Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anf. 43 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Civilutskottet ska nu debattera utgiftsområde 18 Bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik. Normalt skulle vi här i kammaren ha debatterat en budgetproposition och ett antal andra partiers politiska förslag. Men i år är det lite annorlunda. I och med att vi har en övergångsregering har vi också en övergångsbudget. En budget är i grund och botten tänkt att läggas fram när en ny regering finns på plats. Det är då som tanken är att vi ska ha en budget som också ska ge en politisk riktlinje för de kommande åren. Nu har vi inte det, utan vi har en övergångsbudget. Tanken med den från övergångsregeringens sida har varit att se till att maskineriet faktiskt kan fortsätta. Det handlar om att se till att stat och kommuner ska kunna klara av den fortsatta ruljangsen.

Herr talman! Tyvärr har budgetfrågan blivit en del i det politiska spelet. Budgeten har blivit ett sätt att tillskansa sig regeringsmakten. Man har använt budgetprocessen och den budget som vi nu debatterar för att göra avtryck med sin politik.

Den budget vars ramar vi beslutade om i veckan har beslutats om och klubbats igenom av Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Det är de tre partier som står bakom den budget som med stor sannolikhet kommer att få majoritet och som på ett tydligt sätt kommer att få genomslag i svensk politik det kommande året.

Det är tydlig högerpolitik. Det är mycket faktisk politik snarare än att man ger en kommande regering, som förhoppningsvis kommer, möjlighet och utrymme att tydligt profilera vad den vill göra. Det är synd att vi har hamnat i situationen att man snarare fokuserar på ett antal processfrågor än på att få en regering på plats.

Jag blir extra ledsen när jag ser att den budget som med stor sannolikhet kommer att gå igenom kommer att innebära stora nedskärningar i välfärden och samtidigt ganska stora orättvisa skattesänkningar. Det jobbskatteavdrag som lanserades, men som inte behandlas inom det här utgiftsområdet, kommer att innebära att de med lägst inkomster kommer att få en skattesänkning på ungefär 50 kronor i månaden. Samtidigt kommer många av dem som har väldigt höga inkomster att få en skattesänkning på nära 5 000 kronor på ett helt år. Jag tror att Sverige kan bättre. Framför allt hade Sverige mått bra av en bättre profil. Förhoppningsvis får vi en regering med en sådan profil framgent.

Herr talman! Riksdagen har tidigare i veckan fattat beslut om utgiftsramar och inkomster i statens budget utifrån Moderaternas och Kristdemokraternas reservation. Efter onsdagens beslut är utgiftsramarna på det här området annorlunda mot de som majoriteten föreslår. Därför har vi redovisat vårt ställningstagande i ett särskilt yttrande. Och enligt praxis kommer vi inte att delta i beslutet.

Herr talman! Regeringen har under den gångna mandatperioden gjort en historiskt stor satsning på det bostadspolitiska området. Vi har skjutit till över 6 miljarder årligen för att få igång bostadsbyggandet. Det har tillsammans med en stark konjunktur och stor efterfrågan gjort att vi har fått ett rekordstort bostadsbyggande. Det stora bostadsbyggande som vi ser i dag kommer att innebära att regeringens mål om att fram till 2020 bygga över 250 000 bostäder kommer att infrias.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Under perioden 2015-2018 kommer faktiskt byggandet av över 230 000 bostäder att ha påbörjats. Byggandet av över 230 000 bostäder kommer att ha påbörjats under fyra år. Det är fler än vad som började byggas under åtta år av borgerligt styre. Då påbörjades byggandet av ungefär 220 000 bostäder. Man kan säkert härröra en hel del av byggandet av de här bostäderna till konjunktur och ett antal andra saker. Men faktum är att under fyra år av rödgrönt styre har vi presterat att fler bostäder kunnat byggas än man gjorde under åtta år av borgerligt styre. Det handlar i grund och botten om politik.

År 2007 sjönk bostadsbyggandet kraftigt på grund av ett antal nationella och kommunala beslut. Detta kommer vi att få se igen. Vi ser redan i dag att bostadsbyggandet minskar i Stockholms stad, som nu är borgerligt styrt. Politiska beslut innebär att man drar bort byggandet av hyresrätter och i stället fokuserar på ombildningar.

Järfälla kommun, som är alliansstyrt med stöd av SD, är ett annat exempel. Där har man bestämt sig för att lägga alla hyresrättsprojekt i malpåse. Järfällahus, ett antal privata byggares och SKB:s hyresrättsprojekt stryks allihop. Man ska göra en ny utredning av om det är bättre att bygga bostadsrätter i de områdena.

Vi ser att borgerliga kommuner, liksom den tidigare borgerliga regeringen gjorde, inte på något sätt prioriterar byggandet av bostäder. Det blir tydligt när man i budgeten stryker i stort sett alla stimulanser för bostadsbyggande som finns för att få både byggbolag och kommuner att fokusera på byggande. Samtidigt har man inte en enda reform eller stimulans som skulle kunna innebära att bostadsbyggandet kan öka.

Vi har i dag väldigt stor bostadsbrist. Boverket menar att det skulle behöva byggas mellan 50 000 och 70 000 bostäder varje år för att vi ska klara de utmaningar vi står inför. Från borgerligt håll finns det i dagsläget ingen reformagenda över huvud taget. Samtidigt ser vi att byggandet minskar.

Vi har mättat det behov som har funnits av ganska dyra bostäder. Nu behöver det skapas ett nytt segment. Därför tror jag att investeringsstöd och andra stimulanser hade varit utmärkta komplement för att klara de utmaningar vi står inför nu när bostadsmarknaden sviker. Men inga sådana förslag finns på bordet i dag. Jag hoppas att vi får se sådant framgent.

(Applåder)

Anf. 44 Mats Green (M)

Herr talman! Vi ska nog börja med att konstatera att Sverige inte har en övergångsriksdag bara för att vi har en övergångsregering.

Sverige har utmaningar som måste hanteras. Det är därför Moderaterna och Kristdemokraterna har lagt fram en budget utifrån Alliansens reformagenda. Den har också vunnit bifall i Sveriges riksdag. Det budgetförslaget är den första åtgärden för att få Sverige i allmänhet och bostadspolitiken i synnerhet på rätt köl, herr talman.

Det blir med viss nödvändighet en del diskussioner om historia. Jag tror att det är viktigt att erinra sig att när Alliansen lämnade över makten 2014 lämnade vi över ett kraftigt ökat bostadsbyggande, tack vare de åtgärder som Alliansen har vidtagit under de åtta alliansåren. De var inte tillräckliga. Det är jag den förste att tillstå. Men det gjordes oerhört mycket. Och det var anledningen till att vi hade ett kraftigt ökat byggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Nu, när bostadsbehovet är större än någonsin, lämnar den här regeringen över ett rasande bostadsbyggande. Det vi behöver är inte fler miljarder till privata bostadsbolag, herr talman. Vi behöver fler bostäder. Just därför behöver vi en reformagenda som hanterar allt detta.

Jag konstaterar att övergångsregeringen har uppträtt just som en övergångsregering under fyra år. Man har egentligen inte kommit med ett enda skarpt förslag för att skapa fler bostäder, förutom ett antal miljarder som ska stoppas i byggbolags fickor.

Jag vill fråga Johan Löfstrand: Är du nöjd med det som har gjorts under de här fyra åren? Eller inser du också att ni kunde, borde och skulle ha gjort oerhört mycket mer?

Anf. 45 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Mats Green vurmar för budgeten. Visst kan jag förstå det. Man har genomdrivit en av de absolut största reformbudgetarna i modern tid. Skattesänkningar på över 20 miljarder innebär att den som har låg inkomst får 50 kronor i månaden i sänkt skatt. Men den som har den inkomst som vi riksdagsledamöter har får nästan 5 000 kronor i skattesänkningar per år. Det är moderat politik. Jag förstår alltså att man driver den typen av politik.

Det som är sorgligt är dock att den budget man har lagt fram innehåller massor av felaktigheter i dagsläget. Och det finns inga konsekvensanalyser. Så sent som i går bestämde sig kulturutskottet för att ta pengar från biblioteken och ge dem till museerna, eftersom de inte har köpt in kortdragningsapparater så att de kan ta betalt i museientréerna den 1 januari.

Man skulle kanske ha funderat på det lite grann innan man lade fram en budget. Tanken är ju att en regering ska lägga fram en budget, och då borde man ha funderat kring om man till den 1 januari har köpt in några kortdragningsapparater till museientréerna eller om man måste plocka pengar från biblioteksverksamheten för att klara de tre första månaderna. Det är ett väldigt stort lapptäcke, men visst är det moderat politik. Ni tar ju från de fattiga och ger till de rika.

Slutligen vill jag ta upp bostadsfrågan. Vi har under den här mandatperioden levererat 230 000 nya bostäder som har börjat produceras. Det är mer än vad som började produceras under åtta år av borgerligt styre. Självklart har vi haft konjunkturen på vår sida, men det finns ändå någon typ av skillnad. Det var dubbelt så många som man byggde under åtta år av borgerligt styre. Jag är rädd för att vi kommer att få fyra förlorade år med en borgerlig budget.

Anf. 46 Mats Green (M)

Herr talman! Det är som Johan Löfstrand säger, att det är en regering som ska lägga fram en budget. Just därför är det så egendomligt att den här regeringen klamrar sig fast, trots att man tidigare har lovat att man aldrig kommer att regera med en borgerlig budget. Nu vill man göra det i alla fall.

Vi säger att vi behöver fler och bättre betalda poliser, det är det vi satsar på. Vi sänker skatten för arbetare och pensionärer, det är det vi satsar på. Vi stärker vårt försvar, det är det vi satsar på. Vi satsar inte på verkningslösa, missriktade byggsubventioner till privata förtag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag vill också erinra Johan Löfstrand om att hans parti under den här veckan har klargjort att man kan tänka sig att avskaffa värnskatten, dessutom redan nästa år. Jag tycker att det är oerhört intressant med tanke på de brösttoner som man tar till här i dag.

Återigen: Satsa på den kommunala välfärden, inte på verkningslösa byggsubventioner till byggföretag!

Anf. 47 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Jag tycker att Mats Green ska läsa på lite grann hur konstitutionen fungerar. Det är inte så att den nuvarande övergångsregeringen klamrar sig fast. Den nuvarande övergångsregeringen kan inte avgå. Då skulle vi befinna oss i limbo. Den nuvarande övergångsregeringen kan inte avgå, utan den kan bara ersättas med en ny regering den dag som det finns en sådan. Då tycker jag att vi borde ha fokuserat på att få till en regering snarare än att lägga fram en budget som gör att den framtida regering som tillträder - oavsett politisk färg - inte får möjlighet att staka ut en ny väg för Sverige.

Avslutningsvis vill jag säga någonting om bostadsfrågan. Med en moderatledd regering under de fyra kommande åren i lågkonjunktur kommer det att bli fyra förlorade år. Det finns inga förslag och ingen reformagenda.

Robert Hannah (L)

Anf. 48 Robert Hannah (L)

Herr talman! Jag hade inte tänkt begära ordet, men det blev lite konstigt här. Jag vill bara poängtera ett par saker.

Det är marknaden som styr hur många bostäder som byggs. Hela världen är överens om att det är marknaden som styr och om att det är byggföretagen som bygger bostäder, inte politiker som gör det. Vi är förutsättningarna för att bygga bostäder. Om man pratar med vilken expert som helst på bostadsmarknaden säger de att det behövdes en bostadsreform under den mandatperiod som gick. Men det blev ingen bostadsreform. Inget politiskt parti ska slå sig för bröstet och säga att man själv var anledningen till att allt byggdes under senaste fyra åren, åtta åren eller tolv åren.

Jag vill också poängtera att statistiken säger att det tar åtta år från idé till inflyttningsfest. Om det nu vore så att Socialdemokraterna och den här regeringen - vilket jag inte säger, för det är inte sant - är ansvariga för alla bostäder som byggdes under de fyra senaste åren så är det, om det tar åtta år, i så fall Alliansens förtjänst. Men jag tror fortfarande att det är marknaden som styr hur många bostäder som byggs.

