanden och risker i omvandlingen för riksdagen.

Regeringen instämmer i merparten av revisionens iakttagelser och kommer bland annat att förbättra återrapporteringen till riksdagen under den fortsatta omvandlingen av Kiruna och Malmberget.

Riksdagen välkomnar att regeringen kommer att förbättra återrapporteringen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Regeringen har i en skrivelse svarat på Riksrevisionens synpunkter i rapporten om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Med samhällsuppdrag menas att bolaget har ett uppdrag som inte handlar om ekonomisk avkastning, utan istället ska uppdraget ge andra effekter. Bolagets samhällsuppdrag är något som är beslutat av riksdagen.

Regeringen menar att den delvis instämmer när det gäller rekommendationen att skynda på genomförandet av processen med uppdragsmål. Detta för att så många bolag med samhällsuppdrag som möjligt kan ges uppdragsmål inom överskådlig tid. Regeringen håller också i huvudsak med Riksrevisionen när det gäller att regeringen bör utveckla den årliga skrivelsen till riksdagen.

Riksdagen konstaterar att det pågår arbete med uppdragsmål för de statliga bolag som har samhällsuppdrag och noterar att regeringen avser att förbättra återrapporteringen till riksdagen när det gäller dessa uppdrag. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i följdmotion som lagts med anledning av ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

22, 53 minuter

Justering

2018-06-07

Datum

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13