Sedan vill jag poängtera en ytterligare konstig sak i Johan Löfstrands anförande. Den 9 september slutade Sverige helt plötsligt att bygga bostäder - så kan man ungefär sammanfatta det - därför att Alliansen tog makten i Järfälla och i Stockholm. Det är en jättekonstig retorik och ett jättekonstigt sätt att prata. Det låter konstigt och udda för de som lyssnar på den här debatten när det sägs att limbopolitiker lever i en annan typ av universum. Jag tycker att vi ska förhålla oss till verkligheten i stället.

Anf. 49 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Robert Hannah, jag relaterar ju till verkligheten. I Järfälla kommun har man efter valet, som innebar ett alliansstyre med stöd av Sverigedemokraterna, på kommunal nivå fattat beslut om att de planer som fanns för Järfällahus, för de tre privata byggare som hade planer på att bygga hyresrätter och för SKB skulle läggas i malpåse. I stället tillsatte man en utredning för att utreda huruvida dessa byggrätter i stället skulle gå till bostadsrättsprojekt. Så bestämde majoriteten i Järfälla. Då är det politiska beslut som har medfört att man har gått från hyresrättsprojekt till att stoppa projekten och fundera på vad som ska byggas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

I Stockholms stad har man också bestämt sig för att stoppa ett antal av de projekt som skulle ha byggts med investeringsstöd. I stället har man gått ut brett till konsulter och frågat: Vilka vill ombilda?

Detta är politik på kommunal nivå, och det har faktiskt väldigt stor betydelse. Jag tror inte att det är den socialdemokratiskt ledda regeringen som har bidragit till att man under de senaste fyra åren har påbörjat över 230 000 bostäder. Det är inte den socialdemokratiskt ledda regeringens förtjänst. Det beror på konjunktur och mycket annat. Framför allt är det många kommunala företrädare som har slagit näven i bordet och sagt: Nu ska kommunen satsa! Det har man gjort i Örebro, i Uppsala, i Linköping, i Norrköping och på ett antal andra ställen. Tillsammans med en byggbonus och ett investeringsstöd har det gjort att man har fått till fler bostäder.

Robert Hannah (L)

Anf. 50 Robert Hannah (L)

Herr talman! När man hörde Johan Löfstrands anförande var det inte boendeformerna som var i fokus utan det var antalet bostäder. Därför stämmer det inte i Johan Löfstrands anförande.

För mig är det oviktigt vilken boendeform som man har. Det är viktigt med blandade och alla möjliga olika boendeformer. Om man i Järfälla kommun som är vald av folket bestämmer sig för att bygga bostadsrätter i stället för hyresrätter - i och för sig har man redan ganska många hyresrätter - ser jag det inte som något stort problem.

Dessutom tror jag att man behöver lugna ned sig och sansa sig när man beskriver verkligheten.

Om man ska tala om investeringsstöden som har lett till så många bostäder - vilket de inte har gjort, eftersom de ändå hade byggts - måste man sammanfattningsvis konstatera att de som har flyttat in i bostäderna har mycket högre inkomster än genomsnittet i kommunen. Om man ska satsa på fattiga människor - som du talade med Mats Green om - stämmer det inte heller med verkligheten. Det är ju inte fattiga människor som har fått pengar från ert investeringsstöd, utan det är rika byggherrar och människor med höga inkomster.

Anf. 51 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Jag tillhör ett parti som anser att vi ska ha en generell bostadspolitik. Skälet till att jag vill ha en generell bostadspolitik är att en sådan ser till att det finns blandade områden. Blandade områden skapar trygga områden och ger människor möjlighet att växa.

I valrörelsen och väldigt ofta annars talar Robert Hannah om sitt sociala patos, som jag tror är stort och som jag respekterar och uppskattar Robert Hannah för. Men när vi talar om bostadspolitik tycker jag inte att det sociala patoset alla gånger lyser igenom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Ska vi klara av att bygga blandat och ge svaga grupper möjlighet att välja, då måste vi bygga bostadsrätter och hyresrätter. Framför allt måste det byggas hyresrätter som människor har råd att bo i.

Blandade stadsdelar uppnår vi bara genom att fatta politiska beslut.

Roger Hedlund (SD)

Anf. 52 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Riksdagen har ju genom sitt beslut den 12 december 2018 fastställt de samlade utgifterna för utgiftsområde 18. Eftersom Sverigedemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Jag hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

Efter de inledande orden går jag vidare in på att vi nu har fastställt de övergripande ramarna. Sverigedemokraterna delar på många områden de ramar som Moderaterna och Kristdemokraterna föreslog i den motion som har bifallits.

Vi kan genom den motionen få igenom en rad anslag på rättsväsendet, minskade anslag på migration, ökade anslag på hälso- och sjukvård och stärkt ekonomi för landets pensionärer. Det är viktiga områden där vi sverigedemokrater har en samsyn med Moderaterna och Kristdemokraterna.

När det gäller utgiftsområde 18 delar vi också en rad olika områdesbeslut med Moderaterna och Kristdemokraterna. Till exempel skär vi ned på den bostadssubventionering som regeringen nu har bedrivit under en fyraårsperiod. Det är subventioneringar som egentligen inte har lett till att fler personer kan få bostäder. Vi tror att dessa bostäder i mångt och mycket hade kunnat byggas ändå.

Vi har läst att det har tagits fram information om att det inte heller är de med lägre inkomster som har fått ta del av dessa subventionerade bostäder, som ska ha en lägre hyra, utan att det är just de med högre inkomster som har fått dem. Det system som regeringen har lagt fram har alltså inte haft den funktion som det var tänkt.

Vi vet också att Sveriges Byggindustrier med flera företag och branscher också har varit negativt inställda till regeringens bostadssubventioneringsanslag. Vi tror i likhet med dem att detta innebär att vissa byggbolag inväntar beslut om bidrag i stället för att bygga. Då får vi inte en marknad där man hela tiden kan bygga under samma förutsättningar. Ena gången får man subventioner och bidrag, andra gången tas de bort.

Det är inte heller okänt för byggbolag, kommuner och väljare i Sverige att vi under den här mandatperioden har en majoritet som är negativt inställd till byggsubventioneringsanslagen. Därför kan det inte komma särskilt oväntat att vi i dag har en budget där man minskar anslagen på just det området.

Byggsubventionerna är också en kostsam reform som innebär att man inte har kunnat göra satsningar på andra områden; man har ju lagt så mycket anslag på detta. Vi tycker att det finns andra områden som är viktigare att prioritera. Det finns andra förslag som skulle kunna innebära att vi får igång byggandet ännu mer och bibehåller en högre byggtakt. Det är inte alltid subventioneringspolitik som är den väg som leder framåt. Vi tror mer på att ge bättre förutsättningar för mindre byggbolag att bygga, vara med i upphandlingar och stärka sina egna ekonomiska förutsättningar. Privatpersoner ska också ha möjlighet att köpa en bostad eller hyra de bostäder som finns på marknaden. Då gäller det att pressa priserna - det gäller både hyror och försäljningspriser - för att fler ska kunna ta del av de bostäder som byggs. Det är där fokus bör ligga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi behöver också ha fokus på att bygga mer trygga bostadsområden. Vi behöver ha fokus på att skapa förutsättningar för trevliga miljöer med vackra bostäder och vackra bostadsområden. Fokus ska inte bara ligga på att bygga utan också på vad vi bygger i den här situationen.

Vi behöver stärka de svagare hushållen. Vi menar att det är viktigare att lägga anslag på bostadsbidrag och bostadstillägg i stället för att införa andra dyra varianter för att få ned bostadskostnaderna för de svagare hushållen.

Vi behöver också se en tydligare koppling till infrastrukturen. Vi har talat om en infrastruktur- och bostadsberedning som skulle kunna ta fram bättre förutsättningar för att koppla ihop infrastruktur och bostadsbyggande. Detta är något som helt naturligt går hand i hand. Där tror vi att det i dag råder bättre förutsättningar för att öka byggandet.

Vi menar också att man kan titta på olika förslag och modeller som finns i dag. Ett exempel är Stockholmsbågen, som visar att man kan koppla ihop arbetspendling, bostadsbyggande och de yttre stadskärnorna, där man kan förtäta och skapa attraktiva områden att bygga på i stället för att bygga i områden där man har högre markkostnader.

Men framför allt behöver man titta på migrationspolitikens påverkan på det bostadspolitiska området. Sverigedemokraterna har ju föreslagit större anslag för att genomföra en återvandring av de personer som har fått avslag på sin asylansökan.

Kollar vi på siffrorna från tidigare år ser vi att det är en extremt stor andel som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Under 2018 ligger prognosen på ungefär 133 000 personer. Samtidigt har vi färdigställt 54 500 bostäder. Det byggs, färdigställs och påbörjas färre bostäder än det beviljas uppehållstillstånd i Sverige i dag. Det är inte en utveckling som gör att vi kan nå en balans på bostadsmarknaden. Den viktigaste reformen på det här området är alltså egentligen en stramare migrationspolitik.

Anf. 53 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! När man läser Sverigedemokraternas särskilda yttrande är det svårt att förstå vad de egentligen vill. Men i sitt anförande tar Roger Hedlund upp ett antal saker som ger bilden av att Sverigedemokraternas bostadspolitik handlar om att man inte är för någon typ av statlig inblandning, utan man vill att marknaden ska lösa det hela. Det ska skötas av mindre företag, och fler ska få äga sitt boende. Detta verkar vara den reformagenda som Sverigedemokraterna har. Eventuellt ska man också höja bostadsbidragen.

Samtidigt är mitt intryck att Roger Hedlund menar att det har kommit hit massor med människor som profiterar på vår välfärd. Jag gör inte samma bedömning, men detta är ändå den känsla jag får. Då är väl höjt bostadsbidrag det sämsta man kan ha? Det handlar väl snarare om att försöka få människor i jobb i stället för att ge dem bidrag? Det är åtminstone det som den traditionella högern driver som tes. Då är det lustigt att Sverigedemokraterna har röstat för en budget där man i stort sett tar bort hela Arbetsförmedlingen, för det är väl Arbetsförmedlingen som ska se till att människor får jobb?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det andra som Roger Hedlund lyfter fram är att vi måste ge vanliga människor möjlighet att få en bostad. Jag håller helt med Roger Hedlund där. Jag tror att detta är en av de absolut viktigaste frågorna. Men kommer man att ge vanliga människor möjlighet till en bostad om de inte får möjlighet att skaffa ett jobb och om de inte får sjysta socialförsäkringsvillkor? De skattesänkningar man gör innebär ju att grupper med låga inkomster får 50 kronor i skattesänkning per år medan höginkomsttagarna, varav en del sitter här i salen, får 5 000 kronor i skattesänkningar? Vad är egentligen Sverigedemokraternas politik på det här området?

Roger Hedlund (SD)

Anf. 54 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Tack, Johan Löfstrand, för din replik!

Du ställer många frågor som ska besvaras på kort tid. Men den enklaste frågan skulle jag ändå vilja ställa till dig: Hur har regeringen egentligen tänkt med den migrationspolitik man har fört i Sverige under lång tid? Vilken framförhållning har man egentligen haft på det här politiska området? Det är ett område som berör så många andra politiska områden i samhället i dag.

Att förändra detta på kort tid kommer att vara helt omöjligt, men det första steg man måste ta är det jag avslutade mitt anförande med att nämna: Man måste ha en stramare migrationspolitik. Vi kan inte göra som i dag och bygga färre bostäder än det antal uppehållstillstånd vi beviljar i Sverige.

Det bor ungefär 2,1 personer i varje bostad som byggs. När man färdigställer 54 000 bostäder på ett år, 2018, och samtidigt beviljar uppehållstillstånd åt 133 000 personer går vi åt helt fel håll.

I stället behöver vi skapa förutsättningar för att få en balans på bostadsmarknaden genom en stramare migrationspolitik. Det är A och O i hela den här diskussionen. Sedan behöver vi skapa förutsättningar för att fler mindre byggbolag ska kunna vara med, så att man får sänkta nyproduktionspriser och sänkta bostadspriser.

Vi måste också möjliggöra för fler att äga sin egen bostad. Om kommunerna ska bygga alla bostäder blir det ekonomiskt ohållbart på lång sikt. Det måste också vara en del av det hela att människor kan äga och köpa sin egen bostad. Där har vi lagt fram en rad förslag, till exempel startlån, skatteavdrag för bostadssparande och stimulans för olika former av sparande för att man ska kunna skaffa sig en egen bostad. Detta är några av de förslag som vi sverigedemokrater har lagt fram. Dem kan du också läsa om i vår kommittémotion.

Anf. 55 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Vi har ju precis haft en migrationspolitisk debatt, så jag tänkte inte uppehålla mig så mycket vid de frågorna. Men socialdemokratins ingång är i grund och botten att vi är ett rikt land som solidariskt ska ta ett ansvar mot bakgrund av det som händer runt om i världen. Samtidigt har vi i Sverige och i västvärlden en åldrande befolkning. Många av dem som kommer hit kommer faktiskt att bidra oerhört mycket till detta lands välstånd. Jag ser alltså inte migrationen som en börda. Jag ser den som någonting som skapar mervärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Men jag går nu tillbaka till den bostadspolitiska debatten. Väldigt många av de förslag som Roger Hedlund lyfter fram fokuserar på det ägda boendet. I den retorik som Sverigedemokraterna har handlar det ofta mycket om att man ska titta på den enskilda människan. Det tycker jag är bra, men då kan det inte vara stora skattesänkningar och fokus på det ägda boendet som ska prioriteras. Jag tycker att det är synd att man inte har ett tydligare fokus på annat.

Roger Hedlund (SD)

Anf. 56 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Johan Löfstrand talar om en solidarisk politik gentemot de människor i världen som behöver hjälp. Jag kan bara påpeka att det i dag finns över 65 miljoner personer på flykt runt om i världen som inte har en möjlighet att ta sig till skyddade områden. Vi behöver ha en migrationspolitik som innebär att vi faktiskt kan hjälpa de människor som inte kan ta sig till Sverige. Vi tror också att det är bättre att vi hjälper i krisens närområden än att vi hjälper ett fåtal. Det är egentligen ett stort antal för Sverige, men det är ett fåtal om man ser det över hela världen.

Sedan gäller det den bostadspolitiska delen i Sverigedemokraternas politik. Vi menar att byggsubventionerna försvårar bostadsbyggande för de bostadsbolag som faktiskt bygger utan subventionering, då reformen indirekt påverkar bruksvärdessystemet. Vi talar om vilka förutsättningar vi skapar för vanliga hyresgäster långsiktigt.

Anf. 57 Ola Johansson (C)

Herr talman, ledamöter och åhörare, framför allt! Kommunernas socialtjänster förmedlar 25 000 lägenheter åt hushåll som saknar ekonomiska resurser att själva lösa sin bostadssituation. Det är en ökning med 250 procent på tio år.

I en rapport från LO påstås det att en barnfamilj där de vuxna tjänar 33 000 kronor vardera inte har råd att köpa sig en bostad.

Det skulle, herr talman, enligt Boverket behövas en byggtakt på 67 000 bostäder per år. I stället sjunker byggandet. Det senaste året påbörjades bara 37 000 bostäder - detta trots att regeringen under tre år satsat över 11 miljarder på byggsubventioner. Det rapporteras att man i 243 av landets 290 kommuner har bostadsbrist.

Oavsett när och hur det blir förväntar vi oss att en statsminister och dennes regering tar initiativ till reformer som lägger grunden för en långsiktig och förutsägbar politik för fler bostäder.

När bostadskrisen i Sverige fördjupas får det direkta följder för tillväxt och välfärd. Det får följder om man likt LO-medlemmarna inte kan byta jobb för att det saknas bostäder. Det får följder när företag går miste om möjligheten att rekrytera den bästa personalen och när studenter tvingas tacka nej till utbildningsplatser eftersom studieorten inte erbjuder små lägenheter. Nyanlända integreras sämre om de hänvisas till trångboddhet i utanförskapsområden.

Ingen regering - vare sig den nyss bortröstade eller alliansregeringen - har lyckats genomföra de reformer som behövs för att få fart på byggandet, öppna bostadsmarknaden för dem som står längst ifrån den och öka rörligheten så att bostäder blir tillgängliga för dem som vill flytta. Därför, herr talman, har vi i Centerpartiet sagt att det behövs en ny blocköverskridande överenskommelse. Steg måste tas mot en kraftigt förändrad modell för hyressättning av den regering som förhoppningsvis snart tillträder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Centerpartiet hade hoppats att Socialdemokraterna skulle visa att de är beredda att på fler områden än i dag tillåta friare hyressättning, inte bara för nya lägenheter. Det skulle också vara en rätt för hyresgäster och värdar att träffa avtal om hyran med möjlighet att få den sänkt och samtidigt behålla konsumentskyddet.

Det finns nu inga garantier för att en friare hyressättning för nyproducerade bostäder leder till att fler hyresrätter byggs, lika lite som man har kunnat påvisa att byggsubventionerna har lett till det. Men det vi vet är att dagens reglering har haft en hämmande effekt på rörligheten och på viljan att bygga. Den rödgröna regeringen har försökt kompensera detta med sitt investeringsstöd. Vi i Centerpartiet föreslår i vår budgetmotion en snabb avtrappning som säkerställer att redan ingångna åtaganden kan uppfyllas. Vi vet att det finns bostadsutvecklare som bygger sina kalkyler på att de ska kunna söka investeringsstöd.

Men byggsubventionerna kritiserades av branschen redan när de infördes. Det kan inte komma som en överraskning för någon att de, i sin nuvarande form, förr eller senare skulle avskaffas. Men när det görs måste det ske på ett sätt som gör det förutsägbart, inte på det sätt som nu kommer att ske då byggare tvingas göra om sina kalkyler eller i värsta fall lägga byggen på is, i avvaktan på reformer som dröjer.

Räkna inte med att någon regering i längden kommer att vilja använda skattemedel till att betala näringslivet för att erbjuda en produkt eller en tjänst, i det här fallet bostäder, som de flesta har råd att betala med sina normala arbetsinkomster! Detta gäller oavsett om det är bolåneräntor eller hyror som subventioneras.

Herr talman! Diskussionen om särkrav finns kvar eller, rättare sagt, om kommuners tendens att handlägga bygglov och planprocesser olika. Kommunernas vilja och förmåga att bygga varierar. Det har lagts fram utredningsförslag om att tillåta kommuner att ta privat mark i anspråk, utan ersättning, för att bebygga den med bostäder. Ingen seriös regering, hoppas jag, vill lägga fram ett sådant förslag.

Däremot borde staten undanröja hinder som riksintressen, bullerkrav och strandskydd. Sakägarkretsen och okynnesöverklagandena borde minska, så att förutsägbarheten ökar. Vi borde ändra i plan- och bygglagen så att det blir lättare att justera gällande detaljplaner och så att byggföretag själva kan driva en planprocess. Kommunerna ska då i gengäld ha en beredskap att anta dessa planer.

Att verka för färre regleringar är det bästa sättet, herr talman, att långsiktigt främja bostadsbyggandet. Bristen på mark är det största hindret. Men det finns platser i landet där man trots att det finns mark och en bostadsbrist inte har ett intresse av eller en möjlighet att bygga. Orsaken till det är låga marknadsvärden på orten som gör att allmännyttans revisorer kräver omedelbar avskrivning i fråga om nyproducerade bostäder.

Amorteringskrav och bolånetak i kombination gör det omöjligt för förstagångsköpare att skaffa sig en bostad. Det bekymrar bland annat byggföretagen, som nyligen har investerat stort i modern och storskalig teknik för att på ett billigare sätt producera serietillverkade klimatsmarta hus i trä.

Herr talman! Utmaningarna är många och svåra, men ingenting är omöjligt. Att reformera bostadspolitiken är ingen quick fix, och det finns inte en åtgärd som löser alla problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Kommunerna och fastighetsägarnas, hyresgästernas, villaägarnas och bostadsrätternas organisationer samt byggarna själva kan bidra. Men det krävs en handlingskraftig regering som är representativ för den breda majoriteten i politikens mittfält och som vill reformera bostadspolitiken och skapa en modern social bostadspolitik av svensk modell, där alla som behöver kan få tag på en bostad.

Centerpartiet deltar naturligtvis inte i beslutet om budgetförslaget, utan jag hänvisar till vårt särskilda yttrande i betänkandet.

Till sist: Enligt Stadsmissionen är det i dag 718 barn som lever i hemlöshet. Vi uppmanas att skänka dem en tanke genom att ge en gåva eller bli månadsgivare, så att dessa barn kan få en dräglig julhelg och de framtidsutsikter som våra egna barn och barnbarn har. Låt oss tänka på dem nu när vi önskar varandra en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Jon Thorbjörnson (V)

Anf. 58 Jon Thorbjörnson (V)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag ställer mig bakom och yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 1.

Sveriges nya budget är ett nederlag för klimatet, arbetsmiljön, feminismen, kulturen, antirasismen och bostadspolitiken. I dag ska vi fokusera på utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

I och med det beslut som fattades i onsdags i denna kammare om budgeten har vi nu nått långt bortom den terräng där befintlig konstitutionell praxis kan ge vägledning. M:s och KD:s agerande med stöd från SD har inte bara konsekvenser för den ekonomiska politiken 2019 utan lägger också grund för konstitutionell praxis för liknande situationer i framtiden.

Våra partier har alla gett uttryck för att riksdagsarbetet i ett läge där landet leds av en övergångsregering måste koncentreras mot att få på plats en handlingskraftig regering som åtminstone kan tolereras av en majoritet av ledamöterna. Vi hade förväntat oss en ordnad och ansvarsfull process med övergångsbudgeten, men det blev tyvärr inte så.

För utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik innebär M-KD-budgeten en anslagsminskning på över 2 miljarder kronor. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18. Tillsammans med S och MP lämnar vi in ett gemensamt särskilt yttrande.

Vi vill dock redogöra för den politik vi anser bör prägla de bostads- och konsumentpolitiska områdena. Vänsterpartiets utgångspunkt är bostadspolitiska mål som bygger på de grundläggande principerna om att alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska utgå ifrån människors behov, bidra till jämlika förhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Vänsterpartiet tycker att Sverige ska ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. Insatser inom bostadspolitiken är också viktiga beståndsdelar i arbetet för minskad segregation. Bostadsbristen är utan tvekan en av de största samhällsutmaningarna i Sverige i modern tid. Insatserna för att öka och underlätta bostadsbyggandet måste därför fortsätta i oförminskad takt.

Under förra mandatperioden gjorde Vänsterpartiet i samarbete med regeringen satsningar på ett ökat bostadsbyggande och en hållbar bostadsmarknad. Bland annat har flera långsiktiga stöd införts. Genom investeringsstödet stimuleras byggandet av fler små, klimatsmarta hyresrätter inklusive studentbostäder med rimliga hyror.

Investeringsstödet har lett till att fler hyres- och studentbostäder byggts. Stödet har gjort skillnad i byggprojekt där man annars hade haft svårt att få ihop den ekonomiska kalkylen. Sabo är positivt till investeringsstödet och anser att stödet gör skillnad i byggprojekt som man annars hade haft svårt att få att gå ihop. Hyresgästföreningen är också positiv till investeringsstödet.

Stödet för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer är också en viktig satsning för att öka takten på renoveringar och energieffektiviseringar, samtidigt som hyresgästen skyddas mot orimliga hyror.

Herr talman! Härutöver har det införts ett tidsbegränsat stöd för innovativt och hållbart byggande. Det skapar incitament för innovationer och hållbart byggande ur bland annat ett klimat- och miljöperspektiv. Stöden är efterfrågade och utgör viktiga instrument för att underlätta byggandet av nya bostäder och renoveringar av redan befintliga.

Trots detta förhållande föreslår Moderaterna och Kristdemokraterna att stöden ska avvecklas. Även i de alternativa anslagsförslag för utgiftsområde 18 som har lagts fram av Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna föreslås minskningar av stöden. Detta är en oansvarig politik som skulle innebära att det på några års sikt helt saknas reformer och satsningar för att stimulera bostadsbyggandet och skapa hållbara boendemiljöer. Vi ser det vidare som problematiskt att konsekvenserna av att stöden avvecklas så fort utan några övergångsregler inte har analyserats.

I Vänsterpartiet tycker vi så här: I en tid av vikande byggkonjunktur där allt fler byggbolag drar ned sina prognoser behövs mer statligt stöd till bostadsbyggandet, inte mindre. I en tid där en majoritet av kommunerna uppger att de har underskott på bostäder, i synnerhet hyresrätter med rimliga hyror, behövs statligt stöd till bostadsbyggandet. I en tid där allt fler är hemlösa behövs mer statligt stöd till bostadsbyggande, inte mindre.

(Applåder)

Anf. 59 Mats Green (M)

Herr talman! Det är alltid speciellt att diskutera bostadspolitik med Vänsterpartiet här i Sveriges riksdag. Man slår ganska så vilt omkring sig och har både bokstavligt och bildligt höga tonlägen. Men egentligen är det bara brösttoner, för man har inte några egna förslag. Sammanfattat består Vänsterpartiets bostadspolitik av två saker: Man vill ha miljardstöd till privata byggbolag, och man vill de facto avskaffa eller inskränka äganderätten. Vi kan lämna äganderättsdiskussionen därhän, herr talman. Det kommer att finnas anledning att diskutera den mycket under kommande år. Men jag har ett antal frågor när det gäller det av Vänsterpartiet omhuldade investeringsstödet till privata byggbolag, motsvarande ett antal miljarder per år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vad är det som gör dig som vänsterpartist bekväm med att ge miljarder till privata byggbolag, Jon Thorbjörnson? De som kommer i fråga för de här lägenheterna har varit sådana som redan finns på bostadsmarknaden och som tjänar väldigt bra. Vad är det som gör dig bekväm med det? Vad är det som gör att du vill ha mer och inte mindre av det? Och varifrån ska pengarna tas till att ytterligare öka det här ineffektiva och snedvridande miljardbidraget till privata företag? Det skulle jag bli tacksam för att få svar på.

Jon Thorbjörnson (V)

Anf. 60 Jon Thorbjörnson (V)

Herr talman! Mats Green! Ökat bostadsbyggande har vi behövt sedan 90-talet. Från andra världskrigets slut och fram till 90-talet fick vi många fler bostäder i Sverige. Det var en period när folk behövde det. Detta blev fallet tack vare en statlig byggnadspolitik där vi gick in och styrde och såg till att det byggdes för dem som behövde.

Investeringsstödet har gett 16 600 beviljade bostäder. 4,6 miljarder har beviljats. Det är pengar som går till bostadsbyggande. Att det är privata bolag som bygger ser jag inget konstigt med. Det viktiga är att vi får bostäder till dem som behöver dem. Det behövs hyresrätter med rimliga hyror. Folk ska inte behöva lägga upp 1, 2 eller 3 miljoner för att få möjlighet att bo någonstans. Att bo någonstans är en grundläggande rättighet i vårt samhälle.

Det råder bostadsbrist i en majoritet av landets kommuner. Framför allt saknas det hyresrätter med rimliga hyror, bostäder som vanligt folk kan bo i utan att ta stora lån. Investeringsstöden infördes för att öka byggandet av de här hyresrätterna. När ni nu avskaffar dem, vilka åtgärder tänker ni vidta för att öka byggandet av hyresrätter som folk har råd med? Eller är det upp till marknaden att lösa allting på egen hand?

Anf. 61 Mats Green (M)

Herr talman! Vänsterpartiet vill ha kvar de här byggsubventionerna. Det är därför Vänsterpartiet säger nej till större satsningar på den kommunala välfärden, nej till fler och bättre betalda poliser och nej till skattesänkningar, som ger mer pengar i plånboken för arbetare och pensionärer.

Jon Thorbjörnson säger att vi behöver bygga bostäder till dem som behöver dem. Det är min replik, herr talman. Det är just det vi behöver. Men de här investeringsstöden går ju inte till dem som mest behöver bostäder, utan till dem som redan har en fot inne på bostadsmarknaden och som dessutom i större delen av fallen tjänar ganska bra. Det här är väl den sista grupp en vänsterpartist - om man verkligen står upp för det man säger att man tror på - skulle vilja lägga fler missriktade miljarder i byggsubventioner till, herr talman. Nej, tänk om och tänk rätt, i stället för att tänka rött!

Jon Thorbjörnson (V)

Anf. 62 Jon Thorbjörnson (V)

Herr talman! Varifrån ska pengarna tas? Ja, bland annat vill vi inte sänka skatten för höginkomsttagare och ge dem som redan har mycket ännu mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det egna ägandet finns det redan subventioner för. Det finns räntebidrag. Man kan få RUT-avdrag för poolstädning. Nu ska man tydligen få det även för omflyttning av möbler i sitt hus. Där finns mängder med pengar som vi kan göra bättre saker med, till exempel bygga bostäder.

Jag är för en bostadspolitik som gör att alla har rätt och möjlighet att bo i en hyresrätt och att man inte behöver ha höga inkomster för att kunna skaffa sig ett boende.

(Applåder)

Larry Söder (KD)

Anf. 63 Larry Söder (KD)

Herr talman! Att Sverige har lidit i ganska många år när det gäller avsaknad av tillräckligt många bostäder är inte något vi kan vara stolta över, inte någon av oss här i salen. Det minsta man kan begära är att varje enskild människa får tillgodosett sitt behov av en bostad att kalla sin egen eller åtminstone tak över huvudet.

Bostadsbyggandet måste ha som utgångspunkt att samhället ska hålla ihop. Grundstenarna är en funktionell bostadsmarknad med behoven som en viktig komponent, möjlighet att äga sitt boende och byggande av bostäder som har som mål att stå under lång tid framöver. För detta behövs en långsiktig och hållbar politik som kan se långt in i framtiden.

Sverige är på toppen av en högkonjunktur. Den kommer med stor säkerhet att vika under de kommande åren. Det kommer att ställas nya krav på oss alla i fråga om hur vi använder våra gemensamma skattemedel. Vi måste göra rätt saker och använda pengarna på rätt sätt för att stärka Sverige i en tid då ekonomin blir ansträngd.

Jag menar att det inte är rätt att ha byggsubventioner i en högkonjunktur. Men vi har större problem på bostadsmarknaden än bara byggsubventionerna. Även om vi går in i en lågkonjunktur är bristen på bostäder inte borta utan alltjämt ett problem som vi måste lösa gemensamt.

Samtidigt vet vi att mycket av motorn som driver svensk ekonomi är bostadsbyggande. Vi har ett gemensamt ansvar att hitta nycklarna till att bygga de bostäder som efterfrågas. I dag är det inte så. Vi har ett gemensamt ansvar att hitta nycklarna till att få upp bostadsbyggandet till en nivå som gör att vi minskar bristen på bostäder.

I dag bygger vi fel typ av bostäder och för få bostäder. Det senaste året har antalet bostäder som färdigställs i princip halverats, vilket är ett misslyckande mitt i en högkonjunktur inte bara för regeringen utan för oss som riksdag.

Vi har gått från att finansiering av bostadsbyggande skett med lånade medel till att finansieringen nu kräver alltmer eget kapital samtidigt som möjligheterna att låna pengar begränsas, och det krävs ganska kraftiga amorteringar på det lånade kapitalet. Detta hämmar bostadsbyggandet och minskar möjligheterna att finansiera ett köp av en bostad.

Vi har i dagsläget inte ett system som är anpassat efter att man med egna medel ska finansiera byggandet. Det kommer att ta tid innan vi är där, och det kommer att krävas ett antal ställningstaganden i denna kammare för att få det skiftet att fungera om det är den vägen vi vill gå.

Visst är vi kristdemokrater oroliga över att lånegraden ökar alltmer, men det ska ses i ljuset av hur mycket som finns i tillgångar. Bostäder tar lång tid att planera och bygga, och därför måste de politiska åtgärderna ha ett långsiktigt perspektiv. Men det kan inte fria oss från ansvar på kort sikt. Vi måste försöka se vilka åtgärder vi kan vidta även på kort sikt. Jag tänker framför allt på att minska effekterna av flyttskatterna, som låser in människor i bostäder som de inte är i behov av. Ta bort taket och låt räntan betalas när man går ur flyttkedjan! Då låter vi inte flyttskatterna stoppa människor från att köpa eller byta till den bostad de är i behov av i olika skeenden i livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Listan på bygglovsbefriade åtgärder måste bli längre för att minska krånglet och frigöra utrymme hos kommunerna att fatta beslut i de ärenden som det är nödvändigt att hantera för att få igång bostadsbyggandet. Låt privat initiativrätt bli mer regel än undantag så att processerna inte stoppas upp på grund av kommunernas resurshantering! Kommunerna måste få incitament att snabba på sin ärendehantering genom reducering av bygglovsavgiften vid lång handläggningstid. Antalet överklaganden som kan göras i ett ärende måste också begränsas och en avgift införas som kan göra att man funderar en gång till innan man överklagar.

Kristdemokraterna vill utreda förutsättningarna för att införa ett system för att underlätta för fler att bo i ägda boenden. Egnahemsrörelsens tanke är att man är friare och mer ekonomiskt oberoende i ett långt perspektiv om man äger sitt boende. Jag tycker att det är något vi behöver diskutera mer.

Utifrån detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 64 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Mellan 2015 och 2018 har den socialdemokratiskt ledda regeringen sett till att bostadsbyggandet skjutit i höjden. Vi har under de här åren byggt mer än vi byggde under de åtta åren med en kristdemokratisk bostadsminister.

Larry Söder talade i sitt anförande mycket om långsiktighet. Jag delar Larry Söders bild - jag tror att det är viktigt att man har långsiktighet och ser till att marknaden får möjlighet att anpassa sig.

Det investeringsstöd som har funnits under de senaste fyra åren har till dags dato genererat ungefär 20 000 nya bostäder. Det Larry Söder säger är att man nu ska ta bort det stödet. Jag har respekt för att man kan ha olika ideologiska uppfattningar. År 2007 var Mats Odell bostadsminister. Han tog bort det dåvarande stödet, och det gjorde han med fyra månaders framförhållning. Han gav marknaden fyra månader att hantera det hela och sa: Alla som har gjutit en platta före den sista december får del av stödet.

Nu finns det väldigt många aktörer. Uppemot 15 000 bostäder ligger nu i pipeline för att byggas. Ett exempel finns i moderatledda Skövde, där Skövdebostäder planerar 132 studentbostäder som i dag står och faller med huruvida länsstyrelsen kommer att hinna hantera den ansökan eller inte.

Tycker Larry Söder att det är rimligt att det lapptäcke till budget som man nu har tvingat igenom i riksdagen kan få den konsekvensen - att ett bolag kan förlora miljontals kronor på att länsstyrelsen inte hinner hantera ansökan?

Larry Söder (KD)

Anf. 65 Larry Söder (KD)

Herr talman! Att vi har en övergångsregering innebär inte att vi har en övergångsriksdag. Det är viktigt att komma ihåg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi har saker att hantera och beslut att fatta, däribland en budget. Jag ber inte om ursäkt för att Kristdemokraternas och Moderaternas budget har vunnit bifall i kammaren. Jag är dock beklämd över att vi inte har en regering på plats - kanske en som motsvarar majoriteten och därmed kan genomdriva de förslag som finns i den budgeten.

Byggbranschen är en marknad, och att subventionera en del av marknaden innebär att man snedvrider marknaden och i längden inte skapar fler bostäder utan bara styr vilka byggen som blir av. Det är min uppfattning. Det borde inte vara en överraskning för någon att Kristdemokraterna tycker så, för det tyckte vi också den förra mandatperioden. Om man tror att en alliansbudget innehåller byggsubventioner är man nog rätt naiv.

Jag tror att om en regering kommer på plats så snart som möjligt kan den skapa förutsättningar för att göra detta på ett smidigt och bra sätt. Men varje dag som går utan en regering på plats skapar större problem. Därför tycker jag att vi borde se till att få en regering på plats så snart som möjligt. Det är mitt recept för att lösa detta.

Anf. 66 Johan Löfstrand (S)

Herr talman! Larry Söder talar mycket om att vi måste ha en regering som är handlingskraftig. Jag vet inte om museipersonalen i de 16 statliga myndigheterna är speciellt glad över att inte veta hur de ska göra den 1 januari - om de ska börja ta betalt i entrén eller inte. Jag vet inte om det är speciellt ansvarstagande.

På samma sätt tycker jag inte att det är speciellt ansvarstagande att vi i dag har ungefär 400 ansökningar som ligger och väntar på besked om investeringsstöd eller inte. Många av de sökande bolagen har plöjt ned hundratusentals kronor, i vissa fall flera miljoner kronor, i att plocka fram en fullgod kalkyl. Nu genomför Moderaterna och Kristdemokraterna en budget där man på tre veckor beslutar sig för att inte ge dessa bolag möjlighet att få sina ansökningar godkända.

Jag ställer min fråga igen: Är det rimligt att 15 000 bostäder står och faller med att det inte finns övergångsregler?

Larry Söder (KD)

Anf. 67 Larry Söder (KD)

Herr talman! Det är inte rimligt att svenska folket och företagen får vänta i tre månader på en ny regering. Det är inte rimligt att vi inte i denna kammare kan fatta beslut om vem som ska vara statsminister. Det är detta som är det största problemet. Hade vi haft en regering på plats hade man kunnat hantera detta på ett smidigt och bra sätt - det vill säga regeringen hade kunnat fatta de nödvändiga besluten. En övergångsregering kan inte, precis som Johan Löfstrand säger, hantera denna situation, och det är detta som är vårt stora problem.

Min uppmaning till Johan Löfstrand är därför att ta med sig till sitt parti att det är en annan budget som gäller nu i riksdagen. Kanske borde en annan regering sitta i Rosenbad.

(Applåder)

Robert Hannah (L)

Anf. 68 Robert Hannah (L)

Herr talman! Dagens svenska bostadsmarknad är stängd, oflexibel och i permanent obalans. Nästa lågkonjunktur väntar runt hörnet, och prognoserna för nybyggnation faller kraftigt, samtidigt som en mycket allvarlig bostadsbrist består. Vi liberaler är beredda att medverka till breda och långsiktiga reformer för en ny, socialt och miljömässigt hållbar och ekonomiskt sund svensk bostadsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Liberalernas utgångspunkter för vår budgetmotion när det gäller att fixa till den svenska bostadsmarknaden är ganska lätta. Vi behöver satsa medel på de grupper som behöver samhällets stöd och göra det lättare att flytta. Vi behöver däremot inte slänga pengar på rika byggherrar för att bygga bostäder som ändå kommer att byggas. Dessa byggherrar behöver i stället bättre regler för att kunna bygga snabbare och mer så att vi får fram de 600 000 bostäder som vi behöver fram till 2025.

Herr talman! Den svenska bostadsmarknaden är delad mellan insiders och outsiders. För att komma in på bostadsmarknaden krävs tid, kontakter och pengar. Detta drabbar framför allt unga och nyanlända, men också människor som behöver få en ny chans mitt i livet.

Hundratusentals människor som skulle vilja komma in på den ordinarie bostadsmarknaden är i dag utestängda. Priset på ägda bostäder har fördubblats under en tioårsperiod, och bostadsköerna till hyreslägenheter slår rekord för varje år; jag har anmält Stockholms bostadskö till Guinness rekordbok. Detta gör att särskilt unga och nya svenskar hamnar utanför. Din bakgrund avgör faktiskt din framtid på den svenska bostadsmarknaden.

Låt mig ge ett par exempel. I ingen av Sveriges 20 största kommuner har en vanlig ung kvinna mellan 25 och 29 år råd att köpa en etta. En vanlig ung man har råd att köpa en etta i bara 3 av dessa 20 största kommuner. Om du inte i dag har en mamma-pappa-bank eller har lyckats köpa en bostad mycket tidigare står du alltså utanför. Detta är dagens Sverige.

För svenskar med utländsk bakgrund är situationen ännu mörkare. Det är mer än tre gånger vanligare att en svensk med utländsk bakgrund mitt i livet bor i hyresrätt än att en person med svensk bakgrund gör det. Detta innebär stora skillnader när det gäller frihet, trygghet och långsiktighet i boendet.

En huvuduppgift inför framtiden måste vara att ge den svenska bostadsmarknaden en ny dynamik. Det behövs breda systemreformer i liberal riktning. Hindren för att komma in på bostadsmarknaden måste rivas. Utanförskapet måste brytas. Systemet måste bli mer marknadsmässigt samtidigt som människor med små ekonomiska resurser ska få mer ekonomiskt stöd.

Det bör vara ett politiskt mål att fler svenskar ska äga sitt boende, särskilt de med lägre inkomster. Fyra av fem svenskar vill helst äga sitt boende. Det är inte heller märkligt. För den som äger är detta en väg att bygga upp en egen ekonomisk trygghet. På längre sikt är ett eget ägt boende ett billigare alternativ än ett som man hyr. Vill vi att människor ska bo billigt är ägande den billigare formen. För samhället är detta samtidigt en möjlighet att sluta klyftorna mellan dem som lever i utanförskapsområdena och, så att säga, i innanförskapet.

Herr talman! Jag vill lyfta fram fyra punkter från Liberalernas budgetmotion. För det första: nej till onödiga byggsubventioner och ja till högre bostadstillägg. Liberalerna är tillsammans med Centerpartiet de enda som helt avvecklar de onödiga byggsubventionerna. Övergångsregeringens onödiga byggsubventioner har inte alls hjälpt. Bostäderna hade ändå byggts, och det visar sig att de som har flyttat in i de subventionerade bostäderna har mycket högre inkomster än genomsnittet i sina hemkommuner. Detta kan väl ändå inte ha varit meningen; det tror jag inte ens att Vänsterpartiet kan tycka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Liberalerna satsar i stället pengar på att höja bostadstilläggen markant mer än övergångsregeringen och Vänsterpartiet föreslår. Dessa pengar satsar vi, vilket görs även i den vinnande M-KD-budgeten, särskilt på pensionärer med garantiinkomster och flerbarnsfamiljer. Men vi går längre än M och KD och satsar även på höjda bostadstillägg till personer med till exempel aktivitetsersättning. Detta är en effektiv politik för att få in fler resurssvaga familjer på bostadsmarknaden.

För det andra: sänkta ränteavdrag. I stället satsar vi liberaler på ett bosparandesystem för unga. I dag lägger den svenska staten genom ränteavdrag ofantliga summor på dem som har stora lån. Sverige är unikt i Europa med en sådan politik. I resten av Europa satsar man i stället på dem som vill in på marknaden för ägda bostäder, genom ett bosparandesystem för unga. Vi vill ha ett bosparandesystem för alla för det första köpet.

Moderaterna och Socialdemokraterna har hamnat i en ohelig allians och vägrar röra vid ränteavdragen, som faktiskt gynnar höginkomsttagare. Dessutom har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet satsat på att försvåra ännu mer för unga och ensamstående genom ett amorteringskrav som effektivt stänger dem ute.

För det tredje: Sverige behöver ett förortslyft. Minst en halv miljon svenskar lever i dag i områden som är starkt präglade av utanförskap och har varit det under lång tid. Detta är områden som helt domineras av hyresrätter, där en hög arbetslöshet har bitit sig fast, skolresultaten är svaga och valdeltagandet är lågt - ni känner till problematiken.

Liberalerna anser att hyreshöjningarna ska vara lägst i dessa områden. Vi anser att minst 30 procent av bostäderna ska vara ägda, och vi anser att vi bör införa en pilotsatsning på business infrastructure development areas, så kallade BID. I utanförskapsområden i USA, Sydafrika, England och Tyskland har man genom lagstiftning lyckats skapa fastighetsägarstyrda samfälligheter som har lyft dessa områden. Vi tror att ett sådant system vore bra för Sverige.

För det fjärde, herr talman: Ta bort flyttskatten. Liberalerna vill ta bort flyttskatten så att fler har råd att flytta till något som de faktiskt vill bo i. Vi vill permanent ta bort både taket och räntan. Detta skulle vara den största och mest effektiva satsningen för att få igång rörligheten på den svenska bostadsmarknaden. Herr talman! Sverige behöver helt enkelt Liberalernas bostadspolitik.

Avslutningsvis har riksdagen valt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. Från Liberalernas sida anser vi att budgetförslaget måste betraktas som en helhet. Trots att Liberalernas politik är den bästa yrkar vi inte bifall till vår egen budgetreservation, utan vi har ett särskilt yttrande.

(Applåder)

Anf. 69 Åsa Lindhagen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Det har varit varmt den här sommaren, och även under hösten. Jag, som alltid fryser, har tagit av mig jackan många gånger. Ute på gården där jag bor står grannen en sen oktoberkväll i T-shirt och grillar - och jag är rädd.

Jag har följt i medierna hur det brinner i Kalifornien och i Sveriges skogar, om extremväder i Europa, om Maldiverna som kommer att slukas av havet, om hur människor i Bangladesh tvingas fly undan floder som svämmar över och om hur svälten, som tidigare har minskat, nu ökar i världen för tredje året i rad. FN pekar ut klimatförändringarna - och jag är rädd.

Mänsklighetens största utmaning är klimatförändringarna. Vår främsta uppgift nu är att lämna en planet efter oss som går att leva på. Det finns ingen planet B.

Byggsektorn står i dag för cirka en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, men Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna väljer att ta bort satsningar på innovativt och hållbart byggande, ett stöd som stimulerar till att bygga framtidens hållbara samhälle. Trots att temperaturen stiger i världen, herr talman, isar det sig inom mig. Jag är rädd.

Vi politiker har ett ansvar för kommande generationer och för de barn som lever här och nu. Bostadspolitiken är central för att motverka klimatförändringarna. Vi måste agera, och vi måste göra det nu. Annars finns inget sedan.

Herr talman! Vi har också ett ansvar för barns boendesituation och för att skapa goda uppväxtvillkor för barn i vårt land. Trots att Sverige är ett av världens rikaste länder har vi barn i vårt land som lever i osäkra boendeförhållanden.

I Socialstyrelsens rapport Hemlöshet 2017 uppskattades ca 10 500-15 000 barn ha bott i någon form av hemlöshet under Socialstyrelsens mätvecka - uppemot 15 000 barn! Och nu är det jul. Varje barn ska ha ett tryggt hem. Inget barn ska behöva somna på kvällen med ont i magen av oro och undra: "Vart ska vi ta vägen? Vi måste flytta igen. Vi får inte bo kvar här. Mamma och pappa, vart ska vi flytta någonstans?"

Osäkra boendeförhållanden påverkar barn mycket negativt - deras hälsa, skolgång och trygghet. Barnen kan drabbas av ångest, sömnsvårigheter och utåtagerande. Rädda Barnen skriver i en rapport att de har mött barn som visar symtom som tyder på stress och trauma - trauma! Det är inte värdigt Sverige.

I grunden är det ett bostadspolitiskt problem. Vi måste bygga bostäder som människor har råd att efterfråga. Då kan vi inte minska de stöd som skapar fler hyresrätter med rimliga hyror, vilket Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna nu gör. Tvärtom måste vi göra mer.

Utöver att jobba för att skapa en fungerande bostadsmarknad vill Miljöpartiet se en rad olika åtgärder för att stärka inte minst barns situation, och jag ska nämna fem stycken.

För det första: Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell strategi för hur hemlösheten bland barnfamiljer ska minska och barns situation stärkas, i samråd med Boverket, Barnombudsmannen och andra relevanta myndigheter.

För det andra: Inför en 14-dagarsgräns för placering av barnfamiljer på akutboenden, i enlighet med Barnombudsmannens förslag. Barn ska ha ett tryggt och långsiktigt boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

För det tredje: Se över hur vi kan stimulera fler boendelösningar för barnfamiljer, exempelvis genomgångsbostäder som kan leda in på bostadsmarknader eller möjlighet för barnfamiljer att få förtur när det finns en bostadskö.

För det fjärde: Ge socialtjänsten utökade möjligheter i socialtjänstlagen att tillhandahålla boendelösningar för barnfamiljer i hemlöshet även när det saknas en social problematik.

För det femte: Stärk stödet till de barn som lever i hemlöshet här och nu. Lyssna till barns egna röster om vad de behöver. Skapa bättre förutsättningar för barnen att gå i förskola och att klara sin skolgång, och sätt in kompensatoriska åtgärder.

Herr talman! Ett barns uppväxt går inte i repris. Vi kan aldrig få tillbaka år som gått förlorade i ett barns liv.

Vi kan inte heller återuppväcka en planet där förutsättningarna för mänskligt liv radikalt har förändrats. Därför måste vi agera, och vi måste göra det nu. Annars finns inget sedan.

(Applåder)

Anf. 70 Mats Green (M)

Herr talman! Det är lätt att instämma i mycket av det som Åsa Lindhagen talar om vad gäller rätten till en bostad för alla. Dock kan jag inte låta bli att säga att det då är anmärkningsvärt att Miljöpartiet är det parti i Sveriges riksdag och det parti i Sveriges kommuner som har motsatt sig flest åtgärder för att göra det lättare att bygga bostäder och i kommunerna motsatt sig flest konkreta bostadsprojekt. Det är på något sätt ohållbart om man säger att vi behöver fler bostäder i Sverige nu. Men vi får väl chansen att diskutera det mer under kommande debatt.

Låt mig bara ställa en fråga vad gäller byggsubventionerna och investeringsstöden. Det är ingen hemlighet vad Alliansen och Moderaterna tycker, och det är heller ingen hemlighet vad Åsa Lindhagens parti tycker, som har varit med och infört dessa. Vi har sagt att vi vill avveckla dessa successivt och att denna avveckling ska ske pragmatiskt för att vänja marknaden av med byggsubventioner. Detta är vi också tydliga med i budgetskrivelsen.

Kommer övergångsregeringen med Peter Eriksson i spetsen som bostadsminister att hantera detta i enlighet med den anda som finns i budgetbeslutet, eller kommer man att köra den brända jordens taktik?

Anf. 71 Åsa Lindhagen (MP)

Herr talman! Jag blir förvånad över det Mats Green för fram om mitt parti. Jag har varit engagerad som borgarråd i kommunpolitiken i Stockholm den gångna mandatperioden, och vi har aldrig byggt så mycket i Stockholm. Detta var mycket viktigt för mig, eftersom jag jobbade med de sociala frågorna och tydligt såg hur bostadsbristen slår mot människor i utsatthet.

Miljöpartiet prioriterar garanterat bostadsbyggandet. Vi måste se till att få fram fler bostäder och fler bostäder som människor har råd att bo i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Den sociala hemlösheten i Sverige har kompletterats av en strukturell hemlöshet. Socialtjänsten runt om i vårt land möter helt nya grupper av människor som inte skulle behöva socialtjänstens hjälp men som ändå gör det på grund av hur bostadssituationen ser ut.

I detta läge vill ni ta bort det stöd som har stimulerat byggandet av hyresrätter med rimliga hyror. När jag läser betänkandet konstaterar jag också att det råder en skriande brist på annan politik, alltså något som förklarar vad Moderaterna vill göra i stället för att åstadkomma bostäder med rimliga hyror. Var är er politik?

Herr talman! Jag skulle vilja veta hur Moderaterna ser på detta. Vad ska vi göra i stället för att få fram dessa bostäder?

Anf. 72 Mats Green (M)

Herr talman! Jag hade återigen haft större respekt för Åsa Lindhagens ingångar om det hade varit så att investeringsstöden hade gått till just de grupper som hon värnar om, men det har de inte. Investeringsstöden har gått till de besuttna, till dem som redan har en fot inne på bostadsmarknaden och som tjänar bra och, dessutom, till privata byggbolag. Detta gynnar och hjälper alltså inte över huvud taget de utsatta grupperna.

Vad har vi i stället? Detta är en budgetdebatt, och vi anser inte att man ska slänga in fler miljarder i bostadspolitiken. Det är inte det som behövs, utan det behövs fler bostäder. Därför ska vi ta ett helhetsgrepp på det med allt från förenklingar, hyresreglering, möjligheten för fler att äga sitt boende till att göra det enklare och billigare att bygga. Vi vill också ta ett grepp på samtliga skatter.

Vi hade egentligen kunnat säga ja till allt om regeringen hade kunnat leverera ett enda förslag, men det har man tyvärr inte gjort. Och det är här argumenten för fler bostäder faller när det handlar om Miljöpartiet.

Anf. 73 Åsa Lindhagen (MP)

Herr talman! Nej, vi har inget inkomstkrav kopplat till att få bo i dessa bostäder. Då kan man fråga sig: Tycker Moderaterna att vi ska ha det?

Vi vet inte vilka som kommer att bo i bostäderna framöver. Vi kan titta på vilka som har flyttat in, men vi har ingen aning om hur det kommer att se ut om exempelvis fem år. Däremot vet vi att vi behöver bostäder med rimliga hyror. Vi vet att det är en skriande brist på bostäder, och vi ser nu att det byggs fler bostäder med rimliga hyror. Detta är oerhört viktigt för Sverige.

Herr talman! Jag måste säga att jag blir något förvånad över den första repliken - att vi måste vara pragmatiska när det gäller stöden. Nu avskaffar ni ju dessa stöd med ett dråpslag, Ola Johansson. Om man inte får sin ansökan behandlad före årsskiftet kommer man inte att få stöd. Jag tror inte att byggbolagen är jätteimponerade av politiken just nu.

Anf. 74 Ola Johansson (C)

Fru talman! Åsa Lindhagen är inte ordinarie ledamot i civilutskottet, så jag har full respekt för att bostadspolitik inte är hennes hemmaområde. Jag har samma bild som hon av situationen när det gäller klimatet och utsatta människor som har svårt att få tag i en bostad. Jag noterar att Åsa Lindhagen har Stockholm som utgångspunkt för sitt politiska engagemang, och det kan man ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Ett problem som framfördes är att innovationsstöden och stöden till energieffektivisering har tagits bort i den budget som riksdagen har beslutat om. Men hur är det med regelförenklingar och förutsättningarna för dem att skapa möjligheter för de innovationer som vi alla efterfrågar? Hur är det med alla de träindustriföretag som nu investerar 2,4 miljarder innovativt i nya produktionsanläggningar för att omvandla den svenska skogen till hållbara, klimatsmarta bostäder? Hur är det med den svenska skogspolitiken, som innebär att artskydd och biotopskydd gör att många privata skogsägare inte tillåts bruka den skog som finns? Med hjälp av olika avgifter på transporter hindrar vi dessa skogsbrukare, skogsföretag och skogsindustrier från att på ett någorlunda kostnadseffektivt sätt få all denna skog till sågverken och fabrikerna och sedan ut på byggarbetsplatserna.

Jag vill påstå att Miljöpartiet har goda ambitioner när det gäller klimat men oerhört låga ambitioner när det gäller möjligheten att skapa förutsättningar för såväl jobb som bostadsbyggande och näringsverksamhet på landsbygden.

Anf. 75 Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Jag vill först tacka Ola Johansson för vänliga ord.

Jag är inte ordinarie ledamot i civilutskottet. Jag sitter i socialutskottet, och det finns tydliga kopplingar mellan hur vi bygger ett hållbart samhälle som är bra för alla människor och som ger bättre stöd till människor i utsatthet. Därför är det en stor glädje att få vara med i debatten i dag.

När det gäller de frågor som Ola lyfte upp om skogen och skyddet av biologisk mångfald och den typen av frågor som jag uppfattade att Ola var inne på finns det tydliga skillnader mellan Miljöpartiet och Centerpartiet i miljö- och klimatfrågorna. Vi har måhända ett gemensamt engagemang i dessa frågor, men vi behöver göra mycket mer där.

Jag har heller inte alls samma bild som den Ola gav uttryck för när det gäller jobb och bostäder. Dessa frågor är oerhört centrala för att skapa ett gott samhälle. Men om vi ska klara omställningen av samhället måste vi bygga ett Sverige där vi värnar miljön och motverkar klimatförändringarna. Jag är fullt och fast övertygad om att vi kan skapa ett samhälle med en god arbetsmarknad och bostäder som alla har råd att efterfråga och samtidigt jobba mot klimatförändringarna och för en god miljö. Detta är förutsättningar för att vi ska kunna leva ett gott liv i Sverige också på sikt. Det spelar ingen roll vad vi gör i olika frågor om vi inte värnar klimatet och miljön.

Det går att bygga, det går att jobba med en offensiv arbetsmarknadspolitik och det går att värna klimat och miljö på samma gång.

Anf. 76 Ola Johansson (C)

Fru talman! Ett sätt att värna klimatet och miljön är att göra det möjligt att bo och verka på landsbygden, och det är lite grann detta som är min poäng. Vi har ett exempel i min hemkommun Halland, där en företagare vill bygga ett hus men hindras av ett överklagande som drivs av Naturskyddsföreningen i grannkommunen.

Vi har flera fall där människor vill kunna bygga strandnära. De har till och med gått hela den långa vägen för att ansöka om möjligheten att bygga när det gäller landsbygdsutveckling i strandnära läge, och sedan har de fått det stoppat av länsstyrelsen av olika skäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det finns ett enda stort hinder mot bostadsbyggande, som gäller oavsett om vi talar om storstäder eller om landsbygdskommuner, och det är bristen på mark. Denna brist kommer sig av att vi har långa planprocesser, strikta bullerriktvärden, strandskydd, riksintressen och andra typer av processuella hinder.

Vad vill Miljöpartiet göra för att underlätta tillgången till mark i dessa sammanhang?

Anf. 77 Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Jag är inte insatt i det specifika exempel som Ola Johansson lyfte upp, men det är klart att man alltid kan fundera kring varför exempelvis Naturskyddsföreningen överklagar. Det är oerhört tydligt för mig att det finns ett mycket stort behov av starka röster i civilsamhället som står upp för klimat och miljö, för i dag tas inte ett tillräckligt stort politiskt ansvar runtom i världen för dessa frågor, som är våra ödesfrågor.

Jag skulle vilja ställa en fråga. Ni vill ju ta bort investeringsstödet för att bygga billiga bostäder med rimliga hyror, Ola Johansson. Jag vet att du inte har möjlighet att besvara detta, men det är ändå en kärnfråga där ni blir svaret skyldiga: Hur ska vi få fram bostäder som människor har råd att bo i? Där behövs mer politik och fler svar från er sida.

Anf. 78 Mats Green (M)

Fru talman! Sverige och bostadspolitiken behöver komma på rätt köl. Det budgetförslag som riksdagen har tagit ställning till och det utgiftsområdesförslag som vi nu ska debattera är den första delen i att just få Sverige på rätt köl. Det är ett budgetförslag från Moderaterna och Kristdemokraterna som bygger på Alliansens reformagenda.

Fru talman! Bostadskrisen griper omkring sig och spiller över på alla samhällsområden och alla delar av Sverige - här i Stockholm, i övriga storstäder men också i landets övriga delar. Den slår mot ungdomar som ska flytta hemifrån till platser där jobb och studier finns. Den slår mot människor som med olika förändrade livssituationer behöver en annan, ny bostad. Det kan vara allt från skilsmässa till dödsfall. Det kan handla om äldre som känner att den nuvarande villan eller bostaden inte är möjlig att bo kvar i och som därför behöver ett annat boende.

Det är klart att bostadskrisen hämmar Sverige. Den hämmar tillväxten och arbetsmarknadens funktionssätt, men allvarligast, fru talman, är naturligtvis hur den slår mot den enskilda människan och hennes möjligheter.

Vi kunde tidigare konstatera att det är lätt att tro, när man ser till bostadspolitiken, att vi har haft en övergångsregering under hela den förra mandatperioden med tanke på de ytterst få förslag som har levererats för fler bostäder i Sverige.

Vi har i dag en dysfunktionell bostadsmarknad, där politiska regleringar av olika slag under alltför lång tid har försvårat för människor både att äga sitt boende och att få tillgång till en hyresrätt. Förslag för fler bostäder har lyst med sin frånvaro under fyra års tid. Trots den värsta bostadskrisen på 50 år har ingen regering i modern tid lagt så få förslag för att öka bostadsbyggandet. Det är oacceptabelt. De senaste prognoserna pekar samtidigt på att bostadskrisen ser ut att fördjupas med en tydligt minskad byggtakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det rödgröna dubbellåset i bostadspolitiken har skadat Sverige. Bostadskrisens konsekvenser förvärrar en mängd andra samhällsproblem. Den politiska passivitet som har präglat bostadspolitiken under en hel mandatperiod har inneburit att bostadskrisen har fördjupats. Utöver det jag nämnde tidigare hämmar det tillväxt och företagsamhet, försvårar integrationen och begränsar människors och familjers möjligheter och drömmar.

Fru talman! Moderaternas och Kristdemokraternas budget innebär ett skifte i bostadspolitiken. Vi är stolta över att vi nu får en budget som värnar skattebetalarnas pengar och successivt avskaffar de dyra och ineffektiva byggsubventioner som inte bidrar till fler bostäder. Att över 11 miljarder av skattebetalarnas pengar ska finansiera åtgärder som snedvrider marknaden och enbart ger vissa byggbolag större vinstmarginaler är något som faktiskt borde provocera de flesta skattebetalare. Branschen har inte efterfrågat dessa subventioner. Samtidigt finns det inte någon tydlig kausalitet, något tydligt samband, mellan investeringsstödets införande och att fler hyresrätter faktiskt byggts. Den sortens byggsubventioner är ett synnerligen dåligt sätt att bekämpa den värsta bostadskrisen på över ett halvt sekel. Bostadspolitiken bör handla om att bygga så många bostäder som möjligt, inte om hur vi spenderar så många miljarder som möjligt.

När vi nu tar steget från en dyr subventionspolitik för miljarder, som inte har lett till fler bostäder, till ett ansvarsfullt prioriterande av medborgarnas skattepengar handlar det om att låta fler pensionärer som lever med små marginaler få behålla mer pengar i plånboken eller att höja lönen för våra hårt arbetande poliser. Detta går för oss alla dagar i veckan före att stoppa in miljarder i byggsektorn.

Fru talman! Låt mig vara tydlig. Det är detta som politiken handlar om, nämligen att prioritera. För oss är det en självklarhet att ökade resurser till välfärdens kärnverksamheter, ett starkare försvar och fler poliser går före subventioner till byggbolag. Jag utmanar gärna vänsterpartierna i denna kammare till en debatt om just denna prioritering. Gå ut och fråga de svenska skattebetalarna vad de föredrar: byggsubventioner eller resurser för att korta vårdköerna, investeringsstöd eller mer pengar i pensionärernas plånböcker, fler poliser eller mer pengar till byggbolag.

Fru talman! Svensk bostadspolitik kan inte bygga på dyra byggsubventioner. Sverige är i behov av en sammanhållen bostadspolitisk reformagenda som tar ett helhetsgrepp för att bekämpa bostadskrisen. Det behövs ett antal genomgripande regelförenklingar för att förkorta och förenkla byggprocessen. Ledtiderna måste kortas, onödiga regleringar bör reduceras, bostadsskatterna bör ses över och rörligheten på bostadsmarknaden måste bli bättre. Samtidigt måste vi underlätta för fler att äga sitt boende och för att få till stånd en bättre fungerande hyresmarknad.

Fru talman! Låt mig avsluta med att säga att Sverige behöver en ny och handlingskraftig regering som kan genomdriva verkningsfulla lösningar för fler bostäder och en bättre fungerande bostadsmarknad. Med föreliggande budgetförslag inleder vi nu ett skifte i bostadspolitiken. Vi håller hårt i skattebetalarnas pengar och fokuserar på åtgärder som på riktigt bidrar till att fler kan få ett eget hem.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

(Applåder)

Anf. 79 Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Som jag talade om tidigare ser vi i Sverige i dag en hemlöshet i förändring. Tidigare drabbade hemlöshet människor med en social problematik, som missbruksproblematik eller psykisk ohälsa. I dag slås människor även ut även enbart på grund av den svåra bostadssituationen. Den sociala hemlösheten har kompletterats med en strukturell hemlöshet.

Vi behöver fler bostäder som alla människor har råd att efterfråga. I detta läge, som vi tidigare har konstaterat i debatten, tar Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna bort investeringsstödet för hyresrätter. Dessa partier tar också bort det nästan helt nya stödet för innovativt och hållbart byggande som ska stimulera byggande av hållbara samhällen. Mitt i brinnande klimatkris tas detta bort. Det skulle väl vara i sin ordning om Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna inte avslutade dessa stöd så oerhört abrupt utan någon förståelse för byggbolagens villkor och om Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hade en annan politik för att skapa bostäder för vanliga människor och en annan politik för att motverka klimatförändringarna. Men denna budget är ett dråpslag mot klimat och miljö. Jag hittar ingen politik för hyresrätter med rimliga hyror.

Fru talman! Jag undrar: Vad vill Moderaterna göra för att skapa bostäder för alla, och vad vill Moderaterna göra för att motverka klimatförändringarna?

Anf. 80 Mats Green (M)

Fru talman! Problemet med dessa byggsubventioner är att de går till det som är motsatsen till det som Åsa Lindhagen säger sig värna om. De går inte till de mest utsatta utan till välbeställda, till dem som redan har foten inne på bostadsmarknaden och som tjänar bra, eftersom denna regering har slagit fast att bostäderna ska fördelas efter kötid. De grupper som du säger dig värna om, Åsa Lindhagen, ser inte röken av dem.

Vi vill tvärtom satsa mer pengar på den kommunala välfärden. Genom avvecklade byggsubventioner vill vi satsa på kommunerna för att hantera detta. Dessa pengar säger du nej till, dem vill du inte ha. Det var det ena jag ville ta upp.

Det andra gäller klimatomställningen. Anser Miljöpartiet att man ska bygga bostäder miljömedvetet bara så länge man får betalt för det? Det anser alltså inte Moderaterna. Vi anser att det är någonting som man alltid ska göra och något som vi ska stimulera fram exempelvis genom lagstiftning.

Återigen: Dessa byggsubventioner har inte lett till några bostäder som annars inte skulle ha byggts.

Fru talman! Det är helt fel att påstå att man klipper detta stöd abrupt. Miljöpartiet och regeringen vill naturligtvis se en sådan tillämpning. Det var det som jag talade om tidigare när jag talade om den brända jordens taktik. Det står bland på s. 21-22 i betänkandet att det ska ske successivt, så att marknaden hinner vänja sig av med dessa byggsubventioner. Men det får inte ta fokus från det som vi måste fokusera på, nämligen att detta handlar om prioritering. Och vi prioriterar inte bidrag till privata byggföretag. Vi prioriterar fler bostäder och större satsningar på den kommunala välfärden. Jag beklagar att Åsa Lindhagens parti säger nej till allt detta. Det är faktum.

Anf. 81 Åsa Lindhagen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Det är så att 15 000 bostäder riskerar att gå om intet på grund av att ni drar bort det här stödet, Mats Green. Får man inte sin ansökan behandlad före den 31 december kommer man inte att kunna få stödet. Våra myndigheter måste nämligen följa det som riksdagen har beslutat, och det är så budgeten ser ut. Jag beklagar att det är så, men det är så.

Jag tror som sagt inte att byggbolagen är särskilt imponerade av det här agerandet. Vi skulle ha behövt en långsam utfasning, om man nu ändå driver på för att detta ska ske. Jag tycker dock inte att det är detta vi ska göra. Vi vet att vi behöver bostäder med rimliga hyror; det tror jag står klart för alla. Vi vet inte heller vilka som kommer att bo i dessa bostäder framöver. Det kan vara människor som har ett stort behov av dem, och vi vet att det finns kommuner där socialtjänsten använder dessa bostäder för att hitta vägar in för människor som har en lite tunnare plånbok.

Det rätta nu är att ha fokus på att fortsätta bygga bostäder med rimliga hyror, och gällande hur det ska gå till är Moderaterna fortsatt svaret skyldiga.

Anf. 82 Mats Green (M)

Fru talman! Om Miljöpartiet verkligen står för detta, Åsa Lindhagen, varför har ni då knappt levererat ett enda förslag för att få fram sådana bostäder? Ni har tvärtom ägnat er åt att säga nej till en mängd förslag från Moderaterna, våra allianskollegor och övriga partier i kammaren. Varför har ni sagt nej till allt detta? Trots den värsta bostadskrisen på 50 år har ingen regering i modern tid levererat så få förslag för att göra det möjligt att bygga fler bostäder som denna, där Miljöpartiet sitter med huvudansvaret för detta. Varför?

Återigen, fru talman: Att lägga totalt 11 miljarder på bostäder för dem som redan har är att göra helt fel prioritering. Det missgynnar precis de grupper Åsa Lindhagen här står och säger sig vilja värna. Nej, detta handlar om prioritering, och vi prioriterar större resurser till den kommunala välfärden och mer i plånboken för arbetare och pensionärer.

Anf. 83 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Jag tänker ägna mitt tal åt den andra delen som civilutskottet hanterar, nämligen den som handlar om konsumentpolitik och konsumentmakt. Alltför lite tid kanske ägnas åt att diskutera konsumenträtten.

Konsumentmakt - är det någonting som finns på riktigt? När Soheila Fors tittade på kläder i en butik i Sverige fick hon veta att hon inte var önskvärd som kund. Hon hade ingen slöja, och därför ville inte butiksinnehavaren sälja till henne. Man ville inte sälja till icke troende. Avsaknaden av det plagg som mängder av kvinnor i världen kämpar för att slippa bära var alltså grunden för att Soheila inte fick köpa något i en butik i Sverige.

Tanken med konsumentmakt är att konsumenten ska använda sina konsumtionsvanor för att påverka företagare att sköta sig. Det är inte tänkt att användas åt andra hållet. Makten ska ligga i att företagen ska vilja ha kundens pengar, och risken att få färre kunder ska göra att företagaren håller en god servicenivå och inte diskriminerar sina kunder. Vän av ordning vill säkert upplysa mig om att diskriminering inte kan ske av andra skäl än de som anges i lagen och att religion är ett sådant skäl. Dock verkar avsaknaden av religion inte bedömas utgöra en diskrimineringsgrund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Nu är Soheila Fors inte som vilken vanlig människa som helst. En vanlig människa hade mest troligt knutit handen i fickan, och sedan hade det inte blivit så mycket mer av detta. Soheila är dock aktiv debattör och opinionsbildare, så hon lyfte i stället fram problemet. Det gjorde hon vad jag förstår inte främst för att ändra någon lag utan för att visa på ett problem som finns i samhället i dag - och som växer. Reaktionerna och kommentarerna tyder på att det finns ett problem som är betydligt större än några enstaka händelser. Många är de som vittnar om hur de inte har kunnat köpa varor i olika butiker eller blivit ombedda att lämna butiker för att de saknat slöja.

Det samhälle vi nu har skapat är ett splittrat samhälle. Vi har gått från att leva tillsammans till att snarare leva sida vid sida, och ofta saknas den ömsesidiga respekt som efterfrågas. Det kanske kan tyckas oviktigt om någon nekas att köpa en klänning i en butik i Sverige eller nekas att gå in i en mattaffär i Rosengård, men det är inte enskilda, unika händelser. Det är snarare ett systematiskt förtryck riktat mot kvinnor. De butiker som tackar nej till kunder utan slöja gör det inte i enstaka fall där de vill avstyra ett köp för att de ogillar just den person som vill köpa. De gör det eftersom de lever enligt en kultur där man kräver att kvinnor ska täcka sitt hår, där kvinnan ansvarar för mannens sexualitet och där kvinnans människovärde avgörs av hennes klädsel.

Det är precis samma kultur och samma värderingar som organisationen My Stealthy Freedom protesterar mot i Iran som här kräver täckt hår hos den som vill handla i deras butik. Förtrycket är inte ett dugg finare i Rosengård än det är i Teheran. Förtrycket som riktar sig mot icke troende är inte ett dugg finare än det förtryck som riktar sig mot troende. Kvinnoförtryck kan aldrig försvaras av lagar om avtalsfrihet. Kvinnoförtryck ska bara bort. För att tala klarspråk: Självutnämnda moralpoliser med en moral från medeltiden ska inte få utnyttja vår bristande diskrimineringslag - punkt.

Fru talman! När vi talar om att konsumenter ska kunna konsumera hållbart, tryggt och aktivt handlar det om mer än ångerrätt, sjysta villkor och innehållsförteckningar. Även om dessa delar är viktiga är det minst lika viktigt att diskriminering motverkas, precis som jag har redogjort för. Det är därför vi förespråkar att all diskriminering ska vara olaglig. Detta blir därmed indirekt även en del av vårt mål för konsumentpolitiken - vårt mål som tar upp behovet av trygga konsumenter.

En annan del av vårt mål är aktiva konsumenter. Då syftar vi på att konsumenter ska få information så att de kan göra ett aktivt val. Därför driver vi också hårt att konsumenter ska veta vad det är de köper, var det kommer ifrån och vad som finns i det.

Den sista delen i vårt konsumentpolitiska mål handlar om hållbarhet. Hållbarheten är minst lika viktig som de tidigare delarna. Konsumentpolitiken måste vara hållbar såväl socialt och ekonomiskt som miljömässigt. Det fria företagandet får aldrig ske på bekostnad av miljön eller av att människor utnyttjas och tvingas leva under slavliknande förhållanden - vilket tyvärr sker även i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Jag vill med detta yrka bifall till vår reservation nr 3.

Anf. 84 Ola Johansson (C)

Fru talman! Mikael Eskilandersson var innan vi träffades här i kammaren lite angelägen om att få ett replikskifte med undertecknad, men det är inte därför jag begär ordet.

Det Mikael Eskilandersson beskriver är naturligtvis ett oacceptabelt beteende hos en näringsidkare - precis lika oacceptabelt som det är när en privat hyresvärd nekar en person att hyra eller få tillgång till en bostad på grund av dennes etnicitet, utseende eller andra faktorer.

Det som förbryllar mig lite grann är vilken koppling denna fråga har till gällande lagstiftning och på vilket sätt de saker som Mikael Eskilandersson beskriver har någon som helst bäring på ramarna inom det konsumentpolitiska området inom utgiftsområde 18. Det vore intressant att lyssna till motiven till att just denna berättelse, som säkert alla kan hålla med om är en märklig historia och oacceptabel på många sätt, diskuteras här i dag när vi diskuterar konsumentpolitiken inom utgiftsområde 18. Vilken lag, specifikt, är det Mikael Eskilandersson avser att förändra med sin argumentation, och vilket anslag är det han anser ska utökas eller minskas?

Anf. 85 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Hela mitt anförande bygger givetvis på det konsumentpolitiska mål som vi har, där vi anser att alla konsumenter ska kunna konsumera hållbart, tryggt och säkert. Det är givetvis inte uteslutande vad vi beslutar om i civilutskottet - diskrimineringslagen beslutar vi inte om i civilutskottet, utan den har diskuterats och beslutats av konstitutionsutskottet.

Men vår politik är hel. Den bygger på att hela samhället ska fungera, och diskrimineringslagen ligger inom den bit som jag kallar trygghet. Att den rättas till så att all diskriminering blir förbjuden är någonting som faktiskt är viktigt för alla konsumenter.

Sedan finns det andra delar i konsumentpolitiken som till exempel ligger på miljö- och jordbruksutskottet. Jag vet till exempel att Centerpartiet är för att konsumenter ska kunna konsumera aktivt. Man kan då undra varför Centerpartiet inte har ställt sig bakom de förslag som vi tidigare har lagt fram i miljö- och jordbruksutskottet, där vi har föreslagit att det ska gå att se varifrån varor kommer och att det inte bara ska stå att saker och ting produceras inom EU. Det är en väldig skillnad om kött produceras i Finland, Spanien eller Danmark.

Dessutom ger EU friheten att inte ange vad som finns i alkoholhaltiga produkter. Varför ska man som konsument inte få reda på vad som finns i alkoholhaltiga produkter?

Ja, det ligger utanför vårt utskott, men det ligger definitivt inte utanför konsumentpolitiken.

Anf. 86 Ola Johansson (C)

Fru talman! Då jag inte fick något ordentligt svar på frågorna jag ställde ska jag inte ytterligare förlänga debatten i den delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag kan bara notera att det för Centerpartiet är oerhört viktigt att vi har en bostadsmarknad som står öppen för alla och att vi skapar en rörlighet på bostadsmarknaden som gör att människor får tillgång till en bostad, alldeles oavsett om det är en byggsubventionerad hyresrätt, nyproducerad eller befintlig genom en friare hyressättning, eller om man på det sätt som Centerpartiet föreslår har möjlighet att hyra ut sin bostad i andra hand och få en skattereduktion för att man gör det.

Detta, fru talman, är ett sätt som skapar större möjligheter för fler att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden - en bostadsmarknad som inte exkluderar någon människa beroende på etnicitet, ursprung, ekonomiska förutsättningar eller tidigare historia vad gäller vandel och bakgrund.

Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Anf. 87 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Jag kan konstatera att jag inte alls fick svar på det jag ifrågasatte.

Jag försökte svara så gott jag kunde på varför vår politik när det gäller konsumenträtten är mer omfattande än att den ryms inom civilutskottet. För mig är det självklart att konsumenträtten även måste styras upp av andra lagar än bara dem som hanteras inom civilutskottet.

Vad jag verkligen hade velat ha svar på är varför Centerpartiet anser att vi ska aktiva konsumenter samtidigt som man ska undanhålla en massa information från dessa konsumenter. Man ska inte ha rätten att få reda på vad som finns i en vara eller var inom EU varan är producerad, utan det ska räcka med att den är EU-märkt. Nu har ju Ola Johansson inte rätt till fler repliker, så tyvärr får vi inte några svar på dessa frågor.

Anf. 88 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Fru talman! Mandatperiodens första budget har precis röstats igenom i denna riksdag. Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation vann. Den visar tydligt i vilken riktning vi vill att Sverige ska gå: ett tryggare Sverige, satsningar på sjukvård och mer kvar i plånboken för barnmorskor och poliser. Efter fyra förlorade år med ett rödgrönt styre måste vi nu stärka Sverige inför framtiden och ge människor tillbaka tryggheten i vardagen.

Jag yrkar därför självklart bifall till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag, som också är utskottets ställningstagande.

Inom civilutskottets ansvarsområde finns mycket att göra. Vi behöver komma vidare i kampen mot barnäktenskap och stärka konsumenters rättigheter. En surdeg som fortfarande återstår är den vilda västern som råder inom skönhetsbranschen i Sverige. Här i Sverige vill vi gärna vara bäst på allt, men på skönhetsingreppens område är vi sämst i klassen när det gäller att genom lag skydda mot oseriösa aktörer.

Fru talman! Vi måste också få fram en bostadspolitik värd namnet. Inte mycket har hänt de senaste fyra åren. Ett grepp som den rödgröna regeringen försökt sig på är att genom ineffektiva byggsubventioner köpa sig ur bostadskrisen. Det är klassisk socialistisk politik. Att sätta ett Kalle Anka-plåster på ett brutet ben löser dock inte den djupa bostadskrisen, som om vi inte får fram radikala förändringar bara kommer att bli än djupare.

Vi väljer därför att fasa ut dessa ineffektiva subventioner. Vi vill ha en bostadspolitik, inte enbart en byggpolitik som endast levererar subventioner till byggarna när det är de som saknar en bostad som borde få vår uppmärksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Det har från tidigare talare riktats kritik mot att länsstyrelserna nu inte hinner med att hantera alla ansökningar som har kommit in. Ett litet tips från mig är att lägga jakten på de småskaliga vattenkraftsägarna åt sidan ett tag och prioritera byggarna. Då kanske vi kan få se fler som hinner få sina ansökningar beviljade.

Men återigen, fru talman: Att införa subventioner är enkelt. Att ta bort dem gör alltid ont. Kalle Anka-plåstret måste dock tas bort för att vi ska kunna se de riktiga utmaningarna och de riktiga problemen.

Sveriges Byggindustrier var i veckan ute och välkomnade borttagandet av byggsubventionerna. De efterfrågar, liksom oss, mer fokus på dem som faktiskt ska bo i det som byggs. Om vi stärker konsumenterna - konsumenträtten är viktig - så att Sveriges byggbolag bygger det som efterfrågas och det som behövs är vi ett steg på vägen mot en bostadsmarknad som faktiskt fungerar och ett Sverige där det finns tillräckligt med bostäder.

Fru talman! Vi har precis gått igenom en valrörelse; det är inte så länge sedan. I gammal god tradition innehöll den en mängd vallöften om allt mellan himmel och jord. Men som Sveriges Byggindustrier också påpekade ekade det tomt beträffande vallöften om hur vår svenska bostadskris ska lösas.

Vi skulle kunna ta det som kritik mot oss riksdagsledamöter, men det kan också ses som en liten fördel med tanke på det som vi har framför oss. Det kan faktiskt vara rätt positivt. Även om låsningarna i den svenska bostadspolitiken blev smärtsamt tydliga när bostadssamtalen havererade har vi i alla fall inte med spretande vallöften låst fast positionerna ytterligare, fru talman.

Nu, i början av mandatperioden, har vi alla möjligheter att ta nya tag och lösa de enorma problem som en icke existerande bostadspolitik skapar för unga som vill flytta hemifrån, för nyanlända som söker sitt hem i Sverige och för barnfamiljer som behöver flytta från sin trångboddhet.

Vi i Sveriges riksdag, fru talman, måste ta ansvar och leverera det som invånarna har rätt att förvänta sig av oss, det vill säga att vi löser bostadskrisen. Denna gång får inte gamla positioner och låsningar stoppa oss från att komma fram. Vi kan vara radikala. Vi kan riva upp all nuvarande lagstiftning, börja med ett helt blankt ark. Vi kan titta på hur andra gör. Och, fru talman, med min norska bakgrund har jag av naturliga skäl lite särintressen i hur den norska bostadsmarknaden och bostadspolitiken fungerar. Jag skulle kunna säga mycket men nöjer mig här i dag med att nämna att i Norge gör de vad byggindustrierna lyfter fram och som jag tror är rätt väg. Den norska bostadspolitiken fokuserar på dem som är på väg in på bostadsmarknaden, de som ska bo och leva i det som byggs. Det borde också vara Sveriges fokus.

Eller, fru talman, så kan vi göra som vi alltid har gjort och försvara den duttpolitik som den svenska bygg- och bostadspolitiken är och återigen upptäcka att skyttegravspositioner inte gynnar dem som sätter sina förhoppningar till oss. Men jag måste tro, för Sveriges skull, att vi kan lyfta oss ur våra skyttegravar, lämna låsta positioner och börja med att ställa frågan: Hur vill vi att Sveriges bostadsmarknad ska fungera? När frågan är besvarad kan vi börja ta fram förslagen som leder dit.

Fru talman! Det är bråttom. Duttandet måste få ett slut. Vi måste leverera riktiga reformer som löser bostadskrisen på kort och på lång sikt. Vi behöver en fungerande bostadsmarknad, inte fler Kalle Anka-plåster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

(Applåder)

Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Anf. 89 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Jag var inte helt nöjd med det tidigare svaret jag fick av Ola Johansson, det vill säga: Jag fick egentligen inget svar.

Även Moderaterna, tillsammans med hela Alliansen, har ju som mål aktiva konsumenter på en väl fungerande marknad - eller någonting ditåt. Men hur ska man kunna vara aktiv konsument när ni säger nej - åtminstone har ni gjort det tidigare - till de förslag vi har lagt fram? Vi har föreslagit att ursprungsland, inte bara "inom EU", ska anges på varor och att köttets ursprung ska anges på menyerna så att man vet var det kommer ifrån när man beställer på restaurang. Ni har också sagt nej till att innehållet i alkoholhaltiga drycker ska anges. Ni tycker att det fungerar bra, om jag förstått det rätt, som det fungerar nu inom EU.

Hur ska man då som konsument kunna göra aktiva val om man inte får den information man behöver för att kunna göra aktiva val?

Anf. 90 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Fru talman! Jag ska inte åta mig att svara å Ola Johanssons vägnar. Det tror jag att han själv klarar mycket väl, fru talman.

Jag håller med om att det finns kraft hos informerade och upplysta konsumenter.

Jag ville tala utifrån bostadspolitikens område, som jag fokuserade mitt inlägg på. Där vill jag återigen tala om vad som händer i mitt forna hemland Norge, där man faktiskt har inriktat politiken på att stärka konsumenten: den som ska bo, den som ska hyra och den som ska köpa.

Jag inser att det är helt omöjligt, fru talman, att lyfta ut ett lands politik inom ett område och sätta in det i ett annat lands politik. Men jag är helt övertygad om att det rätta är att lyfta blicken och se ut i världen, även i EU, hur man gör för att på bästa möjliga sätt lösa konsumenternas utmaningar och ge konsumenterna makten och möjligheten att välja. Då kommer vi också att få en marknad som fungerar.